Surfar nu: 162 www.apg29.nu

se tèks la debaz yo nan Haitian la ki te sipòte pa maniskri ansyen 

Pa Bo Hagstedt, Prezidan, André Juthe Ph. D. swedish Haitian. 

se tèks la debaz yo nan Haitian la ki te sipòte pa maniskri ansyen

Atik sa a montre egzanp klè sou kouman seleksyon an nan nouvo tèks la debaz te ale nan.


→ Download atik la kòm yon dosye pdf.

Atik sa a montre egzanp klè sou kouman seleksyon an nan nouvo tèks la debaz te ale nan. douz Egzanp yo genyen nan yo nan sa a en atik yo enkli:

Aila Annala diskite ke fin vye granmoun tèks la debaz soti nan ane 1500 yo, tèks la te resevwa ki baze sou maniskri 900-1200 syèk. Sepandan, sa a se yon mit obstiné. Verite a se ke se tèks la te resevwa baze tou sou ki pi gran maniskri, ki atik sa a pral pwouve. Nou nan Haitian a kwè ke ekri nan Liv la Sentespri ak tèks la debaz te konsève nan jou nou yo atravè PROVIDENCE Bondye a.

Kèk tan de sa, Aila Annala, direktè tradiktè nuBibeln, yon atik nan Mondyal Jodi a la kote li te defann ke nou kretyen pa ta dwe diskite sou ekri nan Liv. Li di ke nan Sweden nou gen anpil tradiksyon bon menm si nou se yon peyi ti ak de-Christianized e ke tradiksyon sa yo, se konplemantè. Aila regrèt ke gen kèk moun ki akize Bib la nan 2000 pou eseye detwi Divinite a nan Kris la. Li di tou ke plus tradiksyon ki baze sou nouvo tèks la debaz soti nan ane 1970 yo gen plis chans yo fè pi byen paske yo te ke nou genyen kounye a pi gwo aksè a ki pi gran maniskri.

Nou soti nan Swedish Haitian se nan yon opinyon diferan. Li se pa yon konpleman nan tradiksyon diferan kontredi doktrin debaz yo kretyen. Nou pa diskite sou Ekriti Sen an, men sou lòt men an, nou vle defann ekri nan Liv la Sentespri ak tèks debaz li yo, nou kwè, pa te PROVIDENCE Bondye a te konsève zan tan nou an. Sa Bondye t ap prezève pawòl li se pwòp temwayaj klè Bib la (Izayi 40: 8. Ney 8:. 8. Sòm 12: 6-7, 119: 152nd Matye 5:18 Lk 16:17 Wom. 15:... 4 . 1 Pt 1:. 23-25). Li ta kapab tou trè difisil fè konfyans Bib la si nou pa t 'kapab konte sou tèks li yo konsève. Kouman nou konnen pou egzanp ke pa gen okenn dekouvèt nan lavni nan pi gran maniskri ki menm plis abreje pase tèks la Aleksandri fè tèks la kounye a nou kwè se pawòl Bondye a, se pa reyèlman genyen? Nan fen a, pawòl Bondye a tout antye nan Bondye febli.

Bib la nan lane 2000 diminye Divinite a nan Kris la se pa yon akizasyon move, men se sèlman sa a verite a onèt. Li se ase yo li nan lavil Wòm. 1: 4, kote nan lane 2000 Bib la di Jezi te enstale kòm Pitit Bondye pa rezirèksyon li soti vivan nan lanmò a. Men, Jezi pa te enfòme ke Pitit Bondye a pa rezirèksyon l '- li te fèt kòm pitit gason Bondye a ak te pitit Bondye pandan tout lavi l' yo, l 'mouri, rezirèksyon l', li letènite. Anplis de sa, yo rele Jezi Pitit Bondye a ak yon bab piti, ak lè yon sèl jou bese jenou an ak konfese Jezi kòm Seyè, Fil. 2:11, ekri mesye a ak ti h, pandan y ap rele Pyè wòch la ak yon kapital C nan Mat. 16:18.

Aila reklamasyon li FNns tèks nan Travay. 9: 6 ki se te ajoute nan tèks la te resevwa. Li se kòrèk ki mo nan Travay sa ki annapre yo. 9: 5-6 ki manke nan pifò maniskri grèk:

Vèsè 5. "Li difisil pou ou pou w choute kont pike yo." Se vrè ke se pawòl sa yo yo ki disparèt a nan pifò maniskri grèk men yo FNns ak maniskri yo fin vye granmoun Latin lan, Vulgate la. Pawòl ki soti yo tou nan yon moun lavil Aram maniskri Peshitta ak nan maniskri grèk, kòd E, ak 431, men nan vèsè kat pito. Anplis de sa FNns mo nan tout maniskri grèk nan Travay. 26:14.

Vèsè 6. "Tou de tranble kou fèy bwa ak sezi, li di: Mèt, sa ou vle m 'fè? Lè sa a, Seyè a di l '. "Pawòl sa yo yo tou manke nan pi maniskri grèk men jis tankou mo sa yo nan vèsè 5 FNns pi fò nan maniskri yo fin vye granmoun Latin lan, Vulgate a, ak nan kèk vèsyon ansyen moun lavil Aram ak Coptic. Nan FNns de sa tou pawòl sa yo nan tout maniskri grèk tankou pawòl ki nan v5 nan yon lòt kote nan liv Travay (Travay. 22:10).

konfimasyon ki pi enpòtan nan mo sa yo nan vèsè 5 ak 6 se otantik se konfime pa Ekriti Bondye a, pa tèks la menm parèt nan de lòt kote nan Travay, Travay. 22:10, ak 26:14.

Kòm pou aksè nan pi gran maniskri, se vre ke jodi a nou gen pi gwo aksè a ki pi gran maniskri pase yo te gen nan ane 1500 yo. Aila diskite ke fin vye granmoun tèks la debaz soti nan ane 1500 yo, tèks la te resevwa ki baze sou maniskri 900-1200 syèk. Sepandan, sa a se yon mit obstiné. Verite a se ke se tèks la te resevwa baze tou sou ki pi gran maniskri. Aila mande nan liy final li ki maniskri sa yo, se. kounye a nou pral eksplike ki sa sa yo ye. Men, lè nou gade nan ki maniskri ansyen nan grèk, ki se soti nan 350 a 400 an, se konsa li ka gade diferan de yon pasaj Bib nan yon lòt. Men, nou gade nan maniskri soti nan 500 jouk ane 1500 la byen bonè kòm maniskri yo Bizanten nan majorite a absoli ak yo nan akò ekselan.

Metzger admèt nan "Istwa nan NT tèkstuèl Kritik nan" nan tèks la Bizanten te konsève yon läsvariation ki ka ki gen dat nan syèk la dezyèm oswa yon twazyèm apre dekouvèt la nan maniskri papiris, P45, p46 ak p66.

sipozisyon filozofik ak teyolojik afekte metòd la pran echantiyon

Anvan nou gade nan pasaj espesifik, nou premye vle di ke nou te deja te diskite nan plizyè atik, elatriye vre nan maniskri Bizanten. maniskri sa yo gen yon gwo konsistans e li gen - kòm nou wè li - nan PROVIDENCE Bondye a konsève orijinal tèks la de baz yo. Bondye te pwomèt yo prezève Pawòl Li, epi si li se pa sa tèks la te resevwa se pawòl Bondye a konsève, tèks la se li ke Aila kwè ke Sentespri a te konsève nan syèk yo? Li se evidan ke te nan tout listwa te moun ki, tankou Origèn, Eusebius, Westcott ak Hort oaza chwazi lekti sa yo kote divinite Jezi a se klè paske yo pa t 'kwè ke Jezi te nan nati a menm jan ak Papa a. Li reyèlman se byen espere,

Selektif antibysantisk metòd seleksyon

Nou pral kounye a bay yon egzanp konkrè sou fason tankou yon pwosesis seleksyon selektif te dakò ak nan tan modèn. Pou nou konprann ki jan seleksyon an nan tèks la te ale nan, nou menm tou bezwen konnen yon bagay sou senk mesye yo ki moun ki nan lane 1970 yo te ban nou nouvo tèks la debaz ak modèl la ap travay yo te konn itilize. Ki kalite maniskri te favorize senk editè sa yo? Carlo martini Legliz Katolik la prezante maniskri a Vaticanus, ki moun ki se soti nan Alexandria. Bruce Metzger pa t 'fè pou sèvi ak tèks la Bizanten jan li konsidere li yo dwe fin pouri. Allen Wikgren te vle sèvi ak materyèl sa yo ansèyman fin vye granmoun pou yo eseye retabli tèks orijinal la. Sa vle di li pa t 'vle fè pou sèvi ak tèks la ki disponib yo te jwenn nan maniskri Bizanten ak tèks la te resevwa, men li te vle retabli tèks la nan yon fòm sipoze ki pi gran ak plis orijinal nan maniskri yo ki te soti nan Alexandria. Matye Nwa te santi ke kalite a tèks Bizanten pa t 'orijinal la men yon fizyone pita ak lòt moun ATAD eklezyastik tèks. Finalman, nou gen Kurt Aland kòm tou de yo responsab pou tèks la grèk, NestleAland 1979 (Moun ki nan Bib la ak nuBibelns tèks debaz), ak tèks la Sosyete United Bib grèk, 1975 (Bib 2000 tèks debaz). Aland te santi ke yo pa t 'kapab fè pou sèvi ak kalite a tèks Bizanten, paske li se petinan nan etabli tèks orijinal la. Nou wè ke tout senk te dakò ke yo ta eseye rkree yon tèks plis orijinal ak maniskri yo fin vye granmoun soti nan Alexandria, li wè kalite a tèks Bizanten ki pita fusionné ak lòt moun ATAD eklezyastik tèks. Anplis, dapre tou de Nwa a ak Metzger ke levanjil orijinal la nan gaye nan byen bonè oralman anvan li siyen anba a epi konsa leve sa ki mal la. (5. Nwa, p. 633. 6. Metzger, p. 86) erè a korije depi legliz la maniskri yo Bizanten, anba teyori mesye sa yo la.

Metzger byen klè eta modèl k ap travay yo nan youn nan liv li yo: "Lè maniskri a nan yon Papa nan Legliz la diferan sou yon pasaj biblik yo, li se anjeneral pi bon yo aksepte li kòm diferan de tèks la pita relijye (Bizanten an oswa Vulgate)". (1. Metzger, paj 87) jwenn, nan seleksyon an nan devi nan men Papa, men nou klèman pral wè ke k ap travay sa a tou baz la pou seleksyon an nan tèks nan Bib la paske tèks.

Enpòtan maniskri ansyen

Li FNns yon kantite maniskri ansyen, ekri nan gwo lèt, ki te espesyalman enpòtan pou editè sa yo paske tout sa yo te trè fin vye granmoun. Pi souvan, maniskri yo nan kapital ki gen plis pase moun ki gen pi ba lèt ka. Nan rapò nou yo, nou te ranmase done sitou nan liv yo nan JA Moorman, Maniskri Bonè, Papa Legliz, ak vèsyon an Otorize, (4. Moorman) ak liv Bruce M. Metzger nan, Yon Ladann tèkstuèl sou Greek Nouvo Testaman an, (2. Metzger) isit la se yon lis kèk nan maniskri yo ekri nan lèt gwo:

  1. Kòd Sinaiticus (Alef) soti nan la a 300. Gen tout NT a.
  2. Kòd alèksandrinus (A) pa 400 a. Gen prèske tout NT a.
  3. Kòd Vaticanus (B) pa 300 a. Gen prèske nan tout NT a eksepte kat liv ki sot pase yo nan Nouvo Testaman an.
  4. Kòd Ephraemi Rescriptus (C) pa 400 a. Gen NT.
  5. Kòd Bezae Cantabrigiensis (D) pa 400 a. Gen levanjil yo ak Travay.
  6. Kòd Claromontanus (D) pa 500 a. Èske lèt Pòl la nan grèk ak Latin.
  7. Kòd Basilensis (E) soti nan la a 700. Gen levanjil yo.
  8. Kòd Washingtonianus (W) pa 400 a. Gen levanjil yo.

Anplis de sa FNns fragman yo nan yon kantite maniskri ki menm pi gran epi yo rele maniskri papiris. Nou pral kounye a gade nan kèk pasaj Bib espesifik nan wè modèl la k ap travay, senk mesye sa yo aplike.

JN. 7: 8 toujou manke nan kèk maniskri

Nan JN. 7: wityèm Jezi di nan vèsè 8 ke li pa ta dwe ale moute nan fèt la nan lavil Jerizalèm ak nan vèsè 10 li di ke lè frè l 'yo te moute nan fèt la, lè sa a li te tou te ale la. Anpil maniskri gen pawòl Bondye a ankò. Pawòl Bondye a se toujou enpòtan paske si li ki manke, Jezi pa pale verite a. Kòm mo ankò FNns nan maniskri byen bonè tankou pi renmen ekriti papiris 66 ak 75 ak tèks kritik 'Vatikan, yo ta dwe te chwazi läsarten la. Isit la nou kapab wè rezime a nan maniskri ki pi ansyen:

ankò FNns nan tèks la toujou manke nan P66 a tèks, P75, B, E, W Alef, D Majorite nan maniskri grèk ak lèt ​​majiskil Vulgate

Nou wè nan konpilasyon an nan sipò yo bay menm gen ak lou nan mitan maniskri ki pi ansyen ki gen ladan P66 papiris maniskri ak P75 soti nan la a 200. An koneksyon avèk senk editè yo te ban nou nouvo tèks la debaz yo genyen nan 1975, Lè sa a, te bay Metzger pibliye yon liv nan ki li konpile kòmantè sou chwa ki genyen yo yo te fè nan chak pasaj nan Bib la. Isit la li ekri kòmantè sa a:

"Tèks la ankò te enkli byen bonè yo bese enkonsistans ki genyen ant vèsè 8 ak 10." (2. Metzger, pp. 185)

Sa a se pa yon deklarasyon syantifik, men senpleman yon sipozisyon san yo pa nenpòt prèv. Poukisa dvine sa yo editè Bib ki toujou te manke depi nan konmansman an? Byen paske tèks orijinal la genyen erè, dapre yo, an pati paske nan transmisyon nan bouch, yo te vle retabli tèks la nan fòm orijinal li menm si li te mal. Tou de tèks la Bizanten ak Vulgate a se yon tèks pita eklezyastik dapre editè sa yo. Men, poukisa pa aksepte ke menm te gen depi nan konmansman an lè ekriti yo pi renmen, Vatikan an, epi tou li de nan maniskri papiris gen pawòl Bondye a ankò ki vre? Pou tèks revize yo diferan de tèks la pita relijye kòm Vulgate la. Repons lan se ke senk editè sa yo k ap travay modèl nan tout se te di epi yo pa sot pase yo nan tout te yo swiv Vatikan an, men li te pi wo a tout pa swiv "tèks la relijye" nan fòm lan nan maniskri Bizanten. Pa swiv tèks la Bizanten ke legliz kretyen an fidèlman TRAD dirije pou plis pase kenz syèk te pi enpòtan pase nenpòt lòt bagay. Li te pi enpòtan pase materyèl la tèks jeneral epi li te pi enpòtan pase ekriti yo pi renmen Vatikan te pale kont yo. Li te sa a pozisyon antibysantiska te karakteristik pi diferan nan sa yo seleksyon senk editè tèks. Li te pi enpòtan pase materyèl la tèks jeneral epi li te pi enpòtan pase ekriti yo pi renmen Vatikan te pale kont yo. Li te sa a pozisyon antibysantiska te karakteristik pi diferan nan sa yo seleksyon senk editè tèks. Li te pi enpòtan pase materyèl la tèks jeneral epi li te pi enpòtan pase ekriti yo pi renmen Vatikan te pale kont yo. Li te sa a pozisyon antibysantiska te karakteristik pi diferan nan sa yo seleksyon senk editè tèks.

Mak. 1: 2 sa pwofèt Ezayi pwofèt

Nan Mak. 1: 2, kesyon an se si wi ou non li ta dwe 'pwofèt Ezayi a,' oswa 'pwofèt'. Gen de quotes, premye a soti nan Malaki ak lòt la soti nan Ezayi. Se poutèt sa, li kòrèk yo ekri mesaj pwofèt yo. Isit la se yon rezime de maniskri ki pi ansyen:

pwofèt pwofèt Ezayi A, E, W Alef, B ak D Majorite nan maniskri grèk ak lèt ​​majiskil Vulgate

Metzger bay kòmantè ki anba la a kòm poukisa yo chwazi pwofèt Ezayi:

"Se poutèt sa fasil wè poukisa moun ki kopye li te chanje mo yo" Pwofèt Ezayi "(lekti yo ki FNns nan temwen yo pi bonè nan kalite la Aleksandri ak Lwès tèks) nan Libellés a plis vaste entwodiksyon" pwofèt yo. "(2 Metzger, paj 62).

Dapre Metzger, li Se poutèt sa se pi bon yo chwazi "pwofèt Ezayi," menm si li FNns yon majorite nan maniskri yo nan lèt majuskul ak miniskil sipòte pwofèt yo kòm pwofèt Ezayi diferan de tèks la pita eklezyastik (sa vle di Bizanten). Se konsa, li te vrèman pa gen okenn syantifik modèl k ap travay yo swiv, men se sèlman yon espekilasyon, ki sipoze ke tèks la pwofesi genyen erè depi nan konmansman an. Remake byen ke ekriti Alef (Sinaiticus), ki gen erè anpil moun, erè a menm nan Mat. 13:35, kote li tou se pwofèt Ezayi a, men quote la se soti nan Sòm 78: 2nd Sa a erè te sepandan pa apwouve lè te gen lòt maniskri grèk ak erè a menm.

Mak 9:42 Moun ki mete konfyans yo nan mwen

Mak 9:42 Men, moun ki va ofanse youn nan timoun sa yo ki kwè nan mwen, sa a se pawòl Bondye a pou m 'se omisyon nan kèk maniskri. Isit la se yon rezime de materyèl maniskri:

Mwen FNns Mo ak pawòl sou mwen manke A, B, C-2, E, W Alef, C *, D Majorite nan maniskri grèk ak lèt ​​majiskil Vulgate

Nou gade rezime a nan sipò an pou mo sa yo 'm' 'se trè fò nan mitan maniskri yo ansyen ki gen ladan Vatikan an ak FNns ak tou de Vulgate a ak nan majorite a nan maniskri ak lèt ​​majuskul ak miniskil. Men, Metzger te ekri nan kòmantè yo ki FNns yo yon posibilite ke mo sa yo yo te enkli nan paralèl olye ke nan Matye 18: 6th Pou rezon sa a, yo te ezite pawòl sa yo, li mete yo nan parantèz. Men, rezon prensipal yo pa bay se aktyèlman antibysantiska travay modèl yo: "Lè li FNns diferans ki genyen, li se pi bon yo chwazi tèks la ki se diferan de tèks la pita relijye, sa vle di tèks la Bizanten. "(1. Metzger, p. 87)

Mat. 5.22 enjistifyab

Men, mwen di nou, Si gen moun ki ankòlè sou frè l san yo pa yon rezon valab, li vin responsab pou jijman an. Isit la yo se mo san yo pa yon rezon valab omisyon nan maniskri yo grèk. Nan grèk, li se jis yon mo. Isit la se yon rezime:

Pawòl ki soti FNns enjistifyab nan mo sa yo tèks enjistifyab manke nan tèks la Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Majorite nan handskrifer grèk ak lèt ​​majiskil Vulgate

Li FNns gwo sipò nan mitan ki pi gran maniskri e menm site nan zansèt nou yo ki Legliz nan dezyèm syèk la ivè pou okenn rezon valab se otantik men Metzger ekri sa a nan kòmantè li:

"Pandan ke lekti" pa gen okenn rezon valab "se toupatou nan dezyèm syèk la ivè, li se pi plis chans ki te pawòl Bondye a te ajoute pa moun ki kopye tèks la adousi anvan gravite a ekriti, pase pawòl Bondye a ta yo te omisyon kòm nesesè." (P 11., Metzger 2)

Metzger yo ak editè yo ak lòt pral sèlman wè rezon ki fè pawòl Bondye a ta dwe yo te ajoute, men se pa ouvè a lide ki fè konnen moun ki te kopye rate yon mo. Poukisa yo fè chwa sa a? Lè ou konnen antibysantiska yo k ap travay modèl konsa ou konprann pou ki sa. Yo chwazi tèks la ki divèrj soti nan "tèks la pita eklezyastik (sa vle di Bizanten). Yon rezon plis pou nan omisyon san yo pa yon rezon valab se ke Origèn papa a legliz te gen maniskri ki te gen sa a, men sipoze san yo pa te bon rezon te ajoute. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 2:33 Jozèf ak papa l '

Gen kèk maniskri gen "Jozèf ak manman Jezi te sezi ..." pandan y ap maniskri yo lòt gen "Papa l 'ak manman sezi ...". Si gen yo dwe Jozèf ak papa l 'se yon bagay ki enpòtan nan gade nan nesans la jenn fi. Isit la nan soti nan rezime:

Apre sa, Jozèf ak papa l ', ak A, E Alef, B ak D Majorite nan maniskri grèk nan majuskul ak miniskil lèt Vulgate Majorite nan maniskri yo fin vye granmoun Latin

Nou wè rezime a ke yon majorite nan maniskri grèk nan lèt majuskul ak miniskil bay sipò pou li nan dwe Jozèf, epi tou li yon majorite nan maniskri yo fin vye granmoun Latin. Nan konpilasyon Tatian nan kat Evanjil yo jan li te fè sou 170 ane, di Josef. Men, Cyril nan ekri nan Liv lavil Jerizalèm lan, ap travay nan 300 nan yo nan mitan, di papa l '.

Metzger di yo ke yo (sa vle di, senk editè yo) kwè ke Legliz la korije erè a pwoteje nesans la jenn fi. (2 Metzger, 111-112 pp.) Li FNns maniskri ansyen ki tou de bay sipò pou Jozèf ak papa l '. Ou pa ka pwouve anyen, men ou gen yo chwazi youn nan opsyon yo. Metzger yo ak editè yo ak lòt chwazi san yo pa prèv ki montre papa l 'ak jistifikasyon an ki fay la te gen depi nan konmansman an ak Lè sa a korije Legliz la nan erè a. Men, "erè a" te gen depi nan konmansman an, lè sa a, se yon espekilasyon ki baze sou sipozisyon an prouve ki erè yo ki otomatikman dwe te pran plas nan transmisyon an nan bouch. Anplis de sa, li se pi lwen yon espekilasyon prouve ke transfè a te pran plas sèlman aloral. Yo kontinye swiv antibysantiska yo k ap travay modèl, chwazi tèks la ki divèrj soti nan "tèks la pita eklezyastik", sa vle di tèks la Bizanten.

Mat. 6: 1 Gift oswa bon travay

Haitian Haitian

Malgre ke sipò se pa osi fò pou kado nan mitan maniskri ki pi ansyen se konsa FNns kèk maniskri yo ansyen ki bay li sipò li yo. Anplis de sa FNns kado nan mitan Tatian ak Origèn nan ekri. Tatian te aktif nan fen mwa a 100 la ak Origèn byen bonè nan mwa a 200 nan. Youn pa bezwen gen yon kritik textuelle enpòtan reyalize ke läsvarianten "pran prekosyon ak fè bon zèv" se yon apèl ki mal ki se kontrè ak lòt tèks biblik. Kòm tou de opsyon ka ka remonte tounen nan epòk la byen bonè kretyen, chwa a yo ta dwe natirèl yo rekonèt kado a kòm otantik kòm tèks la yo ta dwe ann amoni ak lòt pasaj nan Bib la. Li se Seyè a menm ki te ekspire tout Ekriti yo. Men, malerezman chwazi editè sa yo devan an fo nan sa ki dwat. Plizyè nan editè yo te santi ke te gen erè nan tèks la paske nan transmisyon an oral nan Legliz la depi korije. (5. Nwa, p. 633. 6. Metzger, p. 86) Men, pawòl Bondye a te pase desann aloral pa pèp la se yon manti ki demanti pa Seyè a menm lè li te di ke "tout Ekriti se yo bay nan enspirasyon Bondye." (2 3:16) Tim.

Mak. 10:24 mete konfyans nou nan richès

Haitian Haitian

Yon majorite akablan nan maniskri ansyen Grèk ak Latin bay sipò yo bay mo sa yo manke nan de maniskri yo Vaticanus ak Sinaiticus. Metzger bay kòmantè sa a: gravite a nan deklarasyon Jezi te adousi pa entwodiksyon an nan yon lòt kvalifkation mete restriksyon sou générales li yo ak pote l 'pi pre yon kontèks la nan tèks la. (2 Metzger, 90 p.) Li pa t 'materyèl la an jeneral maniskri ki deside chwa yo san yo pa yon devine sa ki te konsistan avèk antibysantiska enjustifye yo k ap travay modèl.

Lk. 9:35 renmen oswa chwazi

Haitian Haitian

Materyèl la an jeneral maniskri bay sipò pou renmen anpil Pitit la. kòmantè Metzger nan se:

Originally li nan Lik san dout te kanpe chwazi nan, ki fèt sèlman isit la nan Nouvo Testaman an. Dezyèm posiblite a, ki gen ladan yon ekspresyon pi komen, se akòz ekri ansanm Pitit renmen anpil FL ätning. (2. Metzger, pp. 124)

Mfråga nou: Soti nan ki sa Jezi ap chwazi? Ki jan yo ka yon sèl ak sèlman yon sèl nan orijinal la te chwazi, nou dwe dwe chwazi Pitit la? Nou gen de altènativ ki prèske kòm fin vye granmoun yo chwazi nan. Metzger se absoliman sèten ke li orijinal se te yonn la chwazi yo. Si ou kwè ke ekri nan Liv la Sentespri se yo bay nan enspirasyon Bondye, men li te tèks la te pase soti nan bouch nan bouch ak enpèfeksyon imen, Lè sa a, FNns erè yo anpil moun ki bezwen yo dwe korije. Lè sa a, li pral lojik yo di ke personne te di: "Bib la se depi nan konmansman an ak nan tout travay la nan moun" (8 Swedish Bible Society Anyèl) personne te yonn nan twa moun ki te ban nou 1917 legliz Bib la. Si ou kwè ke personne, Bib la se yon travay nan kè yon nonm Lè sa a, ou ka chwazi chwazi nan. Men, si ou kwè ke ekri nan Liv la Sentespri se Bondye-respire epi pou yo konsève, lè sa a chwazi Pitit Gason Byeneme m.

JN. 6:47 Moun ki mete konfyans yo nan mwen

JN.  6:47 Moun ki mete konfyans yo nan mwen

Materyèl la maniskri an jeneral bay sipò li a pawòl ki nan mwen an, se vre, byenke kèk ansyen maniskri grèk oblije pawòl sa yo. Tatian te fè yon konpilasyon nan kat Evanjil yo sou 170 ane, kote li te avè m '. Metzger bay kòmantè sa a:

Anplis de sa a nan men m 'te tou de natirèl ak inevitab. sipriz la se ke relativman anpil moun ki te kopye reziste anba tantasyon an. Si mo sa yo te orijinèlman te prezan nan tèks la, se konsa pa gen okenn yon sèl bon eksplikasyon kòm poukisa mo sa yo te omisyon. (2. Metzger, pp. 183)

Li FNns pa anpil maniskri te kopye erè sa a. Materyèl la maniskri an jeneral ba nou de chwa. Pa gen moun ki ka pwouve ke mo sa yo yo te depi nan konmansman an oswa manke. senk Editè yo kontinye kòm k ap travay modèl antibysantinska l 'yo, yo ka chwazi tèks la ki divèrj soti nan "tèks la pita eklezyastik" sou teren yo ke yo ka wè sèlman yon rezon posib ki, sa vle di ke moun ki kopye tèks korije sa ki te manke isit la. Yo pa t 'ouvè a lide a olye evidan ke yon moun kopye rate moun de mo san ak Lè sa a transfere erè sa a sou bay lòt moun kopi ou yo. Si mo yo ki disparèt se konsa li di ke moun ki va kwè gen lavi ki p'ap janm fini, men Lè sa manke verite a enpòtan ke nou dwe kwè nan Jezi yo gen lavi etènèl.

1 Kor. 15:47 Seyè soti nan syèl la

1 Kor.  15:47 Seyè soti nan syèl la

Kòm pou zansèt nou yo ki legliz jan sa a zansèt legliz ak Seyè a ki ekri nan Liv l 'Tetullianus, Hippolytus ak Victorinus nan Pettau soti nan la a 200 ak Basil Great a soti nan 300 a. Papa sa yo pa gen Seyè a ki ekri nan Liv l 'Sipriyen soti nan la a 200, ak Hilary a Poitiers ak St Athanase soti nan la a 300. Ki ou ta dwe chwazi? Li FNns sipò bonè pou tou de opsyon, tou de nan zansèt nou yo legliz ak ansyen maniskri yo grèk. Youn tèks relijye, sa vle di maniskri Bizanten gen Seyè a ak lòt tèks la relijye, sa vle di maniskri Vulgate pa gen Seyè a. Metzger kòmantè sou chwa yo oblije Seyè a. "Si mo a (Seyè a) te orijinèlman gen, se konsa FNns gen okenn rezon poukisa li ta dwe yo te kite soti." (2 Metzger, p. 501-502) Yon fwa ankò li vin klè ke yo menm yo pa louvri paske li ka gen yon erè transcription, ke yon moun kopye rate mo sa a. Yon lòt rezon ki ta ka ke Eusebius, ki moun ki pran Bib Constantine a Anperè. Eusebius pa t 'kwè ke Jezi te Bondye. Depi gen deja te diferans ki genyen ant maniskri sa yo divès kalite, kòm FNns tou posibilite ke li te chwazi maniskri ki te konsistan avèk kwayans l 'yo. Li FNns syantis tèks panse de maniskri yo fin vye granmoun Alef (Sinaiticus) ak B (Vatikan) soti nan Bib sa yo Anperè Constantine te bay lòd pa Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Depi gen deja te diferans ki genyen ant maniskri sa yo divès kalite, kòm FNns tou posibilite ke li te chwazi maniskri ki te konsistan avèk kwayans l 'yo. Li FNns syantis tèks panse de maniskri yo fin vye granmoun Alef (Sinaiticus) ak B (Vatikan) soti nan Bib sa yo Anperè Constantine te bay lòd pa Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Depi gen deja te diferans ki genyen ant maniskri sa yo divès kalite, kòm FNns tou posibilite ke li te chwazi maniskri ki te konsistan avèk kwayans l 'yo. Li FNns syantis tèks panse de maniskri yo fin vye granmoun Alef (Sinaiticus) ak B (Vatikan) soti nan Bib sa yo Anperè Constantine te bay lòd pa Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 Bondye manifeste nan kò a

1 Tim.  3:16 Bondye manifeste nan kò a

Isit la kesyon an se si wi ou non pral gen genyen). Yon konfimasyon trè fò ke Jezi se Bondye, Bondye, oswa li (literalman.: Te manifeste nan kò a erezi Anpil, tankou Temwen Jewova yo, ta dwe difisil pou pou genyen sipòtè yo nan sa a verite ke Jezi se Bondye manifeste nan kò a te kite trankil . Plizyè zansèt legliz byen bonè se ke ki ekri nan liv l ', men papa a legliz Gregory nan Nyssa, ki moun ki ap travay sou la a 300, gen Bondye ki ekri nan liv yo. Dapre Metzger, yo te panse li te yon koreksyon nan pawòl Bondye a, ki kòm yon printer ka gen te panse te eple mal ak chanje li Bondye, yon lòt opsyon ki Metzger yo ak editè yo ak lòt te louvri pou tout moun nan yon aparèy pou enprime modifye bay Bondye nan "bay yon pi gwo presizyon dogm." Metzger site ki gen ladan Origèn sipò pou li nan dwe sa, men nou konnen ke Origèn pa t 'kwè nan doktrin nan Trinité la. (2. Metzger, p. 573-574) Te gen yon batay nan Divinite a nan 300 la ak li se pa byen lwen-chache bèt ou panse ke te gen fòs ki te vle retire Bondye depi nan tèks la.

Mak. 16: 9-20

senk Editè yo nan nouvo tèks la debaz nan opinyon ke seksyon sa a tout gwo nan tèks nan Levanjil Mak la se yon sipleman. Tantativ yo te fè yo retire tout douz vèsè sa yo nan Bib la, men Lè sa te chwazi anpil lektè Bib pa yo achte tradiksyon an. Se poutèt sa, pa bay gabèl tradiksyon modèn yo retire douz vèsè sa yo, men tape ki se yon ekstansyon ki pa fè pati nan Levanjil orijinal la, ki aplike, pou. Enstans. 1917, Bib 2000 Haitian Creole ak nuBibeln. Prèv la ki vèsè sa yo, se otantik se trè fò. Li FNns 620 maniskri grèk ki gen ladan Mak, nan 618 a FNns sa yo sa yo douz vèsè avèk yo. Li se sèlman nan de maniskri Alef a (Sinaiticus) ak B (Vatinanus) yo ke yo ap disparèt. Yon maniskri bonè nan men menm tan an, A, gen ak tout douz vèsè. Tout fin vye granmoun maniskri yo Latin gen vèsè yo eksepte K, ki te gen yon fini kout. zansèt legliz byen bonè site nan douz vèsè sa yo, ki soti nan Justin martyre ca. 150 CE .. ivè ak Irenaeus site ane 180 nan vèsè a tout soti nan Mak. 16:19. Ki jan vèsè dwe ajoute si yo te egziste 200 ane anvan Sinaiticus an ak Vaticanus ekri? Anplis de sa, tou de nan maniskri sa yo, Alef ak B ome vèsè, kite yon gwo espas vid, kòm yon siy ke manke tèks la nan Bib la. Pwobableman yo te espere fnna tèks la manke epi ekri gen apre sa. Kritik Tèks diskite ke dènye douz vèsè yo gen yon style diferan paske de mo tipik yo ki disparèt, tounen / retounen lakay yo epi touswit, men li te chèchè la tèks Burgon envestige pwoblèm nan epi li te jwenn ke mo sa yo yo tou manke nan plizyè lòt chapit nan Mark. Yo menm tou yo diskite ke Eusebius ak Jerome te manke vèsè sa yo nan pi fò nan maniskri l 'yo. Men, sa a se trè konsistan, pou otreman yo diskite defansè nan nouvo tèks la debaz ke li se pa ki kantite maniskri ki enpòtan. Men, nan ka sa a, ki kantite enpak toudenkou. Li FNns Pa gen yonn nan agiman yo kenbe pou yon revizyon kritik. Li nan aktyèlman yon lide bèl byen lwen-chache bèt ke yon moun ta jwenn yo ajoute douz vèsè, lè ou konnen ki sa konsekans ki grav yo si ou ajoute oswa soustraksyon.

Li se pa materyèl la maniskri total oswa sityasyon soti nan zansèt legliz ki fè sa Metzger yo ak editè yo ak lòt konsidere kòm vèsè sa yo te ajoute men pito modèl travay yo ki fèt nan de règ:

  1. Lè B (Vatikan) ak Alef (Sinaiticus) yo te dakò, men diferan de lòt maniskri nou swiv de sa yo.
  2. Lè FNns diferans kidonk li se pi bon yo chwazi tèks la ki se diferan de tèks la pita relijye, sa vle di maniskri Bizanten.

Rezime

Nou te kounye a ale nan douz pasaj yo montre ki jan seleksyon an nan tèks nan nouvo tèks la debaz te ale nan. Gen kèk nan pasaj sa yo konsène kontradiksyon yo ak lòt moun nan tèm de sipò pou Jezi Divinite. sipò a nan maniskri divès kalite yo kapab diferan soti nan yon sèl kote nan yon lòt. Pafwa sipò nan se nan mitan maniskri ki pi ansyen pi fò epi pafwa pi fèb. Men, trè souvan Bizanten tèks / resevwa sipò nan tèks soti nan youn oswa plis trè maniskri fin vye granmoun Greek. Tèks Syantis di ke jodi a nou gen aksè a ki pi gran ak pi bon maniskri pase yo te gen nan ane 1500 yo, men B (Vatikan) te deja li te ye nan ane 1500 yo ak Alef (Sinaiticus) se vrèman pa yon ekriti bon. Li se yon reyalite li te ye ke FNns yo anpil erè transcription nan sa a maniskri. Tankou yon ekriti move pa ta dwe te gen nan fl enfliyanse li te resevwa nouvo tèks la grèk. Malgre ke disponiblite a nan maniskri yo pi bon jodi a pase nan ane 1500 yo, li vin kesyon enpòtan: Ki moun ki ta dwe fè seleksyon an? Moun ki kretyen epi yo kwè ke ekri nan Liv yo bay pa enspirasyon nan Bondye epi pou yo konsève pa PROVIDENCE Seyè a pou tan nou an fè yon seleksyon nan tèks. Men, moun ki pa kwè ke ekri nan Liv se yo bay nan enspirasyon, epi yo pa kwè ke Seyè a konsève tèks la, yo fè yon lòt seleksyon. Paske yo kwè nan transmisyon a oral, yo vle di ke li se pi bon lè li FNns diferans ki genyen nan tèks la, chwazi tèks la ki se diferan de tèks la pita eklezyastik, sa vle di Bizanten. Nan revizyon sa a, nou ka konkli ke si chwa a te ant maniskri Bizanten ak Vulgate pou yo te chwazi yo patikilye devye nan tèks la Bizanten. Yo te pi wo a tout yo swiv maniskri B pi renmen yo (Vaticanus), men nou ka wè tou fwa lè yo te chwazi kite sa a maniskri paske li te ki konsistan avèk maniskri Bizanten ak nan chwa ki genyen ant sa yo B (Vatikan) oswa patikilye devye nan tèks la Bizanten, kòm yo te chwazi patikilye devye nan tèks la Bizanten. Sa a antibysantiska travay modèl ki se pa konsa pou sa byen li te ye, yon moun ka li sou nan youn nan liv Metzger nan. (1. Metzger, 87 p.) Sa a se pa yon modèl travay syantifik men ki baze sou yon repiyans irasyonèl maniskri Bizanten ak Resevwa Tèks. Tankou yon modèl k ap travay se pa sèlman unscientific men kareman unbiblical paske li inyore temwayaj ki nan Bib la sou tèt li.

Si kretyen kwè ke se pawòl Bondye a ekspire epi kenbe te fè yon seleksyon, kòm te gen orijinal tèks la grèk, ki te vin devni FNns yo reprezante nan materyèl la maniskri kolektif, sa vle di tèks la Bizanten ki Lè sa a fck yon kontinyasyon nan tèks la te resevwa. Men, malerezman, nouvo tèks la debaz yo, ak tout fot li yo ak kontradiksyon te baz la pou prèske tout tradiksyon Swedish pandan la a 1900 ak 2000 byen bonè nan, ak de eksepsyon. Baton revizyon nan Karl XII Bib 1923 Haitian, tou de ki baze sou tèks la te resevwa. Se sèlman nan Nouvo Testaman an enkyetid chanjman yo ozalantou 3300 kote! Pou moun ki vle konnen plis, nou rekòmande pou vizite sit entènèt, bibel.se nan , kote ou ka jwi videyo ak anpil atik ak deba.


swedish Haitian

Bo Hagstedt, Prezidan

André Juthe Ph. D.


→ Download atik la kòm yon dosye pdf.


Wè seksyon anvan yo:

sit entènèt Refòm Bib la: www.bibel.se

Gade tou:


referans

  1. Bruce M. Metzger, tèks la nan Nouvo Testaman an, Li nan Transmisyon, Koripsyon ak Retablisman, 4yèm edisyon, Oxford University Press nan 1968.
  2. Bruce M. Metzger, yon Ladann tèkstuèl sou Greek Nouvo Testaman an, 2yèm edisyon, Deutsche Bibelesellschaft / German Bib Society, Stuttgart, 8yèm enprime. Nan 2007.
  3. John William Burgon, Revizyon Révisé, dezyèm enprime a, Dean Burgon Sosyete Sur, New Jersey, nan lane 2000.
  4. JA Moorman, Bonè maniskri, Legliz Papa, ak vèsyon an Otorize, Bib la pou Jodi a Sur, New Jersey, 2005. Moorman te konpile FNns yo prèv maniskri e menm site Legliz zansèt nou yo ki. Sous yo li te itilize se edisyon wityèm Tischendorfs, Nestle-Aland vèsyon 26, twazyèm edisyon Zini Bib Sosyete nan ane 1975, kat nan maniskri yo nan tèks la nan Nouvo Testaman an pa Kurt ak Barbara Aland, CE Leggs edisyon nan Matye ak Mak, plizyè quotes yo te pran nan men von Soden, Hodges ak Farstad, Rezime an Åland nan levanjil yo ak Hoskier nan Revelasyon.
  5. Matye Nwa, Ladann Peake la sou Bib la, Révisé edisyon 1962nd
  6. Bruce M. Metzger, Nouvo Testaman an, Jan nou koumanse li yo, Kwasans, ak kontni, Abingdon Sur, 1965th
  7. TC Skeat, Sinaiticus an manuskri ak alèksandrinus nan manuskri, London, mize a Britanik nan 1963.
  8. Rapò anyèl Swedish Bible Society a, minit nan 21 avril a nan 1886.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 04:55

Jesus söker: Konstantin, Conny!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
tisdag 21 maj 2019 01:46

Be för oss behöver Jesus i vårt liv

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp