Language

Apg29.Nu

BUTIK NY! | Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
DONERA till Apg29 - bli månadsgivare!
SWISH: 072 203 63 74

REKLAM:
Världen idag

Avgrundens brunn i Uppenbarelseboken

Johannes upplever i sin andehänryckning hur en märklig och otäck brunn, ”nedåt” i den andliga världen öppnas.

Brunn

En intressant och omskakande profetisk text är Upp 9:1-11 i Bibeln. Aposteln Johannes beskriver vad han just ser, i den gudomliga uppenbarelse han är med om på ön Patmos. Han vistas ju där som fånge på grund av sin tro på Guds ord och sitt vittnesbörd om Jesus.

Detta är ett läsarmejl vilket innebär att det är skribentens egna åsikter.

Av Sigvard Svärd
måndag, 27 april 2020 00:24
Läsarmejl

INTE LÄTT ATT TOLKA

Johannes berättar om något han ser i den helige Ande, men gör inte i sammanhanget en tolkning av det han upplever, utan tar synen vidare till läsaren av sin text i ett outrett skick. Om Johannes såg något av innehållet med sina fysiska ögon vet vi inte, och för hans mänskliga förstånd var det nog rätt obegripligt. Jämför här likheten med Upp 2:28: ”Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna”. Det handlar om andliga öron. Egentligen är det inte så mycket lättare för oss här idag att tolka den dramatiska synen Johannes var med om, trots att vi lever i den profetiska tidens slutfas. Men jag ger mig ändå på att här och nu i bön om den helige Andes hjälp, försöka få fram ett mått av viktig insikt och förståelse. Åtminstone vi kristna bör, av vad vi kan se i de bibliska texterna, tänka på att vi lever med tidens avslutning inpå oss. Vi har ett heligt ansvar att läsa på, men inte hitta på, så att vi sunt och sant är med i det profetiska skeendet – och då inte endast för vår egen skull, utan i hög grad även för de ofrälstas skull. Då det klart framgår av slutet på Uppenbarelseboken (22:18-19), att inget får läggas till texten eller tas bort, får man hålla sig på mattan både ifrån att spekulera, fantisera, läsa in ”dold kunskap”, eller intellektualisera, liberalisera, söka bortförklara det skrivna. Esoterisk mystik (endast för särskilt utvalda och invigda) eller exoterisk kritik (tvivelbaserad vetenskapsteologi), bör känna sig portförbjudet.

DEM FEMTE DOMSBASUNEN

Johannes upplever i sin andehänryckning hur en märklig och otäck brunn, ”nedåt” i den andliga världen öppnas. De flesta svenska bibelöversättningar har för fenomenet valt att bruka uttrycket ”avgrundens brunn”. Däremot har man i den engelska översättningen King James, valt att skriva ”den bottenlösa avgrunden”. Att avgrundens brunn framställs som bottenlös känns inte som en orimlighet. På ett sätt går det att betrakta brunnen som ett tillfälligt ”gudomligt” fängelse eller förvaring av fallna änglar. Men även som en reservoar av ockultism, vilken i den meningen ingår som en del i en gudomlig domsakt. Öppnandet av brunnen sker först efter att en ängel i himlen har blåst i den femte av Guds sju domsbasuner. Det som visar sig komma upp när den brunnen öppnas, verkar inte vara något mindre än onda andar, krafter som är fientliga mot Gud. Att Gud gör bruk av dem, betyder naturligtvis inte att de är ”av Gud”, i meningen helig identifikation. Men det demoniska kan tydligen bli använt av Gud i dömande syfte. Jfr situationen med den avfällige kung Saul i 1 Sam 16:14: ”Men Herrens Ande vek från Saul, och han plågades av en ond ande från Herren.” Det ligger även inom möjligheternas gräns, att ”stjärnan” som ”hade fallit från himlen ner på jorden”, rör sig om att Gud t.o.m. gör bruk av Satan i sin dom mot det sataniska – genom att ge honom ”nyckeln till avgrundens brunn”, för att just han ska öppna den mot ”det egna” och mot ”de egna”. Likt det gamla talesättet: ”Synden straffar sig själv.” Någon egen nyckel har inte ”den fallna stjärnan”, utan måste få den sig given. Av Upp 1:18 har det redan framgått, att det är Jesus som har nycklarna till allt som har med döden, dödsriket och helvetet att göra. Gud har på ett sätt och vis alltid kontrollerat Fienden. Medvetet eller omedvetet för Fienden, förfogat över honom, liksom utnyttjat honom. Det går att tyda Luk 4:1-13 åt det hållet, där Jesus blev förd av Anden ut i öknen ”för att låta sig” frestas och sållas av djävulen i 40 dagar. Bibelstället avslutas med: ”När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.”

NEDÅTGÅENDE FÖRLUSTSPIRAL

Men vid varje tillfälle då Fienden tycker sig ha haft en framgång mot Jesus, har han egentligen varit i underläge och drabbats av någon slags förlust. Satan verkar sedan länge befunnit sig i ”fritt fall”, eller om man säger, i ett fall med flera händelsefulla etappmål ner mot det totala nederlaget. Hans nedåtgående förlustspiral började med att han blev fråntagen sin status som himlens mest strålande ängel, med det mest härligaste änglanamnet och den mest underbara änglatjänsten – till att istället betecknas på hebreiska som Satan (åklagaren), som grekiskans Djävulen (förtalaren), och som Ormen, Draken, Beelsebul (de onda andarnas furste enligt Luk 11:15) m.fl. namnnegationer. Jesus yttrar dessa ord om honom i Joh 8:44 till sådana som framställde sig själva som andligt märkvärdiga: ”Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader.”

BÅDE JUDAR OCH HEDNINGAR

Och brunnens innehåll synes beröra både judar och hedningar, då namnet på fursten över dessa uppkomna nu tillfälligt ”frihetsställda” avgrundsgestalter, både anges på hebreiska och på grekiska, som det heter: ”Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon (´fördärvet´) och på grekiska Apollyon (´fördärvaren´). Möjligen kan både Guds folk Israel och Guds folk, den hednakristna församlingen, utgöra attackmål för dessa destruktiva makter/energier då de släpps lösa. Det kan i så fall bero på, å ena sidan satanisk/djävulsk vrede mot Guds heliga folk, eller å andra sidan en Guds dom mot folken beroende på avfällighet/förhärdelse. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Gå inte på talet om att Guds folk Israel eller att Guds folk den hednakristna församlingen – idag när tiden för Jesu återkomst och förberedelserna för ett nytt tempelbygge i Jerusalem står för dörren – inte kan bli förda bakom ljuset igen, som det blev för Israel med exempelvis fariseism och kabbalism och för den urkristna församlingen med katolicism och frimureri. Det är fortfarande så att, som det heter i 2 Kor 11.14: ”Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel.”

ANDLIGA DIMENSIONER

Precis som dödsriket (grek. hades) och helvetet (grek. gehenna) är ”nedre” andliga ”onda” dimensioner, är således avgrundens bottenlösa brunn också av det slaget. Om helvetet läser vi att det ursprungligen är, vilket Jesus poängterar, ”tillrett åt djävulen och hans änglar” (Matt 25:41) som en slutdestination. Att det också småningom blir ”stället” för de människor som sagt nej till att göra Guds vilja, ställde inte Jesus själv fram som grundmeningen med helvetet – men hela versen lyder: ”Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.” Men man kan förutsätta att både helvetet och avgrundens brunn, blev till-redda av Gud ”någon gång” i för-evigheten, i dess preexistens. Avgrundens brunn fanns troligen iordningställd som ”fängelse” eller ”domsreservoar” av Herren Gud, innan tiden var inne att ta den i bruk för kommande fallna änglar.

DEN ONDA ANDEVÄRLDEN

I det avseendet bör vi nog räkna in att de två mer ”fria” ockulta dimensions utrymmena och fanns förberedda som andliga tillflykts- och verksamhetsnivåer för fallna änglar: ”Mitt-emellan-världen” och ”himlarymderna”, omnämnda t. ex. i Ef 6:12: ”Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna.” Redan innan i Ef 2:1-2 hade Paulus markerat till församlingen i Efesos att den onda andevärlden är ett faktum, han skriver där: ”Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens sätt och följde härskarna över luftens välde, den ande som är verksam i olydnadens barn.”

Allt tyder på att vi kan tala om den onda världen ungefär i termerna fågel, mitt emellan och fisk:

  1. ”himlarymderna”/”luftens välde”/”kosmos” (fågel).
  2. ”här i mörkret”/”tomhetens välde”, ”ödslighetens öken” (mittemellan).
  3. ”avgrundens hålor” ”den bottenlösa brunnen”, ”dödsriket” och ”helvetet” (fisk).

Kanhända går det att till det sistnämnda också ta med benämningen ”havet” som en sådan ”andlig dimensionshåla”. Från sin heliga syn beskriver Johannes i Upp 12:18 hur Djävulen/Satan/ Ormen/Draken har ställt sig på stranden vid ”havet”. Direkt på det står det att läsa (13:1): ”Och jag såg ett vilddjur komma upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och tio kronor på sina horn, och hädiska namn på sina huvuden.” Jes 27:1 kan faktiskt hänsyfta på den yttersta tiden och hela ärendet med Fienden: ”På den dagen ska Herren, med sitt hårda, stora och starka svärd straffa Leviatan den snabba ormen, och han ska döda draken i havet.” Intressant och talande blir i sammanhanget ett uttryck i 21:1: ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Att kalla ”avgrunden” som en andlig dimension för ”bottenlös” är helt i sin ordning. På samma sätt går det att benämna ”mitt-emellan-nivån”/”här i mörkret”, för en andlig dimension ”utan yttre gränser” – och då också den andliga dimensionen ”himlarymderna”/”kosmos” – för ”taklös”. Personligen gjorde jag en hemsk upplevelse 1986 ihop med ett skrivarbete om ockultism jag höll på med. Det var som om att jag andligt och mentalt började dras iväg uppåt ut i ett taklöst kosmos. Det kom över mig likt en virvelvind, en cyklon, en uppåtgående centrifug och jag hörde liksom en röst som sa: ”Följ med så blir hela kosmos ditt. Hela den andliga världens möjligheter väntar på dig.” Räddningen för mig från denna frestelse och andliga attack, var att jag ropade på Jesus, samt att jag sedan vilade en tid från att kämpa med att avslöja den form av ockultism jag då höll på med.

FALLNA MEN ”FRIA”

Att somliga fallna änglar i demonisk existens, inte blev fängslade eller ”sparade” till att utgöra en del av en kommande Guds domsakt, det framgår ju med klarhet i flera bibeltexter. Evangelierna skildrar detta utifrån Jesu verksamhet, exempelvis i Matt 8:28-29: ”När Jesus kom över till gadarenernas område på andra sidan sjön, möttes han av två besatta som kom ut från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig förbi den vägen. Nu skrek de: ´Vad har du med oss att göra, du Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?´” Och att somliga fallna änglar/demoner har en av Herren Gud beslutad eller beviljad ”frihetstid”, beräknad från tidpunkten av deras syndafall, undanhåller inte Nya Testamentet oss. Exempelvis presenterar Matt 12:43-45 denna text: ”När en oren ande har farit ut ur en människa, går den då inte genom ökentrakter och söker efter en viloplats men finner ingen. Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den kommer och finner det ledigt och städat och snyggt, går den och hämtar sju andra andar som är ännu värre, och de går in och bosätter sig där. För den människan blir slutet värre än början. Så kommer det också att bli för det här onda släktet.” T.o.m. Satan efter sitt syndafall i himlen och nedstörtningen därifrån, var inte av Gud fråntagen all sin tidigare makt eller frihet. I Jobs bok som beskriver händelser lång tid därefter, samlas Guds änglar inför honom någonstans i de ”himmelska” regionerna för ett rådslag och bland dem är Satan: ”En dag hände det att Guds söner kom och trädde fram inför Herren, och Åklagaren kom också med bland dem. Då frågade Herren Åklagaren: ´Varifrån kommer du?´ Åklagaren (alltså Satan, Anklagaren) svarade Herren: ´Från en färd över jorden där jag har vandrat omkring.” Då sade Herren till Åklagaren: ´Lade du märke till min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.´ Åklagaren svarade Herren: ´Är det utan orsak som Job fruktar Gud? Har du inte beskyddat honom och hans hus och allt han äger? Du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar breder ut sig i landet. Men räck ut din hand och rör vid allt han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.´ Herren sade till Åklagaren: ´Nåväl, allt han äger är i din hand. Men du får inte räcka ut din hand mot honom själv.´ Satan gick då bort från Herrens ansikte.” Det finns en gemensam nämnare i denna händelse med Jesus och hans lärjunge Judas, den som förrådde honom. Händelsen kan ses som en profetisk tillbakablick. Strax före den ”sista måltiden” eller ”första nattvarden”, står det (Luk 21:3) att ”Satan for in i Judas”. Och på det följer så i takt med det vi läst och varit inne på nyss: ”Men se”, säger Jesus (Luk 22:22) med hänsyftning på Judas som han själv utvalt en gång, ”den som förråder mig har sin hand med mig på bordet.” Och i Mark 14:28 ger oss texten också att Jesus sa: ”den som doppar i skålen tillsammans med mig”.

SOM OCH NÄR HAN VILL

När det handlar om hur Gud förhåller sig till andliga dimensioner, så får vi ta med i beräkningen att han gör som han vill och när han vill. Det medför att de visst kan vara ”skapade” och iordningställda före skapelsen av den fysiska världen, men kan lika gärna vara något som ännu inte är format klart, var sig det handlar om ”det fallna riket” eller om Guds eget rike. Reflekterar här över vad Jesus säger till sina lärjungar i Joh 14:2: ”I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er. Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är.”

FALLEN I ÄNGLAVÄRLDEN

Återvänder till de bibelställen som behandlar syndafall i änglavärlden. Och menar att det är faktiska ting och förlopp, som gör att Paulus av mycket att döma formulerar sig följande i Gal 1:8: ”Men även om vi själva eller en ängel från himlen skulle ge er ett annat evangelium än det ni har tagit emot, så ska han vara förbannad.” Och Paulus markerar något kommande i 1 Kor 6:3 genom att fråga: ”Vet ni inte att vi ska döma änglar?” En del om urfallet i änglavärlden, i det höga himmelska, före världens tillblivelse – även om det också är framställt med kopplingar till det jordiska – verkar vara upptecknat i Jes 14:12-15 och Hes 28:13-17: ”Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna (lat. ”Lucifer”), du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ´Jag ska stiga upp till himlen, jag ska resa min tron ovanför Guds stjärnor. Jag ska sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag ska stiga upp över molnens höjder; jag ska bli som den Högste.´ Men ner till dödsriket störtades du, längst ner i graven.” ”Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet, och du fördärvade din visdom på grund av din prakt, kastade jag ner dig till jorden och utlämnade dig åt kungar att beskådas.” Måhända beskrivs fenomenet i Upp 12:3-4: ”Och ett annat tecken visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av himlens stjärnor, och han kastade ner dem på jorden.” Här bör vi säkert räkna in alltså, att änglafursten/Lucifer/den eldröda draken, både blev utkastad och nerkastad av Gud, men att detta också var en sak han ville efter sin högmodighet och avundsjuka. Den himmelska heligheten och den egna ställningen stämde inte längre för honom, och kanske hade han blivit full av avundsjuka på Sonen – (jfr här om väsendet ”Visheten”, i Ords 8:1-31: ”Hör, visheten ropar…Herren hade mig vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden. Av evighet är jag insatt, från begynnelsen, innan jorden fanns) – och därför deltog i ”utkastandet” frivilligt – samtidigt som han drog med sig de änglar som ställt sig på hans sida, ja faktiskt medverkade i nerkastandet av dem. Väljer i frågan om ”Visheten” att citera professor emeritus Tryggve Mettinger i Lund, som i sin skrift ”I begynnelsen” (Bibelsällskapet/Bibelakademiförlaget 2011) på sidan 119 har formulerat följande: ”Det egentliga substantivet i 1 Mos 1:1 är resit, ´begynnelse´. Samma ord förekommer i Ords 8:22: Visheten skapades som ´begynnelsen (av hans väg)´. Logiken hos Paulus blir då följande: ´I begynnelsen skapade Gud´, det vill säga ´Genom Begynnelsen skapade Gud´ och Begynnelsen är enligt Ords 8:11 Visheten, och Visheten är Kristus. Så kan Paulus säga att Kristus är Begynnelsen (Kol 1:18). Jfr Joh 8:25 som jag nämnde i inledningen till detta kapitel. Se också Uppenbarelsebokens ord om Kristus som han som är ´början till Guds skapelse´ (3:14) och utsagan ´Jag är A och O, den förste och den siste, början och slutet´ (22:13).”

FRÅN VISS LITTERATUR

Redaktör A. Oliver Laurence försöker i sin bok ”Syndafallet i himlen” (SVEA PRESS, Worcester Massachusetts 1917), ge en tänkt beskrivning av hur det kan ha känts för de änglar som gett sig med hull och hår åt motståndaren till Gud, när de ser vad som hänt med honom som en följd av syndafallet och nederlagets konsekvenser. Citerar från sid. 5-6 (med svenska språket något moderniserat av mig): ”Överraskningen bland änglarna är stor, inte minst hos de fallna (på vänster sida om tronen, min anm.). Glansen hos deras store furste har försvunnit. I stället för den store, högburne ”Morgonrodnadens Son”, ser de honom förbytt till en stor orm, en väldig röd drake. De vill fly undan, men för sent, de ser att de gjort Gud till sin fiende och att de är bedragna, men för dem finns ej någon undanflykt, och fastän de nu hatar och avskyr sin forne furste, mer än de någonsin ärat och hyllat honom, måste de dock följa honom och tjäna honom, som fört dem i olycka, i fördärv.” Jfr här med den engelske poeten John Miltons föreställande verk från 1665, ”Det förlorade och återvunna Paradiset” (förlaget Edquist & Berglund 1862). Hänvisar till sid. 188-189, där änglafursten beskrivs som Satan – som både utvecklat högmod och avundsjuka på Sonens härlighet i himlen (svenska språket betydligt moderniserat av mig):

”Avgrunden hörde sällsamt dån och såg från himmel himmel störta, ville fly förskräckt; men stränga ödet lagt för djupt. Dess mörka grund och bundit den för fast, i nio dygn de föll. Chaos röt, i tiofaldig förvirring av det fall hans välde (vilda anarki) störde. Sådant nederlag var hans fördärv. Avgrunden nu till slut uppgapar, griper dem, och slutes till: Avgrunden, deras hem, uppfylld med eld, som aldrig släcks, sorgens, kvalens hus. Nu lättad gladdes himlen, läkte snart sin mur, som återvände till sitt rum. Nu när han ensam slagit fienden, Messias vände sin triumfvagn om och alla heliga, som tysta stått, bevittnade hans allmakts verk, gå fram mot honom jublande, och som de går i palmers skugga, varje ordning ljus, de sjöng honom Konung segerrik. Son, arvinge, Herre, han all makt har fått, bäst värd att härska. I triumf han red igenom himlens mitt till gårdarna och templet, där hans Fader på sin tron satt högt. Med ära togs han där emot, och sitter nu på sällhets högra sida.”

Nåväl en bibeltext lyder (ingen direkt inblandning av Sonen): ”Och det blev strid i himlen: Mikael och han änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns ingen plats för dem i himlen. Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom.” (Upp 12:7-9). Dags måhända, som en bekräftelse på Sonens stridsaktivitet mot ”Lucifer” i en himmelsk region före tiden, att läsa orden av Jesus i Luk 10:18 riktat till sina lärjungar: ”Han sade till dem: ´Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt.´”

BUNDNA ÄNGLAR

Till detta behöver fogas frågan om vilka fallna änglar det gäller som kommer upp ur avgrundens brunn, för det går att peka på kanske ett ytterligare änglafall än i fråga om de som följde med i ”Lucifers” nedstörtning. De två sådana änglafall går troligen att utläsa i 1 Mos 6:1-4: ”När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha. Då sade Herren: ”Min Ande ska inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid ska vara hundratjugo år. Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare (tyder således möjligen på två fall, kanske ett fall före syndafloden och ett efter) levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.” Och därmed är det dags att se om vi i Nya Testamentet kan få en träff på fallna änglar/demoner, alltså vilka de kan vara som kommer upp ur avgrundens brunn: Först Jud v 6: ”Och de änglar som inte höll fast vid sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist, dem håller han i förvar i mörkret med eviga bojor till den stora dagens dom.” – Möjligen rör det sig inte dessa, men varför inte om änglarna som omnämns i 2 Petr 2:4: ”Gud skonade ju inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörkrets kedjor för att hållas i förvar fram till domen.”

TID FÖR BRUNNSÖPPNING

Frågan har ställts om den femte domsbasunen redan har ljudit i den andliga världen och att ”avgrundens bottenlösa brunn” därmed har öppnats? Det är på sin plats att undra detta utifrån allt det ockult uppenbara som pågår i den världsliga världen, samt alla abnormiteter på det kön- och identitetsrelaterade området, vidare all vetenskapsbaserad framställan av ”nya livsformer”, allt hat- och drogpåverkat våld, alla sjuka mentaliteter som media fylls av? Eller tyder tidens tecken på att det är rätt nära nu att brunnen ska till att öppnas? Det som kommer upp ur brunnen är av en sådan mängd att det liknas vid utvällande ”oren” rök som från en stor ugn. De/det som steg upp ur avgrundens brunn, såg t.ex. ut som gräshoppor med vingar och som hästar. De liknade skorpioner med stjärtar och gaddar. Ansiktena var som människoansikten, de hade hår som kvinnor, tänder som lejon och liknande guldkronor på sina huvuden. Ljudet var som dånande stridsvagnar, smärtan som de/det förde med sig gav dödslängtan hos människorna. I texten förekommer många ting att tolka och förhålla sig till. Ingen vet allt, men vi kan alla veta tillräckligt. Apokalypsens och parousians tid är nu.

Så vad gör vi troende med våra liv idag? Hur förhåller vi oss till det profetiska ordet om vår tid? Vem och vad bekänner vi oss till? Tänk på att de enda människorna som klarade sig från brunnens ohyggligheter, var de som hade Guds sigill på sina pannor. Sigillet, bomärket, kan vara helt osynligt för den mänskliga omgivningen, men finnas på de troendes andliga pannor. Stämpeln gör att domen går förbi, likt hur mordängeln gick förbi de judiska hemmen i Faraos Egypten – om dörrposterna var bestrukna med blod från ett felfritt lamm. Den av oss som har varit troende länge, kan ha som färskt Jesusblod på sitt hjärtas dörrträ och därmed ett friskt vittnesbörd. Den nyfrälste är att gratulera till blodets skydd och till att ha ett nyvunnet vittnesbörd. Och minns väl, att Golgata segerkors är riktat åt alla håll in i den ockulta andevärlden. Korset är både lodrätt och vertikalt till sin utformning. Symboliserar seger över den onda andevärlden, uppåt och utåt så långt behövs, lika mycket nedåt så djupt det är nödvändigt. Avslutar med orden i Upp 12:11: ”De övervann honom (Satan) genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord.”

Sigvard Svärd

Denna artikel är ett läsarmejl vilket innebär att det är skribentens egna åsikter. Vill du skriva ett eget läsarmejl?



4 kommentarer

1

x
Per
måndag, 27 april 2020 15:52

Tack Sigvard Svärd för en mycket intressant och välskriven matfylld artikel.

Svara

x
Fredrik Eriksson
måndag, 27 april 2020 16:25

Bra, klargörande och rofylld i sin helhetsbeskrivning!

Behövs mera upplysning kring andlighet,ockultism och ondska.

Extra bra är källförteckningen (något som jag själv behöver poängtera bättre)
Efter åratal av studier så blir man lätt hemmablind, och förväntar
sig att andra kristna automatiskt ska förstå men så är dock inte alltid fallet.

Verkar finnas ett enormt stort glapp i kunskapsnivån hos kristna i allmänhet
och troende i synnerhet.

//F//

Svara

x
Sigvard Svärd
tisdag, 28 april 2020 13:32

Tack, Per och Fredrik, för era kommentarer.
Bibelns profetior och uppenbarelser som gäller nu och framöver, kommer alla att gå i uppfyllelse när tiden är inne för var och en av dem. Låt oss lyfta våra huvuden, för vårt eviga himmelska liv börjar snart.

Svara

x
Jessica
lördag, 18 juli 2020 19:06

Det va mycket text. Orkade inte riktigt läsa allt på en gång. Men en fråga vad menas/betyder det att stjärnan föll från himlen till jorden?

Svara

1

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


NYTT! Förkorta lång länk här så att den fungerar i din kommentar!

Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Direkt med Christer Åberg


"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?

- Ja!


Själavårdssamtal

Behöver du gratis vägledning och själavårdssamtal?

☎️ 0381-77 30 80

  • Måndagar 18.00-20.00
  • Tisdagar 09.00 -11.00
  • Onsdagar 09.00-11.00
  • Torsdagar 18.00-20.00

"Det enda som bär är Jesus. Det har Christer Åberg fått uppleva genom livets tuffa utmaningar. Christer är bloggare och författare och driver bland annat apg29.nu". - himlen.tv7


Senaste bönämnet på Bönesidan

tisdag 1 december 2020 04:05
Jesus Kristus jag ber om beskydd för ondskan som angriper mig! Troende folk kan vara så elaka, önskar bara välsignelser över alla onda pilar... Ske Din vilja i allt...

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
DONERA till Apg29 - bli månadsgivare
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp