Surfar nu: 518 www.apg29.nu

Den oönskade - Del 28

Den oönskade - Del 28

Den näst sista delen av min barndomsberättelse. Den är mycket stark och berörande.

Jag har nu berättat från min barndom fram till vid 20 års ålder då jag tog emot Herren Jesus Kristus och blev frälst. Det var när jag blev frälst som jag först på allvar förstod på riktigt att jag var älskad, önskad och behövd av Gud. Detta skulle fullständigt revolutionera mitt liv. 

Efter händelserna i samband med karategraderingen i gamla tennishallen i Malmö började Gud leda mig på ett förunderligt sätt. Han var med mig inte bara i min vardag utan i hela mitt liv. 

Men i början skulle det inte bara gå smärtfritt utan det skulle gå genom prövningar och fall. Jag skulle bli påmind på ett smärtsamt sätt om den andliga verkligheten men också om Guds fantastiska och kärleksfulla frälsande och förvandlade kraft. 

Men nu när jag överlät mitt liv åt Jesus till 100% skulle också prövningarna ge sig till känna vilket kom som en chock för mig. Djävulen skulle verkligen ge sig tillkänna att han var verklig. När detta hände så förstod jag inte riktigt att det verkligen var djävulen som ställde till allt elände och attackerade. Han ville inte släppa mig i sitt grepp men jag vågade inte berätta detta för någon för att ingen skulle tro att jag hade blivit knäpp. Men ska jag berätta vad som hände. 

Det är en smärtsam upplevelse om både ett djupt fall men också om ett otroligt högt fantastiskt upprättande. Efter detta skulle min vandring med Jesus ta fart på allvar. 

Vid en tidigare del berättade jag att jag jobbade som nattportier på helgerna och att det var mitt livs största misstag. Jag passade inte in i den miljön. Jag var helt felplacerad. 

Min uppgift var att ta hand om hotellgäster. Det kunde komma både svenska och utländska gäster. Men hotellet hade inte bara gäster utan de hade också dans på ovanvåningen och diskotek i källaren på helgerna. I samband med detta var det också väldigt stök och fylleri. Detta tog vakterna hand om och då kunde förekomma en hel del våld och polisen fick komma på besök. 

Men efter att dansen hade avslutat och vakterna åkt hem så kunde det ändå inte vara lugnt och skönt mitt i natten. Då jag var ensam i min reception fortsatte stöket. Det var svårt för mig att hantera detta. Jag led och vantrivdes och kunde inte förstå att människor kunde bete sig på det här sättet. Jag var inte alls van vid i den här miljön. 

Det hände ibland att jag fick vittna och berätta om Jesus för människor som kom mitt i nätterna och var berusade eller ville fråga om någonting. Men eftersom jag var så ny i tron förstod jag inte riktigt min roll i det hela och vilken min kallelse var. Och inte heller förstod jag att jag faktiskt vittnade för dessa människor när jag svarade på deras frågor om Jesus. Jag blev mera framtvingad av att berätta om Gud och Jesus allteftersom de frågade. Men detta skulle senare växa fram inom mig med en oerhörd kraft och medvetenhet. 

Vad jag vantrivdes på mitt jobb! Det hände att jag blev inblandad i våld. När gick till jobbet på helgerna så gick jag dit med en klump. Jag ville verkligen inte dit.

Vakterna stod vid ingången vid hissarna och trappan upp till festvåningen. Det var en hel del folk som hade kommit. Och det var mycket stök och fylleri. Jag stod vid min reception och såg ut över entréhallen. 

Då kommer plötsligt en man in genom receptionens svängdörrar likt sådana som man ser i westernfilmer och kliver rakt in. Jag ber honom att gå ut igen, men han stannar kvar och stökar. Jag puttar till honom med båda mina händer mot hans bröstkorg så att han tar ett steg bakåt för att inte tappa balansen. Jag ville att han skulle förstå att nu är det dags att lämna receptionen. Då gick han till attack mot mig. 

När jag tränade karate använde jag aldrig detta mot någon. Nu efter att jag hade blivit frälst hamnade jag i sådana här situationer som jag inte hade hamnat i innan. Visst är det märkligt?

Jag var så trött på allt bråk och stök, så när han anföll mig slog jag tre till fyra mycket snabba slag mot honom. Han hade inte en chans. 

Plötsligt rusade en man på mig mig bakifrån och griper tag i mig och låser fast mig med sina armar. Snabbt tar jag mig loss och med ohyggligt snabba slag slår jag ner honom också.

Sen vet jag inte riktigt vad som hände. Jag tror det var vakterna som bar ut dem. Jag kunde se att det fanns bloddroppar kvar på golvet i receptionen efter slagsmålet. Det verkar som vakterna beundrade mig litegrann för det här, men själv ångrade jag det totalt och mådde fruktansvärt dåligt. Men detta berättade jag inte för någon. Jag behöll det för mig själv i mitt inre.

Men ångesten gav sig till känna i mitt inre och samvetet plågade mig fullständigt. Jag försökte be Gud om förlåtelse för det som hade hänt. Då kom det starkt i mina tankar:

"Det är ingen idé du ber grabben, du är på väg till helvetet!"

Dessa ord skar oerhört plågsamt rakt in i mig så jag blev förskräckt. Jag skulle senare förstå att det var djävulen som talade till mig. Vad skulle jag göra? Vad skulle jag ta mig till? Jag vågade inte berätta detta för någon. Varken för de i Pingstkyrkan eller för någon annan heller eftersom jag trodde att de då skulle tänka att jag hade blivit knäpp. Så jag behöll min hemska kamp för mig själv. Det bara gnagde och plågade mig. Det var fruktansvärt.

Jag hade inte hört talas om att djävulen fanns. Ingen hade berättat för mig om hans fruktansvärda och skoningslösa attacker. När detta kom så kom det som en chock för mig. Till en början visste jag först inte vad det var. Jag förstod inte var ifrån de här starka obehagliga tankarna kom ifrån. Senare skulle jag förstå att det var djävulen som plågade mig mig med sina lögner. 

Han hade ju under många år haft mig i sitt grepp från det jag växte upp som fosterpojke på gården utanför Ljungby. Men då nu då jag hade blivit frälst och ville följa Jesus så ville djävulen naturligtvis inte släppa mig i sitt grepp. Han gjorde allt för att behålla mig. 

Det är så här att alla människor som tar emot Jesus och blir frälsta kommer förr eller senare få uppleva en otrolig attack från Djävulen. Detta kommer alla nyfrälsta på olika sätt få uppleva. Det kan komma starka tvivel eller prövningar av olika slag eller katastrofer. Tro mig: Detta kommer ingen att slippa undan som är ny i tron. Men det är då man väljer om man ska fortsätta följa Jesus eller lämna honom. Väljer man Jesus och håller fast vid honom så kommer tron bli starkare och ingenting kan rubba en sådan människa. 

Det finns två slags människor när prövningar och motgångar kommer. Den ena typen flyr bort från Jesus. Den andra flyr till Jesus. Jag vill vara den som flyr till Jesus vilket jag också gjorde den gången. Sedan dess har jag alltid varit den som flyr till Jesus när det kommer problem. Det har gjort mig stark. Utan Jesus Kristus skulle jag aldrig klarat mig. Det är han som har frälst mig och förvandlat hela mitt liv.

Så nu beslöt jag mig en gång för alla att jag måste bli fri från de plågande anklagande tankarna. 

Det var hemma i min lägenhet på tredje våningen ovanför Pingstkyrkan. Pingstförsamlingen hade några lägenheter som de hyrde ut. Jag hyrde vindsvåningen som var en trevlig och fin lägenhet med utsikt över tågstationen. Där satt jag nu på min soffa framför fönstret som vette ut mot järnvägsstationen. 

Åh vad Jag grät! Åh vad jag plågades! Åh vilken syndanöd jag hade!Jag kände mig helt fördömd. Djävulen fortsatte med att tortera mig med sina anklagelser:

"Det är ingen idé du ber grabben, du är på väg till helvetet..."

Men jag försökte inte lyssna på detta. Utan gråtande bad jag Gud och Jesus om förlåtelse. Jag hade bestämt mig att jag inte skulle ge mig förrän jag visste att Gud hade förlåtit mig. Därför vet jag inte hur länge jag satt på min gråa soffa framför fönstret i min lägenhet. Var det en halvtimme? Eller var det flera timmar? Än idag vet jag inte hur länge det var. Men jag bara bad och bad, grät och bad och bad och grät och grät och ropade ut min nöd till Jesus. 

"Jesus förlåt mig!" ropade jag gång på gång.

Då plötsligt hände det någonting som jag inte hade räknat med. Det skedde utan förvarning. Jag kommer aldrig att glömma det. 

Jag hörde plötsligt ett sus och någonting lämnade min kropp. Jag kunde se det tydligt. Det såg ut som en genomskinlig fyrkant som lämnade mig och for rätt upp i luften. Och efter det blir det tyst. 

Jag satt kvar på soffan häpen och blev tyst. Nu bad och ropade jag inte längre. Inte heller grät jag utan jag var bara tyst. Det hade blivit lugnt, stilla och fridfullt. 

Plötsligt hör jag Gud tala! Det var ingen hörbar röst, utan det kom starkt i mina tankar och var mycket påtagligt. Den här gången var det inte djävulen som talade i mina tankar. Utan det var Guds fridfulla kärleksfulla stämma. Det var så tydligt rent och klart. Jag kommer aldrig att glömma det. Gud sade:

"Nu är dina synder förlåtna!"

Häpen och förundrad sätt jag kvar på soffan en stund och funderade över vad Gud precis hade sagt till mig. Att jag hade fått min synd förlåten. Åh vilken känsla! Det var ingenting som jag själv frammanade eller tänkte ut. Det bara kom till mig. Och när det kom så var jag inte alls beredd på det.

Efter tag så reste jag mig upp och var på väg att gå ut från rummet. Då jag hade kommit halvvägs i rummet hörde jag plötsligt än en gång Gud tala till mig starkt i mina tankar. Det bara kom. Inte heller nu var det någonting som jag frammanade eller tänkte ut. Och inte heller nu kan jag någonsin glömma vad Gud sa.

"Men tro inte att du kommer slippa undan prövningar för det."

Detta skulle visa sig flera gånger i mitt liv. Gud hade verkligen förlåtit mig men prövningar skulle komma. Men när prövningarna kom så visste jag vem jag skulle fly till. Jag skulle inte fly bort ifrån Jesus utan jag skulle fly till honom. Den som gör det blir stark. Ingenting kan rubba en sådan människa.

Anledningen till att jag har blivit bevarad i min tro på Jesus efter så många år som nu har gått beror på att jag fick min synd förlåten. Jag vet vad jag var innan och jag vet vad jag hade blivit nu. Mitt liv hade blivit helt nytt. Detta nya liv vill jag aldrig lämna eller byta bort. För det vore ju en katastrof.

Det var efter denna händelse som jag på allvar började följa Jesus, och nu skulle ingenting kunna rubba mig. Nu skulle också Gud börja leda mig på ett fantastiskt sätt.


Nästa del är den sista så här långt för den här gången i min berättelse...


Läs alla delarna här av Den oönskade

Den här följetongen är min livsberättelse från barndomen och framåt. Jag berättar naket och öppenhjärtigt. En hel del har jag aldrig berättat om tidigare. Vissa namn i berättelsen är fingerade.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 3 april 2019 23:07 | #den oönskade #christer åberg #barndom #förlåtelse | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

9 kommentarer

Per Thu, 04 Apr 2019 09:44:47 +020

Tack Christer för att du delar med dig av denna mycket viktiga livsberättelse. Som Guds barn i snart åtta år känner jag igen mig i liknande funderingar, händelser och prövningar.

Det absolut viktigaste som ett Guds barn tror jag är att alltid ha en dialog med vår Pappa. Var inte rädd, även om du tror att han är arg på dig, be om förlåtelse och ta emot rättelse. Du vet ju att han alltid älskar dig till den oändliga grad att han offrade sin egen son, Jesus.

Svara


Christer Åberg Thu, 04 Apr 2019 13:09:06 +020

Svar till Per.

Jag hade bekymmer länge hur jag skulle skriva den här delen, men sen föll bitarna på plats.

Den avslutande delen är redan klar och publiceras snart.

Därefter kommer jag göra en om bearbetning. Särskilt i några kapitlet i början och sen ger jag ut den som en bok.

Jag har till och med funderat på vad jag ska ha för omslag. Tips någon?

Svara


Lena Thu, 04 Apr 2019 15:03:27 +020

Svar till Christer Åberg.

Detta är bara ett tips på omslag. En bild på dig själv som barn och en på dig som vuxen man som håller varandra i handen. För det lilla barnet har du alltid inom dig hela livet. Gud välsigne dig.Okej

Svara


Per Thu, 04 Apr 2019 16:08:45 +020

Svar till Christer Åberg.

Det är inte helt enkelt att föreslå en illustration som passar just dig, och sedan är jag inte någon artist eller vet vad du har tillgång till för hjälp med illustratör med mera, men jag tycker att det borde innehålla en bild på dig, en bild på Jesus, samt något som illustrerar hur Jesus har varit med dig ända från början och älskar dig. Kanske något i denna stil:

https://forgodandjesus.wordpress.com/2013/05/12/holding-jesus-hand-like-a-child/

Svara


Per Thu, 04 Apr 2019 16:11:17 +020

Svar till Per.

... och vidare kanske det istället för en skog, kunde vara miljöer och saker från ditt liv.

Svara


Lena Henricson Thu, 04 Apr 2019 22:39:46 +020

Som du själv skriver: En mycket stark och berörande berättelse!! 👍Tänk också,så viktigt det är att nyfrälsta får undervisning om djävulens existens,och hur gärna han vill dra oss bort från JESUS! 🤔

Bilden Per skickar med är ju också helt underbar! 👍

Svara


Johanba Fri, 05 Apr 2019 01:36:44 +020

Svar till Lena Henricson.

Önskar att jag själv fått veta det som nyfrälst. Vet att jag en gång tog upp ang djävulen med en vännina som varit frälst längre. Hon sa då till mig att hon hört att man aldrig skulle prata om honom. Minns också när jag började läsa en bok som hette Ifrån Helvetes brevskola. Om andlig krigsföring kan man kanske kalla det. Orden blir väl inte helt rätt för den nu. Men i varje fall, då upptäckte jag ju verkligen att han fanns på riktigt. Blev så attackerad minns jag fast det är rätt länge sedan. Och då förstod jag själv vad det va som hände. Sen är det ju klart att man alltid hade hört att han fanns sen man va liten. Detta är faktiskt en jätteviktig sak att prata med en nyfrälst människa om. Annars vet de ju inte. Och ibland tänker jag för mig själv, finns det folk som kmr att ta hand om dom i början av sin vandring. Det är inte bara en frälsningsbön som är avgörande. Finns ju många som har bett en sån och när de inte sen fått rätt undervisning etc, så har de tyvärr snart fallit tillb igen.

Svara


Johanna Fri, 05 Apr 2019 01:37:22 +020

Svar till Lena Henricson.

Önskar att jag själv fått veta det som nyfrälst. Vet att jag en gång tog upp ang djävulen med en vännina som varit frälst längre. Hon sa då till mig att hon hört att man aldrig skulle prata om honom. Minns också när jag började läsa en bok som hette Ifrån Helvetes brevskola. Om andlig krigsföring kan man kanske kalla det. Orden blir väl inte helt rätt för den nu. Men i varje fall, då upptäckte jag ju verkligen att han fanns på riktigt. Blev så attackerad minns jag fast det är rätt länge sedan. Och då förstod jag själv vad det va som hände. Sen är det ju klart att man alltid hade hört att han fanns sen man va liten. Detta är faktiskt en jätteviktig sak att prata med en nyfrälst människa om. Annars vet de ju inte. Och ibland tänker jag för mig själv, finns det folk som kmr att ta hand om dom i början av sin vandring. Det är inte bara en frälsningsbön som är avgörande. Finns ju många som har bett en sån och när de inte sen fått rätt undervisning etc, så har de tyvärr snart fallit tillb igen.

Svara


Lena Henricson Fri, 05 Apr 2019 13:39:27 +020

Svar till Johanna.

Tack för ditt inlägg! Det är klart att man inte ska tänka så mycket på djävulen och hans metoder att man blir fashinerad av honom. 👎 Men det är ju nödvändigt att veta var attackerna kommer ifrån. Och att veta att han är besegrad genom JESU blod. ✝️ Blir man mycket attackerad,kan man också behöva be någon annan kristen om hjälp i bön. 🙏

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, måndag 20 maj 2019 kl. 01:04

Jesus söker: Karolina, Carola!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
söndag 19 maj 2019 12:29

Tack Jesus för bönesvar! Inte så ensam i dag.

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp