Language

Apg29.Nu

Start | TV | Bönesidan | Bibeln | Läsarmejl | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Kontantlöshetens "antiguitat" i la història més primerenca

Del llibre La conspiració sense diners en efectiu. En el sentit modern, va sorgir la idea de compres sense diners en efectiu públics en 1949.

Les targetes de crèdit. 

Molt abans que els diners real que s'utilitza per a altres coses que els diners. Shell utilitza com diners a la Polinèsia. Altres exemples de "diners" eren pedres, plomes, hams i fins i tot bestiar.


Av CashOnly
torsdag 3 oktober 2019 18:29
Bok/Följetong

Fins i tot en l'antic Egipte i l'Imperi Romà utilitzat els pagaments sense efectiu, per exemple, en spannmålsköp. L'empresa Western Union va ser fundada a la ciutat nord-americana de Rochester, a l'estat de Nova York. Té les seves arrels es remunten a 1851 quan es deia el Mississippi Impressió Telegraph Company. Western Union ha treballat principalment amb aquests diners enviat telegrames ia tot el món. Un tipus de targetes de crèdit primers estaven ja al segle 1890 a Europa. 1914 va començar a Western Union amb les compres sense diners en efectiu amb una targeta de crèdit que podria ser utilitzat en les ofertes estaven d'acord.

Les targetes de crèdit reals es va originar al segle 20, els Estats Units emès per aquestes companyies petrolieres i cadenes hoteleres. Un factor que contribueix a la creixent utilització d'aquestes targetes més antigues es van incrementar motor quan les companyies petrolieres van començar a emetre targetes. Els grans magatzems també van començar durant aquesta dècada a publicar una mena de fitxes d'identificació als clients que negocien en el crèdit. Tot i els grans magatzems NK s'utilitza en les dècades anteriors a la targeta de crèdit actuals fitxes de llautó. primera "targeta de crèdit" de Suècia va ser, per tant, l'anomenat NK-targeta era en realitat un mässingspollett numerada. En els anys 60 va donar NK les pròpies targetes de crèdit en el sentit modern del model d'Estats Units.

Vissa företag började i kortens barndom erbjuda krediter och betalkort till sina bästa kunder. Dessa var krångliga att använda och helt bundna till det aktuella företaget. Affärer och andra företag hade alltså sina egna kort. Runt 1938 började man acceptera varandras kort. Korten tillverkades under 30-talet av plåt för att minska risken för förfalskning. John Biggins från Flatbush National Bank i Brooklyn uppfann det första kreditkortet som utgavs av en bank 1946. Programmet som kallades ChargeIt länkade ihop köpen mellan bankkunderna och de lokala handlarna.

Hur allt egentligen började - Diners Club

I modern mening uppstod idén till allmänna kontantlösa köp 1949. En man vid namn Frank McNamara åt på restaurangen Major's Cabin Grill bredvid Empire State Building i vilken hans kreditföretag Hamilton Credit Corporation hade sitt kontor. Med honom var vännen Alfred Bloomingdale och advokaten Ralph Schneider. Man diskuterade ett problem om en kund som hade lånat ut sina olika kontokort till grannar och när många av dessa inte kunde betala igen kunde inte heller kunden betala sin skuld till McNamaras företag.

McNamara upptäckte också att han inte fått med sig plånboken för att betala måltiden. Genom att skriva sin namnteckning på ett visitkort som han gav till restaurangen kunde en faktura senare skickas. Enligt den allmänna meningen samverkade dessa två saker till att McNamara fick idén till det som skulle bli det egentliga kontokortet. 1950 grundade han företaget Diners Club tillsammans med sin advokat Schneider.

Företaget blev en mellanhand mellan kunderna och företagen dessa köpte av. På de första korten skrevs betalställenas namn på korten. Korten användes mycket av handelsresande för betalning av måltider. Diners Club-korten var till en början betalkort vilket innebar att man betalade allt man var skyldig varje månad.

Bloomingdale var under en period kompanjon i företaget. Annars var han mest berömd som arvtagare till varuhuskedjan Bloomingdale's och för sitt skandalomsusade förhållade med fotomodellen Vicki Morgan. En annan viktig person i Diners Clubs historia är Matty Simmons. Simmons var under en period vice vd i Diners Club men är mest berömd som tv- och filmproducent.

Den amerikanska kontantlösa snöbollen var nu i rullning och blev bara större och större för varje år. Ett steg var när det första bankutgivna betalkortet började ges ut 1951 av Franklin National Bank på Long Island. Snart fick Diners Club konkurrens och flera av dessa företag växte till stora kontokortsjättar.

American Express och Wells Fargo

American Express va ser fundada el 1850 a Buffalo per dur a terme el servei de correu exprés. Més tard ampliat amb transport de fons i activitats a la indústria de viatges. Henry Wells va fundar l'American Express, juntament amb William Fargo i John Butterfield. Tres companyies es van fusionar en una de sola. A la fi del segle 50è, va començar les operacions de targetes de crèdit en competència amb Diners Club. La companyia també ha tingut els seus tentacles en el món de la televisió. American Express ha tingut la seva seu a diversos edificis de Nova York.

En tid efter American Express grundandes också företaget Wells Fargo av personerna med samma namn. Wells Fargo blev längre fram namnet på en av världens största banker. American Express och Wells Fargos historia är så sammanflätade att det är svårt att skilja åt. I och med att American Express lanserade sitt första kort 1958 så införde man också kontokrediten. Det är företrädelsevis affärsmän som har använt American Expresskort. American Express har på senare tid haft ett samarbete med den stora affärskedjan Walmart genom vilket man ger ut det förbetalda kortet Bluebird Prepaid Card.

American Express anser sig vara så exklusivt att man vad gäller de dyraste korten inte sysslar direkt med marknadsföring. Kunderna anses mer bli medlemmar i en exklusiv klubb.

El reclutament és més una reminiscència d'una lògia maçònica que un negoci. L'empresa organitza les compres i serveis per als clients més estranys. El disseny és una cosa que recorda el tractament Rolls-Royce dels seus clients. Però l'aspecte luxós targetes no ha de ser comparat amb un cotxe de luxe. Més aviat són "un vell carro podrit de fem." Succeeix de tant en tant en el llibre. L'odi de la targeta de crèdit rep el cervell de l'escriptor per passar de la lògica de les emocions negatives de llamps.

De mer exklusiva varianterna av American Expresskorten har alltså varit "kändiskort" som har använts av alltifrån Elvis till Zlatan. Vissa rappare har till och med skrivit låttexter om sina älskade kort. Den här boken har troligen tidigare gett intrycket av att enbart vara en faktabok. Den är översållad med argument mot kontokort och annat kontantlöst. Men boken är också en "hatbok" mot allt kontantlöst och faktiskt (på tal om Zlatan) skriven av en fotbollstokig författare.

Men hatet underbyggs av fakta. Dyngkärran ovan var däremot ett undantag orsakat av ett spontant synapsfyrverkeri. På samma sätt som det att kämpa mot till exempel barnporr och rasism lätt blir personligt på grund av känslor av ilska och äckel så har även problematiken runt bokens ämnen blivit personlig för författaren. Det har varit personligt hela tiden.

Ibland växlar boken till mer personligt och ledigt språk och innehåll för att sedan återgå till "formell uppslagsboksmentalitet". Låt mig redan nu ange tonen för de personliga delarna av boken. Om Zlatan läser den här boken så hoppas jag att han sedan föregår med gott exempel som den superlirare han är och gör sig av med sitt "lyxiga" American Expresskort. Gör det han är bäst på. Tejpa fast kontokortet på en fotboll. Sparka sedan bollen långt ut i skogen där ingen kan hitta den. Där kan det hela ligga så att vilda djur passande nog kan kissa på kortet. Hur kan författaren bli så här ilsket känslosam? Läs boken och upptäck varför.

MasterCard och Visa - en introduktion

MasterCard (grundat 1966) är snarare en kooperativ organisation med åtskilliga tusentals banker som medlemmar än ett renodlat

Empreses en el sentit normal. No és una societat anònima dedicada a la venda de targetes de llicències. La història primerenca de MasterCard està vinculada a les dues entitats bancàries de targetes de crèdit. Interbank i WSBA. Es va crear un projecte per a la targeta de crèdit anomenat Mestre de càrrega. Mestre de càrrega va ser més tard renombrado MasterCard. L'inici de la mateixa es va convertir en una companyia de targetes mundial va ser una col·laboració entre el Mestre de càrrega i el mexicà Banc Nacional. Un detall de la història va ser el conflicte legal que va sorgir per Worthern Banc no se li permet unir-se Master Charge. La seu de MasterCard estan ara a la ciutat de Compra a l'estat de Nova York.

Visa är på liknande sätt som MasterCard en kooperativ organisation. Företaget ägs av en ekonomisk förening främst bestående av banker. Det finns starka kopplingar till Bank of America som var den första bank som började ge ut Visa- föregångaren BankAmericard 1958. Först kunde kortet BankAmericard endast användas i Californien. Det var förbjudet att bedriva bankverksamhet över delstatsgränserna. Detta kringgick man genom att licensiera kortet till andra banker. Kontokortsdelen

hade knoppats av från Bank of America för att bli det icke börsnoterat och medlemsägda National BankAmericard.

Un temps abans espectacle va rebre el seu nom actual, ja que donaven a terme la seva primera targeta de crèdit trucada entrant. Era una targeta de dèbit que estava vinculada als sistemes informàtics a continuació, de recent aparició per a l'autenticació anomenat BASE I i II BASE. Els sistemes corresponents Mestre de càrrega anomenat INAS i INET.

De delar av Visa som fanns utanför USA såldes 1974 och blev ett dotterbolag till en grupp banker som kallades IBANCO. Företaget National BankAmericard döptes så småningom om till Visa USA. IBANCO döptes slutligen om till Visa International. Det första utskicket av företagets kontokort skedde i staden Fresno på initiativ av Joseph Williams. Därpå följde utskick i andra städer i Californien. Projektet kantades hela tiden av både kritik och bedrägerier. 1970 bytte allt namn till Visa. Globaliseringen av kontokorten började tidigt med att amerikanska banker övergav sina egna kortsystem och anslöt sig till antingen MasterCharge eller BankAmericard som alltså senare blev MasterCard och Visa.

Visa fick 1987 i uppdrag att ha hand om hela detaljistnätet Interlink för bankkort (det största nätet av denna typ i USA). På 90- talet lanserades smartkortet Visa Cash som kunde laddas med pengar via automater. Visa pushade på utvecklingen från magnetremsa till chip på korten bland annat genom något som kallades Partner Program. På Manhattan gjorde bankerna Citibank och Chase Manhattan i slutet av 90- talet ett test med kort som var fullständigt misslyckat. Ofta laddade folk kortet bara en enda gång. Ett samarbete med internetsökningsföretaget Yahoo inleddes för att skapa en köpsida på Internet. Visa inledde också ett ganska utkonkurerat samarbete med Microsoft för att folk skulle kunna sköta bankaffärerna hemma vid datorn. Visa har huvudkontor i Fresno i Californien.

American Express och Diners Club ger själva ut kontokort medan Visa och MasterCard inte gör det. I det sistnämnda fallet är det främst medlemsbankerna som ger ut kort. En viktig skillnad mellan olika kontokortsföretag är att vissa så att säga själva agerar bank medan andra inte gör det. Visas och MasterCards kortnätverk för datakommunikation skiljer sig tekniskt mycket åt. MasterCards system kallas Banknet, Visas heter VisaNet.

Visa och MasterCard är alltså styrda av medlemsbankerna så kortanvändarna är i praktiken helt i händerna på dessa banker. Konkurrensen mellan Visa och MasterCard är i praktiken obefintlig eftersom de flesta banker som är medlemmar i den ena organisationen också är medlemmar i den andra.

Discover och Sears

Discover Financial Services o just abans Discover és una altra de les grans companyies de targetes de crèdit dels Estats Units. Va ser fundada el 1985 per la divisió de la companyia financera Dean Witter i es va convertir en part de Sears.

Descobrir convertir en una companyia independent en 2007. Es dóna la targeta Discover. Les xarxes de targetes tècnics anomenen Discover Network i el pols. Amb seu als suburbis de Chicago. 2008 Descobreix la va comprar Diners Club del grup financer Citigroup.

Sears, Roebuck & Co va ser fundada el 1886 per Richard Sears i Alvah C. Roebuck. Sears es va convertir amb el temps incloent les majors empreses de venda per correu. Sears també s'associa amb el gratacel Torre Sears a Chicago ara es diu la Torre Willis. El gratacel que durant un temps va ser l'edifici més alt del món era propietat fins 2004 per Sears.

rancis matadors

La verificació pot portar el seu origen remunta als anys 1200. Però es fa ús realment va enlairar només quan els controls van començar a ser utilitzats pels orfebres a Anglaterra. Els xecs han estat al llarg de la història, s'utilitzen de vegades com diners en efectiu. Un exemple d'això va ser quan els soldats en els anys 50 a Hong Kong utilitzen els xecs com a pagament en efectiu. Cada comerciant va signar el xec en xinès amb cada compra. Podria passar que un soldat diversos mesos més tard va veure un xec que ell mateix havia tingut en el seu poder.

targeta de crèdit i verificació de funcionament termes bancaris d'una manera similar. El titular del compte escriu un xec per la quantitat de la qual el destinatari pot llavors redimir en un banc. compte de xecs pot ser acreditat (comparar les targetes de crèdit). Algú va descriure l'ensenyament del xec com "la versió de cargol de targeta bancària" a. En la infància kontantlöshetens va parlar tant de la societat sobre la comprovació de la solució sense diners en efectiu.

Un home ja al segle 60 vurmade per a aquesta comprovació i sense diners en efectiu societat on John Diebold. La seva empresa de consultoria Diebold Grup creat diverses xarxa de bancs basats en ordinador d'aquesta dècada. El pensament de Diebold influenciada George Mitchell, que tenia un alt càrrec a la Reserva Federal (banc central dels Estats Units). Aquest últim va tractar d'influir en els bancs d'Estats Units per canviar a sistemes computats. Es va afirmar que els controls eren cars, que era molt similar als arguments d'avui dia per diners en efectiu.

Era gent com aquests que afecten l'organització de l'American Bankers Association (ABA) a 1976 per a investigar la possibilitat d'una futura societat xec solt i sense diners en efectiu. També va formar un comitè anomenat Comitè Comproveu societat menys. Al centre d'aquesta era el cap de l'automatització ABA Dóna-li Reistad. Els Estats Units no només és "kontantlöshetens pare", però també contradictori, comproveu sempre el número u del país. Els xecs també han estat enviats a les empreses en qüestió mitjançant el pagament de factures regulars.

A principis dels 90 va ser el setè de pagament a Suècia per xec. En la dècada de 2000, la xifra és microscòpica 0,1 per cent. Amb el temps va acabar bancs suecs per tant més i més controls. Cap dels bancs suecs s'atrevia única càrrega per als controls. Llavors, quan un banc suec finalment ho va fer va seguir l'altre per a la verificació i el destí va ser segellat longitud. Com a curiositat és que el frau de xecs és un delicte als Estats Units, però no sobregirar el compte de crèdit.

Una mica de diners en efectiu en la història

Molt abans que els diners real que s'utilitza per a altres coses que els diners. Shell utilitza com diners a la Polinèsia. Altres exemples de "diners" eren pedres, plomes, hams i fins i tot bestiar. En absència de monedes normals tenen el pagament estranya s'utilitza de vegades. Per exemple, s'utilitzen barres de ferro com a moneda en Sparta perquè van ser aïllats del món exterior.

monedes de Southwest va començar a ser utilitzat en parts d'Àsia Menor en l'any 600 aC Orient Pròxim es tractava del que ara anomenem l'Orient Mitjà. Va ser el rei Creso lydiske qui en l'any 500 aC començar l'encunyació de monedes de plata i or. També va ser anomenat Creso i de la mateixa la paraula d'una persona immensament rica. On hi ha una escassetat dels metalls preciosos utilitzats a gran part de coure. Això va succeir, per exemple, a principis de Roma. Durant l'època dels víkings es van importar molt les monedes a Suècia, tant del món islàmic i de les parts d'Europa. Per als Vikings va ser el valor de la plata, per dir-ho moneda. Per tant, fins i tot monedes obsoletes de plata i diversos objectes de plata com a pagament. Més endavant en la història, hi va haver grans plaques de coure que s'aplicaven a diners.

De första svenska silvermynten tillverkades i Sigtuna runt år 1000. I början på 1500-talet började man räkna med ören. Med början i mitten på 1800-talet började man i Sverige använda ett huvudmynt (riksdaler och sedan kronor) som delades upp i 100 ören. När man i Sverige övergav guldmyntfoten 1931 så försvann den egentliga skillnaden mellan mynt och sedlar. Guldmyntfot betydde i praktien av att sedlar kunde bytas mot guld från en guldreserv. Detta och sedlar i allmänhet byggde på ett löfte från och ett förtroende för staten. Ett förtroende för staten som man numera inte bör förlita sig på. Den finansiella inkompetensen är synnerligen utbredd. Men hellre dåligt förtroende för kontanter än slav under ett samvetslöst kontantlöst samhälle som inte inger något förtroende alls.

la història del bitllet de banc i el desenvolupament està estretament relacionada amb l'art de la impressió. Originalment eren una forma de rebuts o del deute abans de convertir-se en el pagament real. Bitllets tillverkads primer a la Xina en aproximadament el mateix temps que les monedes reals van començar a venir (600 aC). Llavors va començar l'ús de bitllets de banc que s'estenen lentament des de la Xina a Europa a l'Edat Mitjana. En realitat, va ser a Suècia i un a la dècada de 1600, per primera vegada va donar els bitllets adequats a Europa. En primer lloc, pel Stockholms banc, llavors el regne rètols banc i, finalment, el Banc de Suècia a finals de la dècada de 1800. A principis de premsat altres bancs que les pròpies notes del Riksbank. Al costat de Suècia, Anglaterra ha imprès en els bitllets de banc.

Numismàtica - una ciència fascinant i mania

Numismatik är läran om främst mynten. Det innefattar även lystet fingrande med och sökande efter polletter, sedlar och medaljer. Redan som liten pojke var författaren fascinerad av de tjocka myntkatalogerna som fanns på biblioteket. Att samla mynt och liknande handlar inte bara om att få roliga föremål i sin ägo att vårda, vända och vrida på och slutligen stoppa i små fickor i en myntpärm. Det är även ett sätt att lära sig om historien på samma sätt som frimärkssamlande kan vara ett sätt att lära sig om andra länder. Ibland kan mynten vara den nästan enda konkreta kontakten med en historisk period.

Myntsamlande är en av de hobbier där det finns enormt med litteratur. Den förste svenske numismatikern var Elias Brenner. Han skrev i slutet av 1600-talet ett verk om mynt vars titel på svenska väl skulle bli något i stil med "Myntlexikon för Svears och Göters land". I det här avsnittet är det även på sin plats med en rekommendation att besöka Myntkabinettet i Stockholm. Det finns också intressanta myntsamlingar i andra svenska städer. Myntkabinettet är kontanternas eget museum och den största numismatiska samlingen i Sverige. Det blev ett eget museum 1975 och flyttade ett par årtionden senare till Slottsbacken.

Un missatge bàsic d'aquest llibre és mostrar com el món és cada vegada més s'acosta a una dictadura total de sense diners en efectiu. El més efectiu que desaparegui com més es perden els meravellosos numismàtica desafortunadament la seva fascinació pel tall amb un ganivet

al final d'una corda històric-mundial tot i que passa a través d'una gran part de la història, finalment es trenca. Ara és per desgràcia el temps per aturar abans que l'autor comença a escriure un llibre sobre les monedes i la seva història. Aquest llibre és, sens dubte més sobre la preservació de caixa moderna. Però això és una petició seriosa. numismàtics i col·leccionistes de monedes sueques! Unite! Ajudant a lluitar per preservar l'antic i el nou diners en efectiu. Lluitar contra els militants establiment sense diners en efectiu de la història.

Continuació ...


Publicerades torsdag 3 oktober 2019 18:29:52 +0200 i kategorin och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!

"Déu ha estimat tant el món que ha donat el seu únic Fill [Jesús], a tot aquell que creu en ell no es perdi, sinó que tinguin vida eterna." - 03:16

"A tots els que  van rebre  ell [Jesús], els ha concedit de ser fills de Déu, als que creuen en el seu nom". - Joan 1:12

"Que si confesses amb la teva boca que Jesús és el Senyor i creus en el teu cor que Déu li va aixecar dels morts, et salvaràs." - Roma 10: 9

Vols ser fora de perill i aconseguir tots els seus pecats perdonats? Aquesta oració:

- Jesús, et rebo ara i et confesso com a Senyor. Crec que Déu li va aixecar dels morts. Gràcies perquè ara sóc fora de perill. Gràcies perquè m'has perdonat i gràcies que ara sóc un fill de Déu. Amén.

¿Va rebre Jesús al punt anterior?


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 24 oktober 2019 00:49
Herre visa mig klart och tydligt att jag är rätt Saknar mina barn men de klarar sig utan mig har jag märkt. Herre ge mig nya vänner och församling som jag fortf velar om. +denna julen.Vara vardå !!

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp