Surfar nu: 189 www.apg29.nu

The text bingehn yn beley bi destnivsaran de piştgir 

By Bo Hagstedt, Serok, Andr Juthe Ph. D. SWEDISH beley. 

The text bingehn yn beley bi destnivsaran de piştgir

Ev gotar wergerand zelal yn awa hilbijartina yn di nivs de bingehn ya n de dide.


→ Download gotara wek pdf file.

Ev gotar wergerand zelal yn awa hilbijartina yn di nivs de bingehn ya n de dide. Diwanzdeh wergerand yn di v gotar de highlights in:

Aila Annala dibjin ku text kevn bingehn ji 1500s, li Selahedn pşwaz Nivsar di ser destnivsn 900-1200 sedsala bingeha. L bel, ev derewe kekn e. Rast ew e ku, pşwaz Nivsar j li ser destnivsn kevn, ku v babet dxwazn spat w bingeh ye. Em di beley bawer dikin ku Nivsarn Proz text bingehn hatiye dtin ji bo roja me ya bi providence Xwed parastin.

Demek ber niha, Aila Annala, translator sereke nuBibeln, gotarek di chan de ro li w der tekez dikir, ku em Mesh div li ser Proz devjeniy nekin. Ew dibje ku li Swd em xwed gelek wergern baş ku em welatek bik -de Christianized in ku van wergern hev temam dikin. Aila poşman ku hin kes scdar di Mizgniy de 2000 bo hewldana ji bo tkdana paşlaxwe ji Mesh. Ew j dibje ku wergern ntir li ser bingeha text bingehn ya n ji saln 1970y de btir ji do baştir e, ji ber ku em niha ketina mezintir ji bo destnivsn kevn heye.

Em ji Swedish beley ji raya cuda ye. Ev e temam yn wergern cuda ne, berovajiy zanisteke bingehn Christian. Em li ser Nivsarn Proz dibjin ne, l li aliyek din j, em dixwazin ji bo parastina ku di Nivsara Proz Proz text bingehn xwe, em bawer dikin, ji aliy providence Xwed ji bo dema me de parastin. Ku Xwed w gotina w parastina şahidiya zelal xwe Proz e (şaya 40: 8. Neh 8:. 8. Ji: Zebr 12: 6-7, 119: 152nd Metta 5:18 Lqa 16:17 Rom 15:.... 4 . 1 Pt 1: 23-25). Ev j d gelek zehmet be, ji ewlebna bi ncl de, eger em ne dikarin li ser text xwe parastin bisprin. awa em ji bo nimne dizanin ku tu vedtina pşeroja destnivsn kevn ku bi h btir kurtkirin ji text Skenderyay j nivsa ku em niha bawer dikin ku peyva Xwed ye, bi rast j li w der ne? Di dawiy de, hem peyva Xwed j dimehnin.

The Bible in 2000: Kmkirin paşlaxwe Mesh e ku scdar xrnexwaz, di heman dem de bi ten rastiy rastgo ne. Ev bes ji bo xwendina li Romay ye. 1: 4, ku di 2000 de Mizgn dibje ku sa wek ku Kur * Xwed bi vejna * w ya ji nav miriyan hat sazkirin. L sa hat agahdarkirin ne ku Kur * Xwed bi vejna * w - ew, weke kur Xwed ji dayik b kur Xwed di seranser jiyana xwe de, ji mirina w, vejn bdawtiya xwe b. Ji bil v, sa bi nav Kur * Xwed bi a xwe riha bik, dema ku yek roj bow sakoy sa eşkere wek Xudan, Phil. 2:11, dinivse ku gentleman bi h bik, dema gaz Petrs di lat de bi C paytexta Di Matt. 16:18.

Aila dibje ku ev FNns text di Acts. 9: 6 ku di Pşwaziya Nivsar di added. Ev rast e ku peyvn di Acts jr. 9: 5-6 winda ye di piranya Grek:

Verse 5. "Ev zehmet e ku tu bi kulm li dij kumsor." Ev di piraniya destnivsn Greek rast e, ku bi van gotinan bi km e, l bel ew bi destnivsn Latn kevn, ji Vulgate FNns. Ew gotina ku her di destnivsaran de Peshitta Sriy li Grek, code E, 431, di heman dem de di ayet de ar şna in. Herweha FNns peyvn di hem Grek ya Şandiyan. 26:14.

Verse 6. "Herdu lerizn şaş ma, w got: Ya Xudan, tu i dixwaz ​​ji min re i ye? car Xudan ji w re got. "Li ser van gotinan j di her Grek de kmahiya we di heman dem de j wek gotinn di ayet de 5 FNns piraniya destnivsn kevn latn, Vulgate, di hinek versyonn kevnar Sriy Coptic. Di FNns ji bil bi van gotinan li hem Grek wek peyvn v5 di dereke din di kitba Karn Şandiyan (Acts. 22:10).

Erkirin ya her girng ji peyvn ji ayeta 5 6 jidil bi Nivsarn Proz piştrast kir, ji aliy text heman e li du cihn din j di Acts, Karn Şandiyan de xuya dike. 22:10, 26:14.

Wek ku ji bo gihştina destnivsn kevn, ev rast e ku ro em gihiştin mezintir ji bo destnivsaran kevintir ji yn ku ew di 1500s heb. Aila dibjin ku text kevn bingehn ji 1500s, li Selahedn pşwaz Nivsar di ser destnivsn 900-1200 sedsala bingeha. L bel, ev derewe kekn e. Rast ew e ku, pşwaz Nivsar j li ser destnivsn kevn bingeha. Aila di xeta xwe yn daw ku van destnivsaran de ne pirs. Em niha w zah ku ev i ne. L dema ku em li ku destnivsaran de di Greek de, ya ku ji 350 heta 400 dinrin, da ew dikarin ji passage Bible and din binrin cuda. L bel em li destnivsaran de ji 500 binrin heta destpka 1500s wek destnivsaran de Bzans de bi piraniya mitleq ew di peymana baş in.

Metzger barey de li "The History of NT pşin nerast" yn di nivs de Bzans de hatiye a lsvariation ku dikare ji bo sedsala diduyan de an j ya syem ku pişt vedtina destnivsaran de papyrus, P45, P46 p66 ya bi parastin.

pşmercn felsef ol tesr li rbazek

Ber ku em li beşan de bi taybet, binrin, em pş dixwazim bjim ku me ber j di end gotarn dia dike, hwd. Rastn n destnivsaran de Bzans. Van destnivsaran de xwed consistency mezin xwed - wek ku dibnin - bi rya providence ji Xwed parastin ji text bingehn original. Xwed soz daye ku ji bo parastina gotina w de, eger ku ne li Selahedn pşwaz Nivsar di peyvn parastin Xwed ye, ji text e, y ku Aila bawer dikin ku Ruh Proz, ku di sedsaln parastin? Eşkere ye ku di tevahiya drok de kes hatine kuştin ku, wek origen, Eusebius, Westcott Hort wiha bi xwendina biguherne, hilbijartin ku hunerek sa 'ne diyar e ji ber ku ew bawer nedikirin ku sa ji xwezay de eyn wek ku Bav b. Ev rast ye, pir payn,

rbaza selection antibysantisk Selective

Em niha mnaka berbiav yn awa wisa pvajoya hilbijartina bijart yn di demn modern de ji bo li hev d bidin. Ji bo me fm bikin ku awa selection of the text to , em j div hn bizanibin ku tiştek li ser pnc zilamn ku di saln 1970'y de daye me text bingehn ya n modela kar ew bi kar ann. Kurdpdiya i zaniyaryek destnivsaran de ev pnc edtorn mtiyaz? Carlo Martini ya Dra Katolk destnivs Vaticanus, ku ji Alexandria kirin. Bruce Metzger kir bikaranna text Bzans de make ne wek ku ew fikir ku ev ji xerab be. Allen Wikgren xwest ku bikaranna materyalan hnkirina old to try to restore nivsa resen. Ew t w watey ku ew nedixwest bi kar bnin yn di nivs de License de dt li destnivsaran de Bzans pşwaz Nivsar, l w xwest ku ji n text of a form esl guman pr zdetir bi saya destnivsn ku ji Skenderyay hat. Metta Black hest p kir ku curey text Bzans de b original l perexistin paş ne yn din j ATAD text cibey. Di dawiy de, em Kurt Aland ku hem ji bo wan text Greek in, NestleAland 1979 (People of the Bible nuBibelns text bingehn), Nivsar di United Bible Komeleyn Greek, 1975 (Bible 2000 text bingehn). Aland hest p kir ku wan nikarib bikaranna type text Bzans de bide, ji ber ku ew b wate ji bo damezrandina nivsa resen e. Em dibnin, ku her pnc li hev kir ku ew hewl bidin ku speht, a nivsa resen zdetir bi destnivsn kevn ji Alexandria, dt ku type text Bzans de ku piştre, CVAE yn din ATAD text cibey. Ji bil v, li gor herdu Black Metzger ku Mizgniya esl ya destpk de belavbna devk, ber ku li jr mze bi v away j rab ji xerabiy. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) de error ji ber ku dr ji bo destnivsn Bzans de sererastkirin, di bin teoriyn van mran.

Metzger zelal model xebat xwe di yek ji pirtkn w: "Dema ku destnivs, ji Bav * xwe y li Dra li ser passage Bible cida ye, l bi piran her baş ji bo w qebl dikin ku cuda ji text ol paş (ji Bzans an Vulgate) e". (1. Metzger, rpel 87) bidestxistin, di hilbijartina quotes ji Bav, l em bi awayek zelal bibnin ku ev kar j di bingeha ji bo hilbijartina text to the Bible, ji ber text.

destnivsaran de girng kevnar

Ev FNns hejmarek ji destnivsaran de, hatiye nivsn: Di herfn mezin, ku bi taybet ji bo van edtorn girng b ji ber ku ew hem pir kevn bn. Pir caran, destnivsn li paytextn kevintir ji yn ku bi tpn doza danaye. Di rapor de me, em welat bi taybet ji pirtkn JA Moorman, destnivsaran, bav Church berhev kirine, li Version Authorized, (4. Moorman) pirtka Bruce M. Metzger da, A Commentary pşin ko li ser Greek Peymana N, (2. Metzger) li vir lsteya hin ji yn ku destnivsaran de hatiye nivsn: di herfn mezin e:

  1. Code Sinaiticus (Alef) ji 300 e. Tda tevahiya NT.
  2. Code Alexandrinus (A) bi 400 ye. Hema hema hem NT.
  3. Code Vaticanus (B) bi 300 ye. Hema hema hem ji NT ji bil ar pirtkn daw yn di Ahda N de.
  4. Code Ephraemi Rescriptus (C) ji aliy 400 ye. Tda NT.
  5. Code Bezae Cantabrigiensis (D) bi 400 ye. Tda ncl de Karn Şandiyan.
  6. Code Claromontanus (D) bi 500 ye. Gelo nameyn Pavlus di Greek Latin.
  7. Code Basilensis (E) ji 700 e. Tda ncl de.
  8. Code Washingtonianus (W) ji aliy 400 ye. Tda ncl de.

Herweha FNns pariyn ji hejmareke mezin ji destnivsn ku hn kevintir e ew destnivsn papyrus kir. Em niha li hin beşan de bi taybet Bible w binrin ku modela kar, van pnc kesan pk ann.

Jn. 7: 8 hn Di hin destnivsaran de wenda

Di Jn. 7: heştan sa dibje, li ayeta 8, ku ew ne div ji bo di cejn de biin li Orşelm li ayeta 10 de j weha dibje ku dema ku birayn w n cejn, ew j li w der . Hin destnivsaran de hene ku gotina yet. Ew gotina ku h j girng e ji ber ku eger ew wenda ye, ku sa ji rastiy re axiv ne. Wek peyva h FNns Di hin destnivsaran de wek handwriting Vatkan favorite papyrus 66 75 text rexnegirn ', div ew li lsarten hilbijartin. Li vir em dikarin bi kurt ji kevintirn destnivsaran de bibnin:

yet FNns li text hn j di P66 text winda, P75, B, E, W Alef, D Bestekarn Grek bi tpn Vulgate

Em di Novus ya piştgiriya ji bo heta bi giran di nav yek ji kevintirn destnivsn ku di nav wan P66 papyrus destnivsa P75 ji 200 be, bibnin. Di girdanek de bi pnc edtorn nivs bingehn ya n ku di sala 1975 da me, w dem da Metzger pirtkeke ku ew dtinn xwe li ser hilbijartinn ku ew li hev passage Bible kir berhev weşandin. Li vir ew bi Rayi jr dinivse:

"The text yet z di nav de b ji bo mitigate di vda di navbera ayet de 8 10." (2. Metzger, pp. 185)

Ev e bi daxuyaniyeke zanist, di heman dem de bi ten bi v ferz by ko ti dell ne. ima van edtorn Mizgniy de ku hn j ji destpk de wenda b ekban? Baş e, ji ber nivsa resen de ewt, ku li gor wan, hinek j ji ber bi riya devk t, ew dixwazin ji n ew nivsa ku di şikl w ya orjnal de, eger ew şaş b. Hem text Bzans Vulgate a text cibey paş li gor van edtorn e. L ima qebl nakin ku li wir ji destpk de bn dema ku handwriting xwe favorite, Vatkan, her du yn destnivsaran de papyrus xwed peyva h ku rast e? Ji bo text revze xwe ji text ol paş wek Vulgate j cih ye. Bersiva ku van pnc edtorn model ji bo hem kar t gotin ya dawn ji hem ne b ku li pey Vatkan, di heman dem de ew di ser hemyan re li pey "text ol" di forma destnivsaran de Bzans de ne b. jr ne ji text Bzans de, ku dra Christian bi dilsoz trad ji bo zdetir ji panzdeh sedsalan birin ji tiştek din girngtir b. Ev ji bil madd text gişt girng zdetir b ev ji handwriting favorite xwe Vatkan li dij wan re peyiv girng b. Ev b ev helwesta antibysantiska taybetiya cihreng pirran ya van pnc edtorn selection text b. Ev ji bil madd text gişt girng zdetir b ev ji handwriting favorite xwe Vatkan li dij wan re peyiv girng b. Ev b ev helwesta antibysantiska taybetiya cihreng pirran ya van pnc edtorn selection text b. Ev ji bil madd text gişt girng zdetir b ev ji handwriting favorite xwe Vatkan li dij wan re peyiv girng b. Ev b ev helwesta antibysantiska taybetiya cihreng pirran ya van pnc edtorn selection text b.

Mark. 1: 2 an pxemberan şaya * pxember

Di Marqos. 1: 2, pirs ew e ka gelo div ev yek b 'şaya * pxember de,' an j 'pxemberan'. du quotes, cara yekem ji Malachi hene ya din j ji şaya. Ji ber v yek, serast bike ji bo nivsandin pxemberan e. Li vir, bi kurt ji kevintirn destnivsn e:

pxemberan şaya * pxember A, E, W Alef, B  D Bestekarn Grek bi tpn Vulgate

Metzger li Rayi jr ku ima ew nivsara şaya * pxember hilbijre dide:

"Ev e, ji ber v yek bi hsan ji bo dtina v yek, yn ku ew hatiye jibergirtin peyvn hatiye guhertin" şaya * pxember "(xwendina ku FNns di kurtirn şahidn curey nivs ji Skenderyay Western) bi nav rang destpk de btir" ji pxemberan e. "(2 Metzger, rpel . 62)

Li gor Metzger, ev e, ji ber v yek her baş ji bo hilbijartina "şaya * pxember de," eger ew FNns piraniya destnivsn ji dilhewna nivsara piştgiriya pxemberan wek ku şaya * pxember j cih ji nivsa cibey paş (ango Bzans). Loma bi rast tu model kar zanist ew li pey, di heman dem de bi ten a spekulasyon, ku bawer dike, ku ji text biblical şaşiyn de ji destpk ve b. Zanibe ku handwriting Alef (Sinaiticus), ku ewt gelek, ku ewt di heman Matt. 13:35, ku ew j şaya * pxember de ye, l bel quote e Ji: Zebr 78: 2nd Ev error l bel er ne dema bn din Grek bi xapandina heman heye.

Marqos 9:42 Y ku baweriy bi min bne

Marqos 9:42 L k ku yek ji van bikn ku bawer bi min re xayint, ev peyva ku ji bo min e, Di hin destnivsaran de bi hevre ye. Li vir bi kurt madd destnivsa e:

Me FNns peyvn bi gotinn li ser min km A, B, C-2, E, W Alef, C *, D Bestekarn Grek bi tpn Vulgate

Em li summary ji desteka ku ji bo peyvn 'min' di nav hin destnivsaran de di nav de li Vatkan FNns bi herdu Vulgate di piraniya destnivsaran de bi tpn mezin tpn hr pir bi hz e binre. L bel Metzger li comments xwe nivs ku FNns dibe ku peyvn ji paralel di nav de dtin btir di Metta 18: 6'emn Ji bo v yek, ew j bi van gotinan bn, ji wan re di nav parantez de dan. L sedema sereke ew ne bi e di rastiy de modela kar antibysantiska xwe: "Dema ku ev FNns cudahiyn, heri baş ew e ji bo hilbijartina text e ku cuda ji text ol piştre, ango ji text Bzans de. "(1. Metzger, p. 87)

Matt. 5.22 bberpisyar

L bel ez ji we re dibjim, her kes ku bi hrs e bi biray xwe re, by ku sedemeke miteber, ew, hng ji bo dwan dibe. Li vir peyvn by sedem derbasdar bi hevre di Grek de ne. Di Greek de, ev bi ten peyv e. Li vir, bi kurt ev e:

Ew gotina ku FNns bberpisyar di peyvn text qeşmer wenda di text Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Bestekarn handskrifer Greek bi tpn Vulgate

Ev FNns piştgiriya xurt di nav destnivsn kevn heta zar ji bav Church of di sedsala diduyan de p ve ji bo tu sedem derbasdar rasteqne ye, l bel Metzger ev di axaftina xwe de weha dinivse:

"Dema ku xwendina" tu sedem derbas dibe "ji sedsala diduyan de p ve belav e, ew e gelek hisyane ku peyva hatiye bi kes ku ew nivsa ku di nermkirina li ber hişkiya Nivsara Proz de, ji bil peyva d wek nehewce bi hevre hatiye jibergirtin zdekirin." (P . 11, Metzger 2)

Metzger edtorn din bi ten sedemn v yek peyva ku div l hatine zdekirin, w bibnin, l ji bo w fikr re vekir ne ku y ku hatiye jibergirtin kliyek peyva. ima ew v hilbijartina? Gava ku tu modela kar antibysantiska xwe dizanin, da ku hn fm bikin ku ima. Ew metna ku ji "text cibey paş (ango Bzans) deviates hilbijre. Sedemek din ji bo bi hevre b sedem derbasdar e ku bav dra origen destnivsn ku ev, di heman dem de t texmnkirin, b sedemn added hatib. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 2:33 siv bav xwe

Di hin destnivsaran de heye "siv diya w şaş man ..." dema destnivsn din j hene "bav diya w şaş man ...". Ger mirov siv heb bav xwe di qad de li ser byna keik j pir girng e. Li vir ji summary de ye:

 siv  bav w,  A, E Alef, B  D Bestekarn Grek ya dilhewna nivsara Vulgate piraniya destnivsn kevn Latn

Em li summary ku piraniya Grek ya dilhewna nivsara ne ji bo ku ew bibe siv, bi piraniya destnivsn kevn Latin de bibnin. Di Wedat Tatian ji ar ncl de ku ew li ser 170 salan de dikir, dibje: Josef. L Cyril ji nivsn li Orşelm, dixebite ku di 300 mid de, dibje ku bav w.

Metzger, dibje ku ew (ango, pnc edtorn) bawer dikin ku Church serastkir ya error ji bo parastina zayna ji bakreyek. (2 Metzger, pp. 111-112) Ev FNns destnivsaran de, ku hem ji bo siv bav xwe ne piştgiriya. Tu nikar tiştek spat bikin, l tu ji bo hilbijartina yek ji ryn. Metzger edtorn din, by ku dell ji bav xwe re bi hincet ku sc li wir ji destpk ve b paş j Church of the error sererastkirin hilbijre. L bel, "error" li wir ji destpk ve b, piştre j, a spekulasyona li ser mefhma unproven ku şaşiyn automatically div di riya devk t girtin. Herwiha, ew e bhtir an spekulasyon unproven ku transfer ten bi devk pk hat. Ew berdewam li pey model kar antibysantiska xwe, ji bo bijartina text, ku ji "text cibey piştre" deviates, ango ji text Bzans de.

Matt. 6: 1 Gift an kirinn qenc

beley beley

Tev ku piştgiriya e ku ji bo diyariya ku di nav yek ji kevintirn destnivsn xurt ne wusa FNns end destnivsaran de ku ew piştgiriya xwe bidin. Herweha di nav nivsarn Tatian ya origen FNns gift. Tatian di dawiya saln 100 origen di destpka saln 200 ya alak b. Yek hewce be a rexnegirn metin navdar tnegihiştin ku lsvarianten "hay ji xwe, stran karn qenc" bi banga xelet e ku li dij din text biblical e. Wek ku hem options dikare bo serdema z Christian girday de, tercha div xwezay nas diyariya wek durt be weke text, div di nava ahengiy de bi din beşn Incl be. Ev Xudan bi xwe k dihatin hatiye hem Nivsarn * Proz e. L bel, mixabin ev edtorn eniya yn derewn rast i ye hilbijrin. Hin ji edtorn hest bn ku ewt di nivs de ji ber ku bi riya devk ya Church li wir ji ber ku b sererastkirin. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86), l bel peyva Xwed bi devk, ji aliy gel ve hat derewek e ku ji aliy Xudan bi xwe dibirr gava ku ew dibje ku 2 e "hem nivsn proz bi riya dana lhama Yezdan hatine." ( Tim. 3:16)

Mark. 10:24, baweriya in, serweta

beley beley

An piranya pir ji Grek Latn kevnar destek bidin ji bo ku peyvn km di du destnivsn Vaticanus Sinaiticus. Metzger li Rayi jrn dide: The hişkiya daxuyaniy de sa bi pşgotineke ji kvalifkation din bisnorkirin generality xwe nerm kirin ew ann di aroveya yn di nivs de nz. (2 Metzger, p. 90) Ev b madd gişt destnivsa ku tercha xwe, by ku texmn dikim ku hevgirt bi antibysantiska bingehin xwe modela kar b, biryar ne.

Lk. 9:35 hez an hilbijartin

beley beley

Madd gişt destnivs, piştgiriya ji bo Kur xwe y hezkir pşkş dike. Rayi Metzger e:

Bi esl xwe ew di Lqa bguman rawesta bijartiy, ku bi ten li v der di Ahda N de pk t. Ya diduyan, ku bona raman zdetir, ji ber ku nivsandina bi hev re Kur min delal FL tning. (2. Metzger, pp. 124)

Mfrga me: Ji tiştn ku sa hilbijartin? awa dikare ji yek bi ten yek ji wan resen hatiye hilbijartin, em div Kur bn hilbijartin? Em xwed du alternatfn ku hema hema wek old Ji bo hilbijartina ji in. Metzger b şik guman e, ku ew bi esl xwe hatiye ew yek hatiye hilbijartin. Eger tu bawer dikin ku Nivsara Proz ji aliy inspiration ji Xwed re hatiye dayn, l ji text hatiye ji dev dev bi nrina mirovan re derbas kirin, paş FNns şaşiyn gelek ku pwst e were sererastkirin. Hing hiş bjin ku Personne got w: "The Bible e ji destpk ve li seranser kar man" (8 Swedish Bible Society salane) Personne yek ji s zilamn ku daye me (1917) de drek ncl b. Eger tu bawer dikin ku Personne, Mizgn a kar mirov e paş tu bijartiy hilbijre. L eger tu bawer dikin ku Nivsara Proz e Xwed-pif parastin, piştre Kur min delal hilbijre.

Jn. 6:47 Y ku baweriy bi min

Jn.  6:47 Y ku baweriy bi min

Madd gişt destnivs dide piştgirya w ya ji bo, ku peyvn min rast e, tev ku end Grek kevnar de ayeta van gotinan. Tatian xwe away ar ncl de li ser 170 salan, ku ew hatiye bi min re kirin. Metzger li Rayi jrn dide:

The ji bil yn min hem xwezay bivnev b. The surprz e ku nisb gelek ku hatiye jibergirtin ji ceribandin li ber xwe. Eger gotinn ku di destpk de li ser text amade kiribn, bi v away ye, tu kes şiroveyan baş ji bo v yek j gotinn bijarte hene. (2. Metzger, pp. 183)

Ev FNns bi hin destnivsaran de ev error geliyane kirine. Madd gişt destnivsa me dide du options. Tu kes dikare nşan bide ku peyvn ji destpk yan j km bn. The pnc edtorn wek model kar antibysantinska xwe bidomne, ji bo bijartina text, ku ji "text paş cibey" li ser bingeh deviates ku ew bi ten dikarin yek yek gengaz, yan ku ew kesn ku hatiye jibergirtin text sererastkirin i li vir b de kmahiya we. Ew ji bo ku fikra btir eşkere vekir bn ku yek ji ya ku hatiye jibergirtin yn du gotinn ji qesta bbm paş ji v ewtiya li ser ji bo yn din kopyayn xwe veguhestin ne. Eger tu di gotinn bi km wusa j dibje, ku y ku baweriy tne jiyana w ya herhey, l paş winda rastiy de girng e ku div em li ku sa bawer ji bo jiyana w ya herhey.

1 Cor. 15:47, Xudan ji ezmanan

1 Cor.  15:47, Xudan ji ezmanan

Wek ji bo bav kaln dr wiha bav kaln dr, bi Xudan di nivsnn w: Tetullianus, Hippolytus Victorinus ji Pettau ji 200 Basil the Great ji 300 e. Qibris ji 200 ya ji 300 da, Hilary yn Poitiers St. Athanasius: The Fathers jr Xudan di nivseke xwe de, tune ne. Ku div hn hilbijrin? Ev FNns piştgiriya z ji bo hem options, hem ji bav dr destnivsn Greek kevnar. Yek text ol, ango destnivsaran de Bzans de hene ku Xudan text ol yn din, ango destnivsaran de Vulgate i ku Xudan tune ne. Metzger comments li ser hilbijartina xwe feramoş Xudan. "Heke peyva (Xudan) di destpk de li wir b, da FNns tu ber v yek j, div hatine hiştin li derve ye." (2 Metzger, p. 501-502) Careke din zelal dibe ku ew ne vekir ne ji ber ku dikare bibe ew ewt jibergirtin, ku kesek jibergirtin Ev peyva bihur. Sedemek din j dikarin bibin ku Eusebius, ku lk'oln bidin Qeyser Constantine hilda. Eusebius bawer nekirin ku sa bi xwe Xwed b. Ji ber ku li wir ji xwe cihtiyn di navbera destnivsn cuda bn, wek FNns j htmala ku ew destnivsn ku hevgirt bi baweriyn w bn hilbijart. Ev FNns zanyar text difikirin ku her du destnivsn kevn Alef (Sinaiticus) B (Vatkan) ji van bare Qeyser Constantine bi fermana Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Ji ber ku li wir ji xwe cihtiyn di navbera destnivsn cuda bn, wek FNns j htmala ku ew destnivsn ku hevgirt bi baweriyn w bn hilbijart. Ev FNns zanyar text difikirin ku her du destnivsn kevn Alef (Sinaiticus) B (Vatkan) ji van bare Qeyser Constantine bi fermana Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Ji ber ku li wir ji xwe cihtiyn di navbera destnivsn cuda bn, wek FNns j htmala ku ew destnivsn ku hevgirt bi baweriyn w bn hilbijart. Ev FNns zanyar text difikirin ku her du destnivsn kevn Alef (Sinaiticus) B (Vatkan) ji van bare Qeyser Constantine bi fermana Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 Xwed di beden de xuya

1 Tim.  3:16 Xwed di beden de xuya

Li vir pirs ew e ka li w der ti). A confirmation pir xurt ku sa Xwed, Xweday, an j ew (bi kurd ye:. Di beden de xuya Gelek hnkirinn, wek Şahidn Yahowa, d zehmet be ku win ji algirn v rastiy dike ku sa, Xwed di beden de xuya undisturbed nehatiye hiştin end bav bawermendn destpk de ew e ku di nivseke xwe de, di heman dem de bav dra Karina ji Nyssa, ku li ser 300 dixebite, Xwed xwed li xwe, nivsn xwe. li gor Metzger, wan guman kir ku ew correction li ser peyva, ku wek printer dikarin raman hene xelet kte b ev guhertin Xwed, option din ku Metzger edtorn din ji bo herkes a aper de hate guherandin ji Xwed vekir bn ji bo "bide azmn dogmatk mezintir." Metzger, rzdike di nav de piştgiriya origen ji bo ev be ku, di heman dem de em dizanin ku origen li hnkirina li ser stik. (2 bawer ne. Metzger, p. 573-574) b a şer yn paşlaxwe li 300 hene ew dr e-birib, ji bo hizir bn ku hzn ku xwest ku j Xwed ji text li wir ne.

Mark. 16: 9-20

The pnc edtorn text bingehn ya n di w baweriy de ku tevahiya v beş mezin ji text di Mizgn de Mark ya a lzdekirina e. Hewl t dtin bi bi j van hem diwanzdeh ayetn ji Kitba Proz, l w dem gelek xwendevann Bible hilbijart ji werger buy ne. Ji ber v yek, ji wergern modern nediwr ku j van diwanzdeh ayetan de, di heman dem de Cor ku dirjkirina ku ne ji bo ku Mizgniya esl, ku ne ad e, ji bo. Asliyey. (1917), Bible 2000 ncl nuBibeln. Ku delln ku van ayetan de jidil in, pir bi hz e. Ev FNns 620 Grek ku li Mark, li 618 ji van FNns van diwanzdeh ayetan de bi. Ev e ten di du destnivsn Alef (Sinaiticus) B (Vatinanus), ku ew j winda ne. An destnivsa z ji heman dem de, A, bi her diwanzdeh ayetan de heye. Hem destnivsn kevn Latn xwed ayetan de ji bil K, ku a finish kurt. bav bawermendn destpk de ji van diwanzdeh ayetn re bjin, ji ca. Justin Şehd 150 CE .. p ve Irenaeus zar sala 180 li tevahiya ayet de ji Mark. 16:19. awa ayetan de bn zdekirin, eger ew 200 salan heb li ber Sinaiticus Vaticanus nivsn? Li gel v, her du ji van destnivsaran de, Alef B z ayetan de, derketina ji cihek vala mezin vala, wek nşanek e ku winda text Bible. Probably ew fnna nivs winda hv nivsandin li wir bn. Rexnegir Text dibjin ku diwanzdeh ayetn cara xwed style cuda ji ber ku her du peyvn tpk bi winda, paş / paş maf dr, di heman dem de w mijar de lkolner text Burgon lkoln hatiye hat gotin ku ji van peyvn bi her li end beşn din n Mark de kmahiya we. Ew j dibjin ku Eusebius Jerome van ayetan de di piraniya destnivsn w tuneb. L ev ew e pir hevgirt, an na, ew dibjin, parzvann yn di nivs de n bingehn ku ev e ku hejmara destnivsn ku girng in ne. L bel di v rewş de, hejmara bandora ji nişka ve. Ev FNns yek ji argumann xwe ji bo pdana rexne bigirin. Ev bi rast j ramaneke rind dr-birib, ku yek ji d dest bi l zde bike diwanzdeh ayetan de, dema ku hn dizanin ku encamn giran in, eger hn l zde bike an j salek.

Ev e madd destnivsa total an nivısar e ji bav dra ku nexwest ku Metzger edtorn din hesibandin van ayetan de got, l ne btir model kar wan, ku pkhatib ji du rzikn:

  1. Dema B (Vatkan) Alef (Sinaiticus) bi hev, di heman dem de j cih ji yn din destnivsaran de em li pey van her du.
  2. Dema FNns cudahiyn da her baş ew e ji bo hilbijartina text e ku cuda ji text ol piştre, ango destnivsaran de Bzans.

Nasname

Em niha bi saya diwanzdeh beşan de derbas ku nşan bide awa hilbijartina text to the text bingehn ya n de . Hinek ji van daxuyaniyan tkildar nakokyn yn din j di war piştgiriya ji bo sa car dike. Piştgiriya ji destnivsn cuda cuda bin ji yek cih din. Carna di nava her kevn destnivsaran de bihztir carna naziktir e. L bel gelek caran ji text / piştgiriya Nivsar, pşwaz Bzans de ji yek an pir zdetir destnivsn kevn Greek. Zanyarn Text dibjin, ku ro em xwe bigihnin destnivsn kevn baştir ji wan li 1500s heb, l B (Vatkan) jixwe di 1500s naskir b Alef (Sinaiticus) e, bi rast j handwriting baş ne. Ev j t zann ew e ku FNns gelek şaşiyn jibergirtin, di v destnivsa. Bi v reng handwriting xerab div ji ne li wir in berbiav ew ji text n Greek kir. Tev hebna destnivsaran de tir di 1500s ne ro, ev pirs gelek girng dibe: K div di hilbijartin de bide? Kesn ku xiristyan in bawer dikin ku Nivsara Proz ji bhna Xwed ye ji aliy providence Xudan, bi ya ji bo dema me de parastin kirina a hilbijartina text. L bel kesn ku bawer nakin ku Nivsara Proz b dayn, di w baweriy de ne ku Xudan text parastin, ew selection din. Ji ber ku ew di riya devk bawer dikin, w watey ku ew ku heri baş ew e dema ku ew FNns cudahiyn di nivs de, nivs ew e ku cuda ji text cibey paş hilbijre, ango Bzans. Di v review, em dikarin v encam ku eger hilbijartina di navbera destnivsaran de Bzans Vulgate b, da ku ew hilbijart ji bo dadvan ji text Bzans de. Ew di ser hemyan re xwest ku li pey destnivsa B (Vaticanus) favorite xwe, l em dikarin bi wan demn ku ew hilbijart ku ew ji ev destnivs, ji ber ku ew bi rva bi destnivsaran de Bzans de di hilbijartina di navbera jr B (Vatkan) b bibnin an dadvan ji text Bzans de, wek ew hilbijart ji bo dadvan ji text Bzans de. Ev antibysantiska modela ku ewqas baş t zann, ne kar, kes dikare li ser li yek ji pirtkn Metzger xwendin. (1. Metzger, p. 87) Ev e modela kar zanist di heman dem de li ser bingeha helwesta pve destnivsaran de Bzans pşwaz Text ne. Wisa model kar ne ten unscientific l cti- kemna e, ji ber ku şahidiya Proz li ser w paşguh dike.

Ger Mesh bawer dikin ku peyva Xwed dihatin yne, heb ku ji selection, wek ku heb ji text Grek de, ku bye FNns temslkirin di madd destnivsa kolektf, ango ji text Bzans de ku piştre fck berdewama pşwaz Text. L bel mixabin, ji text bingehn ya n, bi hem xeletyn nakokyn xwe bingeh ji bo hema hema hem wergern swd di 1900 destpka saln 2000 ve, bi du stisnayan. Guhertoya şran ji Karl XII Bible 1923 beley, hem li ser pşwaz Nivsar di bingeha. Bi ten di Ahda N de derbar guhertinn ku li derdora 3300 cihn! Ji bo kesn ku dixwazin ku bizanibin zdetir, em Pęţniyar serdana malpera me, bibel.se , ku tu videos gelek gotar nqaşn enjoy.


SWEDISH beley

Bo Hagstedt, Serok

Andr Juthe Ph. D.


→ Download gotara wek pdf file.


Binre beşn ber:

malpera reformasyon Proz: www.bibel.se

Binre j:


avkan

  1. Bruce M. Metzger, The Text yn di Ahda N de, Ev ji nifşek a, ya gendely Restoration, apa 4an de, Oxford University Press di sala 1968 ye.
  2. Bruce M. Metzger, A Commentary pşin ko li ser Greek Peymana N, apa 2nd, Deutsche Bibelesellschaft / Civak German Bible, Stuttgart, apkirina 8'emn. Di sala 2007 de.
  3. John William Burgon, The Guhertoya ncl, apkirina duyemn, Dean Burgon Society Press, New Jersey, di 2000 de.
  4. JA Moorman, Early Notn, bav Church, Version Authorized, The Bible bo ro Press, New Jersey, 2005. Moorman li FNns belgeyn destnivs berhev hatiye heta zar Fathers Church de. avkaniyn ew bi kar hatiye edition heştan Tischendorfs, saf-Aland Versiyon ji 26 e, li United Bible Komeleyn apa syemn di sala 1975, maps of the destnivsaran de li The Text yn di Ahda N de ji aliy Kurt Barbara Aland, hev- CE Leggs ji Metta Mark, end quotes in ji von Soden, Hodges Farstad, snopssa land ji ncl Hoskier ji Peyxama.
  5. Metta Black, Commentary Peake li ser ncl de, ncl 1962nd Edition
  6. Bruce M. Metzger, Peymana N, Background w, mezinbn, Content, Abingdon Press, 1965th
  7. TC Skeat, The Codex Sinaiticus The Codex Alexandrinus, London, Muzexaneya Brtanyay di sala 1963 de.
  8. rapora xwe ya salane Swedish Bible Society, di deqeyn 21 Nsan li 1886.


submit to reddit


Vill du bli frlst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalnk | Kopiera lnk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla p Jesu Gudom r den som inte blivit fdd p nytt, oavsett versttningar. Och oavsett versttningar vet den som r fdd p nytt att Jesus r Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet x att Jesus alltid varit det fr han r Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlttat om hela skriften var utan mnsklig bristpverkan tex i Uppenbarelseboken dr den blekgula hsten egentligen r en grn hst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FR DENNA PMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, r mina ftters lykta, ett ljus p min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

ndrar man, lgger till, drar bort, d r det svrt att frst Ordet, d r det ingen Helig Skrift lngre och d blir det frvirring

Mrkligt att ndra en grundtext ???

Var finns vrdnaden och respekten fr Guds Ord som r heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det hr r fantastiskt och visar hur mycket vi behver varandra. Vi r mnga som inte kan grundsprken. Var och en bidrar efter egen frmga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och gldjer mig ver att ngra kan. Se beroendet i vr mnniskofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln r en bra versttning.. Nr jag brjade lsa bibeln igen efter mnga r.. Efter mnga r i misr och hopplshet och jag ter igen kunde gripa tag i GUDS ND och f tillbaka mitt hopp.. Hade lst 1917 frut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En versttning jag lste str det i Rom 5:1 d vi nu blivit rttfrdiga av tro har vi fred med GUD genom vr HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln str det frid med GUD det r vl samma sak egentligen.. Men fred r ett bra ord allts vi har slutit fred med GUD genom att tro p den han har snt.. I gamla testamentet str det att fred m man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han frklarat oss rttfrdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gr det som r rttfrdigt.. Vi misslyckas ibland men vi frsker han tillrknar oss inte vra synder lngre vi r frsonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RTTFRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar vldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nd. Det r kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tnker inte g in p sjlva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillrckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, ven av bibeltrogna evangelikala forskare (dr Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte r rtt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras frsta kllhnvisning r till Metzger, men varfr inte ta en nyare upplaga, den fjrde frn 2005? Jag skulle ocks vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel p att det jag skrev i min artikel inte r ngot bara jag "hvdar".

Jag vill ocks ppeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpong med min artikel: jag ville vdja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelversttningar eller frska bedma versttarnas tro. Det ger ett ytterst mrkligt intryck fr icketroende att de kristna brkar om sin egen heliga Skrift och ifrgastter varandra. Jag menar att varje bibellsare kan i alla serisa bibelversttningar hitta allt mnniskan behver fr sin frlsning, och ingen versttning r fullkomlig, s lt oss tacka Gud fr att vi har s mnga versttningar som kan komplettera varandra. r det inte det viktigaste att folk lser Bibeln, oavsett versttning? Vldigt mnga kristna lser lngt vrre saker n en kanske ngot bristfllig Bibel, med bde texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter n ngra bibelversttare! Har inte mnga kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

S fint att du kom tillbaka till din tro p JESUS! 💕✝️💕D blev det gldje hos Gud och nglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Hller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

r det ngon som har ngra sikter om King James-bibeln p svenska? Vad ser ni fr fr- och nackdelar med denna i jmfrelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln r bttre fr egen del eftersom den r p svenska!

Men KJW r bra ocks! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt p de svenska versttningen av KJV http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker sprket r lite otympligt, d man verkar strvat en mer eller mindre bokstavlig versttning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras versttningsfilsofi att just King James-bibeln (allts inte bara de grundtexter den bygger p) skulle st under ett lfte om ofelbarhet. Det r ju en vldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar ver varfr vi inte har anvnt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon freslr fjrde upplagan frn 2005 av boken The Text of the New Testament, Its Transmission, Corruption and Restoration. Men vra citat frn den boken r frn fjrde upplagan. Nr en bok tar slut s gr man nya tryckningar. Om det sker frndringar i textinnehllet s blir det en annan utgva n den frsta (utgva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 r inte en ny utgva utan en ny tryckning av samma utgva som 1968. Det innebr att innehllet i boken frn 1968 och 2005 r detsamma. Om Aila har upptckt ngra skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berr vra citat, s vill vi grna f veta det, vi nskar bara frsvara Guds ord med hjlp av sanningen. Men i s fall har frlaget missat att ange att 2005 r en ny utgva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanstllning ver handskriftsbevis var att Annala hvdade att Reformationsbibelns grundtext bygger p handskrifter frn 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis p att det inte stmmer. Vi r vl medvetna om att det finns fler n Annala som gr liknande pstenden. Det gr emellertid inte dessa pstenden mer berttigade. ven om Erasmus inte hade tillgng till ldre handskrifter n frn 900-talet nr han gjorde sin sammanstllning, s har senare textfynd visat att Textus Receptus har std ven frn gamla handskrifter. Det blir drfr missvisande att pst att Textus Receptus bygger p handskrifter frn 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gr.

Nr det gller Annalas huvudpong att vi inte ska brka om den heliga Skrift s tnker hon mycket p hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste r att vi lser Bibeln oavsett vilken versttning vi anvnder. Detta r ett felaktigt resonemang. Det viktigaste r inte hur icke kristna ser p oss utan hur Gud ser p en bibelversttning, eftersom det r den heliga Skrift som Gud sjlv r frfattare till. Om en versttning inte sger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frlsta, s behver vi reagera och sga ifrn. Man kan bli frlst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer fr mnga kristna) eller utan ngon bibel alls. Men det r inget skl mot att gra allt man kan fr att f den bsta mjliga versttningen av en korrekt grundtext och att kritisera de versttningar som inte hller det mttet. Vr respekt infr Gud och sanningen br inte ge oss ngot annat val.

Annala bortser frn det faktum att det r viktigt vilken tro man har nr man sorterar bland handskrifterna fr att vlja ut rtt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgngspunkt s kan det pverka vilka handskrifter man vljer som kta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis fr att de fem mn som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgngspunkt och drmed valde fel handskrifter. Det r ocks s att om man har fel tro nr det gller grundlggande kristen tro, s kommer det att pverka versttningen. Vr avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men dremot har vi nskat gra varje bibellsare uppmrksam p dess uppenbara brister. Det r en plikt fr varje lrjunge till Jesus att ppeka nr hans ord och budskap inte terges korrekt. ven utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, ven om de anvnder samma grundtext. Sjlvklart blir Folkbibelns versttning bttre n Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som r fdda p nytt, har medverkat i versttningen. S r inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna verstta den heliga Skrift om man inte r fdd p nytt? Det r ett knt faktum att inte alla som medverkade i versttningen av Bibel 2000 var fdda p nytt. Till och med sdana som inte tror att det finns ngon Gud har medverkat. Fr den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan lsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita p Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, s r vr huvudpong att nr det gller en versttning av Bibeln, s gr man det fr Herren. Det viktigaste blir d att i gudsfruktan gra sitt bsta fr att f fram en versttning som kan bli godknd av Herren. Om det r ngot som vi mnniskor anser att vi ska kunna lita p s r det Bibeln. Den r ju fundamentet fr de kristna lrorna. Drfr menar vi att det r viktigt att vlja inte bara en bra versttning utan en bra versttning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag bde bra och dliga versttningar av Bibeln. Om vi lser en bra bibelversttning och gr som det str s blir det bra frukt i vra liv, men om vi lser en dlig versttning, som r full av motsgelser och felaktiga pstenden, s blir frukten i vra liv smre. Det bsta r om folk lser en Bibel som r en bra versttning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordfrande

Andr Juthe Ph. D.

Svara


Torbjrn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Vrdefulla tankar.

Det r vrdefulla tankar Bo ger oss. Alltfr ofta har de psykologiska stllningstagandena, ofta undermedvetna, frbisetts d en bibelversttning debatterats. P ett fredmligt stt s guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den psigt verlgsna ton som man annars anvnder mot lekmn.

-- En versttning ska vara en versttning. Inte en frklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras versttning av GT r betydligt bttre. Luthers versttning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta frn hften '. Men andra sidan gav han ju oss hela Bibeln p vrt eget sprk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge kesson versatte alltihop. Nr jag grunnar ver ngot s gr jag alltid dit eller s tar jag omvgen ver Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s versttning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln knns kta och har ett friskt sprk. Hoppas bara att deras pgende versttning av psaltaren i GT kan behlla ordvalrerna och samtidigt f den fina poetiska klangen som lever i 1917 - rs versttning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tnkte att mnga av de grupper (tminstone i USA) som hrdast driver KJV-onlyism eller frsvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, ocks r rrelser som fretrder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska frsamlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni p det?

Svara


Christer berg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni p det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln.Allts ingen diskussion som inte har mnet att gra.

Svara


Torbjrn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar dr det frekommit bibelversttningar p landets sprk lngt fre Luther och Wycliffe. D jag gick i skolan framstlldes Luther lite som en superhjlte som versatte NT av Reformationsbibeln p tre mnader! Onekligen en bragd. Men vad f vet r att det innan honom fanns minst 14 versttningar till tyska sprket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanstllningen av grundtexten. Medans hans kollegor gnade sig att brnna upp bde biblarversttningar och gare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit vljer jag att inte g in p ngon nrmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nmnt: det finns alldeles tillrckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter fr att den som vill kan bekanta sig med dem sjlv. Jag skulle bara nska att alla lste p och tnkte efter lite, innan man kommer med s bergskra sikter om andras arbeten och frsk till bevisfring mot dem.

Jag skulle ocks fortfarande vilja vdja till kristenheten att hlla en lite dmjukare och respektfull attityd mot vra vedertagna bibelversttningar inte bara fr icketroendes skull utan ocks drfr att Bibeln varnar oss fr att dma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe r kapabla att bedma hur Gud ser p vra olika bibelversttningar utan fr nog (precis som jag och alla andra) nja sig med att vi r begrnsade mnniskor allesammans. Om det nu vore s bekymmersamt att bara en enda svensk bibelversttning r den rtta, s mste alla deras tro ifrgasttas som blivit troende tack vare och rttat sitt liv efter en annan versttning. Jag har lite svrt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill g s lngt, och just drfr vore lite mer dmjukhet p sin plats. Sjlvupphjelse och ifrgasttande av andra vcker inte den respekt som de antagligen strvar efter.

Jag mter stndigt uppriktiga och rliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelversttningar p det stt som Hagstedt & Juthe (och mnga andra) vill hvda att de r (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har p mina frelsningsresor och i andra sammanhang ftt frska frsvara andra bibelversttare faktiskt ocks Reformationsbibeln! just drfr att alla versttare r bristflliga mnniskor och i behov av samma Guds nd och frltelse som alla andra, och kan gra oss skyldiga till mnga felbedmningar och misstag. Men dmande attityder mot andra har jag aldrig kunnat frsvara, oavsett varifrn de kommer. Jag knner personligen andra bibelversttare och representanter frn olika bibelsllskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i vra gemensamma mten kring Bibeln, dess versttning och spridning), och jag hyser en stor respekt fr dem som arbetar med Guds Ord, ven om vi inte alltid tnker lika i varje detalj. Vi strvar efter samma ml, att gra Jesus knd som vrldens Frlsare och frska vertyga mnniskor om att han r vgen, sanningen och livet.

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Vldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD r sanningen str det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gr olika doktriner av.. Det gr att lsa alla versttningar och rkna ut vad GUD vill sga till oss dmjuka er fr GUD s ska djvulen fly frn er... Och han skall upphja er och ra er (visa sin vilja).. Tack fr alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla rhundranden..

Svara


Andr Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte gr i svaroml p sakfrgan p ngon enda punkt av det vi tagit upp. Vi hller med henne p den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedma hur Gud ser p de olika bibelversttningarna. Annala varnar fr att vi inte ska dma. Om hon vill pst att vi r dmande, s tar hon fel, vi har enbart gjort en bedmning av en versttning (Bibel 2000) och talat om att den inte sger sanningen p flera stllen.

Vidare efterlyser Annala mer dmjukhet och varnar fr sjlvupphjelse och ifrgasttande. Vi har svrt att knna igen denna beskrivning. r vi mindre dmjuka n de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med absolut skerhet att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte r ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gtt igenom det samlade handskriftsmaterialet och gtt igenom alla deras argument. Bde vi sjlva och erknda textforskare har kunnat konstatera att inte ngot av deras argument hller. Varfr r vi mindre dmjuka nr vi sger att de tolv verserna med absolut skerhet r kta och ursprunglig? Det mrkliga r att nr vi hvdar att just Textus Receptus r den korrekta grundtexten, s r det brist p dmjukhet. Men om Annala och andra nutida versttare hvdar att den nya grundtexten r den rtta, s r man istllet dmjuk!

Men att hvda att de som fresprkar ngon annan grundtext n Textus Receptus inte skulle gra precis samma sjlvupphjande ansprk r naturligtvis felaktigt. Ty att hvda att en grundtext r den korrekta r rimligtvis frn ett kristet perspektiv det samma som att hvda att Gud anser att den r korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte r korrekt? Annala: skriver vidare: Jag skulle bara nska att alla lste p och tnkte efter lite, innan man kommer med s bergskra sikter om andras arbeten och frsk till bevisfring mot dem. Ok, men det r ju precis det som vi gjort med tskilliga debattartiklar, och frgan r om det r vidare dmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte r plsta och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt nr man inte p ngon enda punkt visar att vi har fel i sak? r det dmjukt? Det r ocks svrt att se varfr vi inte kan ha respekt fr dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hvdar att Textus Receptus r den ursprungliga texten. Det ska tillggas att vi har djup respekt fr bde Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte stndpunkten att Textus Receptus br ersttas av den reviderade texten. Varfr r det dmande att fresprka Textus Receptus men inte dmande att fresprka den reviderade moderna textsammansttningen?

Annala hvdar vidare i sitt inlgg att det vore bekymmersamt om bara en enda svensk versttning r den rtta. Vidare d: mste alla deras tro ifrgasttas som blivit troende tack vare och rttat sitt liv efter en annan versttning. Detta r inte ngot som vi har psttt. Vi har istllet hvdat att man kan bli frlst genom att lsa de flesta bibelversttningar som vi har samt att man ven kan hitta vrdefull undervisning fr de kristna. Men om man lser ett av de bibelstllen som lr fel och fljer det, d kan man komma fel, ssom t. ex. om man lser 1 Petr. 2:2 dr det str i den felaktiga grundtexten att man kan vxa upp till frlsning. Om man fljer denna undervisning och frbiser det faktumet att vi mste bli fdda p nytt, dvs. omvnda oss, fr att bli frlsta, d blir det fel. Frlsning r inget man kan vxa upp till, det r bara ngot man kan ta emot som en gva.

Vi hller med Annala p den punkten att vi alla r bristflliga mnniskor som r i behov av samma Guds nd och frltelse inklusive bibelversttare. Vi har aldrig gnat oss t att dma andra bibelversttare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med ngra personliga anklagelser. Dremot har vi lyft fram vilken tro och vertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hg grad pverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att g in argumentation angende huvudmnet fr vr artikel, den rtta grundtexten till Nya Testamentet, s drfr betraktar vi debatten som avslutad. Christer berg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Lsarna fr sjlva bedma vilken position det r som har de bsta argumenten fr sig.

Med nskan om Guds rika vlsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordfrande

Andr Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till Andr Juthe.

Bra skrivit kra brder i Kristus! Jag har kpt mnga Reformationsbiblar av er och den versttningen knner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann dmjukhet i ert arbete med att verstta. nnu en gng vill jag sga tack frn mitt hjrta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln versatt.

Med Varma Hlsningar

En som r trogen kpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Frsta gngen du skriver mste ditt namn och mejl godknnas.


Kom ihg mig?


Prenumera p Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 04:45

Jesus sker: Konstantin, Conny!

"S lskade Gud vrlden att han utgav sin enfdde Son [Jesus], fr att var och en som tror p honom inte ska g frlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men s mnga som tog emot honom [Jesus], t dem gav han rtt att bli Guds barn, t dem som tror p hans namn." - Joh 1:12

"Om du drfr med din mun beknner att Jesus r Herren och i ditt hjrta tror att Gud har uppvckt honom frn de dda, skall du bli frlst." - Rom 10:9

Vill du bli frlst och f alla dina synder frltna? Be den hr bnen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och beknner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppvckt dig frn de dda. Tack att jag nu r frlst. Tack att du har frltit mig och tack att jag nu r ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bnen hr ovan?
Ja!


Senaste bnmnet p Bnesidan
tisdag 21 maj 2019 01:46

Be fr oss behver Jesus i vrt liv

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer berg och dottern Desir.

Denna bloggsajt r skapad och drivs av evangelisten Christer berg, 55 r gammal. Christer berg blev frlst d han tog emot Jesus som sin Herre fr 35 r sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits p ntet sedan 2001, allts 18 r i r. Christer berg r en nkeman sedan 2008. Han har en dotter p 13 r, Desir, som brukar kallas fr "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 r om han hade levt idag. Allt detta finns att lsa om i boken Den lngsta natten. Christer berg drivs av att frkunna om Jesus och hur man blir frlst. Det r drfr som denna bloggsajt finns till.

Varsgod! Du fr kopiera mina artiklar och publicera p din egen blogg eller hemsida om du lnkar till sidan du har hmtat det!

MediaCreeper

Apg29 anvnder cookies. Cookies r en liten fil som lagras i din dator. Detta gr att stnga av i din webblsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp