Surfar nu: 423 www.apg29.nu

O le mau faavae o le KJV o loo lagolagoina e tusitusiga anamua 

E Bo Hagstedt, Taitaifono, André Juthe TA. D. Suetena KJV. 

O le mau faavae o le KJV o loo lagolagoina e tusitusiga anamua

faaalia manino i lenei mataupu faataitaiga o le auala o le filifiliga o le fou alu mau faavae i ai.


→ Download le mataupu faavae o se faila pdf.

faaalia manino i lenei mataupu faataitaiga o le auala o le filifiliga o le fou alu mau faavae i ai. O faataitaiga e sefulu lua o lo o aofia i lenei mataupu faatumutumuga e aofia ai:

finau Aila Annala o le mau faavae tuai mai le 1500, o le tusiga Maua e faavae i tusitusiga 900-1200 senituri. Ae peitai, o se tala fatu tenacious. O le mea moni o loo faavae foi le tusiga Maua i tusitusiga matutua, lea o le a faamaonia lenei mataupu. I tatou i le KJV talitonu ua faasaoina le Tusi Paia ma le mau faavae i lo tatou aso e ala i le taitaiga a le Atua.

O nisi taimi ua mavae, Aila Annala, faaliliutusi autu nuBibeln, o se mataupu i le aso nei o le Lalolagi lea sa lagolagoina e le tatau ona tatou finau Kerisiano e uiga i le Tusi Paia. Sa ia faapea mai i Suetena tatou maua le tele o faaliliuga lelei e ui lava oi tatou o se atunuu laiti ma de-Christianized ma e felagolagomai nei faaliliuga. faanoanoa Aila o nisi tagata tuuaia ai e le Tusi Paia i le 2000 mo le taumafai e faaumatia le itu Atua o Keriso. Fai mai foi o faaliliuga fou e faavae i luga o le mau faavae fou mai le e foliga 1970 e faia ia sili atu ona o lena taimi nei ua avanoa sili atu e matua tusitusiga.

I tatou mai Swedish KJV ai o se manatu eseese. E le o se lagolago o faaliliuga eseese feteenai ma le aoaoga faavae Kerisiano autu. Tatou te le finau e uiga i le Tusi Paia, ae i le isi itu, tatou te mananao e puipuia ai le Agaga o Tusitusiga Paia ma ona anotusi faavae, tatou te talitonu, e ala ua faasaoina o le taitaiga a le Atua i lo tatou taimi. O le a faasaoina e le Atua Lana afioga o le le lava molimau manino a le Tusi Paia (Isaia 40: 8. Nee 8:. 8. Salamo 12: 6-7, 119: 152nd Mataio 5:18 Lk 16:17 Roma 15:.... 4 1. Pt 1: 23-25.). O le a matua faigata lava foi ona faalagolago i le Tusi Paia pe afai tatou te le mafai ona faalagolago i faasaoina ona anotusi. E faapefea ona tatou iloa mo se faataitaiga e leai se maua lumanai o matua tusitusiga e sili atu faapuupuu nai lo le anotusi Alexandrian faia le anotusi tatou nei talitonu o le afioga a le Atua, e le i ai moni iina? I le faaiuga, o le faavaivaia afioga atoa a le Atua.

Le Tusi Paia i le 2000 faaititia ai le itu Atua o Keriso e le o se tuuaiga leaga, ae na o le upu moni faamaoni. Ua lava e faitau i le Roma. 1: 4, lea i le 2000 o le Tusi Paia o loo faapea mai sa faapipiiina o Iesu o le Alo o le Atua e ala i lona toetu mai le oti. Ae sa le faailoa atu o le Alo o le Atua e Iesu lona toetu - na fanau mai o le atalii o le Atua ma o le atalii o le Atua i lona olaga, lona maliu, lona toetu ma le faavavau. Gata i lea, o loo taʻua Iesu o le Alo o le Atua ma se tamai 'ava, ma ina ua tasi le aso ifo le tulivae ma taʻutaʻu atu o Iesu o le Alii, Phil. 2:11, tusia e le alii ma le itiiti h, ao valaau Peter o le papa ma se tupe faavae C i Matt. 16:18.

tapa Aila ai FNns tusitusiga i le Galuega. 9: 6 o lo o faaopoopo i le tusiga Maua. E saʻo o le upu nei i le Galuega. 9: 5-6 o loo misi i le tele o tusitusiga Eleni:

Le fuaiupu e 5. "E faigata ia te oe ona aa i tui." E moni o nei upu o loo misi i le tele o le tusitusiga Greek ae latou FNns ma le tusitusiga Latina anamua, le Vulgate. O upu o loo i ai foi a Suria tusitusiga Peshitta ma i tusitusiga Eleni, code E, ma le 431, ae i le fuaiupu ae le fa. E le gata i FNns upu i tusitusiga Eleni uma o Galuega. 26:14.

Fuaiupu 6. "O le gatete ma le ofo tele, sa ia fai mai: Le Alii e, o le mea e te manao ou te faia? Ona fai mai lea o le Alii ia te ia. "O nei upu ua leai foi i le tele o tusitusiga Greek ae pei lava o le upu i le fuaiupu e 5 FNns le tele o tusitusiga Latina anamua, le Vulgate, ma i nisi lomiga Suria ma Coptic anamua. I le faaopoopo FNns foi e pei o nei upu i tusitusiga Eleni uma le upu o v5 i se isi nofoaga i totonu o le tusi o Galuega (Galu. 22:10).

O le faamaoniga sili ona taua o le upu o le fuaiupu e 5 ma le 6 e moni ua faamaonia e le Agaga Paia, e ala i le mau lava lea e tasi e foliga mai i le lua o isi nofoaga i le Galuega, Tulafono. 22:10, ma le 26:14.

A o le avanoa i matua tusitusiga, e moni o le aso ua tatou maua le avanoa sili atu e matua tusitusiga nai lo i latou sa i le 1500. finau Aila o le mau faavae tuai mai le 1500, o le tusiga Maua e faavae i tusitusiga 900-1200 senituri. Ae peitai, o se tala fatu tenacious. O le mea moni o loo faavae foi le tusiga Maua i matua tusitusiga. fesili Aila i lona laina mulimuli lea o nei tusitusiga. O le a tatou i le taimi nei faamatala mea nei. Ae pe a tatou vaai i lena tusitusiga anamua i le gagana Eleni, o mai le 350 i le 400 a, o lea e mafai ona vaavaai ese mai i se mau o le Tusi Paia i le isi. Ae tatou te vaavaai i tusitusiga mai le 500 seia oo i le amataga o le 1500 e pei o le tusitusiga Byzantine o le vaega aupito toatele aiai ma latou i ai i maliega lelei.

tautino Metzger i le "O Le Talafaasolopito o NT Faitioga Textual" o le ua faasaoina tusitusiga Byzantine a läsvariation e mafai ona tusia i le aso i le senituri lona lua po o lona tolu ina ua mavae le mauaina o tusitusiga papyrus, p45, p46 ma p66.

manatunatuga faafilosofia ma faafaifeau aafia ai le auala faataitaiga

Ae tatou te leʻi vaai i ni fuaitau faapitoa, tatou muamua e te manao e te fai atu ua tatou finau muamua i le tele o mataupu, ma isi moni o tusitusiga Byzantine. O nei tusitusiga i ai se tumau tele ma ua - e pei ona tatou vaai i ai - e ala i le faasaoina o le taitaiga a le Atua le uluai tusitusiga faavae. Ua folafola mai e le Atua e faasaoina lana Afioga, ma afai e le o le Maua o tusiga o upu faasaoina o le Atua, o le mau e faapea o Aila talitonu ua faasaoina ai le Agaga Paia e ala i le seneturi? E manino lava o le talafaasolopito atoa ua tagata oe, e pei o Origen, Eusebius, Westcott ma Hort filifilia filifili e faitauga lea o manino Iesu paia ona sa latou le talitonu o le natura lava o Iesu o le Tama. E fai lava si faamoemoe moni lava,

auala filifilia antibysantisk filifili

O le a tatou tuuina atu nei se faataitaiga sima o le auala e pei o se faagasologa filifilia filifili malilie i ai i aso nei. Mo i tatou e malamalama i le auala alu le filifiliga o le mau i ai, e tatau ona tatou iloa foi se mea e uiga i le alii e toalima oe i le vaitau o le 1970 na tuuina mai e le anotusi fou faavae ma taiala o galuega latou faaaogaina. Le a le ituaiga o tusitusiga alofagia nei faatonu e lima? Carlo Martini o le Ekalesia Katoliko tuuina tusitusiga Vaticanus, o mai Alexandria. lei faia Bruce Metzger faaaogaina o le anotusi Byzantine e pei ona ia manatu ai e avea leaga. manao Allen Wikgren e faaaoga le mea e aoao atu matua e taumafai e toefuatai mai le uluaʻi tusitusiga. O lona uiga e na te leʻi manao e faia le faaaogaina o le mau avanoa o loo maua i tusitusiga Byzantine ma le tusiga Maua, ae sa manao e toefuatai mai le anotusi o se manatu e matua ma sili uluai tulaga e ala i le tusitusiga lea na oo mai Alexandria. lagona Mataio Black o le ituaiga tusitusiga Byzantine e le o le uluai ae o se taimi mulimuli ane tuufaatasia ma isi ATAD anotusi faalelotu. Mulimuli ane, ua tatou maua Kurt Aland e pei ona nafa uma mo le gagana Eleni, NestleAland 1979 (O tagata o le Tusi Paia ma nuBibelns mau autu), ma le tusiga o Sosaiete Iunaite Tusi Paia Eleni, 1975 (Tusi Paia 2000 mau faavae). lagona Aland le mafai ona latou faaaogaina o le ituaiga tusitusiga Byzantine, aua e le talafeagai i le faatuina o le uluaʻi tusitusiga. Ua tatou vaai e malilie uma e lima o le a latou taumafai e recreate a uluaʻi tusitusiga e sili atu ma le tusitusiga tuai mai Alexandria, ma vaai i le ituaiga tusitusiga Byzantine e mulimuli ane tuufaatasia ma isi ATAD anotusi faalelotu. Lē gata i lea, e tusa ma le gata i le Black ma Metzger o le uluai talalelei o le salalau vave tuufofoga ao lei sainia le pito i lalo ma faapea ona tulai le sese. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) o le mea sese faasaʻoina talu mai le ekalesia i le tusitusiga Byzantine, i lalo o manatu o nei tagata.

loo manino lelei Metzger latou faataitaiga faigaluega i se tasi o ana tusi: "A o le tusitusiga o se Tama o le ese o le Ekalesia i se fuaitau o le Tusi Paia, e masani lava e sili ona lelei e talia e pei ona ese mai le anotusi faalelotu mulimuli ane (o le Byzantine po Vulgate)". (1. Metzger, itulau 87) ua maua, i le filifiliga o upusii mai le Tama, ae o le a tatou iloa manino o lenei galuega o le faavae foi mo le filifiliga o mau i le Tusi Paia ona anotusi.

Taua o tusitusiga anamua

E FNns le tele o tusitusiga anamua, na tusia i ni mataitusi lapopoa, lea sa faapitoa lava le taua mo nei faatonu ona oi latou lava tuai uma. O le tele lava o taimi, e matua le tusitusiga i le laumua nai lo i latou i le tusi i lalo tulaga. I o tatou lipoti, ua tatou aoina faapitoa o faamatalaga mai le tusi o ja Moorman, tusitusiga muamua, tama o le Ekalesia, ma le Version Faatagaina, (4. Moorman) ma tusi a Bruce M. Metzger, A Textual Commentary i le gagana Eleni o le Feagaiga Fou, (2. Metzger) iinei o se lisi o nisi o tusitusiga tusia i mataitusi lapopoa:

  1. Tulafono Sinaiticus (Alef) mai le a 300. O loo i ai NT atoa.
  2. Tulafono Alexandrinus (A) i le 400 a. O loo i ai e toetoe lava uma NT.
  3. Tulafono Vaticanus (B) e ala i le 300 a. O loo i ai e toetoe lava uma o le NT vagana ai le mulimuli tusi e fa o le Feagaiga Fou.
  4. Tulafono Ephraemi Rescriptus (C) e ala i le 400 a. O loo i ai NT.
  5. Tulafono Bezae Cantabrigiensis (D) e 400 a. O loo i le Evagelia ma le Galuega.
  6. Tulafono Claromontanus (D) e 500 a. Pe tusi a Paulo i le gagana Eleni ma Latina.
  7. Tulafono Basilensis (E) mai le a 700. O loo i ai le Evagelia.
  8. Tulafono Washingtonianus (W) e ala i le 400 a. O loo i ai le Evagelia.

E le gata i FNns le fragments mai le tele o tusitusiga e oo lava i matua ma ua taʻua o tusitusiga papyrus. O le a tatou vaai i le taimi nei nisi o fuaitau patino o le Tusi Paia e vaai i le faataitaiga faigaluega, faaaogaina nei alii e toalima.

Ioane. 7: 8 misi lava i nisi o tusitusiga

I Ioane. 7: valu Fai mai Iesu i le fuaiupu e 8 e le tatau ona ia alu ae ia i le tausamiga i Ierusalema, ma i le fuaiupu e 10 o loo faapea mai ina ua alu atu lona uso i le tausamiga, ona ia foi atu iina. O le tele o tusitusiga i ai le upu ae. e taua ai lava le upu aua pe afai e misi, e le na fetalai Iesu i upu moni. A o upu ae FNns i tusitusiga anamua e pei o papyrus 66 ma le 75 ma tusiga faitio 'e sili ona fiafia tusilima Vatikana, e tatau ona latou filifilia le läsarten. O iinei e mafai ona tatou vaai i le otootoga o le tusitusiga matua:

ae FNns i le anotusi misi lava i le anotusi P66, P75, B, E, W Alef, D Toatele o tusitusiga Eleni ma mataitusi tetele Vulgate

Ua tatou vaai i le tuufaatasiga o se lagolago ia lava faatasi ma mamafa i totonu o le ulumatua tusitusiga aofia P66 tusitusiga papyrus ma P75 mai le a 200. I le fesootaiga ma le tuuina mai e le faatonu o le lima o le mau faavae fou i le 1975, lea na tuuina lomia Metzger se tusi lea na ia tuufaatasia faamatalaga i luga o le filifiliga latou te faia i le fuaitau o le Tusi Paia taitasi. O iinei na ia tusia le saunoaga lenei:

"O le mau ae na aofia ai anamua e faaitiitia le ogatasi i le va o le fuaiupu e 8 ma le 10." (2. Metzger, pp. 185)

e le o se faamatalaga faasaienisi lenei mea, ae na o se manatu e aunoa ma se faamaoniga. Aisea mate nei faatonu Tusi Paia na misi lava mai le amataga? Ia ona o le uluaʻi tusitusiga o loo i ai mea sese, e tusa ma i latou, o se vaega ona o le faaliliuina atu tuufofoga, sa latou mananao e toefuatai le anotusi i lona foliga uluai e tusa lava pe o se mea sese. Uma le anotusi Byzantine ma le Vulgate o se anotusi faalelotu mulimuli ane e tusa ma nei faatonu. Ae aisea e le talia e oo lava sa i ai mai le amataga pe a latou fiafia i le tusitusi, o le Vatikana, ma i ai foi o tusitusiga papyrus lua moni ae le upu? Mo lo latou toe iloiloina mau e ese mai le anotusi faalelotu mulimuli ane e pei o le Vulgate. O le tali o le nei faatonu lima galulue faataitaiga e uma ua fai mai ma le mulimuli lava o le mulimuli i le Vatikana, ae o luga o le uma e mulimuli i le "mau faalelotu" i le tulaga o tusitusiga Byzantine. E mulimuli i le mau Byzantine o le ekalesia Kerisiano faamaoni trad taitai mo le sili atu i le sefululima seneturi sa sili atu le taua nai lo se isi lava mea. Sa sili atu ona taua nai lo le mea anotusi atoa ma sa sili atu le taua nai lo o latou fiafia tusilima tautala i latou Vatikana. O na vaega sili ona tulaga ese lenei tulaga o antibysantiska o filifiliga mau nei faatonu lima. Sa sili atu ona taua nai lo le mea anotusi atoa ma sa sili atu le taua nai lo o latou fiafia tusilima tautala i latou Vatikana. O na vaega sili ona tulaga ese lenei tulaga o antibysantiska o filifiliga mau nei faatonu lima. Sa sili atu ona taua nai lo le mea anotusi atoa ma sa sili atu le taua nai lo o latou fiafia tusilima tautala i latou Vatikana. O na vaega sili ona tulaga ese lenei tulaga o antibysantiska o filifiliga mau nei faatonu lima.

Mareko. 1: 2 po o perofeta perofeta o Isaia

I le Mareko. 1: 2, o le fesili o le, pe e tatau ona 'o le perofeta o Isaia,' po o le 'perofeta. E upusii e lua, o le uluai mai Malaki ma le isi e sau mai le Isaia. O le mea lea, e le o saʻo e tusi perofeta. O se aotelega o tusitusiga matua:

perofeta perofeta o Isaia A, E, W Alef, B ma D Toatele o tusitusiga Eleni ma mataitusi tetele Vulgate

tuuina Metzger le saunoaga lenei i le mafuaaga ua latou filifili ai le perofeta o Isaia:

"O le mea lea faigofie ona iloa le mafuaaga e kopiina ai ua suia le upu" Perofeta o Isaia "(i le faitauga o FNns i le uluai molimau o le ituaiga tusitusiga Alexandrian ma i Sisifo) i le faaupuga tomua sili tele" o le perofeta. "(2 Metzger, itulau . 62)

E tusa ai ma Metzger, o le mea lea e sili ona lelei e filifili ai "le perofeta o Isaia," e tusa lava pe FNns se vaega tele o le tusitusiga o tusi uppercase ma lowercase le lagolagoina o le perofeta e pei o Isaia ese le perofeta mai le anotusi faalelotu mulimuli ane (ie Byzantine). Lea sa matuai leai se faataitaiga galuega faasaienisi latou mulimuli atu, ae na o se manatu, lea e manatu e faapea o loo i ai le mau o le Tusi Paia mea sese mai le amataga. Manatua o tusilima Alef (Sinaiticus), lea o loo aofia ai le tele o mea sese, o le mea sese lava lea e tasi i le Mata. 13:35, lea foi o le perofeta o Isaia, ae le upusii e mai le Salamo 78: 2 na ui i le faamaonia lenei mea sese pe sa i ai isi tusitusiga Eleni ma le mea sese lava e tasi.

Mareko 9:42 Po o ai lava e talitonu ia te au

Mareko 9:42 Ai se na te faatausuai se tasi oi latou nei e faatauvaa oe faatuatua ia te au, o le afioga lenei mo aʻu ua lē faia i nisi o tusitusiga. O se aotelega o mea tusitusiga:

Mai ia te Au FNns upu ma upu ia te au o loo misi A, B, C-2, E, W Alef, C *, D Toatele o tusitusiga Eleni ma mataitusi tetele Vulgate

Tatou te vaai i le otootoga o le lagolago mo le upu 'o ia te au' e matua malosi i totonu o le tusitusiga anamua e aofia ai le Vatikana ma FNns ma uma le Vulgate ma i le tele o tusitusiga ma tusi uppercase ma lowercase. Ae tusia Metzger i latou faamatalaga e faapea o le FNns se avanoa e ua aofia ai le upu mai tutusa nai lo i le Mataio 18: 6 Mo lenei mafuaaga, sa latou mumusu e nei upu ma tuu i totonu o puipui. Ae o le mafuaaga autu latou te le tuuina atu o le mea moni latou antibysantiska faataitaiga galulue: "Ina FNns eseesega, e sili ona saogalemu e filifili le anotusi e ese mai le anotusi faalelotu mulimuli ane, o lona uiga le anotusi Byzantine. "(1. Metzger, p. 87)

Matt. 5,22 lē ma faʻamāgaloina

Ae ou te fai atu ia te outou, o le ita Soo se tasi ma lona uso e aunoa ma se mafuaaga aoga, ia avea noatia mo le faamasinoga. O upu e aunoa ma se mafuaaga aoga ua lē i le tusitusiga Eleni. I le gagana Eleni, e le na o se upu. O se aotelega lenei:

O upu FNns lē ma faʻamāgaloina i le mau upu lē ma faʻamāgaloina o loo misi i le anotusi Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Toatele o Greek handskrifer ma mataitusi tetele Vulgate

E FNns lagolago malosi i matua tusitusiga ma e oo lava sii mai le Ekalesia e tama o le senituri lona lua onwards aua e leai se aoga mafuaaga ua moni ae tusia Metzger lenei mea i lana faamatalaga:

"E ui o le faitauina o le" leai aloaia mafuaaga "o salalau mai le senituri lona lua onwards, e sili atu e ono ua faaopoopo o le upu e le tagata o kopiina le anotusi e faamalulu i luma o le mamafa o tusitusiga paia, nai lo le afioga a ua lē faia e pei ona manaomia." (P . 11, Metzger 2)

le a vaai i le na Metzger ma le isi faatonu o mafuaaga o le upu e tatau ona faaopoopo, ae o le tatala i le manatu o le tagata na kopiina misia se upu. Aisea latou te faia lenei filifiliga? Afai e te iloa o latou antibysantiska faataitaiga galulue ina ia malamalama i le mafuaaga. Latou filifili le anotusi o deviates mai le "mau faalelotu mulimuli ane (ie Byzantine). O se isi mafuaaga mo le lē faia e aunoa ma se aoga mafuaaga ua na o le tamā ekalesia Origen tusitusiga o loo i ai lenei mea, ae manatu e aunoa ma na faaopoopo lelei mafuaaga. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 2:33 Iosefa ma lona tama

O nisi tusitusiga maua "o Iosefa ma lona tina ofo ..." ao le isi tusitusiga maua "lona tama ma lona tina ofo ...". Afai o loo i ai e avea Iosefa ma e taua tele lona tama i le vaaiga o le fanau mai taupou. O iinei i fafo aotelega:

Ma Iosefa ma lona tama, ma le A, E Alef, B ma D Toatele o tusitusiga Eleni o tusi uppercase ma lowercase Toatele Vulgate o le tusitusiga Latina tuai

Ua tatou vaai i le aotelega o se vaega toatele o Greek tusitusiga o tusi uppercase ma lowercase tuuina atu le lagolago mo le avea o Iosefa, ma le toatele foi o le tusitusiga Latina matua. I Tatian tuufaatasiga o le na faia o ia e avea Talalelei e fa e uiga i le 170 tausaga, ua faapea mai Josef. Ae Cyril o tusitusiga a Ierusalema, e galue i le ogatotonu o le 300, tala lea a lona tama.

Fai mai Metzger latou (o lona uiga, o le faatonu o le lima) talitonu e faasaʻoina ai e le Ekalesia le mea sese ina ia puipuia le fanau mai taupou. (2 Metzger, pp. 111-112) E FNns tusitusiga anamua ua uma tuuina atu le lagolago mo Iosefa ma lona tama. E le mafai ona faamaonia ai se mea, ae e tatau ona e filifili se tasi o filifiliga. Metzger ma le isi faatonu filifili e aunoa ma le faamaoniga o lona tamā faatasi ai ma le faamaoniga o le sese sa i ai mai le amataga ma le faasaʻoina lea o le Ekalesia o le mea sese. Ae o le "sese" sa i ai mai le amataga, lea, o se manatu faavae i le manatu unproven o le mea sese otometi lava e tatau ona ave nofoaga i le auina atu tuufofoga. I le faaopoopo atu, e le o nisi se taumatemate unproven na tutupu o le faaliliuina atu na tuufofoga. Faaauau pea ona latou mulimuli ia latou antibysantiska faataitaiga faigaluega, e filifili le anotusi o deviates mai le "mau faalelotu mulimuli ane", o lona uiga le anotusi Byzantine.

Matt. 6: 1 Meaalofa po o galuega lelei

KJV KJV

E ui lava e lagolago e le malosi tele mo le meaalofa i totonu o le ina FNns tusitusiga matua nai manusikulipi anamua e tuuina atu lona lagolago. E le gata i FNns meaalofa i totonu o tusitusiga a Tatian ma Origen. toaga Tatian i le faaiuga o le 100 a le ma Origen i le amataga o le 200 a. O se tasi e le manaomia ona avea ma se faitio iloga textual iloa ai läsvarianten "faaeteete i le faia o galuega lelei" o se valaau sese lea e ese i isi mau o le Tusi Paia. E pei ona mafai ona mafua filifiliga uma i tua i le popofou o le vaitau o Kerisiano, e tatau ona moni le filifiliga e iloa ai meaalofa e pei ona moni e pei o le mau e tatau ona ogatasi ma isi fuaitau o le Tusi Paia. O le Alii lava ia o le ua exhaled uma le Tusi Paia. Ae o le mea e leaga filifili nei e faatonu o le pito i luma sese o le mea saʻo. O nisi o le faatonu o lagona sa i ai mea sese i le mau ona o le auina atu fofoga o le Ekalesia talu mai le faasaʻoina. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) Ae o le afioga a le Atua na pasia i lalo tuufofoga e le tagata o se pepelo ua mafaafitia e le Alii lava ia ina ua ia faapea mai "Ua tuuina mai tusitusiga paia uma e ala i musumusuga a le Atua." (2 Tim. 3:16)

Mareko. 10:24 faalagolago i oa

KJV KJV

O se vaega toatele lofituina o tusitusiga Eleni ma Latina anamua tuuina atu le lagolago i le misi upu i le tusitusiga lua Vaticanus ma Sinaiticus. tuuina Metzger le faamatalaga lenei: O le mamafa o le fetalaiga a Iesu na faamaluluina e le faatomuaga o se isi kvalifkation faatapulaaina lona lautele ma aumaia latalata atili ai i le mataupu o le anotusi. (2 Metzger, p. 90) E le o le mea atoa o tusitusiga e filifili o latou filifiliga e aunoa ma se mate sa ogatasi ma latou le faavaea antibysantiska faigaluega faataitai.

Lk. 9:35 alofa po o le filifilia

KJV KJV

O mea atoa tusitusiga maua ai le lagolago mo le Alo pele. faamatalaga a Metzger o le:

Muamua ai i le Luka tu mautinoa le Filifilia, e tupu na o iinei i le Feagaiga Fou. O le filifiliga lona lua, lea e aofia ai se faaupuga sili atu e masani ai, ua tatau ona totogi i le tusitusia o faatasi Alo pele FL ätning. (2. Metzger, pp. 124)

Mfråga tatou: Mai le mea o loo filifilia ai e Iesu? E mafai faapefea e se tasi ma e na o se tasi o uluai ua filifilia, e tatau ona tatou filifilia le Alo? Ua ia i tatou le lua filifiliga e toetoe lava o matua e filifili mai ai. e matua faapitoa Metzger e muamua ua le tasi filifilia. Afai e te talitonu o le ua tuuina mai tusitusiga paia e ala i musumusuga a le Atua, ae ua pasia le mau mai le gutu i le gutu ma le atoatoa o le tagata, FNns lea o le tele o mea sese e manaomia ona faasaʻo. Ona o le a talafeagai e faapea na fetalai mai Personne: "O le Tusi Paia e mai le amataga ma i le galuega o le tagata" (8 Society Swedish Tusi Paia Faaletausaga) Personne o se tasi o alii e toatolu na tuuina i tatou e le ekalesia o le Tusi Paia 1917. Afai e te talitonu o Personne, o le Tusi Paia o se galuega o le tagata lea e mafai ona e filifili le Filifilia. Ae afai e te talitonu o le Agaga o Mau o manava mai e le Atua ma faasaoina, ona filifili Loʻu Atalii Pele.

Ioane. 6:47 O lē e talitonu mai ia te au

Ioane.  6:47 O lē e talitonu mai ia te au

O mea atoa tusitusiga tuuina atu lona lagolago i le upu mai ia te aʻu e moni, e ui lava i ni nai tusitusiga Eleni anamua aveese nei upu. Tatian faia o se tuufaatasiga o le Talalelei e uiga i le 170 tausaga e fa, lea na ia faatasi ma aʻu. tuuina Metzger le faamatalaga lenei:

O le faaopoopoga o aʻu o tulaga moni ma le maalofia. O le ofo o le matua tele o le kopiina teena le faaosoosoga. Afai o le upu na muamua sa i ai i le mau, ma o lea e leai se tasi faamalamalamaga lelei i le mafuaaga na aveesea upu. (2. Metzger, pp. 183)

E FNns le tele o tusitusiga ua kopiina lenei mea sese. O mea atoa tusitusiga aumaia ia i tatou filifiliga e lua. E leai se tasi e mafai ona faamaonia e faapea o le upu sa mai i le amataga po o misi. O le faatonu o le lima faaauau pea e pei ona antibysantinska faataitaiga faigaluega, e filifili le anotusi o deviates mai le "mau faalelotu mulimuli ane" i luga o le mafuaaga e faapea e mafai ona latou na vaai i le mafuaaga e tasi e mafai ai, o lona uiga faapea oi latou oe kopiina mau faasaʻoina mea sa leai iinei. Sa latou le tatalaina i le nai manatu manino o le kopiina misia se tasi oi latou e lua upu unintentionally ma faaliliuina lea o lenei mea sese i le i isi lau kopi. Afai o loo misi ina fetalai mai upu e lē talitonu ei ai le ola e faavavau, ae o loo misi i le upu moni taua e tatau ona tatou talitonu ia Iesu e maua le ola e faavavau.

1 Kori. 15:47 Alii mai le lagi

1 Kori.  15:47 Alii mai le lagi

Pei ona i ai mo tama o le ekalesia e faapea tamā i le lotu ma le Alii ana tusitusiga: Tetullianus, Hippolytus ma Victorinus o Pettau mai le 200 a le ma Basil le Sili mai le 300 a. E le tama nei le maua le Alii i ana tusitusiga: Cyprian mai le o le 200, ma Hilary o Poitiers ma St. Athanasius mai le a 300. Lea e tatau ona e filifilia? E FNns lagolago vave mo filifiliga, e le gata mai le tamā i le lotu ma le tusitusiga Eleni anamua. O se tasi o le mau lotu, o lona uiga maua tusitusiga Byzantine le Alii ma le isi anotusi faalelotu, o lona uiga e tusitusiga Vulgate le maua le Alii. faamatalaga Metzger i luga oa latou filifiliga e aveese le Alii. "Afai o le upu (o le Alii) o uluai iina, o lea FNns e leai se mafuaaga e tatau ona tuua i fafo." (2 Metzger, p. 501-502) toe avea manino e le tatala i latou ona e mafai ona avea o se mea sese e tusitusiga, ina ia kopiina misia se tasi lenei upu. O le isi mafuaaga e mafai ona e Eusebius, o le ave i fafo Tusi Paia i le Emperor Constantine. na le talitonu Eusebius o Iesu o le Atua. Talu ai ua uma ona sa eseesega i le va o tusitusiga eseese, e pei FNns foi le avanoa e ia filifilia le tusitusiga sa ogatasi ma lona talitonuga. E FNns manatu saienitisi mau le tusitusiga tuai lua Alef (Sinaiticus) ma B (Vatikana) mai nei Tusi Paia faatonuina Emperor Constantine e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Talu ai ua uma ona sa eseesega i le va o tusitusiga eseese, e pei FNns foi le avanoa e ia filifilia le tusitusiga sa ogatasi ma lona talitonuga. E FNns manatu saienitisi mau le tusitusiga tuai lua Alef (Sinaiticus) ma B (Vatikana) mai nei Tusi Paia faatonuina Emperor Constantine e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Talu ai ua uma ona sa eseesega i le va o tusitusiga eseese, e pei FNns foi le avanoa e ia filifilia le tusitusiga sa ogatasi ma lona talitonuga. E FNns manatu saienitisi mau le tusitusiga tuai lua Alef (Sinaiticus) ma B (Vatikana) mai nei Tusi Paia faatonuina Emperor Constantine e Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 faaalia le Atua i la le tino

1 Tim.  3:16 faaalia le Atua i la le tino

le fesili lenei o le, pe o le a so o se). A lava malosi faamaoniga e faapea o Iesu o le Atua, o le Atua, po o ia (o lona uiga:. Faaalia i le tino heresies le toatele, e pei o Molimau a Ieova, o le a faigata ai ona manumalo i le lagolagoina o lenei upumoni sa tuua e faaalia e le Atua Iesu i la le tino leʻi faalavelaveina . o ni nai tamā ekalesia le amataga e faapea i ana tusitusiga, ae o le ekalesia tamā Gregory o Nyssa, e galue i luga o le o le 300, le Atua io latou tusitusiga. e tusa ai ma Metzger, na latou manatu o se faasaʻoga o le upu, e mafai ona maua le manatu na sipelaga lea e avea o se lomitusi sese ma suia ai le Atua, o le isi filifiliga o Metzger ma le isi faatonu sa tatala mo i tagata uma o se lomitusi fesuiai i le Atua e "tuuina mai se tonu dogmatic sili atu." taʻua e aofia ai Metzger lagolago Origen mo le avea lena mea, ae ua tatou iloa o Origen le talitonu i le aoaoga faavae o le tolutasi. (2. Metzger, p. 573-574) Sa i ai se taua o le atua i le 300 o le i ai ma e le o mamao ma aumai e manatu sa i ai le malosiaga lea e manao o ia e aveese le Atua mai le mau.

Mareko. 16: 9-20

O le faatonu o le lima o le anotusi faavae fou o le manatu e faapea o lenei fuaiupu tele atoa o mau i le Talalelei a Mareko o se faaopoopoga. Taumafaiga ua faia e aveesea ai nei fuaiupu e sefulu ma le lua uma mai le Tusi Paia, ae filifili le tele o le au faitau o le Tusi Paia le e faatau ai le faaliliuga. O le mea lea, aua le faamalosi faaliliuga o aso nei e aveesea ai nei fuaiupu e sefulu ma le lua, ae ta o se faalautelega o le e le auai i le uluai Talalelei, lea e faaaogā, mo. Faataitaiga. 1917, Tusi Paia 2000 King James ma nuBibeln. O le faamaoniga o nei fuaiupu e moni e matua malosi. E FNns 620 tusitusiga Eleni lea o loo aofia ai Mark, i le 618 o nei FNns nei fuaiupu e sefulu ma le lua ai. E le gata i le Alef tusitusiga lua (Sinaiticus) ma B (Vatinanus) e faapea o latou o loo misi. O se tusitusiga o uluai mai le taimi lava e tasi, A, maua ma fuaiupu e sefulu ma le lua. Uma le tusitusiga Latina tuai le fuaiupu vagana K, lea ei ai se tini puupuu. tamā vave ekalesia sii mai nei fuaiupu e sefulu ma le lua, mai Justin maturo ca. 150 TA .. onwards ma sii Irenaeus le tausaga 180 le fuaiupu atoa mai le Mareko. 16:19. E faapefea ona faaopoopo fuaiupu pe afai latou te i ai le 200 tausaga ao lei tusia le Sinaiticus ma Vaticanus? I le gata i lea, o nei tusitusiga, lē faia Alef ma B fuaiupu, ma tuua ai se avanoa gaogao tele, o se faailoga o le anotusi o le Tusi Paia o loo misi. Atonu sa latou faamoemoe fnna le anotusi misi ma tusi ai mulimuli ane. Faitio mau finau faapea o le fuaiupu e sefulu ma le lua mulimuli i ai se tulaga e ese ona o upu masani e lua o loo misi, toe / tua ma sao atu, ae le anotusi suesue ua suesueina Burgon le mataupu ma iloa ai o nei upu ua leai foi i le tele o isi mataupu o Mark. Latou foi finau ua leai Eusebius ma Jerome nei fuaiupu i le tele o ana tusitusiga. Ae e tele ogatasi lenei, mo isi faiga e ese latou finau lagolagoina o le anotusi faavae fou e le o le aofai o tusitusiga e taua. Ae i le tulaga lenei, o le aofai o aafiaga faafuasei. E FNns leai se tasi o lo latou finauga umia mo se toe iloiloga faitio. E moni o se aulelei mamao aumai manatu o se tasi o le a maua e faaopoopo fuaiupu e sefulu ma le lua, pe a outou iloa le mea taunuuga matuia o pe afai e te faaopoopo pe toese.

E le o le mea tusitusiga atoa po o upusii mai le lotu tamā o le na na manatu Metzger ma le isi faatonu faaopoopo nei fuaiupu ae latou galuega faataitaiga e aofia ai le tulafono e lua:

  1. A B (Vatikana) ma Alef (Sinaiticus) ua malilie i ai, ae ese mai isi tusitusiga tatou mulimuli nei e lua.
  2. A FNns eseesega ina e sili ona lelei e filifili ai le mau e ese mai le anotusi faalelotu mulimuli ane, o lona uiga tusitusiga Byzantine.

aotelega

Tatou ua i le taimi nei e ala i fuaitau sefulu ma le lua e faaalia ai le filifiliga o le mau i le fou alu mau faavae i ai. O nisi o nei fuaitau e faatatau i feteenaiga ma isi i tuutuuga o le lagolago mo atua Iesu. e mafai ona eseese le lagolago o tusitusiga eseese mai le tasi nofoaga i le isi. O nisi taimi le lagolago ai i totonu o le ulumatua tusitusiga malosi ma o nisi taimi e sili ona vaivai. Ae tele lava ina le anotusi Byzantine / Maua lagolago tusiga mai le tasi po o le sili lava tusitusiga Eleni anamua. Saienitisi mau fai mai i aso nei ua tatou maua le avanoa i tusitusiga matutua ma sili atu nai lo i latou sa i le 1500, ae B (Vatikana) ua uma ona iloa i le 1500 ma Alef (Sinaiticus) e moni lava e le o se tusilima lelei. O se iloa le mea moni e faapea o le FNns le tele o mea sese e tusitusiga i totonu o lenei tusitusiga. O a tusilima leaga le tatau ona i ai iina i fl uence ua maua le gagana Eleni fou. E ui lava ina le i ai o tusitusiga e lelei i aso nei nai lo le 1500, e avea o fesili taua: O ai e tatau ona faia le filifiliga? O i latou o ni Kerisiano ma talitonu ua tuuina i Tusitusiga Paia e ala i musumusuga a le Atua ma faasaoina e le taitaiga a le Alii mo o tatou taimi le faia o se filifiliga o anotusi. Ae oi latou oe le talitonu o loo tuuina mai e le Tusi Paia e ala i musumusuga, ma te le talitonu ua faasaoina e le Alii le tusiga, latou te faia se isi filifiliga. Ona ua latou talitonu i le auina atu tuufofoga, latou uiga e le o saogalemu pe a FNns eseesega i le anotusi, filifili le anotusi e ese mai le anotusi faalelotu mulimuli ane, o lona uiga Byzantine. I totonu o lenei iloiloga, e mafai ona tatou faapea atu pe afai o le filifiliga sa i le va o tusitusiga Byzantine ma Vulgate ina ia latou filifili ai e alu ese mai le anotusi Byzantine. Sa latou mananao i mea uma e mulimuli ia latou fiafia i tusitusiga B (Vaticanus), ae mafai foi ona tatou iloa o taimi pe a latou filifili e alu ese mai lenei tusitusiga aua sa ogatasi ma tusitusiga Byzantine ma i le filifiliga i le va o nei B (Vatikana) po o le alu ese mai le anotusi Byzantine, e pei latou filifili e alu ese mai le anotusi Byzantine. O lenei antibysantiska galulue faataitaiga faapea e le o lelei iloa, o se tasi e mafai ona faitau e uiga i se tasi o tusi a Metzger. (1. Metzger, p. 87) O lenei e le o se faataitaiga galuega faasaienisi ae faavae i luga o se faatuatuai faavalevalea tusitusiga Byzantine ma Maua tusiga. O a galuega faataitaiga e le gata unscientific ae faamaonia o unbiblical ona faatuatuanaʻi i le molimau a le Tusi Paia e uiga i ia lava.

Afai Kerisiano talitonu ua exhaled afioga a le Atua ma taofia sa e faia se filifiliga, e pei ona sa i ai le uluaʻi gagana Eleni, lea ua avea le FNns sui i le mea tusitusiga tuufaatasi, o lona uiga le anotusi Byzantine lea ona fck se faaauauga o le tusiga Maua. Ae o le mea e leaga, o le anotusi fou faavae, ma lona sese ma feteenaiga avea ma faavae mo le toetoe lava o faaliliuga Swedish uma le taimi o le 1900 a le ma le amataga o le 2000, faatasi ai ma tuusaunoaga e lua. Amo le toe iloiloina o Karl XII Tusi Paia 1923 KJV, e le gata e faavae i luga o le tusiga Maua. E na o le faatatau i le Feagaiga Fou le suiga o loo siomia nofoaga 3300! Mo i latou oe fia iloa atili e, tatou pepa faataga o le asiasi i le uepisaite, bibel.se , lea e mafai ona e olioli i vitio ma le tele o tusiga ma felafolafoaiga.


Suetena KJV

Bo Hagstedt, Taitaifono

TA André Juthe. D.


→ Download le mataupu faavae o se faila pdf.


Tagai i le vaega muamua:

website a le Reformation Tusi Paia: www.bibel.se

Tagai foi i le:


mau faasino

  1. Bruce M. Metzger, O le tusiga o le Feagaiga Fou, O Auina atu, Faiga tauvalea ma le Toefuataiga, lomiga 4, Oxford Iunivesite Press i le 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A Commentary Textual i le gagana Eleni o le Feagaiga Fou, lomiga lona 2, Deutsche Bibelesellschaft / Society Siamani Tusi Paia, Stuttgart, lolomiina 8. I le 2007.
  3. John William Burgon, O le toe iloiloga toe Iloilo, lolomiina lona lua, Dean Burgon Society Press, New Jersey, i le 2000.
  4. Ja Moorman, tusitusiga muamua, tama o le Ekalesia, ma le Version Faatagaina, i le Tusi Paia mo le Asō Press, New Jersey, 2005. Ua tuufaatasia Moorman le FNns tusitusiga ma faamatalaga molimau ma e oo lava sii mai le Tama o le Ekalesia. O punaoa ua ia faaaogaina o Tischendorfs lomiga e valu, lomiga Nestle-Aland 26, le Sosaiete lomiga lona tolu Iunaite Tusi Paia i le 1975, faafanua o le tusitusiga i totonu o le tusiga o le Feagaiga Fou i le Kurt ma Barbara Aland, TA lomiga Leggs o Mataio ma Mareko, o ni upusii e aveesea mai von Soden, Hodges ma Farstad, o le otootoga Åland o le Evagelia ma Hoskier o Faaaliga.
  5. Mataio Black, Commentary a Peake i le Tusi Paia, toe Iloilo Lomiga 1962nd
  6. Bruce M. Metzger, O le Feagaiga Fou, lona Talaaga, Tuputupu Ae, ma Aano, Abingdon Press, 1965th
  7. TC Skeat, O le Codex Sinaiticus ma le Codex Alexandrinus, Lonetona, o le Falemataaga o Peretania i le 1963.
  8. Swedish lipoti faaletausaga a le Sosaiete o le Tusi Paia, minute o le Aperila 21 i le 1886.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 16:35

Jesus söker: Konstantin, Conny!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
tisdag 21 maj 2019 12:17

Gud jag ber om hjälp i mitt jobbsökande o för simmaren. Vad vill Du? Hjälp!

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp