Surfar nu: 392 www.apg29.nu


Ke walaʻauʻana kikokikona o ka MOKUNA ua kākoʻo 'ia e kahiko moʻolelo i kākau lima 

By bo Hagstedt, lunahoomalu, Andre Juthe pH. D. Kuekene MOKUNA. 

Ke walaʻauʻana kikokikona o ka MOKUNA ua kākoʻo 'ia e kahiko moʻolelo i kākau lima

He 'atikala hōʻike akaka examples o ana i ke koho ana o ka hou kumu o kikokikona hele aku la ia.


→ Download i ka 'atikala like me ka PDF waihona.

He 'atikala hōʻike akaka examples o ana i ke koho ana o ka hou kumu o kikokikona hele aku la ia. Ke hookomoia ma keia 'atikala o ka Naauao umikumamalua examples loaʻa:

Aila Annala hoʻopaʻapaʻa ana i ke kahiko kumu o kikokikona mai ka 1500s, ka 'Oi Text ma muli o moʻolelo i kākau lima 900-1200 kenekulia. Naʻe, i kēia mea he tenacious nā kaʻao. I ka oiaio o ia ka 'Oi Text ua i ka nānā' ana ma mua moʻolelo i kākau lima, a keia 'atikala e hooiaio mai. Mākou i loko o ka MOKUNA manaoio i ka Mea Hemolele palapala hemolele, a me ka kumu o kikokikona ua hookoeia mai ai i ko kakou lā ma ke Akua o ka malama ana.

Kekahi manawa aku nei, Aila Annala, poʻo kumu a mea unuhi nuBibeln, he 'atikala ma ka World I keia la, kahi āna i koi ia mākou Kristiano e hoʻopaʻapaʻa wale no i ka Palapala Hemolele. Ua olelo ia ma ka Kuekene mākou i nui unuhi maikaʻi nō naʻe mākou nō ka meaʻuʻuku a me ka de-Christianized aina, a ua mau unuhi i mea manuahi. Aila mihi i kekahi kanaka e hoopii mai nei ka Baibala i ka makahiki 2000 no ka ho'āʻo e luku aku i ke akua o Kristo. Ua hoi mai nei i ka polokalamu kele AaOAaXIeAeU ma muli o ka hou kumu o kikokikona mai ka 1970s i oi paha, e hana maikaʻi no ka mea, o ka mea mākou manawa i oi aku ka hookipaia i mua moʻolelo i kākau lima.

Mākou mai Kuekene MOKUNA mea o ka okoa manao. Ia mea,ʻaʻole he hoʻokō o okoa unuhi hoole aku paha i na kumu o Christian ana. Kākou e hoʻopaʻapaʻa wale no ka Hemolele palapala hemolele, akā, ma ka 'ē aʻe lima, ke makemake, e pale aku i ka Mea Hemolele palapala hemolele a me kona kumu o kikokikona, ke manaoio, ma ka malama ana o ke Akua i ua hookoeia mai ai i ko kakou manawa. I ke Akua no e hookoe mai i kana olelo, o ka Baibala ka iho maopopo hoike (Isaiah 40: 8. Neh 8:. 8. Halelu 12: 6-7, 119: 152nd Matthew 5:18 LK 16:17 ROM 15:.... 4 . 1 Pt 1:. 23-25). Ua makemake no hoi e loa paʻakikī i ka Baibala, e hilinaʻi ina ua hiki ole hilinai aku maluna o kona kikokikona la i ka malamaia. Pehea kākou e maopopo no ka laʻana i ole wā e hiki mai loaʻa o ka mua moʻolelo i kākau lima i mea e nui abbreviated ma mua o ka hanauia kikokikona hana i ke kikokikona mākou e manaoio nei i ka olelo a ke Akua, 'aʻole maoli ma laila? Ma ka hopena, i ka pau olelo a ke Akua i ke olonā wāwae.

Ka Baibala i ka makahiki 2000 ho'ēmi i kā ke akua o Kristo mea,ʻaʻole he malicious hoopii, akā, wale i ka pono oiaio. He nui iho la ia e heluhelu ma Roma. 1: 4, kahi i loko o ka makahiki 2000 i ka Baibala mai nei ia Iesu i hoʻouka kekahi me ke Keiki a ke Akua ma kona alahouana, mai ka make mai. Akā, o Iesu ia i lohe i ke Keiki a ke Akua ma kona alahouana -ʻo ia i hanau i ke keiki a ke Akua, a ua i ke keiki a ke Akua, a hiki i kona ola, i kona make ana, me kona alahouana a me ke ao pauʻole. Eia kekahi, o Iesu ua kapaia ke Keiki a ke Akua me ka meaʻuʻuku umiumi, a me ka wā lā hoʻokahi kulou i ke kuli, a hooiaio mai la o Iesu i ka Haku, Phil. 2:11, kākau i ke keonimana me ka uuku h, oiai kahea ae la o Petero i ka pohaku, me ke poʻo C ma Matt. 16:18.

Aila kuleana a ka mea FNns kikokikona ma Acts. 9: 6 a ua hou i loko o ka 'Oi Text. Ua mea pololei i na kēia mau hua'ōlelo i loko o Acts. 9: 5-6 Ua nalowale loa Greek moʻolelo i kākau lima i loko:

Ke Kumu 5. "ʻO ia oe e keehi ana i na mea oioi, paakiki." He oiaio ua mau olelo i nalowale i ka loa Greek moʻolelo i kākau lima i loko o akā, e FNns me ka mea kahiko he Roma moʻolelo i kākau lima, i ka Vulgate. Nā hua'ōlelo 'ē aʻe i loko o ka Suria Peshitta moʻolelo i kākau lima, a me ka Helene moʻolelo i kākau lima, kuhi E, a me 431, akā, ma ka pauku eha hakahaka. Eia kekahi FNns'ōlelo ma nā mea a pau Greek moʻolelo i kākau lima o Acts. 26:14.

Ke Kumu 6. "mai ka haalulu, a kahaha iho la lakou, i aku la, E ka Haku, e makemake mea e iaʻu, e hana? A laila,ʻo Iēhova i'ōlelo mai iā ia. "I kēia mau hua'ōlelo i nele loa Greek moʻolelo i kākau lima i loko o akā, e like me ka olelo ma ka pauku 5 FNns loa o ka wa kahiko he Roma moʻolelo i kākau lima, ka Vulgate, a ma kekahi mau kahiko o Suria a me ka Coptic wale nō. Eia hou FNns i kēia mau'ōlelo i loko o nā mea a pau Greek moʻolelo i kākau lima e like me ka olelo o ka v5 ma kekahi wahi i loko o ka buke o Acts (Acts. 22:10).

Ka loa nui e hooiaio ai i na olelo o ka pauku 5 a me 6 mea maoli nō ua hookupaa iho la ia e ka Uhane hemolele, ma ka mea hookahi kikokikona akaka i loko o nā nā wahi i loko o Acts, Acts. 22:10, a me 26:14.

Like no ka 'ae' ana i mua moʻolelo i kākau lima, ka mea, heʻoiaʻiʻo ia i keia la mākou i oi aku ka hookipaia ana i mua i kākau limaʻia ma mua o ka mea, i loko o nā 1500s. Aila hoʻopaʻapaʻa ana i ke kahiko kumu o kikokikona mai ka 1500s, ka 'Oi Text ma muli o moʻolelo i kākau lima 900-1200 kenekulia. Naʻe, i kēia mea he tenacious nā kaʻao. I ka oiaio o ia ka 'Oi Text ua i ka nānā' ana ma mua i kākau limaʻia. Aila noi i loko o kona mau hope loa laina a kēia moʻolelo i kākau lima i. Mākou, e ano e wehewehe i kēia mau mea. Akā, i ka wa a ke nānā i ia moʻolelo i kākau lima kahiko i loko o Helene, i mea mai ka 350 a hiki i 400 ka, no laila ia e nana aku okoa mai ka baibala e hooholo ia i kekahi. Akā, ke nānā i moʻolelo i kākau lima mai ka 500 a hiki i ka kakahiaka nui 1500s like me ka Byzantine moʻolelo i kākau lima o nā aliʻi e kāpae hapa nui a me ka mea, i loko o maikai aelike.

Metzger no ke komo maluna o "Ka History o NT kuhia kikokikona noʻonoʻo loi" o ka Byzantine kikokikona Ua malamaia ka läsvariation e hiki ke hana ia i ka lua a me ke kolu o ke kenekulia ma hope o ka loaʻa o ka papyrus moʻolelo i kākau lima, p45, p46 a me ka p66.

Philosophical a theological nā mea mahuʻi lakou aloha ia i ka mea hōʻikeʻikeʻuʻuku iaoiaeii

Mua mākou e nānā i kekahi ala, ua makemake mua, e olelo aku ia mākou i ua kūkākūkāʻia mua i loko o kekahi mau 'atikala, etc. oiaio o Byzantine moʻolelo i kākau lima. Kēia mau moʻolelo i kākau lima i ka hana mau nui, a mai - e like me ke ike ia - ma ka malama ana o ke Akua i malama mai i ka palapala kumu o kikokikona. Ke Akua i olelo mai ai, e hoola mai i kona olelo, a ina ka mea, ua ole o ka 'Oi Kikokikona ke Akua ka mea i ka malamaia olelo, ke kikokikona ka mea e manaoio Aila mea i hoola ana i ka Uhane Hemolele, ma o nā kenekulia? Ka mea, ua maopopo ia ma mōʻaukala ua i kanaka e, e like Origen, Eusebius, Westcott a me Hort selectively wae iaʻikepili kahi o Iesu 'divinity mea unclear, no ka mea, i ole manaoio ia Iesu i o ka ia ano like me ka Makua. Ua maoli ua hala loa i manaoia,

E wae antibysantisk koho iaoia

Mākou e e haawi i ka pōhaku puna mamuli o ka hooholo ana e like me kekahi e wae koho kaʻina hana i loko o kēia manawa. No ka mākou e maopopo ana i ke koho ana o ka kikokikona hele i, ke hoi pono e ike i kekahi mea e pili ana i na kanaka elima, i loko o nā 1970s hāʻawi iā mākou i ka hou walaʻauʻana kikokikona, a me ka hana kükohu ka mea, hoʻohana. He aha ke ano o ka moʻolelo i kākau lima i hoopomaikaiia mai ai i kēia mau manaʻo iaʻelima? Carlo Martini o ka Ekalesia Hui hooku iho la ia i ka puke Vaticanus, i mea, mai Alexandria. Bruce Metzger i ole e hoʻohana i ka Byzantine kikokikona me ia i manao ia ia e ino. Allen Wikgren makemake e hoʻohana i ka elemakule e ao pono hana, e ho'āʻo i ka palapala kikokikona e hoʻihoʻi aku. Mea loaa iho la ia i makemake ole i ka hana o ka mea i loaʻa kikokikona loaʻa i loko o Byzantine moʻolelo i kākau lima, a me ka 'Oi Text, akā,ʻo ia makemake e hoihoi i ke kikokikona o ka manao mua a me ka oi palapala ano ma ka moʻolelo i kākau lima i hele mai, mai Alexandria. Matthew Black manaʻo i ka Byzantine kikokikonaʻano ua i ka palapala akā, he hope merged a me kekahi poe e ae Atada ecclesiastical kikokikona. Eia hoi, ke i Kurt Aland me na mea kuleana no ka Helene kikokikona, NestleAland 1979 (People o ka Baibala, a nuBibelns kumu o kikokikona), a me ka United Bible nā ​​kaiapili Greek Text, 1975 (Bible 2000 walaʻauʻana kikokikona). Aland manaʻo i mea hiki ole e hoʻohana i ka Byzantine kikokikonaʻano, no ka mea, mea pili 'ole, e hookupaa aku i ka palapala kikokikona. Mākou iʻike i nā mea a pau elima like ia ka mea, e ho'āʻo e recreate i ka hou mua kikokikona me nā moʻolelo i kākau lima kahiko, mai Alexandria, a ike aku la i ka Byzantine kikokikonaʻano mea hope merged a me kekahi poe e ae Atada ecclesiastical kikokikona. A, e like me nā kaʻEleʻele a me Metzger i ka palapala euanelio o ke kakahiaka nui hohola hōʻike waha 'mua ka mea kakau o ka lalo, a pela i ala ae la ka hewa. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) ka hewa? Ee, mahope mai o ka ekalesia a hiki i ka Byzantine moʻolelo i kākau lima, ma lalo o kēia mau kānaka nā theories.

Metzger maopopo hākālia nō kā lākou hana kumu hoʻohālike i loko o kekahi o kona mau puke: "A hiki i ka palapala o ka Makua o ka Ekalesia oko a ma ka baibala e hooholo ia, ia mea IeAUPIIe, IAa IO pono, eʻae mea like okoa mai o ka hope haipule kikokikona (ka Byzantine ole Vulgate)". (1. Metzger, 'aoʻao 87) i loaa, ma ke koho ana i nā kaha puana'ī mai Man, akā, pono mākou, e ike i keia hana i ke kumu no ke koho ana o kikokikona ka Baibala no ka mea, kikokikona no.

Nui kahiko moʻolelo i kākau lima

Ua FNns He helu o kahiko moʻolelo i kākau lima, palapala i loko o nui palapala, no ka mea, nui loa kahiko ka mea, ua pau a ua nui ka oi aku no kēia mau me ka luna hoʻoponopono. Loa pinepine, i nā moʻolelo i kākau lima i mau poo mua ma mua o ka poʻe me ka haʻahaʻa hihia palapala. I ka makou olelo, ua ohi mākouʻikepiliʻano nui mai na buke o ja Moorman, I moʻolelo i kākau lima, Church Man, a me ka ae Version, (4. Moorman) a me Bruce M. Metzger ka puke, A kuhia kikokikona Commentary ma ka Helene Kauoha Hou, (2. Metzger) ʻaneʻi mea he papa inoa o kekahi o nā moʻolelo i kākau lima i kākau i loko o nui palapala:

  1. Code Sinaiticus (Alef) mai ka 300 o ka. Iloko ona i kakauia na NT holoʻokoʻa.
  2. Code Alexandrinus (A) ma ka 400 o ka. Kekahi aneane i ka NT.
  3. Code Vaticanus (B) ma ka 300 o ka. Kekahi mau aneane o ka NT a pau i ka eha mau buke hope o ke Kauoha Hou koe.
  4. Code Ephraemi Rescriptus (C) ma ka 400 o ka. Be NT.
  5. Code Bezae Cantabrigiensis (D) ma ka 400 o ka. Iloko ona i kakauia na Gospels a me ka Acts.
  6. Code Claromontanus (D) ma ka 500 o ka. I Paul mau palapala ma ka Helene, a me ka Roma.
  7. Code Basilensis (E) mai ka 700 o ka. Na ka Gospels.
  8. Code Washingtonianus (W) ma ka 400 o ka. Na ka Gospels.

Eia kekahi FNns na hakina, mai ka helu o ka moʻolelo i kākau lima i mea i mua, a ua kapaʻia papyrus moʻolelo i kākau lima. Mākou e e nānā i kekahi baibala ala i ho'ākāka 'e ike i ka hana ÷, mau kanaka la elima noi.

Jn. 7: 8 nō nalowale i loko o kekahi mau moʻolelo i kākau lima

Ma Jn. 7: walu o ka Mai la o Iesu i olelo mai ma ka pauku 8 ia ia e ole e hele mai i ka ahaaina i loko o Ierusalema, a me ka pauku 10 ka mea olelo i ka wa i pii aku la kona poe hoahanau i ka ahaaina, a lailaʻo ia i hele aku i laila. He nui nā moʻolelo i kākau lima i ka hua'ōlelo hou. no ka mea, ina ka mea, ua nalowale, mai la o Iesu i olelo mai ai i ka oiaio o ka olelo nei nō nui. I hua'ōlelo hou FNns i kakahiaka moʻolelo i kākau lima e like me papyrus 66 a me 75 a me ka kikokikona kiʻiʻoniʻoni 'punahele a lima Waikikana, ka mea, e ua koho ka läsarten. Eia mākou keʻike i ka hōʻuluʻulu manaʻo o ka mea kahiko i kākau limaʻia:

nae FNns ma ke kikokikona nō nalowale i loko o ka kikokikona P66, P75, B, E, W Alef, D hapanui o Greek moʻolelo i kākau lima me ka capitalization Vulgate

Mākou i 'ike i loko o ka compilation o ke kākoʻo a hiki i ke ahiahi, e meʻelemakule i waena o ka mea kahiko moʻolelo i kākau lima me papyrus puke P66 a me ka P75, mai ka 200 o ka. I e pili ana me na me ka luna hoʻoponopono elima hāʻawi iā mākou i ka hou kumu o kikokikona i ka 1975, a laila, hāʻawi akula Metzger paʻi i ka puke ma i ka mea i houluuluia manaʻo ma luna o nā koho ka mea, i ma kela a me keia Bible e hooholo ia. Here ia i kākau i nā kēia manaʻo hoʻopuka.

"Ke kikokikona naʻe i loko kakahiaka nui e mitigate i ka inconsistency ma waena o pauku 8 a me 10." (2. Metzger, pp. 185)

Kēia mea,ʻaʻole he scientific hoakaka, akā wale ka mea mahuʻi me kekahi maopopo. No ke aha la koho koke mau baibala me ka luna hoʻoponopono i no i nalowale, mai ka kinohi mai? Ua pono no ka mea, o ka palapala kikokikona he hewa, e like me ia, kekahi hapa no ka mea, o ku una EYI, ka mea makemake e hoihoi aku i ke kikokikona a hiki i kona palapala shape a hiki ina mea i hewa. Ua ka Byzantine kikokikona, a me ka Vulgate mea he hope ecclesiastical kikokikona e like me kēia mau me ka luna hoʻoponopono. Akā, no ke aha la eʻae i hiki ma laila, mai ke kumu mai i ka wā lākou punahele a lima, ka Waikikana, a me kekahi mau o ka papyrus moʻolelo i kākau lima i ka olelo i mea oiaio? No ka mea, i ko lakou hooponopono hou kikokikona ÿokoÿa mai ka hope haipule kikokikona like me ka Vulgate. Ke pane He mea mau me ka luna hoʻoponopono elima e hana ana i kumu hoʻohālike ai i nā mea a pau ua olelo mai, a i hope o nā mea a pau i, e hahai i ka Waikikana, akā, ka mea, ua luna a pau,ʻaʻole e hahai i ka "haipule kikokikona" i loko o ka palapala o Byzantine moʻolelo i kākau lima. 'Aʻole e hahai ana i ka Byzantine kikokikona i ka ekalesia Karistiano, ma ka pono kālepa alakai no ka oi ma mua o umikumamalima kenekulia ua oi nui ma mua o kekahi mea e ae. Ka mea, ua oi nui ma mua o ka nohona ma kikokikona i nā puke a me ka mea, uaʻoi aku kona nui ma mua o kā lākou mau punahele a lima Waikikana i olelo mai ai e ku e ia lakou. Ka mea, ua i kēia antibysantiska pale mai ua loa kiʻiona hiʻona o kēia mau mea elima me ka luna hoʻoponopono kikokikona koho. Ka mea, ua oi nui ma mua o ka nohona ma kikokikona i nā puke a me ka mea, uaʻoi aku kona nui ma mua o kā lākou mau punahele a lima Waikikana i olelo mai ai e ku e ia lakou. Ka mea, ua i kēia antibysantiska pale mai ua loa kiʻiona hiʻona o kēia mau mea elima me ka luna hoʻoponopono kikokikona koho. Ka mea, ua oi nui ma mua o ka nohona ma kikokikona i nā puke a me ka mea, uaʻoi aku kona nui ma mua o kā lākou mau punahele a lima Waikikana i olelo mai ai e ku e ia lakou. Ka mea, ua i kēia antibysantiska pale mai ua loa kiʻiona hiʻona o kēia mau mea elima me ka luna hoʻoponopono kikokikona koho.

Mark. 1: 2 a me na kaula kaula e Isaia

Ma Mareko. 1: 2, ke ninau nei ina paha ia e ia 'i ke kaula e Isaia,' a me ka 'poe kaula'. Aia nō nā kaha puana'ī, ka mua, mai Malachi, a me ka 'ē aʻe mai mai o Isaia. Nolaila, ia mea pololei e kākau kaula. Eia ka he hōʻuluʻulu manaʻo o ka mea kahiko i kākau limaʻia:

kaula kaula Isaiah A, E, W Alef, B a me D hapanui o Greek moʻolelo i kākau lima me ka capitalization Vulgate

Metzger i haawi mai i ka kēia pākuʻi me ke kumu e koho i ka ke kaula Isaia i:

"He mea paakiki ole e ike i ke kumu o ka poe mānewanewa ka mea, ua loli i nā hua'ōlelo" kaula, Isaiah "(i kaʻikepili e FNns i loko o ka mua na hoike o ka hanauia a me ka Western kikokikona type) i ka oi nui introductory mau hua'ōlelo" na kaula. "(2 Metzger,ʻaoʻao . 62)

E like me ia Metzger, ia mea no ia mea, e pono e koho i "ke kaula e Isaia," a ina mea FNns he hapa nui o nā moʻolelo i kākau lima o ka UPPERCASE_OR a me ka lowercase palapala kākoʻo i nā kaula, e like me ka Isaia ke kaula i kekahi, mai ka hope ecclesiastical kikokikona ( 'o ia hoʻi Byzantine). Pela no ka mea, ua maoli i scientific hana ÷ ka mea, hahai aku, akā, wale he speculation, i kuhi i ka Mea Paipala kikokikona na hewa, mai ke kumu mai. E noke ia a lima Alef (Sinaiticus), a he nui na hewa,ʻo ia hewa ma Matt. 13:35, kahi i kekahi mea i ke kaula e Isaia, akā, i ke kea mea, mai kahi e 78: 2nd Ua naʻe,ʻaʻole i aponoia kēia hewa ka wā he'ē aʻe Greek moʻolelo i kākau lima me ka ia hewa.

Mark 9:42 O ka mea e manaoio mai iaʻu ma ka

Mark 9:42 Akā, ka mea hoohihia aku i kekahi o keia poe mea uuku i manaoio mai loko mai iaʻu, keia mea i ka olelo no iaʻu ua hōʻike pū 'ana i loko o kekahi mau moʻolelo i kākau lima. Eia ka he hōʻuluʻulu manaʻo no i kākau mea:

Me FNns'ōlelo me ka'ōlelo ma luna iaʻu nalowale A, B, C-2, E, W Alef, C *, D hapanui o Greek moʻolelo i kākau lima me ka capitalization Vulgate

Mākou e nānā i ka hōʻuluʻulu manaʻo o ka kākoʻo no nā hua'ōlelo 'iaʻu' ka loa poʻe ikaika i waena o nā moʻolelo i kākau lima kahiko me ka Waikikana a me FNns me nā ka Vulgate, a ma ka hapanui o nā moʻolelo i kākau lima me ka UPPERCASE_OR a me ka lowercase palapala. Akā, Metzger Kakau iho la i loko o ko lākou manaʻo i nā FNns i ka manawa kūpono i na olelo i ua komo mai ia laua ma mua i loko o Matthew 18: 6th No keia kumu, ka mea, ua reluctant i kēia mau hua'ōlelo, a hoʻonohonoho akula iā lākou i loko o parentheses. Akā, i ke kumu nui ka mea, e mai i mea nae lākou antibysantiska e hana ana i kumu hoʻohālike: "I mea FNns oko ao, ia mea safest e koho i ke kikokikona i mea okoa mai ka hope haipule kikokikona, oa ka Byzantine kikokikona. "(1. Metzger, p. 87)

Matt. 5,22 unjustifiable

Akā, ke i aku nei au ia oe, O ka mea e huhu aku i kona hoahanau, me ka henua pololei kumu, lilo ku no ka hoʻoponoponoʻana. Eia nā hua'ōlelo me ka henua pololei kumu hōʻike pū 'ana i loko o ka moʻolelo i kākau lima Greek. Ma Helene, e mea pono i ka hua'ōlelo. Eia ka he hōʻuluʻulu manaʻo.

Nā hua'ōlelo unjustifiable FNns ma ke kikokikona hua'ōlelo unjustifiable nalowale i loko o ka kikokikona Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 hapanui o Helene handskrifer me ka capitalization Vulgate

Ua FNns ikaika kākoʻo i waena o mua moʻolelo i kākau lima, a hiki puana'ī mai na Man Church o ka lua o ke kenekulia manao hookae pili no i henua pololei kumu mea maoli nō akā, Metzger kākau i kēia i loko o kona mau manaʻo.

"Oiai heluhelu" ole henua pololei kumu "Ua laha, mai ka lua o ke kenekulia manao hookae pili, ia mea, ua nui aku paha i ka olelo i ua hoʻohuiʻia e ke kanaka nana i mānewanewa ka kikokikona, e hoopalupalu no au i mua o ka palapala hemolele, ka oolea, ka hua'ōlelo makemake i ua hōʻike pū 'ana ma mua o like AND." (P , 11, Metzger 2)

Metzger a me ka mea'ē aʻe me ka luna hoʻoponopono, e wale ike kumu ke kumu o ka olelo e i ua hoʻohuiʻia, akā, mea i hamama i ka manaʻo i ke kanaka nana i mānewanewa lilo kekahi i kekahi hua'ōlelo. No ke aha la ka mea e keia koho? A hiki aku 'oe i kā lākou antibysantiska e hana ana i kumu hoʻohālike no laila, e maopopo ke kumu. Ka mea koho i ke kikokikona e deviates mai ka "hope ecclesiastical kikokikona ( 'o ia hoʻi Byzantine). A hou kumu no ka hōʻike pū 'ana me ka henua pololei kumu mea i ka ekalesia makua kāne Origen he moʻolelo i kākau lima i i keia, akā, hilahila ole maikaʻi kumu i hou. (3. Burgon, pp. 359-360)

LK. 2:33 Iosepa a me kona makua kāne

Kekahi moʻolelo i kākau lima i "o Iosepa a me kona makuwahine kahaha iho la ko ..."ʻoiai ka nā moʻolelo i kākau lima i "kona makua kāne a me ka makuwahine kahaha iho la ko ...". Inā he mea ia e Iosepa a me ka mea nui loa i loko o nānaina o ka wahine puupaa hānau o kona makua kāne. Eia ka hōʻuluʻulu manaʻo mai:

Aku la o Iosepa a me kona makua kāne, a me A, E Alef, B a me D hapanui o Greek moʻolelo i kākau lima o ka UPPERCASE_OR a me ka lowercase palapala Vulgate hapa nui o ka wa kahiko Lakina moʻolelo i kākau lima

Mākou iʻike i ka hōʻuluʻulu manaʻo i ka hapanui o ka Greek moʻolelo i kākau lima o ka UPPERCASE_OR a me ka lowercase palapala i kākoʻo no ka mea, e ia Iosepa, a me ka hapanui o na kahiko Lakina moʻolelo i kākau lima. Ma Tatian compilation o ka eha Gospels like me kāna i hana ma kahi o 170 makahiki, wahi a Josef. Akā, Cyril o ko Ierusalema i ka palapala, hana i loko o ka hapalua like 300 ka, wahi a kona makua kāne.

Metzger mai nei i ka mea, ( 'o ia hoʻi, ka me ka luna hoʻoponopono elima) manaoio i ka Ekalesia? Ee i ka hewa, e mālama i ka wahine puupaa hanau. (2 Metzger, pp. 111-112) Ua FNns kahiko moʻolelo i kākau lima i nā i kākoʻo no ka Iosepa, a me kona makua kāne. Oe ke hooiaio mai i kekahi mea, akā, e loaʻa, e koho i kekahi o na koho. Metzger a me ka mea'ē aʻe me ka luna hoʻoponopono koho me ka hoike ana o kona makua kāne me ka hoaponoia i ka hewa i laila, mai ke kumu a? Ee i ka Ekalesia o ka hewa laila. Akā, i ka "hewa" Ma laila nō ia, mai kinohi mai o ka, laila, he speculation ma muli o ka unproven mea mahuʻi i ka hewa koho pono i lawe wahi ma ka moʻolelo o ka EYI. Eia hou kekahi, ia mea hou he unproven speculation i ka hoolilo i wahi wale hōʻike waha. Ka mea, e hoʻomau i ka hahai lākou antibysantiska hana ÷, e koho i ke kikokikona e deviates mai ka "hope ecclesiastical kikokikona", oa ka Byzantine kikokikona.

Matt. 6: 1 Gift a maikai na hana

MOKUNA MOKUNA

ʻOiai kākoʻo mea,ʻaʻole i ikaika no ka makana i waena o ka mea kahiko i kākau limaʻia ai FNns ke kahiko moʻolelo i kākau lima mau e haawi ia kona kākoʻo. Eia kekahi FNns haawina i waena o Tatian a me Origen ka palapala. Tatian ua hana i loko o ka hopena o 100 mau ka a me Origen ma ke kakahiaka nui 200 ka. Kekahi pono ole ia i ke koʻikoʻi kuhia kikokikona kiʻiʻoniʻoni e hoʻomaopopo i ka läsvarianten "e makaala, o ka hana maikai hana" mea he hewa i kapa aku ai i mea kue i kekahi Mea Paipala kikokikona. E like me nā koho hiki ke Hahai I hoʻi a hiki i ke kakahiaka nui Karistiano au, o ka mea i waeʻia e ia ma kona ano maoli, e ike i ka makana like maoli nō me ke kikokikona e e me ka lokahi me Bible ala'ē aʻe. Ua mea o ka Haku ia ia iho nana i exhaled a pau i ka palapala hemolele. Akā naʻe koho mau me ka luna hoʻoponopono i ke alo wahahee o ka mea pono. Mau o na me ka luna hoʻoponopono manao ia he hewa i loko o ka kikokikona no ka mea, o ka moʻolelo i ka EYI o ka Ekalesia mai? Ee. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) Akā, i ka olelo a ke Akua i maalo ae ia hōʻike waha e na kanaka o ka wahahee i ua hōʻoleʻia kāna e ka Haku ia ia iho ia ia i olelo mai ai i "a pau palapala ua haawiia mai ma ka ulu o ke Akua." (2 Tim. 3:16)

Mark. 10:24 paulele i ka waiwai

MOKUNA MOKUNA

An poi pu hapanui o kahiko Helene a me Roma moʻolelo i kākau lima e kākoʻo ana i nā hua'ōlelo nalowale i loko o ka mau moʻolelo i kākau lima Vaticanus a me Sinaiticus. Metzger i haawi mai ka mea kēia pākuʻi: Ua hoopalupaluia ma ka hoike ana o kekahi kvalifkation? Aie? Aiiie kona generality ka oolea o Iesu 'hoike, a lawe mai ia pili i ka pōʻaiapili o ke kikokikona. (2 Metzger, p. 90) Ua ua i ka pono i kākau lima mea i hoʻoholo lākou koho me ke koho koke ihola nō i ua mau pahuhopu nei me lākou unfounded antibysantiska e hana ana i nā ana hoʻohālike.

LK. 9:35 aloha ai wae

MOKUNA MOKUNA

Ka pono i kākau lima mea eaaaony kākoʻo no ke Keiki i aloha nui. Metzger ka manaʻo hoʻopuka nei:

Mua ia i loko o Luke kanalua e kū ana i ka ke Kohoʻia, a ia lŘlŘ waleʻaneʻi ma ke Kauoha Hou. Ka lua o koho, i komo ai i ka oi na olelo, Ua pono ia FL ätning Keiki i aloha nui kākau pū. (2. Metzger, pp. 124)

Mfråga iā mākou: Mai ka Iesu ua wae? Pehea la e hiki ai i kekahi a wale kekahi o ka palapala i ua wae, ua pono i ke Keiki e kohoʻia? Mākou i mau papa haʻawina i mea kokoke like kahiko, e koho mai. Metzger ka loa kekahi i ka mea mua i Ua ka wae ai kekahi. Inā e manaʻo i ka mea Hemolele palapala hemolele ua haawiia mai ma ka ulu o ke Akua, akā, me ka kikokikona ua, ua hele aku mai ka waha mai i ka waha me ka kanaka hemahema, alaila FNns ka nui hewa e pono e e? Ee. A laila ka mea, e ia Logical i ka olelo i Personne mai la: "Ka Baibala mea, mai ke kumu, a ma ka hana ana o ke kanaka" (8 Kuekene Bible Society makahiki) Personne i kekahi o na kanaka ekolu, nana i haawi mai i ka 1917 ekalesia Bible. Inā manaʻo 'oe i Personne, ka Baibala mea he hana o ke kanaka, alaila oe ke koho i ka ke Kohoʻia. Akā, inā e manaʻo i ka mea hoano palapala hemolele o ke Akua-e hanu ana, a mālama, laila, koho i kaʻu Keiki punahele la.

Jn. 6:47 He mea e manaoio mai iaʻu

Jn.  6:47 He mea e manaoio mai iaʻu

Ka pono i kākauʻia haawi kona kākoʻo i nā hua'ōlelo o ka mai he oiaio ia, eia nae mau kahiko Greek moʻolelo i kākau lima omit i kēia mau hua'ōlelo. Tatian i kekahi compilation o ka eha Gospels ma kahi o 170 makahiki, kahi āna i noho ai me au. Metzger i haawi mai ka mea kēia manaʻo hoʻopuka:

Ka hou ana mai iaʻu i nā maoli a me ka inevitable. Na mea hou o ua kŘpa a nui loa ka poe mānewanewa pale aku i ka hoowalewaleia. Inā i nā hua'ōlelo i kope i noho i loko o ka kikokikona, no laila,ʻaʻole nō he pono mau ho'ākākaʻana i kekahi like i ke kumu o nā hua'ōlelo i hōʻike pū 'ana. (2. Metzger, pp. 183)

Ua FNnsʻAʻole nui moʻolelo i kākau lima i mānewanewa keia hewa. Ka pono i kākauʻia e hāʻawi mai iā mākou mau koho. No kekahi hiki ke hooiaio i na olelo a pau, mai ke kumu a nalowale. Ke me ka luna hoʻoponopono elima hoʻomau like me kona antibysantinska hana ÷, e koho i ke kikokikona e deviates mai ka "hope ecclesiastical kikokikona" ma ka pā hale i ka mea, ke ike wale i kekahi mea hiki ia kumu, oa i ka poe i mānewanewa kikokikona? ee mea i nele iʻaneʻi. Ka mea, ua i hamama i ka oiaio, ua ahuwale manaʻo i kekahi e hana kope i lilo kekahi mau hua'ōlelo mau unintentionally, a laila, Neʻe ma luna o ka 'ē aʻe kou mau kope i kēia hewa. Inā hua'ōlelo i nalowale ai ka mea olelo i ka mea e manaoio he ola mau loa, akā, laila, nalo i ka oiaio nui ia mākou e manaoio no oukou i ka la o Iesu, e loaʻa ke ola mau loa.

1 Kol. 15:47 ka Haku, mai ka lani

1 Kol.  15:47 ka Haku, mai ka lani

Like no ka ekalesia makua like penei ekalesia makua me ka Haku, ma kana mau palapala: Tetullianus, Hippolytus a me Victorinus o Pettau, mai ka 200 ka a me Basil ka Great mai 300 ka. ʻO kēia Man e mai i ka Haku, i loko o kona palapala: Kupero, mai ka 200 ka, a me Hilary o Poitiers a me St. Athanasius, mai ka 300 o ka. A E oe koho? Ua FNns kakahiaka nui kākoʻo no nā koho, o mai i ka ekalesia poe kupuna, a me ka mea kahiko Greek moʻolelo i kākau lima. One haipule kikokikona, oa Byzantine moʻolelo i kākau lima i ka Haku, a me ka 'ē aʻe haipule kikokikona, oa Vulgate moʻolelo i kākau lima e mai i ka Haku. Metzger pākuʻi ma luna o lākou i waeʻia, e omit i ka Haku. "Inā i ka'ōlelo (ka Haku) i mua ma laila, no laila FNns mea ole kumu ia e ua, ua haʻalele mai." (2 Metzger, p. 501-502) Once hou ia i ike i ka mea, i ole hamama no ka mea, hiki ia he Ekolu a hewa, i kekahi e hana kope i lilo i kēia hua'ōlelo. Kekahi kumu hiki ia ia Eusebius, ka mea i lawe mai HOOLAHA BAIBALA I i ka Emperor Constantine. Eusebius i i manaoio ia Iesu i ke Akua. No ka mea, ua mau nä mea ma waena o nā moʻolelo i kākau lima likeʻole, e like me FNns i ka manawa kūpono e wae iho la oia i ka moʻolelo i kākau lima i ua mau pahuhopu nei me kona hilinaʻi. Ua FNns kikokikonaʻepekema manaʻo i ke kahiko moʻolelo i kākau lima elua Alef (Sinaiticus) a me B (Waikikana) mai kēia mau HOOLAHA BAIBALA I Emperor Constantine kauoha e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) No ka mea, ua mau nä mea ma waena o nā moʻolelo i kākau lima likeʻole, e like me FNns i ka manawa kūpono e wae iho la oia i ka moʻolelo i kākau lima i ua mau pahuhopu nei me kona hilinaʻi. Ua FNns kikokikonaʻepekema manaʻo i ke kahiko moʻolelo i kākau lima elua Alef (Sinaiticus) a me B (Waikikana) mai kēia mau HOOLAHA BAIBALA I Emperor Constantine kauoha e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) No ka mea, ua mau nä mea ma waena o nā moʻolelo i kākau lima likeʻole, e like me FNns i ka manawa kūpono e wae iho la oia i ka moʻolelo i kākau lima i ua mau pahuhopu nei me kona hilinaʻi. Ua FNns kikokikonaʻepekema manaʻo i ke kahiko moʻolelo i kākau lima elua Alef (Sinaiticus) a me B (Waikikana) mai kēia mau HOOLAHA BAIBALA I Emperor Constantine kauoha e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 ke Akua i hoikeia ma ka io

1 Tim.  3:16 ke Akua i hoikeia ma ka io

Eia ka ninau mea ina paha he e paha kekahi). A nui loa ikaika e hooiaio ai ia Iesu o ke Akua, ke Akua, a ia (literally:, ike pono ia ma ka io nui manao ku e, e like me ka Iehova i ka hoike, ina e paakiki, e loaa i ke kākoʻo o keia oiaio ana o Iesu i ke Akua i hoikeia'ku auanei i loko o kaʻiʻo a pau i waihoiaʻi undisturbed , kekahi mau kakahiaka nui ekalesia makua mea i loko o kana mau palapala, akā, i ka ekalesia makua kāne Gregory o Nyssa, i nā kānaka hana ma ka 300 o ka, i ke Akua i loko o kā lākou mau palapala. e like me ka Metzger, ka mea, manao iho la lakou he? iaea o ka olelo, a me ka mīkini paʻi i i manao nui i ka pela hewa, a hoʻololi ia ke Akua, kekahi koho ana Metzger, a me ka 'ē aʻe me ka luna hoʻoponopono, ua hamama no ka kela mea keia mea i ka mīkini paʻi Hoʻololi' ia ke Akua, e "haawi aku i ka mea i oi aku dogmatic miomio." Metzger kākau i nā me Origen kākoʻo no ka mea, e ia ia, akā, ua ike ia Origen i manaoio aku i loko o ke ao ana o ka trinity. (2. Metzger, p. 573-574) Aia i kekahi kaua ana o ke akua i ka 300 ka a me ia mea,ʻaʻole loa-kiʻi, e kuhi ana he mau koa i makemake e wehe i ke Akua, mai ka kikokikona.

Mark. 16: 9-20

Ka elima me ka luna hoʻoponopono o ka hou walaʻauʻana kikokikona o ka manao i keia a pau nui Pauku o ke kikokikona ma Mark ka euanelio o ke kumukanawai. Hoao ana i ua i, e wehe i kēia mau umikumamalua Verses mai ka Baibala, akā, laila, koho Bible heluhelu na mea he nui,ʻaʻole e kūʻai i ka unuhi. No laila, mai noho oe a kēia unuhi, e wehe i kēia mau umikumamalua Verses, akā, kikokiko i ia mea he palena manawa i hana ole no i ka palapala euanelio, i pili i, no ka. Manawa. 1917, Baibala Hemolele 2000 King James a me nuBibeln. Ke hōʻike i kēia mau Verses i maoli nō ka nui ikaika. Ua FNns 620 Greek moʻolelo i kākau lima i pihaʻi me Mark, i ka 618 o kēia mau FNns mau umikumamalua Verses me. He wale nō i loko o ka mau moʻolelo i kākau lima Alef (Sinaiticus) a me B (Vatinanus) i ka mea i nalowale. An kakahiaka nui i kākau mai i ka ia manawa, A, i me nā mea a pau, he umikumamalua Verses. A pau i ke kahiko Roma moʻolelo i kākau lima i nā Verses koe K, a mea he pōkole hoʻopau. Kakahiaka nui ekalesia makua ke hoʻohana i mai kēia mau umikumamalua Verses, mai Justin noʻu ca. 150 ce .. manao hookae a Irenaeus kaha puana'ī i ka makahiki 180 i ka holoʻokoʻa pauku mai Mareko. 16:19. Pehea Verses e hoʻohuiʻia, inā e ola 200 makahiki ma mua o ka Sinaiticus a me Vaticanus palapala? Eia hou, nā o kēia mau moʻolelo i kākau lima, Alef a me B omits Verses, e waiho i ka nui ipu pokole, me he hōʻailona ia o ka Paipala kikokikona nalowale. Paha ka mea, manaolana fnna ka nalowale kikokikona a kākau malaila mahope. Text kiʻiʻoniʻoni hoʻopaʻapaʻa i ka hope umikumamalua Verses i he okoa kaila no ka mea, elua typical olelo i nalowale, hoʻi / hoʻi a me ka pono aku, akā, i ke kikokikona kanaka noiʻi Burgon ua hoʻokolokolo i ka mea a me ka ike ana i keia mau olelo i hoi nele i loko o kekahi mau 'ē aʻe Mokuna o Mareko. Ka mea, i hoʻopaʻapaʻa ana i Eusebius a Jerome nele i kēia mau Verses ma ka hapanui o kona mau moʻolelo i kākau lima. Akā, i kēia mea nui kue, no ka mea, i ole ia ka mea hoʻopaʻapaʻa e Uwao o ka hou kumu o kikokikona i ia mea i ka helu o ka moʻolelo i kākau lima i ka poe nui. Akā, ma keia hihia, i ka helu o ka ulia hopena. Ua FNns i kekahi o ko lākou mau manaʻo hoʻopiʻi kū'ē paʻa no ka pilikia loiloi. O nae he nani loa-kiʻi manaʻo e kekahi e hele i ka hookuiʻumikumamālua Verses, ka wā 'oe i mea nui hopena mea ina e hookui aku a unuhi.

Ia mea i ka huina i kākau lima i nā puke a me quotations mai ka ekalesia poe kupuna, ka poe i hana i Metzger, a me ka 'ē aʻe me ka luna hoʻoponopono noʻonoʻo i kēia mau Verses i hoʻohuiʻia akā, i ke kā lākou hana kämaʻa a oia no mau rula:

  1. A lohe o B (Waikikana) a me Alef (Sinaiticus) i kuikahi, akā, i kekahi mai nā moʻolelo i kākau lima mākou ma hope kēia mau.
  2. I ka FNns oko ao ai ia mea pono e koho i ke kikokikona i mea okoa mai ka hope haipule kikokikona, oa Byzantine moʻolelo i kākau lima.

Summary

Mākou i hele kēia manawa ma he umikumamalua ala, e hōʻike ana i ke koho ana o kikokikona a hiki i ka hou kumu o kikokikona hele aku la ia. Kekahi o kēia mau alanui e pili i kaʻokoʻa a me na mea e ae ma ka hua'ōlelo o ka kākoʻo no Iesu akua. Ke kākoʻo mai o kekahi mau moʻolelo i kākau lima hiki e okoa mai kekahi wahi a hiki i kekahi. I kekahi manawa, ke kākoʻo mea i waena o ka mea kahiko moʻolelo i kākau lima ikaika a me kekahi manawa nawaliwali. Akā loa pinepine ka Byzantine kikokikona / 'Oi Text kākoʻo mai kekahi a oi loa kahiko Greek moʻolelo i kākau lima. Textʻepekema, e olelo aku ia i keia la mākou i ka hookipaia ana i mua a me ka maikaʻi i kākau limaʻia ma mua o ka mea, i loko o nā 1500s, akā, B (Waikikana) i uaʻikeʻia i loko o ka 1500s a me Alef (Sinaiticus) mea maoli i ka a lima maikai. He He ike keia i ka FNns nui Ekolu a ka wahaheʻe i loko o kēia puke. Oia he ino a lima e ole i noho i laila ma ka FL uence ka mea, ua loaa i ka hou Greek kikokikona. Oiai ka loaʻa nui o nā moʻolelo i kākau lima i maikai i keia la mua i loko o ka 1500s, e lilo ia iʻano nui nīnau: Owai la ka mea e hana i ka koho? A o ka poe Kristiano i mau a me ka manaoio i ka Palapala Hemolele ua haawiia mai ma ka ulu o ke Akua, a malama mai oia ia ia e ka Haku, o ka malama ana no mākou manawa e kekahi koho o ke kikokikona. Akā, ÿo ka mea e manaoio ole i ka palapala hemolele ua haawiia mai ma ka hoʻoulu manaʻo, a me ka mai i manaoio i ka Haku hoola ana i ke kikokikona, ka mea, e kekahi koho. No ka mea, e manaoio i ka moʻolelo o ka EYI, ka mea makemake i ka mea i safest ka wā e FNns oko ao ma ke kikokikona, koho i ke kikokikona i mea okoa mai ka hope ecclesiastical kikokikona, oa Byzantine. Ma keia hōʻike, ua hiki ke manao nei makou, ina o ka poʻe uʻi a ua ma waena o Byzantine a me ka Vulgate i kākau limaʻia ai ka mea koho e deviate mai ka Byzantine kikokikona. Lakou i makemake ai ma luna o nā mea a pau, e hahai ma muli o kā lākou mau punahele puke B (Vaticanus), akā, ua hiki i ike na manawa ia ka mea koho e haalele mai i kēia palapala no ka mea, ua mau pahuhopu nei me ka Byzantine moʻolelo i kākau lima, a ma ke koho ana ma waena o kēia mau B (Waikikana) ole deviate mai ka Byzantine kikokikona, e like me koho ka mea, e deviate mai ka Byzantine kikokikona. Kēia antibysantiska e hana ana i kumu hoʻohālike i ua ole ike no laila pono, i kekahi ke heluhelu e pili ana i loko o kekahi o Metzger ka puke. (1. Metzger, p. 87) kēia mea,ʻaʻole he scientific hana ÷ akā, ma muli o ka irrational makemake ole Byzantine moʻolelo i kākau lima, a 'Oi Text. Oia ka hana kükohu mea i kānalua o wale akā, downright unbiblical, no ka mea, ignores ka Baibala ka hoike e pili ana ia ia iho.

Inā poe Kristiano manaʻo i ua exhaled ke Akua ka olelo, a hoopaa iho la i e e he koho, e like me ia i ka palapala Helene kikokikona, a ua lilo na FNns poe ma ka like puke mea, oa ka Byzantine kikokikona a laila fck i ka hoomau ana o ka 'Oi Text. Akā naʻe, i ka hou kumu o kikokikona, a me nā mea a pau kona mau hewa a me nāʻokoʻaʻo ia ke kumu no ka aneane pau Kuekene AaOAaXIeAeAIE oiai ka 1900 ka, a i kakahiaka nui 2000 ka, a me nā hewa. Mauʻauamo hou o Karl XII Bible 1923 MOKUNA, nā ma muli o ka 'Oi Text. Wale nō i loko o ke Kauoha Hou pili ana i nā hoʻololi puni 3300 wahi! No ka poe i makemake e ike hou aku i ka poe, ua Paipai 'kipa i ka punaewele, bibel.se , kahi e hiki nā wikiō, a he nui na' atikala a me ka hakaka.


Kuekene MOKUNA

Bo Hagstedt, lunahoomalu

Andre Juthe pH. D.


→ Download i ka 'atikala like me ka PDF waihona.


E nānā i ka mea mua pauku:

Reformation Bible ka paena: www.bibel.se

E nānā i kekahi:


E hoʻomaopopo '

  1. Bruce M. Metzger, ka Text o ke kauoha hou, O EYI, i ka palaho, a Hoʻihoʻi Ea, 4th Edition, Oxford University Press i ka makahiki 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A kuhia kikokikona Commentary ma ka Helene Kauoha Hou, 2nd Edition, Deutsche Bibelesellschaft / German Bible Society, Stuttgart, 8th pai ana. I ka 2007.
  3. John William Burgon, ka hou Hooponopono Hou ia, lua o ka pai, Dean Burgon Society Press, New Jersey, i ka makahiki 2000.
  4. Ja Moorman, kakahiaka nui moʻolelo i kākau lima, Church Man, a me ka mana Version, Ka baibala no I keia la Press, New Jersey, 2005. Moorman ua ohi ia i ka palapala hoike FNns a hiki kaha puana'ī ka Ekalesia Man. Ke kumu ka mea, ua hoʻohana 'o Tischendorfs walu o ka Edition, ko Yuuki-Aland kēia 26, ka United Bible nā ​​kaiapili kolu o ka paiia i ka 1975, palapala o ka moʻolelo i kākau lima i loko o ka Text o ke Kauoha Hou e Kurt a me Barbara Aland, ce Leggs a paʻi o Mataio a me Mark, kekahi mau kaha puana'ī e ia mai av Soden, Hodges a me Farstad, ka Åland synopsis o ka Gospels a me Hoskier o hoikeana.
  5. Matthew Black, ihu lua ka Commentary ma ka Baibala, Revised Edition 1962nd
  6. Bruce M. Metzger, Ke Kauoha Hou, kona Ike, ka ulu, a me ka maʻiʻo, Abingdon Press, 1965th
  7. TC Skeat, ka Codex Sinaiticus a me ka Codex Alexandrinus, London, ka Beritania Museum i ka makahiki 1963.
  8. Kuekene Bible Society ka o ka hōʻike ', minuke o ka April 21 i ka 1886.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 16:56

Jesus söker: Konstantin, Conny!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
tisdag 21 maj 2019 12:17

Gud jag ber om hjälp i mitt jobbsökande o för simmaren. Vad vill Du? Hjälp!

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp