Surfar nu: 152 www.apg29.nu


U testu di basi di l 'Rimetti hč sustinutu da antichi manuscritti 

By Bo Hagstedt, prisidenti, André Juthe Ph. D. Svedese Rimetti. 

U testu di basi di l 'Rimetti hč sustinutu da antichi manuscritti

Stu articulu mostra chjaru di esempi di comu la selezione di u novu testu di basi si n'andō.


→ Tags: l 'articulu com'č un schedariu in pdf.

Stu articulu mostra chjaru di esempi di comu la selezione di u novu testu di basi si n'andō. I dodici, li siquenti sunnu asempî cuntenute in stu articulu Care incrudunu:

Aila Annala spiecanu chė u vechju testu basi da u 1500, u Testu ricevutu basatu nantu manuscritti 900-1200 seculu. Tuttavia, issu hč un mitu cuncede. A veritā hč chė u Testu ricevutu hč basatu dinų nant'ā manuscritti in sų, chi issu articulu hā da pruvā. Avemu in u Rimetti cridiri ca li Sacri Scritturi e lu testu di basi hč statu cunsirvatu di u nostru ghjornu ā traversu Providence di Diu.

Qualchi tempu fā, Aila Annala, traduttore chirurgu nuBibeln, un articulu in U Monde Oghje induve hā sustinutu chi avemu Cristiani ųn deve spiecanu circa strattu. Idda dici chė in Svezia ci hannu tanti boni traduzzioni s'č no simu un picculu e de-Christianized paese č chė sti traduzzioni sō cumplementari. Aila dispiaciri chi qualchi pōpulu accusallu la Bible in u 2000 per attempting ā lampā u Cristu di u Cristu. Ch'ella dice dinų chė traduzzioni robba basatu supra lu novu testu di basi di l 'anni 1970 sō pių atta ā fā megliu per via di chė avemu avā hannu pių accessu ā manuscritti in sų.

Avemu da Rimetti Svedese hč di un parč sfarente. U Populu ųn hč micca una complement di traduzzioni differente cuntrariu u duttrini Christian basi. Noi ųn spiecanu circa li Sacri Scritturi, ma nantu ā l 'autra manu, avemu vogghiu difenniri la Sacra Scrittura, č u so testu di basi, avemu cridutu, da u Providence di Diu hč statu cunsirvatu ā u nostru tempu. Chi Diu avissi priservā a so parolla č a so tistimunianza chjaru l'Bible (Isaia 40: 8. Neh 8:. 8. Salmu 12: 6-7, 119: 152nd Matthew 5:18 lk 16:17 Rom 15:.... 4 . 1 Pt 1:. 23-25). Ci avaristi dinų esse assai difficiule di fidārisi la Bible s'ellu ųn avemu pussutu s'appoghjanu nant'ā u so testu cunsirvatu. How do sapemu per esempiu chė ųn avvene scuperta di manuscritti in sų chė sō ancu di pių abbreviated cā u testu di Alessandria face u testu di noi avā crede hč a parolla di Diu, ųn hč micca veru ci? In fine, u friscalette, parolla di Diu, undermined.

A Bibbia in u 2000 unu arriduci lu Cristu di Cristu, ųn hč micca un qualcosa maliziusi, ma solu a veritā, onestu. Basta ā leghje a Roma. 1: 4, induve in u 2000 a Bibbia rici ca Cristu fų stallatu cum'č Figliolu di Diu, da a so risurrezzione di i morti. Ma Ghjesų ųn fų infurmatu chė u Figliolu di Diu, da a so risurrezzione - ch'ellu hč natu comu lu figghiu di Diu, e era lu figghiu di Diu, tutta a so vita, a so morte, u so risurrezzione, č eternitā. Esiste, Ghjesų si chjama u Figliolu di Diu, cų un picculu longa, č quandu un ghjornu arcu u ghjinochju č cunfessu Cristu comu Signuri, Phil. 2:11, scrissi lu signuri cu picculu h, mentri li chiacchiari di Petru u scogliu cų una C capitale in Matt. 16:18.

Aila dritti si FNns testu in Atti. 9: 6 quali hč aghjuntu ā i Testu ricevutu. Hč aggalabbata chė u seguenti e parolle in Atti. 9: 5-6 hč manca ā pių manuscritti Grecu:

Surghjenti 5. "Hč difficiuli di voi ā arpiā contru ā i arpiā". Hč vera chė ste parolle sō manca lu in pių manuscritti Grecu, ma ch'elli FNns cų i vechji manuscritti latinu, u cussidditta. I paroli sō dinų in un Siria manuscritti Peshitta č in manuscritti Grecu, codice E, č 431,, ma in versi di quattru invece. FNns cliccā parolle in tutti i manuscritti Grecu di Atti. 26:14.

Surghjenti 6. "répondra trimannu e spaventu, li disse: Signore,, chi voli ā mč di fā? Allora u Signore disse ā ellu. "Isse parolle sō dinų mancava a pių manuscritti Grecu, ma appena cum'č e parolle in versu 5 FNns pių di u vechju manuscritti latinu, u cussidditta, č in qualchi antichi versioni Siria e coptu. In FNns agghiunta dinų ste parolle in tutti i manuscritti Greci, comu li paroli di V5 in un altru locu in lu libru di Atti (Atti. 22:10).

A cunfirma di pių impurtante di e parolle di versu 5 č 6 hč veru hč cunfirmatu da li Sacri Scritturi, da u listessu testu, pare in altre dui punti in Atti, Atti. 22:10, e 26:14.

Cum'č per un accessu ā manuscritti in sų, ma hč vera chi oghje avemu pių accessu ā manuscritti in sų chč ch'elli avianu in u 1500. Aila spiecanu chė u vechju testu basi da u 1500, u Testu ricevutu basatu nantu manuscritti 900-1200 seculu. Tuttavia, issu hč un mitu cuncede. A veritā hč chė u Testu ricevutu hč basatu dinų nant'ā manuscritti in sų. Aila dumandatu ā a so ligna finali chė sti manuscritti sō. Avemu vi avā spiigā ciō chė sti sō. Ma quandu noi taliarlu chė antichi manuscritti in Grecu, ca č da 350 ā 400 l', accussė si pō circā differente da un passaghju Bible ā un altru. Ma no duvimu ā manuscritti da 500 nzinu a lu principiu di 1500 comu la manuscritti bizzantinu di la maggiuranza assuluta č ch'elli sō in pusizioni accordu.

Metzger ci dici a "Storia di NT Boccaccio critica" di u testu Bizantinu hā cunsirvatu una läsvariation chė ponu esse datata ā u secondu, o terzu seculu, dopu ā a scuparta di manuscritti Papyrus, p45, p46 e p66.

iputesi filusōficu e tiulōggicu micca lu mčtudu Sampling

Prima avemu taliarlu passaghji spécifique, avemu prima vulete dė chė avemu ritinutu affruntata in parechji articuli, etc. vera di manuscritti Bizantinu. Sti manuscritti hannu un grande cuerenza č hā - comu avemu a vidiri - ā traversu l 'Providence di Diu, si usa u testu di basi uriginale. Diu hā prumittiu di priservā a so parolla, č s'ellu ųn hč u Testu ricevutu hč parolle cunsirvatu l'ā Diu, u testu hč chė Aila crede chė u Spėritu Santu, hā cunsirvatu attraversu li seculi? Hč cunfusione chė tutta a storia sō stata ghjente chė, cum'č originale, Eusebius, Westcott č įa sceltu Variante tali simana induve Gisų Cristu hč forsi parchė ųn hā cridutu chė Ghjesų era di la stissa natura, comu lu Patri. U veru hč quasi sicuru,

mčtudu selezzione antibysantisk Calcitonin

Avemu vi avā dā un esempiu cuncreti di quantu tali prucessu di selezzione Calcitonin accordu a in i tempi muderni. Per noi di capisce cumu la selezione di u testu si n'andō, avemu dinų bisognu di a sapiri quarchi cosa supra lu cinque omi chė in l 'anni 1970 nni desi u novu testu di basi č u mudellu di travagghiatura usavanu. Chi tipu di manuscritti favurutu issi cinqui i scrittori? Carlo Martini di la Chiesa Cattōlica prisentata u manuscrittu Vaticanus, chė hč da a cascia. Bruce Metzger micca fā usu di u testu bizzantini comu iddu cunziddirava la to be currutti. Allen Wikgren vulia ā utilizā i vechji materiali di partenza ā pruvā ā stallā u testu uriginale. Chi significa ch'ellu ųn vulete fā usu di u testu disponibile trovu in manuscritti Bizantinu č i Testu ricevutu, ma iddu vosi ā stallā u testu di na forma urigginali pensa pių vechje č di pių ā i manuscritti chė ghjuntu da a cascia. Matthew Black 'ntisi chi u tippu u testu bizantinu era la uriginale, ma un poi si cunfunniu č altri Athad testu ecclesiasticu. Infine, avemu Kurt Australie com'č dui sō rispunsevuli di u testu grecu, NestleAland 1979 (People di a Bibbia č nuBibelns testu basi), č u Testu United Bible suceta Grecu, 1975 (Bible 2000 testu basi). Australie 'ntisi chi ųn pudia fā usu di u tippu u testu Bizantinu, parchė hč mpōrtanu a stabbiliri u testu uriginale. Avemu vede chė tutti i cinque accordu ca avissi a pruvā ā ricreā dinō un testu pių uriginale cų i vechji manuscritti da a Alexandria, č, videndu u tippu u testu bizantinu chi cchių tardu si cunfunniu č altri Athad testu ecclesiasticu. Oltri a chistu, sicunnu a tutti i Neri č Metzger chė l 'Evangelu uriginale di u principiu di diffusioni ucca nanzu si firmau lu funnu e accussė livō lu tortu. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) l 'errore corrigée dipoi a ghjesgia di i manuscritti Bizantinu, sottu li tiurėi supra sti omi l'.

Metzger stati decisi u so mudeddu funziunamentu in unu di i so libri: "Quandu u manuscrittu d 'un patri di la chiesa, diffirisci nant'ā un passaghju Bibbia, si tratta di solitu megliu a accittari comu differente da u testu religiosa dopu (u bizzantinu, o cussidditta)". (1. Metzger, pagina 87) acquistatu, in la selezione di virgulette da Fathers, ma noi ci chjaramente vede chė stu funziunamentu dinų li basi di l 'selezzione di u testu di a Bibbia perchč u testu.

Impurtante antichi manuscritti

It FNns un numeru di manuscritti antichi, scritti in grossu littri, ca era particularmenti mpurtanti di sti scrittori perchč eranu tutti assai vechju. Pių ā spessu, i manuscritti in capitali in sų chč quelli chė incų littri minųsculi. In u nostru raportu, avemu scritti dati soprattuttu da i libri di JA Moorman, Feu, presto, Fathers Church, č u Version Autorizata, (4. Moorman) č libru di Bruce M. Metzger, A Cumentu Boccaccio u Grecu Novu Testamentu, (2. Metzger) quė hč una lista d'arcuni di li manuscritti scritti in grossu letters:

  1. Code Sinaiticus (Aleph) da u 300 l'. Cuntene u web NT.
  2. Code Alexandrinus (A) by 400 l'. Cuntene guasi tutti i NT.
  3. Code Vaticanus (B) par 300 l'. Cuntene guasi tutte e di l 'NT fora di l' urtimu di quattru libbra di lu Novu Testamentu.
  4. Code Ephraemi Rescriptus (C) by 400 l'. Cuntene NT.
  5. Codice Bezae Cantabrigiensis (D) by 400 l'. Cuntene i novelle e Atti.
  6. Code Claromontanus (D) by 500 l'. Faci littri di Paul in grecu e latinu.
  7. Code Basilensis (E) da u 700 l'. Cuntene i novelle.
  8. Code Washingtonianus (W) by 400 l'. Cuntene i novelle.

FNns cliccā i pezzi da un numaru di manuscritti chė sō ancu pių vechja, č si chjama manuscritti Papyrus. Avemu vi avā taliarlu qualchi infurmazione risponde Bible ā vede u mudellu di travagghiatura, sti cincu ōmini incruchjata.

JN. 7: 8 ancora mancanti in certi manuscritti

In JN. 7: uttavu Ghjesų li dice in versu 8 ch'ellu ųn deve cullā ā a festa in Ghjerusalemme, č in versu 10 si dice chė quandu a so frati avia fattu cullā in u so ripastu, allura dinų andō ci. Parechje manuscritti hannu sempre a parolla. A parolla hč sempre impurtante perchč s'ella hč mancanti, Ghjesų ųn parlava a veritā. As parolla ancu FNns in principiu di manuscritti cume calligrafia favourite Papyrus 66 č 75 č u testu critichi 'Vatican, si deve avč sceltu u läsarten. Quė si pō vede u riassuntu di i manuscritti Stravinsky:

added FNns in u testu ancora mancanti in u P66 testu, P75, B, E, W Aleph, D Tramuntana di manuscritti Grecu cun capitalisation cussidditta

Avemu vede in a divisa di sustegnu ā ancu esse cų assai ntra li manuscritti inveci cumpresi Papyrus manuscrittu P66 č P75 da u 200 l'. In cunnessione incų i cinqui i scrittori nni desi u novu testu di basi in u 1975, po detti Metzger publicatu un libru in ch'ellu cumpilatu missaghji u scelte anu fattu a ogni viaghju, a Bibbia. Quė si scrivi i seguenti cumentu:

"U testu ma hč stata a mane ā helluaturum u inconsistency trā versu 8 č 10." (2. Metzger, pp. 185)

Stu ųn hč micca un manifestu ā prupiziu, ma surtantu nu pensā senza ogni prova. Perchč capita sti scrittori Bibbia chė sempre statu sopratuttu da u principiu? Bč perchč u testu uriginale cuntatu errori, secondu ā elli, in parte per via di trasmissioni urali, si vulia ā stallā u testu di a so 'forma urigginali ancu s'ellu era sbagghiatu. Sia u testu Bizantinu č i cussidditta hč un testu di ecclesiasticu poi, secondu ā issi scrittori. Ma perchč ųn accetta chė ancu era ci da u princėpiu, quannu u so calligrafia favuritu, u Vatican, č dinų dui di i manuscritti Papyrus hannu la palora ancora chi č veru? Per u so testu rivista diffirisci da u testu riliggiusi doppu comu la cussidditta. A risposta hč chė issi cinqui i scrittori mudellu di tutti i travagliu hč dettu, č ųn noms di tuttu hč ā seguitā u Vatican, ma era sopra tuttu micca ā pigliā l ' "u testu riliggiusa" in u furmulariu di manuscritti Bizantinu. Ųn sō u testu bizantinu chi a ghjesgia cristiana distingués semp purtatu di pių di quindici seculi hč pių impurtante chč autru. Era di pių impurtante chč u materiale u testu megliu č era pių impurtante chč i so calligrafia favourite Vatican parrava contru ā elli. Era sta antibysantiska veru hč capace di pių crustula di issi cinqui i scrittori selezzione testu. Era di pių impurtante chč u materiale u testu megliu č era pių impurtante chč i so calligrafia favourite Vatican parrava contru ā elli. Era sta antibysantiska veru hč capace di pių crustula di issi cinqui i scrittori selezzione testu. Era di pių impurtante chč u materiale u testu megliu č era pių impurtante chč i so calligrafia favourite Vatican parrava contru ā elli. Era sta antibysantiska veru hč capace di pių crustula di issi cinqui i scrittori selezzione testu.

Mark. 1: 2 o prufeti profeta Isaia

In Mark. 1: 2, a quistione hč s'ellu si duvia esse 'su profeta Isaia,' o 'prufeti. Ci sō dui virgulette, la prima da Malachi č l 'altru vene da Isaia. Per quessa, hč curretta a scrėviri prufeti. Quė hč un riassuntu di i manuscritti Stravinsky:

prufeti profeta Isaia A, E, W Aleph, B č D Tramuntana di manuscritti Grecu cun capitalisation cussidditta

Metzger dā i seguenti cumentu a cchissu si sceglie u profeta Isaia:

"Hč dunque facile ā vede perchč quelli chė cunseguenza hč cambiatu e parolle" prufeta Isaia "(la simana chi FNns in i primi tistimonii di u tippu u testu di Alessandria, č Western) ā u pių largu wording sapete" i prufeti. "(2 Metzger, pagina . 62)

Sicondu a Metzger, ci hč dunque megliu ā sceglie "lu profeta Isaia," ancu s'ellu si FNns un maggiuranza di i manuscritti di littri uppercase e cassa favurendu l 'antichi prufeti cum'č lighjia u prufeta diffirisci da u testu ecclesiasticu pių tardi (vale ā dė Bizantinu). So era veru ųn mudellu travagghiatura scentificu č seguita, ma solu una spiculazioni, chi pigghia chė u testu biblica cuntatu sbagli da u principiu. Nutate bč chė calligrafia Aleph (Sinaiticus), chė cuntene assai numarosi, u listessu sbagliu in Matt. 13:35, induve hč dinų u profeta Isaia, ma la surpresa hč da Salmu 78: 2u Stu sbagliu ųn fų parō assicurati quandu ci era altre manuscritti Grecu cų u listessu sbagliu.

Mark 9:42 Quellu chė crede in mč

Mark 9:42 Ma Quellu sarā certej unu di sti picca chiddi chi credi in mč, issu hč a parolla per mč hč omessu in certi manuscritti. Quė hč un riassuntu di a materia manuscrittu:

Me FNns e parolle cų e parolle nantu ā mč manca A, B, C-2, E, W Aleph, C *, D Tramuntana di manuscritti Grecu cun capitalisation cussidditta

Avemu taliannu u summariu di u sustegnu di e parolle 'mč' hč assai forti, ā mezu ā l 'antichi manuscritti macari lu Vaticanu e FNns cu tutti dui la cussidditta č in la maggiuranza di li manuscritti cu littri uppercase e cassa. Ma Metzger scrisse in u so parč chė u FNns una pussibilitā chė e parolle sō state incluse da tempu piuttostu cā in Matthew 18: 6th Per stu mutivu, si era di tena ā ste parolle č messi in parčntesi. Ma lu mutivu principali ch'elli ųn derā hč primurosu di u so mudellu di travagliu antibysantiska: "Quandu si FNns cuntrasti, hč via di sceglie u testu chė hč sfarente di u testu religiosa dopu, vale ā dė u testu Bizantinu. "(1. Metzger, p. 87)

Matt. 5,22 inglese unjustifiable

Ma vi dicu ā voi, Quellu chė hč infuriatu cų u so fratellu, senza un mutivu validu, ch'ellu diventa dipendente di u tribunale. Quė sō e parolle, senza un mutivu validu omessu in la manuscritti Grecu. In Grecu, ghjč ghjustu una parolla. Quė hč un riassuntu:

Parolle FNns unjustifiable nel parolle testu inglese unjustifiable manca in lu testu Aleph-2, D, E, W P67, Aleph *, B, D-2 Tramuntana di handskrifer Grecu cun capitalisation cussidditta

It FNns forti sustegnu ā mezu ā manuscritti in sų č ancu una da u Fathers Chiesa di lu secunnu seculu aostu di nuddu mutivu validu hč veru, ma Metzger scrissi sta in u so parč:

"Mentri lettura," nuddu mutivu validu "hč diffusu da a lu secunnu seculu aostu, ci hč assai di pių prubabile chė a parolla hč statu aghjuntu da u persona cunseguenza u testu di a grossu nanzu u siviritā Scrittura, cā a parolla avissi statu omessu cum'č micca necessariu." (P . 11, Metzger 2)

Metzger, č l 'altru scrittori ti vede solu un paisanu ci sō statu aghjustatu a parolla, ma ųn hč apartu ā l' idea ca i persona cunseguenza per passā una parolla. Perchč ųn si fā sta scelta? Quannu tu sai u so mudeddu travagliā antibysantiska cusė vi capisce perchč. Si sceglie u testu chė Surghjenti da l ' "u testu ecclesiasticu pių tardi (vale ā dė Bizantinu). A pių mutivu di la sā, senza un mutivu validu hč chė u babbu, chiesa, originale avia manuscritti chė avianu sta, ma vinėa senza statu aghjuntu bona raggiuni. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 2:33 Joseph č u so babbu:

Certi manuscritti hannu "Ghjiseppu č a so mamma, stupiti ...", mentri l 'āutri manuscritti hannu "a so' patri e matri čranu ...". Sč ci hč ā esse Joseph č u so babbu hč assai impurtante in vista di a nascita di a včrgine. Quė hč u fora riassuntu:

Č Ghjiseppu č u so babbu, č A, E Aleph, B č D Tramuntana di manuscritti Grecu di littri uppercase e cassa cussidditta Tramuntana di u vechju manuscritti latinu

Avemu vistu u riassuntu chi 'na maggiuranza di manuscritti Grecu di littri uppercase e cassa purtā un sustegnu di a esse Ghjiseppu, č dinų un maggiuranza di i vechji manuscritti latinu. In divisa Tatian di i quattru novelle comu hā fattu circa 170 anni, dici: Josef. Ma Cyril di scritti di Ghjerusalemme, travaglia in lu 300 a mitā di l', dice u so babbu.

Metzger dice ch'elli (vale ā dė, u cinqui i scrittori) cridiri ca la Cresia corrigée u errore a prutezzione di la nascita a včrgine. (2 Metzger, pp. 111-112) It FNns antichi manuscritti chė tramindui purtā un sustegnu di Ghjiseppu, č u so babbu. Tų ųn pō capisce nunda, ma avete ā sceglie unu di i parāmetri. Metzger, č l 'altru scrittori sceglie senza provi di so' patri, cu lu veru chi la curpa ci da u principiu č dopu corrigée la Cresia di l 'errore. Ma l ' "errore" hč ci da u principiu, allura, a spiculazioni basatu supra l' assuntu unproven chė i sbagli automaticamente avereti esaminatu in la trasmissioni urali. In pių, hč pių una spiculazioni unproven chė u trasferimentu hč accadutu solu ucca. Iddi cuntinuvā ā seguitā u so mudeddu travagliā antibysantiska, ā sceglie u testu chė Surghjenti da l ' "u testu ecclesiasticu dopu", vale ā dė u testu Bizantinu.

Matt. 6: opere 1 Gift, o bona

Rimetti Rimetti

Puru sustegnu ųn hč micca cum'č forti di rigalu ā mezu ā i manuscritti pių anticu tantu FNns l 'uni pochi antichi manuscritti chė dā u so sustegnu. FNns cliccā donu ā mezu ā scritti Tatian č originale l'. Tatian fų attivu in u fini di u 100 l'č originale in lu principiu di 200 l'. Unu ųn basta esse un supportu critichi Boccaccio a ricanusciri chi läsvarianten "accura di fannu cosi boni" hč un d 'č sbagghiatu chė hč cuntrariu ā altre testu biblica. Comu sia ozzione pō esse fattu ricerche precise daretu ā l 'čbbica cristiana principiu, u scelta deve esse naturale a ricanusciri lu donu com'č veru ca lu testu duvia esse in armunia cų altre risponde a Bibbia. Hč u Signore, ellu stessu chė hā muredda tutte e Scritture. Ma par disgrazia sceglie sti scrittori i falzi, fronte, di ciō chė hč dritta. Parechji di i scrittori cunnessi 'ntisi chi ci eranu numarosi ā u testu di a causa di la trasmissioni urali di a chiesa, dipoi curretta. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86): ma a parolla di Diu, fų trasmessi ucca da u populu č na minzogna chi hč cunfutati da u Signore, ellu stessu quand'ellu dice chė "tutti i Scrittura hč datu da filu di Diu." (2 Tim. 3:16)

Mark. 10:24 cuntrollu ghjudiziariu in ricchizzi

Rimetti Rimetti

Voglia maggiuranza di antichi manuscritti grecu e latinu dā un sustegnu ā e parolle mancante in i dui manuscritti Vaticanus č Sinaiticus. Metzger dā l 'cchėstu cumentu: The siviritā di frasi Cristu fų allusingate da i testi di un altru kvalifkation maschile so: generality č purtō lu vicinu ā u cuntestu di u testu. (2 Metzger, p. 90): Ųn hč u materiale manuscrittu megliu chi dicisi di a so scelte, senza un puntu chė era fiducia cu lu so antibysantiska fundamentu mudellu di u travagliu.

Lk. 9:35 amatu o di scelta

Rimetti Rimetti

U materiale manuscrittu megliu dā un sustegnu di u Figliolu benamatu. cumentu l'Metzger hč:

Urigginariamenti lu in Luke sicuru, vitti lu elettu, ca si faci solu quė in u New Testamentu. U sicondu ellu, chė implica una spressione pių cumuna, hč per via di scrittura insieme Figliolu benamatu FL ätning. (2. Metzger, pp. 124)

noi Mfråga: Da ciō chė hč sceltu Jesus? Comu pō solu hč stata scelta per unu di i uriginale, ųn deve esse sceltu unu č l 'figghiu? Avemu dui altirnativa chė sō guasi cum'č vechju ā sceglie da. Metzger hč propriu sicuru ca si appi urrėggini hč stata a unu a scelta. Sč tų credi chė u Spėritu parolla hč data da filu di Diu, ma u testu hč statu passatu da a bocca ā bocca, cun tč pratendu umanu, puis FNns i tanti errori chė tocca ā esse curretta. Allora si serā ghjusta ā dė chė Personne disse: "A Bibbia hč da u principiu č longu u travagliu di l'omu" (8 Svedese Societā Bible annuale) Personne hč unu di i trč omi chė ci detti lu 1917, église, a Bibbia. Sč tų credi chė Personne, la Bibbia hč un travagliu di l'omu tandu vi ponu sceglie u elettu. Ma s'č vo cridite chė a Sacra Scrittura č Ddiu-suffiō č sarvata, poi sceglie mio Carėssimi Son.

JN. 6:47 Č chė criunu nantu ā mč

JN.  6:47 Č chė criunu nantu ā mč

U materiale megliu manuscrittu dā u so sustegnu ā e parolle di mč hč vera, ancu s'č uni pochi antichi manuscritti Grecu amazes ste parolle. Tatian fattu una fica di li quattru novelle circa 170 anni, induve ellu hč statu cun mč. Metzger dā l 'cchėstu cumentu:

A prisenza di mč hč sia naturale č evitābbili. A la maravigghia č ca spissu tanti chė cunseguenza risistiu a tentazione. Sč l 'parole era stata scritta in prisente in u testu, cusė ųn ci hč micca una bona spiegazione cum'č a dice u parolle stati sā mai. (2. Metzger, pp. 183)

It FNns micca parechji manuscritti sō cunseguenza stu errore. U materiale megliu manuscrittu ci dā dui scelte. Nuddu pō capisce chė e parolle eranu da a lu nizziu o di manca. I cinqui i scrittori cuntinueghjanu com'č u so mudeddu travagliā antibysantinska, ā sceglie u testu chė Surghjenti da l ' "u testu ecclesiasticu pių tardi" nant'ā i tarreni ch'elli ponu vede solu una raghjoni pussibili, vale ā dė chi quelli chė cunseguenza testu corrigée ciō chė fų mancava quė. Ch'elli ųn era apartu ā i chjamemu piuttostu chiaru chi calchissia cunseguenza mancava ddi dui palori unintentionally e appoi trasfiruta stu sbagliu nantu ā altri a vostra quelle. Sč e parolle sō mancanti accussi si dice chė quellu chė crede hč a vita eterna, ma poi ci manca la veritā, 'mpurtanti chi noi ci vole crede in Cristu ā hannu a vita eterna.

1 Cor. 15:47 Signore, da u celu

1 Cor.  15:47 Signore, da u celu

Comu di lu patri, chiesa sicuenti babbi, église, cų u Signore, in i so scritti: Tetullianus, Ippolitu e Victorinus di Pettau da u 200 l'č Basil lu Great da 300 a l'. Li siquenti Fathers ųn hannu u Signore, in i so scritti: Ciprianu da u 200 l', č Hilary di Poitiers č St. Athanasius da u 300 l'. Chi vi duvite sceglie? It FNns sustegnu principiu di dui parametri, sia da i babbi, église, č l 'antichi manuscritti Grecu. Unu testu religiosa, vale ā dė manuscritti Bizantinu hannu u Signore, č l 'altru testu religiosa, vale ā dė manuscritti Vangelo ųn hannu u Signore. Metzger dici u so editore di amazes u Signore. "Sė a parolla (u Signore) hč urighjinaria di ddā, tantu FNns hč micca mutivu per quessa ch'ella ci sō state lasciō fora." (2 Metzger, p. 501-502) Una volta torna si diventa chjara ch'elli ųn sō aperta parchė pō esse un errori trasciziona, chė calchissia cunseguenza mancava sta parolla. Un altru mutivu pussutu esse chė Eusebius, ca sciu Bibles di lu mpiraturi Custantinu. Eusebius ųn hā cridutu chė Ghjesų era Diu. Dapoi ci digiā era diffirenzi tra li vari manuscritti, comu FNns dinų a pussibilitā ch'ellu hā sceltu i manuscritti chė era fiducia cu li sintimenta. It FNns scentifichi testu pensu i dui vechji manuscritti Aleph (Sinaiticus) e B (Vatican) da sti bibles imperatore Custantinu hā urdinatu da Eusebius. (7. Laterza, pp. 21-22) Dapoi ci digiā era diffirenzi tra li vari manuscritti, comu FNns dinų a pussibilitā ch'ellu hā sceltu i manuscritti chė era fiducia cu li sintimenta. It FNns scentifichi testu pensu i dui vechji manuscritti Aleph (Sinaiticus) e B (Vatican) da sti bibles imperatore Custantinu hā urdinatu da Eusebius. (7. Laterza, pp. 21-22) Dapoi ci digiā era diffirenzi tra li vari manuscritti, comu FNns dinų a pussibilitā ch'ellu hā sceltu i manuscritti chė era fiducia cu li sintimenta. It FNns scentifichi testu pensu i dui vechji manuscritti Aleph (Sinaiticus) e B (Vatican) da sti bibles imperatore Custantinu hā urdinatu da Eusebius. (7. Laterza, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 Diu, manifestazione ā u banditu

1 Tim.  3:16 Diu, manifestazione ā u banditu

Eccu a quistione hč s'ellu ci hā da esse ogni). A assai forti, cunfirma chė Ghjesų hč Diu, Diu, o Ghjesų (significa:. Manifestazione in u banditu Parechje heresies, cume Giova l'Eternu, saria difficiule ā vince i partighjani di sta veritā, chė Ghjesų hč Diu, manifistaru in a carne era statu manca undisturbed . Parechji principiu di i babbi, église, hč chė a so scritti, ma lu patri, église, Gregoriu di Patrizio, chė travaglia nant'ā u 300 l', hannu Diu, in i so scritti. Sicondu a Metzger, pinsaru cchių comodu hč un agisce di a parolla, chė cum'č una stampetta pō hannu lu pinzeru fų est tortu e canciau lu Diu, un altru sottu chė Metzger, č l 'altru scrittori era aperta per tutti ā una stampetta scambiatu ā Diu ā "dā un granni pricisioni dogmatic." Metzger cita cų un sustegnu originale di a esse chė, ma sapemu chė originale micca cridutu in i duttrina di u Trinity. (2. Metzger, p. 573-574) Ci hč una lotta di u Cristu in lu 300 l'e ųn hč luntana-piglialli a pigghiari chi ci eranu e forze chė vulia a cacciā ā Diu da u testu.

Mark. 16: 9-20

I cinqui i scrittori di u novu testu di basi di l 'opinioni chė sta tutta a grande rųbbrica di u testu in Vangelu di Mark hč una rinfurzā. Tentativi sō stata fatta ā cacciā tutti sti dodeci versi da a Bibbia, ma tandu hā sceltu certi lettori a Bibbia micca ā cumprā u traduzzione. Per quessa, ųn ghjocanu traduzzioni mudernu ā cacciā sti dodeci versi, ma inconnu chė hč una allargamentu chė ųn si riferighjenu ā l 'uriginale Vangelu, chė hč, per. Esempiu. 1917, Bible 2000 King Ghjācumu, č nuBibeln. I tistimunianzi ca sti versi sunnu veru hč assai forti. It FNns 620 manuscritti Grecu chė cuntene Mark, in 618 di sti FNns sti dodeci versi cų. Hč solu in i dui manuscritti Aleph (Sinaiticus) e B (Vatinanus) ch'elli sō mancanti. Un manuscrittu iniziu da u listessu tempu, A, hannu incų tutti i dodeci versi. Tutti i vechji manuscritti latinu hannu i versi, francu K, chė hā una corta arrivata. Principiu di i babbi, chiesa ricurriri a da a sti dodeci versi, da Justin Martyr quasi 150 CE .. trasėu e Irenaeus una l 'annu 180 u web versu da Mark. 16:19. Cumu esse aghjuntu versi si campatu 200 anni prima di la Sinaiticus č Vaticanus scritte? In pių, ā tempu di issi manuscritti, Aleph e B omits versi, lassannu un grande spaziu viotu, cum'č un segnu chė u testu di a Bibbia manca. Forsi iddi la spiranza fnna u testu di manca č scrive ci pü. Critici testu sustennu ca l 'urtima dodeci versi hannu nu stili sfarenti perchč dui parolle, typique sō mancanti, daretu / daretu č dritta luntanu, ma lu so ricerca testu Burgon hā investigated l' āutru č trovu chė ste parolle sō dinų mancava in parechji altri capituli di Mark. Iddi sustennu dinų chė Eusebius č Jerome sinza sti versi in pių di a so manuscritti. Ma stu hč assai cuncōrdanu, per altrimenti si sciarriavanu addumanna di u novu testu di basi chė ųn hč u numeru di manuscritti chė sō impurtanti. Ma in stu casu, u numeru di affettu trattu. It FNns nudda di i so argumenti chjappā per una rivista critica. Hč primurosu di un 'idea abbastanza luntanu-piglialli chė calchissia avissi rendre ā aghjunghje dodeci versi, quandu vo cunnisciti, seria cunsequenze sō se vo' aghjunghje o scassinatore.

U Populu ųn hč micca u materiale manuscrittu tutali o citazzioni da babbi, église, chė ųn chė Metzger, č l 'altru scrittori cunzidiratu sti versi aghjuntu, ma piuttostu u so mudeddu travagghiatura ca era piuttostu di dui reguli:

  1. Quandu B (Vatican) č Aleph (Sinaiticus) sunnu d 'accordu, ma diffirisci da altre manuscritti noi seguitā issi dui.
  2. Quandu FNns diffirenzi cusė hč megliu ā sceglie u testu chė hč sfarente di u testu religiosa dopu, vale ā dė manuscritti Bizantinu.

summariu

Avemu avā andatu ā dodici risponde ā vede cumu u selezzione di u testu di u novu testu di basi si n'andō. Certi di sti passaghji cuncčrnanu i cuntradizioni č altri in termini di sustegnu di Ghjesų Cristu. U sustegnu di parechji manuscritti pō esse differente da a unu locu ā un altru. Hijo de la sustegnu hč ā mezu ā i pių antichi manuscritti forti e volte scintėfica. Ma assai spessu i bizantini testu / sustegnu Testu ricevutu da unu o di pių assai vechju manuscritti Grecu. Scinzati testu dė chė oghje avemu un accessu ā manuscritti in sų č megliu chč ch'elli avianu in u 1500, ma B (Vatican City) hč digiā cunnisciuta in u 1500 č Aleph (Sinaiticus) ųn hč micca propriu un bon calligrafia. Hč un fattu cunnisciutu chė u FNns tanti numarosi trasciziona in issu manuscrittu. Tali un tintu calligrafia ųn sō stata ci in F fl uence si hā ricevutu u novu testu grecu. Puru l 'dispunibilitā di manuscritti sō megliu oghje chč in u 1500, addiventa quistione fundamentale: Quale deve fā a scelta? Quelli chė sō cristiani č credi chi a Scrittura hč datu da filu di Diu, e cunsirvatu da Providence di u Signore di u nostru tempu fā una selezzione di u testu. Ma ā quelli chė ųn crede chė parolla hč data da ispirazioni č ųn crede chė u Signore, cunsirvatu lu testu, si fā una selezzione. Perchč ch'elli cridutu in i trasmissioni urali, si dė chė hč pių quandu si FNns diffirenzi in u testu, selezziunā u testu chė hč sfarente di u testu ecclesiasticu dopu, vale ā dė Bizantinu. In stu review, putemu cunchiųdiri ca se la scelta hč trā manuscritti bizzantinu e cussidditta accussi si scegli a deviate da u testu Bizantinu. Ci vulia sopra tuttu ā seguitā i so manuscrittu B favourite (Vaticanus), ma ci ponu dinų vede i tempi quandu si hā sceltu ā chė partenu da a issu manuscrittu perchč era fiducia cu manuscritti Bizantinu č in a scelta trā seguenti B (Vatican) o deviate da u testu Bizantinu, cum'č si scegli a deviate da u testu Bizantinu. Stu antibysantiska mudellu chė ųn hč tantu bč cunnisciutu u travagliu, unu pō leghje circa in unu di li libbra di Metzger. (1. Metzger, p. 87) Sta ųn hč micca un mudellu di travagliu scentificu, ma basatu nantu una reluctance irrazziunali manuscritti Bizantinu č ricevutu Text. una tale mudellu funziunamentu hč micca solu unscientific ma loyal unbiblical perchč ancu servi l'Bible ellu stessu.

Sč cristiani crede chė parolla di Diu, hč muredda e mantinutu avia a fari 'na silizzioni, comu avia u testu grecu uriginale, chė hč divintatu u FNns rapprisintatu in lu matiriali manuscrittu cullettiva, vale ā dė u testu bizantinu chi tandu fck u mantinimentu di u Testu ricevutu. Ma par disgrazia, u novu testu di basi, incų tutti i so difetta di e cuntradizioni stata la basi di guasi tutti i traduzzioni Svedese duranti lu 1900 l'č l'iniziu di u 2000, incų dui eccezzioni. Staves rivisioni di Karl XII Bible 1923 Puva, ā tempu basatu nantu a Testu ricevutu. Solu in u New Testamentu cuncerna i cambiamenti attornu 3300 lochi! Per quelli chė vulete sapč di pių, no preferimu noi ā visitā u situ, bibel.se , induve tų prufittā vidéos č parechji articuli č i dibattiti.


Svedese Rimetti

Bo Hagstedt, Prisidenti

André Juthe Ph. D.


→ Tags: l 'articulu com'č un schedariu in pdf.


Vede u rųbbriche prima:

situ di Riforma Bible: www.bibel.se

Vedi anche:


referenze

  1. Bruce M. Metzger, The Testu di u Novu Testamentu, Hč Transmission, a curruzzione č ristoru, 4th edizione, Oxford University Press in u 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A Cumentu Boccaccio u Grecu Novu Testamentu, 2nd edizione, Deutsche Bibelesellschaft / Societā tedesco Bible, Stuttgart, 8 stampa. In u 2007.
  3. John William Burgon, The Revision Ediz, secunnu stampa, Dean Burgon Societā Press, New Jersey, in u 2000.
  4. JA Moorman, presto, Ver, Fathers Church, č u Version Autorizata, A Bibbia di Oghje Press, New Jersey, 2005. Moorman hā cumpilatu u FNns tistimunianzi manuscrittu č ancu una Fathers Church. A fonte hā usatu hč Tischendorfs uttavu edizione, Nestle-Australie versione 26, lu United Bible suceta terza edizione in u 1975, hč di i manuscritti in u testu di u Novu Testamentu da Kurt č Barbara Australie, CE Leggs correlate di Matteu č Mark, parechji virgulette sō pigliata da av Épouse Francia, u Populu Corsu e Farstad, u Éivene Åland di u novelle e Hoskier di Rivilazione.
  5. Matthew Black, Cumentu l'Peake nantu a Bibbia, Ediz Edition 1962nd
  6. Bruce M. Metzger, The New Testamentu, sō fondo, criscitura, č cuntinutu, Antichi Press, 1965th
  7. TC Laterza, The Codex Sinaiticus č The Codex Alexandrinus, London, u British Museum in 1963.
  8. raportu annuale l'Svedese Bible societā, minuti di u 21 d'aprile in 1886.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 04:24

Jesus söker: Konstantin, Conny!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
ģ Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
tisdag 21 maj 2019 01:46

Be för oss behöver Jesus i vårt liv

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp