Surfar nu: 648 www.apg29.nu


Den oönskade - del tio

Christian Åberg barn

Mina fosterföräldrars gård låg två mil från Ljungby mot Halmstad i Annerstad. Det låg lite små byar runt omkring. Skeen, Skäckarp, Stackarp och Torpa där vi gick i skola. 

Vår gård som Ronny hade köpt flera år innan vi fosterbarn kom låg 600 meter från den väg som  leder till Torpa och som vi kallade för Torpavägen. Det var först en grusväg men som senare blev asfalterad. Där vid vägen finns gården Strömsgård som Tim bodde på. 

Jämte vår gård som heter Grönsberg ligger det en annan gård som heter Ottos. Huset till den gården hade Ronny sålt till danskar men han ägde annars resten av gården. 

Några hundra meter ovanför oss finns det en annan gård som heter Jonsberg. På den gården bodde Gunnar med sin stora svarta hund. Några hundra meter ytterligare in i skogen finns det ytterligare ett hus som ett äldre par från Skåne ägde. De brukade bo där om somrarna. 

Jag brukade ibland cykla upp till dem och det var då jag cyklade så fort förbi Gunnars hus för att inte hans stora svarta hund skulle hoppa på mig.

På gården var det mycket som skulle göras som hörde till en gård. Det var en liten gård typ tio kor, kalvar, hästar, grisarr hundar och katter. Det var inte en sådana stor gård som idag finns med typ 200 kor. På den tiden gick det att försörja sig på sådana här små gårdar. 

I början var Stina med och jobbade ute. Hon hade till och med fått ena tummen avhuggen av en slåttermaskin vid ett tillfälle han hjälpte Ronny att hösta. Men det var tidigare innan vi barn kom till gården. Men sedan av någon anledning höll hon sig mer och mer inomhus och skötte de sysslorna som hör hemmet till. 

Stina och Ronny levde i två världar. De bodde i samma hus men umgicks aldrig, men det var hon som lagade maten till oss. Det var förmodligen hon också som såg till hönsen och tog hand om äggen, annars vet jag inte om hon var med ute. 

Inte heller var jag med ute bland gårdens arbete. Och den enkla förklaringen till det var att jag helt enkelt inte fick. Jag var undanskuffad. Jag var inte behövd och inte användbar. För jag var ju den snorvalpen som skulle åka hem till Stockholm.

Istället höll jag till mycket inomhus och ritade och tecknade. 

Tillslut skulle dessa teckningar bli till serier. Jag ritade massor av serier om spännande saker och äventyr. Inte bara tecknade jag serier utan jag skrev även långa böcker. 

Först skrev jag för hand, vilket min lärare upptäckte då han skulle rätta mina långa uppsatser, som jag tidigare har berättat om. Men sedan skrev jag på skrivmaskin som jag hade fått från min fostermor. 

Och jag skrev långa fantasifulla berättelser och äventyr. Det kunde bli ett par hundra sidor som jag med hjälp av pekfingervalsen knackade ner på min skrivmaskin. Jag kunde skriva så snabbt med pekfingrarna att när jag senare skulle gå i högstadiet trodde en lärare att jag skrev med rätt fingersättning på maskinen. 

Hon sa: "Det hörs när någon verkligen kan skriva!" men det kunde jag ju inte. Hon hörde inte någon skillnad. Det var i min fostermors sovrum på andra våningen som jag skrev mina berättelser vid ett runt bord som stod snett framför tv:n. 

Men Stig var ute och hjälpte till på gården. Jag vet inte om man blev tvingad till det. I varje fall så var han väldigt intresserad så det var nog därför han blev utnyttjad som arbetskraft. Han fick vara med och hjälpa till i både jordbruket och i skogsarbete. Han fick hjälpa till med korna, köra traktor och även snickra på Ronnys hus som han senare byggde hundra meter från Johnsberg på en backe. 

Stig fick alltså utföra riktigt tungt arbete. Men jag vet inte om han blev uppskattad för att han hjälpte till så mycket. Jag själv kunde inte se om han blev det eller ej eftersom jag fick ju inte vara med. Jag satt inne och skrev mina långa äventyrsromaner och tecknade serier efter serie.

Ronny uppskattade mig aldrig och därför blev jag förvånad när hans bröder till exempel kom och hälsade på oss så skröt om mig och mina fantastiska serier och tyckte att det var jätte bra gjort. Jag kunde inte förstå att de tyckte det var bra eftersom jag aldrig annars blev uppskattad.

Det hände till och med att lokaltidningen Smålänningen gjorde ett reportage om mig och mina tecknade serier och äventyrsberättelse. De skrev en lång artikel och publicerade en bild på mig och en bild på mina teckningar. På bilden i tidningen satt jag i soffan i finrummet och läste mina hemmagjorda serietidningar.

Men detta blev naturligtvis mina kompisar avundsjuka på mig och började reta mig och sa att det var skräp som jag hade gjort. Jag kunde inte förstå varför de sa så.

Jag kände att jag inte kunde någonting eller lyckades med någonting. Jag var nedtryckt ända ner till skorna och jag var varken behövd eller önskad.

En gång satt jag och pysslade i köket. Ronny satt i sitt vardagsrum och tittade på TV. Dörren till rummet var för en gångs skull inte stängd. Han brukade annars stänga efter sig. Egentligen var det en trivsam trevlig kväll då ljudet från TV:n fyllde rummet om det inte hade varit så att jag kände mig alltid oönskad. 

Det började närma sig jul och därför hade jag fått en idé att jag skulle göra en alldeles egen julkalender. Jag gjorde 24 luckor och till dessa hade jag brutit av tändstickor för att illustrera datumen. Jag kämpade och slet med detta frenetiskt vid köksbordet för att det skulle bli bra. 

När jag hade blivit färdig med mitt mästerverk gick jag in i vardagsrummet för att visa det för Ronny. Men istället för att säga att det var jättefint gjort så tillrättavisade han mig att jag hade använt tändstickor till att göra min adventskalender! Jag blev så nedslagen och kände mig så misslyckad. Jag tror jag slängde adventskalendern sen.

En gång var jag på en skolresa. Jag hade fått med mig lite fickpengar av Stina. Det var hon som såg till allt sådant. Ronny var inte på något sätt närvarande för att stötta mig i skolan. På skolresan besökte klassen ett glasbruk och innan hemfärden besökte vi brukets butik.

Min klasskompis Christian som brukade reta och slåss med mig hade bestämt sig för att han skulle köpa en present till sin mamma. Och han frågade mig: 

"Ska inte du köpa en present till din mamma?"

Jag hade inte tänkt nån gång på att man kunde köpa presenter till sina mammor. Det var någonting som var helt främmande för mig. Men jag ville inte vara sämre än Christian så jag köpte ett par glasskålar till min fostermor Stina för fickpengarna. När jag glad i hågen kom hem och gav henne presenterna skällde hon ut mig för att jag hade köpt glasskålar för pengarna!

Sen fick hon aldrig mer presenter av mig.


Delar som hittills har publicerat i Följetongen Min barndom jag aldrig haft - Stulna år:

Den här följetongen är min livsberättelse från barndomen och framåt. Jag berättar naket och öppenhjärtigt. En hel del har jag aldrig berättat om tidigare. En del namn i min livsberättelse är fingerade för att inte lämna ut någon.


Tack för att du läser Apg29. DELA gärna till dina vänner. Du kan också stödja Apg29 genom att sätta in en valfri GÅVA på BANKKONTO 8169-5,303 725 382-4. På internetbanken går det att ställa in så att du automatiskt ger en summa varje månad. Men om du hellre vill kan du SWISHA in en frivillig summa på 070 935 66 96. Tack.


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades måndag 17 september 2018 21:33 | #den oönskade #livsberättelse #stulna år #christer åberg | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

7 kommentarer

Sofia 18/9-2018, 12:15

Vad hemskt att din fostermamma inte blev glad för skålarna du köpt. :(

Men hette de inte Inga och Rune nyss? Blev lite förvirrad.

Svara


Christoffer 18/9-2018, 12:32

Jätte ledsamt att din fostermor gjorde så emot dig när du hade köpt med present åt henne. Det är sånt som tar så hårt på ett barn och lämnar kvar ärr efteråt. Förstår inte alls varför hon betedde sig så emot dig. Alla människor passar minsann inte alls till att ta hand om barn. Hon hade väl kanske fått sina skador tidigare i sitt liv, och tyvärr så förs dom vidare ibland😢. Det är ibland enklare att förstå ett sådant handlande, om man tänker att det finns djupt bakom liggande orsaker. Följer dina artiklar om din barndom med stort intresse.

Svara


Christoffer 18/9-2018, 12:32

Jätte ledsamt att din fostermor gjorde så emot dig när du hade köpt med present åt henne. Det är sånt som tar så hårt på ett barn och lämnar kvar ärr efteråt. Förstår inte alls varför hon betedde sig så emot dig. Alla människor passar minsann inte alls till att ta hand om barn. Hon hade väl kanske fått sina skador tidigare i sitt liv, och tyvärr så förs dom vidare ibland😢. Det är ibland enklare att förstå ett sådant handlande, om man tänker att det finns djupt bakom liggande orsaker. Följer dina artiklar om din barndom med stort intresse.

Svara


Christer Åberg 18/9-2018, 14:52

Svar till Sofia.

Jag har efter funderande ändrat på en del personnamn. Men alla ortsnamn är de riktiga.

Svara


Bengt 18/9-2018, 16:55

Så det är samma personer som tidigare ?

Svara


Christer Åberg 18/9-2018, 18:23

Svar till Bengt.

Ja, men med andra namn. Jag ville inte lämna ut dem. Så en del namn är utbytta i hela följetongen. Jag fick ett påpekande om namnen från en författarvän, men också själv tänkt på det tidigare, så därför bytte jag ut dem. Men alla personer finns eller har funnits, platserna är autentiska och händelserna har verkligen skett.

Svara


Kattis 18/9-2018, 18:39

Der här med skålarna, och din julkalender tycker jag var Grymt! Men jag fattar dina fosterföräldrar måste själva gått igenom en tragisk bandom! Hade de fått kärlek och uppskattning, ja då hade du också fått det! Sedan kan jag inte svara för det här med att du blev mobbad.

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 29, lördag 20 juli 2019 kl. 06:53

Jesus söker: Margareta, Greta!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
fredag 19 juli 2019 23:48

Jesus förlåt mig och min svekfulla syndiga tunga. Jag borde inte prata illa om folk.ibland vill jag ventilera mina tankar med en vän om folks elakheter men jag avslöjar deras namn. Förlåt mig tack!

Morsan reklam


Aktuella artiklar


Senaste kommentarer



STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp