Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Allmänt om uttagsautomater och bankomater

Del fyrafrån boken Den kontantlösa konspirationen av CashOnly.

Statistiken för uttagsautomater i Sverige är i högsta grad motsägelsefull. Svenskar gör flest uttag i automat i hela Europa. Det handlar om många fler kontantuttag. En tidigare undersökning talade om 11000 uttag per automat i Sverige jämfört med bara knappt 3400 för europagenomsnittet. 


Av CashOnly
fredag, 11 oktober 2019 10:57
Bok/Följetong

Bankomat är i Sverige egentligen ett varumärke och det generella begreppet är uttagsautomat. Uttagsautomaterna är ett steg i kontantlös riktning trots att de rent fysiskt har med kontanter att göra. De ersätter uttag av pengar i bank. Utvecklingen har under lång tid gått mot ett tvång att använda ett kontokort för att ta ut pengar i automaten. De rena uttagskorten eller bankomatkorten ges inte ut längre av bankerna. Bankkunderna tvingas då in i det kontantlösa systemet smygvägen. Även de som inte använder kontokort för köp men använder uttagsautomat för att ta ut kontanter.

Teoretiskt kan automaterna stängas när som helst och folk tvingas handla med kort. Automatanvändarna har ju redan ett kontokort i sin hand som används som "bankomatkort". Uttagsautomater är egentligen så negativa att man även i Sverige borde börja använda den från vissa engelsktalande länder något nedsättande benämningen "ett hål i väggen" (a hole in the wall) om automaten. Vem har inte hört folk klaga över att vissa uttagsautomater har uttagsavgift och vissa inte. Dessa små irriterande avgifter är bara den yttersta spetsen av isberget. Under ytan handlar uttagsautomaterna om smygmanipulering i kontantlös riktning.

Riksdagen har gett Länsstyrelsen uppdrag att se till att det finns grundläggande finansiella tjänster vilket även innefattar uttagsautomater. Det är alltså denna styrelse som egentligen har ansvaret att det installeras uttagsautomater på platser där automat inte finns alls. Något initiativ från Länsstyrelsen att till exempel ta kontakt med Bankomat AB har enligt uppgift aldrig någonsin förekommit. Troligen är det fortfarande så. Eftersom bankomater är negativa så borde man i stället se till att befolkningen får tillgång till kompletta banktjänster i bank. Men det hela visar ändå tydligt att politiken och staten ofta lämnar medborgarna vind för våg åt bankernas godtycke.

Statistiken för uttagsautomater i Sverige är i högsta grad motsägelsefull. Svenskar gör flest uttag i automat i hela Europa. Det handlar om många fler kontantuttag. En tidigare undersökning talade om 11000 uttag per automat i Sverige jämfört med bara knappt 3400 för europagenomsnittet. Samtidigt finns här i landet det relativt lägsta antalet automater räknat på andel automater per person näst efter Tjeckien. Hälften jämfört med resten av Europa. Borttagningen av uttagsautomater i Sverige motiveras ofta med att de används för lite och är olönsamma. Trots att jag av olika anledningar är starkt negativ till uttagsautomater så måste man samtidigt påpeka det idiotiska i resonemanget. Ska kanske också vissa brandstationer, polisstationer och sjukhus läggas ner för att de används "alltför sällan" med allvarliga bränder, brott och dödsfall som följd?

Det sammanlagda värdet av uttagen i automaterna har legat ganska konstant under hela 2000-talet. Automaterna är ofta olämpligt placerade och de storbanksägda uttagsautomaterna är relativt gamla. Det är skrämmande nog bankerna själva som helt bestämmer hur många automater det ska finnas. Att prata med en vänlig människa vid en bankdisk i stället för att ta ut i automat borde aldrig ses som gammalmodigt. Varför då inte gå tillbaka till uttag i bank nu när många uttagsautomater börjar bli gamla? Frågan är ganska meningslös att ställa till en bank.

Storbankerna investerar inte längre i nya uttagsautomater. Deras automater är alltså ganska omoderna. Det privata bankoberoende Kontanten har däremot moderna högteknologiska automater. Mer om detta företag strax. Av det kan man dra slutsatsen att bankerna i ännu större utsträckning tänker låta externa företag ha hand om automaterna och/eller iskallt räknar med att uttagsautomaterna relativt snart kommer att försvinna. När bankerna släpper taget och ansvaret om automatdriften över till externa företag så jämnas vägen för fler allvarliga brott i klass med Panaxia-skandalen där chefer från företaget självt begick brott.

Ju mer bankomatanvändning desto mindre motsvarande aktivitet i själva banken. Det var faktiskt så att det var just införandet av bankomaterna som gjorde att den världsvida spridningen av kontokort tog riktig fart. Detta började ske så långt tillbaka som på 70-talet. Det har förekommit att ett kontokortsföretag även har haft hand om ett världsvitt nätverk av uttagsautomater. Detta har varit fallet med Visa. Visas nätverk sågs ofta inte med blida ögon av bankerna eftersom de hade sina egna nätverk av uttagsautomater.

En slags föregångare till bankomaten (kallad Bankograph) konstruerades av Luther George Simjian för City Bank of New Yorks räkning. Den togs i bruk i början av 60-talet men togs bort redan efter ett halvår. Utvecklingen skedde sedan parallellt i olika länder. Bland annat med hjälp av skottarna John Shepherd -Barron (företaget De La Rue) och James Goodfellow samt amerikanen

Donald Wetzel (företaget Docutel). Den första egentliga uttagsautomaten började användas i London 1967.

När den första svenska automaten demonstrerades 1967 fungerade inte sedelutmatningen. Man fick peta ut sedlar manuellt genom sedelspringan i stället. Själva datakommunikationen till de tidigare automaterna i Sverige administrerades bland annat av det 1962 grundade SPADAB (Sparbankernas Datacentral). I bankomaternas barndom användes hålkort som bankomatkort och bankomaten ringde upp banken vid varje uttag.

Sparbankernas uttagsautomater som började användas 1977 kallades tidigare Minuten. Allra först kallades de Minibanker och hade till största delen konstruerats av Ingmar Lundberg och Hans Olof Andersson. Som svar på detta började de flesta affärsbanker med bankomaterna. Internationellt har bankomatindustrin en gemensam samarbetsorganisation som kallas Atmia (ATM Industry Association).

Bankomat AB är ett relativt nybildat företag för att kunna samla all bankomatverksamhet "under ett tak". Det bildades av de fyra i Sverige tidigare verksamma storbankerna samt den extra kontantlösa finansiella abnormitet som går under namnet Danske Bank. Föregångaren hette Bankernas Automatbolag (BAB). Företaget Loomis hanterar numera samtliga dessa uttagsautomater som går under varumärket Bankomat. Hela verksamheten ligger då i händerna på ett enda företag. Jag misstänker starkt att bildandet av detta företag var ett långsiktigt steg i planen att ta bort bankomaterna helt. På ren svenska bunta ihop och slå ihjäl.

Längre fram kom även uttagsautomaten Kontanten. Kontanten blev den första oberoende automatoperatören. Detta privata företag grundades 2003 och samarbetar med andra företag som Panaxia, Loomis, Visa, MasterCard och Wincor Nixdorf. På drygt 10 år ökade Kontanten-automaterna till cirka 600 stycken. De står ofta i till exempel gallerior och varuhus.

Det är företagen Loomis och G4S som har haft ansvaret för driften av bankernas uttagsautomater medan Panaxia haft motsvarande ansvar för de bankoberoende Kontantenautomaterna. 2014 köptes Kontanten upp av säkerhetsföretaget Nokas. Det hade att göra med en uppgörelse när Kontanten var under rekonstruktion och Nokas som största fordringsägare krävde att få ta över företaget. Fordringsägarna i stort gick med på att skriva av skulden med 75 procent.

En i Sverige relativt ny variant av automat är insättningsautomaten. Det fanns vid en tidpunkt runt tvåhundra insättningsautomater i Sverige. Har tyvärr ingen helt aktuell siffra. Med insättningsautomater vill inte ens att folk ska få hålla i de kontanter de redan har utan de ska sättas in i en automat. Dessa automater är jämfört med de rena uttagsautomaterna relativt svåra att använda. Den första bank som lät externt företag ha hand om uttagsautomaterna var Skandia-banken. Även växling av valutor har till stor del tagits över av andra företag än banker. Ingen minskning av uttag i automat har kunnat skönjas men överflyttning har alltså i stor omfattning skett till Kontantens automater.

Kontanthantering borde vara helt statlig. Staten har i Sverige den ursprungliga skulden eftersom man avreglerat och tillåtit privatisering av kontanthanteringen. När nu bankerna ryckt loss kontantverksamhet till fristående privata företag blir det som en jolle efter en segelbåt. När man på banksegelbåten tycker att det är läge för det kan man helt enkelt släppa lös den fristående kontantjollen och lämna den åt sitt öde efter att först ha borrat hål i skrovet. I den läckande jollen sitter kontantanvändarna med munnarna gapande av förvåning medan solen steker deras ansikten.

Viktiga svenska tillverkare av uttagsautomater har varit Metior och Ericsson. Metior grundades av Securitas och Tetra Pak. Ericsson hade ett nära samarbete med det japanska företaget Omron.

Uttagsautomaterna har oftast varit kopplade till banköverskridande nätverk. De första arbetade offline. Detta betyder att de inte hade kontinuerlig kontakt med banken. Världens första uttagsautomat som i stället arbetade online installerades i Malmö 1968. Programvaran kördes tidigare med operativsystemen Microsofts DOS och IBMs OS/2 tills man senare gick över till Microsoft Windows.

Den datortekniska övertydligheten i den här boken beror på att den är lika mycket skriven för dom som inte kan ett dugg om datorer. Ett operativsystem är grundläggande programvara som kan läggas in i en tom dator eller annan data-utrustning. Ofta finns operativsystemet där redan från början. Det är nödvändigt för att kunna köra andra program och utföra grundläggande datoraktiviteter. Operativsystemet Linux används också till viss del i uttagsautomater. Det används också i väldigt kraftfulla datorer som till exempel kan ha med kontantlöshet att göra.

Tre av de största tillverkarna av uttagsautomater i världen har varit amerikanska Diebold och NCR samt tyska Wincor Nixdorf. Diebold grundades 1859 av Charles Diebold och tillverkade först kassaskåp och bankvalv. Från 30-talet och framåt utökades verksamheten med andra produkter. I början av 70-talet började man tillverka uttagsautomater. Under några år på 90-talet hade man ett samarbete med IBM som kallades InterBold för att sälja uttagsautomater utanför USA.

IBM hade senare ett liknande samarbete med Diebolds konkurrent Wincor Nixdorf. I början på 2000 -talet gav Diebolds chef Walden O'Dell ett mycket stort bildrag till George W Bush

och det republikanska partiets kampanjer. Diebold tillverkade under längre tid elektroniska system för de politiska valen. Företaget och en och annan av dess chefer har varit inblandade i diverse skandaler.

Företaget NCR hade tidigare det mer beskrivande namnet National Cash Register. Det låg efter grundandet 1884 under lång tid i staden Dayton i Ohio. För utom den huvudsakliga tillverkningen av uttagsautomater har tillverkning skett av bland annat kassaapparater, datorer och streckkodsläsare, Det tyska företaget Nixdorf Computer grundades av Heinz Nixdorf 1952. Det köptes upp av Siemens men såldes till två investerare 1999 då det döptes om till Wincor Nixdorf.

Uttag i automat är egentligen en räcka av vardagliga små irritationsmoment. Alltifrån att solen blänker i dataskärmen till att manliga personer med för stora händer inte kommer åt knappsatsen därför att skyddsplåtarna som ska hindra att folk ser vilka siffror som knappas sitter för tätt. Riktigt långa personer får ofta stå kraftigt böjda för att komma under markisen eller får solen i skärmen. Om man glömmer kortet i automaten sugs det i många fall in i den.

Det är skillnad mot att komma in i en sval och lagom ljus banklokal och få ta emot pengar av en vänlig bankperson. Har i alla fall inte hittills upplevt att ögonen på bankmannen eller bankkvinnan bakom disken i banken blinkat rött och munnen robotaktigt upprepar ordet error error (fel fel).

Uttagsautomaterna är ofta otillgängliga för rullstolsburna. Det kan finnas blindskrift på knapparna och det förekommer till och med talande bankomater men det fungerar illa och är opraktiskt. Knappen med fem kan ha ett upphöjt märke men då måste användare ändå komma ihåg exakt hur siffrorna och andra knappar sitter. De olika knapparna sitter olika på olika typer av automater och ofta finns inte tillräckligt med orienteringsmärken på dessa. Ofta är det bara talknappen som har blindskrift. Automattillverkaren Diebold har tagit fram den talande uttagsautomaten Opteva där företaget Scansoft har utvecklat det talande programmet. Men på grund av säkerhetsskäl så måste den synskadade ha med sig egna hörlurar.

Bankomater är något negativt trots att det ramlar ut kontanter ur dom. Det är på samma sätt som med de utländska kontokorten dessutom extra negativt att tillverkningen av uttagsautomater sker utomlands. Det betyder inte att helt svenska bankomater vore positivt. Bara något mindre negativt.


Publicerades fredag, 11 oktober 2019 10:57:52 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
SA
fredag, 11 oktober 2019 21:29

Det drar i hop sej , mot slutet av denna tidsålder .vad det göller allt .

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

onsdag 11 december 2019 12:16
Blivit psykiskt misshandlad många år o har svår ångest. Är utlämnad åt han som gör mig illa. Har nu även blivit psykiskt misshandlad på en träfflokal ja går till. Ja bara skakar m svår ångest. Be snäl

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp