Surfar nu: 350 www.apg29.nu

Teksti themelor i KJV ėshtė mbėshtetur nga dorėshkrimet e lashta 

Duke Bo Hagstedt, Kryetar, André Juthe Ph. D. SUEDEZE Albanian. 

Teksti themelor i KJV ėshtė mbėshtetur nga dorėshkrimet e lashta

Ky artikull tregon shembuj tė qartė se si zgjedhja e tekstit tė ri themelor shkoi.


→ Shkarko artikullin si njė skedar pdf.

Ky artikull tregon shembuj tė qartė se si zgjedhja e tekstit tė ri themelor shkoi. Dymbėdhjetė Shembujt qė pėrmban ky nen Pikat kryesore pėrfshijnė:

Aila Annala argumentojnė se vjetėr teksti themelor nga 1500, tė pranuara Text bazuar mbi dorėshkrimet 900-1200 shekulli. Megjithatė, kjo ėshtė njė mit kėmbėngulės. E vėrteta ėshtė se kanė dėrguar tekst ėshtė i bazuar edhe nė dorėshkrimet mė tė vjetra, tė cilat ky artikull do tė provojė. Ne nė KJV besojnė se Shkrimet e Shenjta dhe teksti themelor ėshtė ruajtur deri nė ditėt tona pėrmes providencės sė Zotit.

Disa kohė mė parė, Aila Annala, kryesor translator nuBibeln, njė artikull nė botėn e sotme, ku ajo avokuar qė ne tė krishterėt nuk duhet tė argumentojnė lidhje Shkrimit. Ajo thotė se nė Suedi ne kemi shumė pėrkthime tė mira pse ne jemi njė vend i vogėl dhe de-kristianizuar dhe se kėto pėrkthime janė komplementare. Aila vjen keq qė disa njerėz akuzojnė Biblėn nė vitin 2000 pėr pėrpjekjen pėr tė shkatėrruar hyjninė e Krishtit. Ajo gjithashtu thotė se pėrkthimet mė tė reja tė bazuara nė tekst re themelore nga vitet 1970 janė mė shumė gjasa pėr tė bėrė mė tė mirė pėr shkak tė kėsaj ne tani tė kenė qasje mė tė madhe nė dorėshkrimet mė tė vjetra.

Ne nga suedeze KJV ėshtė e njė opinion tė ndryshėm. Kjo nuk ėshtė njė plotėsues i pėrkthimeve tė ndryshme nė kundėrshtim me doktrinat themelore tė krishtera. Ne nuk argumentojnė rreth Shkrimeve tė Shenjta, por nė anėn tjetėr, ne duam pėr tė mbrojtur librin e Shenjtė dhe teksti i tij themelor, ne besojmė, nga providenca e Perėndisė ka qenė ruajtur nė kohėn tonė. Se Perėndia do tė ruajė fjalėn e Tij ėshtė dėshmia e vetė Biblės qartė (Isaia 40: 8 Neh 8:. 8. Psalmi 12: 6-7, 119: 152 Matthew 05:18 Lk 16:17 Rom 15:.... 4 . 1 Pt 1:. 23-25). Ajo gjithashtu do tė jetė shumė e vėshtirė tė besojnė Biblėn nė qoftė se ne nuk mund tė mbėshtetemi nė tekstin e tij tė ruajtura. Si e dimė pėr shembull se asnjė zbulim ardhmja e dorėshkrimeve tė vjetra tė cilat janė edhe mė tė shkurtuar se teksti Aleksandrisė bėn tekstin ne tani besojmė se ėshtė fjala e Perėndisė, nuk ėshtė me tė vėrtetė atje? Nė fund, e gjithė fjala e Perėndisė minuar.

Bibla nė 2000 redukton hyjnia e Krishtit nuk ėshtė njė akuzė me qėllim tė keq, por vetėm tė vėrtetėn ndershėm. Ajo ėshtė e mjaftueshme pėr tė lexuar nė Romė. 1: 4, ku nė vitin 2000 Bibla thotė se Jezusi ishte instaluar si Biri i Perėndisė me anė tė ringjalljes prej sė vdekurit. Por Jezusi nuk ishte informuar se Biri i Perėndisė me anė tė ringjalljes sė tij - ai ka lindur si biri i Perėndisė dhe ishte i biri i Perėndisė gjatė gjithė jetės sė tij, vdekjen e tij, ringjalljes sė tij dhe pėrjetėsisė. Pėr mė tepėr, Jezusi quhet Bir i Perėndisė me njė mjekėr tė vogėl, dhe kur njė ditė Nė gjunjė dhe tė rrėfejė Jezusin si Zot, Phil. 2:11, shkruan zotėri me h tė vogėl, duke e quajtur Peter shkėmb me njė C kapitale nė Mat. 16:18.

Aila pretendon se FNns tekst nė Veprat. 9: 6 e cila ėshtė shtuar nė Tekstin pranuar. Ėshtė e saktė se fjalėt nė aktet nė vijim. 9: 5-6 mungon nė shumicėn e dorėshkrimeve greke:

Vargu 5. "Ėshtė e vėshtirė pėr ju pėr tė shkelm kundėr gjembave." Ėshtė e vėrtetė se kėto fjalė janė tė humbur nė shumicėn e dorėshkrimeve greke, por ata FNns me dorėshkrimet e vjetra latine, Vulgatės. Fjalėt janė gjithashtu nė njė dorėshkrime siriake siriane dhe nė dorėshkrimet greke, kodi E, dhe 431, por nė vargun katėr nė vend. Pėrveē kėsaj FNns fjalė nė tė gjitha dorėshkrimet greke e Veprave. 26:14.

Vargu 6. "Tė dy u dridhur dhe i trembur, tha: Zot, ēfarė ju doni mua pėr tė bėrė? Pastaj Zoti i tha atij. "Kėto fjalė janė gjithashtu mungon nė shumicėn e dorėshkrimeve greke, por ashtu si fjalėt nė vargun 5 FNns shumica e dorėshkrimeve tė vjetra latine, Vulgata, dhe nė disa versione tė lashtė siriane dhe koptike. Nė FNns pėrveē kėsaj edhe kėto fjalė nė tė gjitha dorėshkrimet greke si fjalėt e v5 nė njė vend tjetėr nė librin e Veprave (Vep. 22:10).

Konfirmimi mė i rėndėsishėm nga fjalėt e vargut 5 dhe 6 ėshtė e vėrtetė ėshtė e konfirmuar nga Shkrimet e Shenjta, nga i njėjti tekst shfaqet nė dy vende tė tjera nė Veprat, vepron. 22:10, dhe 26:14.

Sa pėr qasje nė dorėshkrimet mė tė vjetra, ėshtė e vėrtetė se sot ne kemi qasje mė tė madhe nė dorėshkrimet mė tė vjetra se ata kishin nė 1500. Aila argumentojnė se vjetėr teksti themelor nga 1500, tė pranuara Text bazuar mbi dorėshkrimet 900-1200 shekulli. Megjithatė, kjo ėshtė njė mit kėmbėngulės. E vėrteta ėshtė se kanė dėrguar tekst ėshtė i bazuar edhe nė dorėshkrimet mė tė vjetra. Aila kėrkuar nė pėrputhje tij tė fundit tė cilat kėto dorėshkrime janė. Ne tani do tė shpjegojmė se ēfarė kėto janė. Por kur ne shikojmė nė atė dorėshkrimet e lashta nė greqisht, e cila ėshtė nga 350 nė 400, kėshtu qė ajo mund tė duken tė ndryshme nga njė pasazh tė Biblės nė njė tjetėr. Por ne shikojmė nė dorėshkrime nga 500 deri nė fillim tė 1500, si dorėshkrimet bizantine e shumicės absolute dhe ata janė nė marrėveshje tė shkėlqyer.

Metzger pranon nė "Historia e NT tekstuale Kritika" tė tekstit Bizantin ka ruajtur njė läsvariation qė mund tė datohet nė shekullin e dytė ose tė tretė pas zbulimit tė dorėshkrimeve Papirusi, P45, p46 dhe P66.

supozimet filozofike dhe teologjike tė ndikojė nė metodėn e mostrave

Para se tė shikojmė nė pasazhe tė veēanta, sė pari dua tė them se ne kemi argumentuar mė parė nė disa artikuj, etj vėrtetė e dorėshkrimeve bizantine. Kėto dorėshkrime kanė njė qėndrueshmėri tė madhe dhe ka - si ne e shohim atė - pėrmes providenca e Perėndisė ruajtur tekstin origjinal themelore. Perėndia ka premtuar pėr tė ruajtur Fjalėn e Tij, dhe nė qoftė se ajo nuk ėshtė dėrguar Text ėshtė fjalė ruajtura Perėndisė, teksti ėshtė ajo qė Aila besojnė se Fryma e Shenjtė ka ruajtur gjatė shekujve? Ėshtė e qartė se gjatė gjithė historisė kanė qenė njerėz tė cilėt, si Origeni, Eusebit, Westcott dhe Hort tė zgjedhur nė mėnyrė selektive lexime tė tilla ku hyjnia e Jezusit ėshtė e paqartė pėr shkak se nuk besonin se Jezusi ishte i natyrės sė njėjtė me Atin. Me tė vėrtetė ėshtė shumė e pritshme,

Metoda e pėrzgjedhjes selektive antibysantisk

Ne tani do tė japė njė shembull konkret se si njė proces i tillė selektiv pėrzgjedhjes ranė dakord pėr tė nė kohėt moderne. Pėr ne pėr tė kuptuar se si pėrzgjedhja e tekstit shkoi, ne gjithashtu duhet tė dini diēka nė lidhje me pesė burra tė cilėt nė vitet 1970 na dha tekstin e re themelore dhe modelin e punės qė pėrdoren. Ēfarė lloj i dorėshkrimeve favorizuar kėto pesė redaktorėt? Carlo Martini i Kishės Katolike paraqitur dorėshkrimin Vaticanus, i cili ėshtė nga Aleksandria. Bruce Metzger nuk e bėjnė pėrdorimin e tekstit bizantin ai konsiderohet qė ajo tė jetė e korruptuar. Allen Wikgren tė kėrkuar pėr tė pėrdorur materialet e vjetra mėsimore pėr tė pėrpiqen pėr tė rivendosur tekstin origjinal. Kjo do tė thotė se ai nuk ka dashur tė bėjnė pėrdorimin e tekstit nė dispozicion gjetur nė dorėshkrime bizantine dhe Pranuar Tekst, por ai donte pėr tė rivendosur tekstin e njė formė tė vjetėr menduar dhe mė origjinale nėpėrmjet dorėshkrimeve qė kanė ardhur nga Aleksandria. Matthew Black mendonin se lloji bizantin teksti nuk ishte origjinal, por njė shkrirė mė vonė dhe tė tjerėt Atadit tekstin kishtare. Sė fundi, ne kemi Kurt Aland pasi tė dy janė pėrgjegjės pėr tekstin grek, NestleAland 1979 (ithtarėt e Biblės dhe nuBibelns tekst themelore), dhe teksti Societies United Bibla grek, 1975 (Bible 2000 teksti themelor). Aland mendonin se ata nuk mund tė bėjnė pėrdorimin e tipit tekst bizantin, sepse ajo ėshtė e parėndėsishme pėr tė krijuar tekstin origjinal. Ne e shohim se tė gjitha pesė pajtuar se ata do tė pėrpiqen pėr tė rikrijuar njė tekst mė origjinale me dorėshkrimet e vjetra nga Aleksandria, dhe pa llojin e tekstit bizantine qė mė vonė u bashkuan dhe tė tjerėt Atadit tekstin kishtare. Pėr mė tepėr, nė bazė tė dy Zi dhe Metzger se ungjilli origjinal i pėrhapjes hershme me gojė para se tė nėnshkruhet nė fund dhe kėshtu u ngrit nga e keqja. (5. Black, f. 633. 6. Metzger, f. 86) gabimi korrigjohet pasi kishės ndaj dorėshkrimeve bizantine, nė teoritė e kėtyre njerėzve.

Metzger thotė qartė modelin e tyre tė punės nė njė nga librat e tij: "Kur dorėshkrimi i njė Ati tė Kishės ndryshon nė njė pasazh tė Biblės, ajo zakonisht ėshtė mė mirė pėr tė pranuar atė si tė ndryshėm nga teksti mėvonshme fetare (bizantine ose Vulgate)". (1. Metzger, faqe 87) tė marra, nė pėrzgjedhjen e citate nga etėrit, por ne nė mėnyrė tė qartė do tė shihni se kjo pune edhe bazė pėr zgjedhjen e tekstit tė Biblės, sepse teksti.

dorėshkrime tė rėndėsishme tė lashtė

Ajo FNns njė numėr tė dorėshkrimeve tė lashta, tė shkruar me shkronja tė mėdha, e cila ishte veēanėrisht e rėndėsishme pėr kėto redaktorėt, sepse ata ishin tė gjithė shumė tė vjetra. Mė shpesh, dorėshkrimet nė kryeqytetet mė tė vjetėr se ato me shkronja tė vogla. Nė raportin tonė, ne kemi mbledhur tė dhėna kryesisht nga librat e JA Moorman, dorėshkrime tė hershme, Etėrve tė Kishės, dhe Autorizuar Version, (4. Moorman) dhe libri i Bruce M. Metzger, A Commentary tekstuale nė Dhiatės sė Re Greke, (2. Metzger) kėtu ėshtė njė listė e disa prej dorėshkrimeve tė shkruara me shkronja tė mėdha:

  1. Kodi i Sinait (Alef) nga 300-ta. Pėrmban tė gjithė NT.
  2. Kodi Alexandrinus (A) me 400-sė. Pėrmban pothuajse tė gjitha NT.
  3. Kodi Vaticanus (B) me 300-sė. Pėrmban pothuajse tė gjithė e Dhiatės sė Re, pėrveē katėr librat e fundit tė Dhiatės sė Re.
  4. Kodi Ephraemi Rescriptus (C) me 400-sė. Pėrmban NT.
  5. Kodi Bezae Cantabrigiensis (D) me 400-sė. Pėrmban Ungjijtė dhe Veprat.
  6. Kodi Claromontanus (D) me 500-sė. A ka letrat e Palit nė greqisht dhe latinisht.
  7. Kodi Basilensis (E) nga 700-ta. Pėrmban Ungjijtė.
  8. Kodi Washingtonianus (W) me 400-sė. Pėrmban Ungjijtė.

Pėrveē kėsaj FNns fragmente nga njė numėr tė dorėshkrimeve qė janė edhe mė tė vjetėr dhe ėshtė quajtur dorėshkrime papirusi. Ne tani do tė shohim disa pasazhe tė caktuara tė Biblės pėr tė parė modelin e punės, kėta pesė burra aplikuar.

Gjn. 7: 8 ende mungon nė disa dorėshkrime

Nė Gjn. 7: teta Jezusi thotė nė vargun 8 se ai nuk duhet tė shkojnė deri nė festivalin nė Jeruzalem dhe nė vargun 10 ai thotė se kur vėllezėrit e tij u ngjitėn nė festė, atėherė edhe ai shkoi atje. Shumė dorėshkrime kanė fjalėn ende. Fjala ėshtė ende e rėndėsishme, sepse nė qoftė se ajo ėshtė zhdukur, Jezusi nuk foli tė vėrtetėn. Si fjalė ende FNns nė dorėshkrime tė hershme tė tilla si papirus 66 dhe 75 dhe teksti kritikėt "shkrim dore preferuar e Vatikanit, ata duhet tė kenė zgjedhur läsarten. Kėtu ne mund tė shohim pėrmbledhje e dorėshkrimeve mė tė vjetra:

ende FNns nė tekstin ende tė humbur nė P66 tekst, P75, B, E, W Alef, D Shumica e dorėshkrimeve greke me kapitalizimit Vulgatės

Ne e shohim nė hartimin e mbėshtetjes tė jetė edhe me rėndė ndėr dorėshkrimet mė tė vjetra, duke pėrfshirė P66 papirus dorėshkrimeve dhe P75 nga 200-ta. Nė lidhje me pesė redaktorėt na dha tekstin e re themelore nė vitin 1975, pastaj i dha Metzger botoi njė libėr nė tė cilėn ai hartuar komente mbi zgjedhjet qė kanė bėrė nė ēdo pasazh tė Biblės. Kėtu ai shkruan nė komentin e mėposhtėm:

"Teksti ende nuk ėshtė pėrfshirė nė fillim pėr tė zbutur mospėrputhjen mes vargun 8 dhe 10." (2. Metzger, f. 185)

Kjo nuk ėshtė njė deklaratė e shkencore, por thjesht njė supozim pa asnjė provė. Pse mendoi kėto redaktorėt biblike qė ende ishte zhdukur qė nga fillimi? Edhe pėr shkak se teksti origjinal pėrmbante gabime, sipas tyre, pjesėrisht pėr shkak tė transmetimit gojor, ata donin tė rivendosur tekstin nė formėn e tij origjinale, edhe nė qoftė se ajo ishte e gabuar. Tė dyja teksti bizantine dhe Vulgata ėshtė njė tekst mė vonė kishtare sipas kėtyre redaktorėve. Por pse nuk e pranojnė se edhe ishin aty qė nga fillimi kur shkrim dore e tyre tė preferuar, Vatikani, dhe gjithashtu dy prej dorėshkrimeve papirusi kanė fjalėn ende e vėrtetė kjo? Pėr tekstin e rishikuar ndryshon nga teksti mė vonė fetar si Vulgata. Pėrgjigja ėshtė se kėto pesė redaktorėt modeli pėr tė gjithė punės ėshtė thėnė dhe tė mos e fundit e gjitha ishte pėr tė ndjekur Vatikanin, por ajo ishte mbi tė gjitha tė mos ndjekin "tekst fetar" nė formėn e dorėshkrimeve bizantine. Jo pas tekstin bizantine qė kisha e krishterė me besnikėri Trad udhėhequr pėr mė shumė se pesėmbėdhjetė shekuj ishte mė e rėndėsishme se ēdo gjė tjetėr. Ajo ishte mė e rėndėsishme se materialit tė pėrgjithshėm tekst dhe kjo ishte mė e rėndėsishme se dorėshkrimin e tyre tė preferuar Vatikani foli kundėr tyre. Ajo ishte ky qėndrim antibysantiska ishte tipari mė dallues i kėtyre pesė redaktorėt pėrzgjedhje teksti. Ajo ishte mė e rėndėsishme se materialit tė pėrgjithshėm tekst dhe kjo ishte mė e rėndėsishme se dorėshkrimin e tyre tė preferuar Vatikani foli kundėr tyre. Ajo ishte ky qėndrim antibysantiska ishte tipari mė dallues i kėtyre pesė redaktorėt pėrzgjedhje teksti. Ajo ishte mė e rėndėsishme se materialit tė pėrgjithshėm tekst dhe kjo ishte mė e rėndėsishme se dorėshkrimin e tyre tė preferuar Vatikani foli kundėr tyre. Ajo ishte ky qėndrim antibysantiska ishte tipari mė dallues i kėtyre pesė redaktorėt pėrzgjedhje teksti.

Mark. 1: 2 ose profetė profet Isaia

Marku. 1: 2, pyetja ėshtė nėse ajo duhet tė jetė "profeti Isaia, 'ose' profetė '. Ka dy citate, i pari nga Malakia dhe tjetri vjen nga Isaia. Prandaj, ajo ėshtė e saktė pėr tė shkruar profetėt. Kėtu ėshtė njė pėrmbledhje e dorėshkrimeve mė tė vjetra:

Profetėt e profetit Isaia A, E, W Alef, B dhe D Shumica e dorėshkrimeve greke me kapitalizimit Vulgatės

Metzger jep komentin e mėposhtėm se pse ata zgjedhin profetin Isaia:

"Pėr kėtė arsye ėshtė e lehtė pėr tė parė pse ata qė e kopjuar atė ka ndryshuar fjalėt" Profeti Isaia "(leximet qė FNns nė dėshmitarėt mė tė hershme tė tipit tė Aleksandrisė dhe perėndimore tekst) nė formulimin mė tė gjerė hyrės" profetėt. "(2 Metzger, faqe . 62)

Sipas Metzger, prandaj ėshtė e mirė pėr tė zgjedhur "profetin Isaia," edhe nė qoftė se ajo FNns shumicėn e dorėshkrimeve tė uppercase dhe tė vogla qė mbėshtesin profetėt si profeti Isaia ndryshon nga teksti mėvonshme kishtare (dmth bizantine). Pra, ajo ishte me tė vėrtetė ka njė model shkencor tė punės ata ndoqėn, por vetėm njė spekulim, i cili supozon se teksti biblik pėrmban gabime nga fillimi. Vini re se dorėshkrimit Alef (Sinait), i cili pėrmban shumė gabime, tė njėjtin gabim nė Mat. 13:35, ku gjithashtu ėshtė profeti Isaia, por quote ėshtė nga Psalmi 78: 2 Ky gabim por nuk ėshtė aprovuar, kur nuk kishte dorėshkrime tė tjera greke me tė njėjtin gabim.

Mark 9:42 Ai qė beson nė mua

Mark 09:42 Por ai qė do tė skandalizojė njė prej kėtyre tė vegjėlve qė besojnė tek unė, kjo ėshtė fjala pėr mua ėshtė lėnė jashtė nė disa dorėshkrime. Kėtu ėshtė njė pėrmbledhje e materialit tė dorėshkrimeve:

Me FNns fjalė me fjalė nė mė mungon A, B, C-2, E, W Alef, C *, D shumica e dorėshkrimeve greke me kapitalizimit Vulgatės

Ne shikojmė nė pėrmbledhjen e mbėshtetjes pėr fjalėt 'me' ėshtė shumė i fortė nė mesin e dorėshkrimeve tė lashta, duke pėrfshirė Vatikanit dhe FNns me dy Vulgatės dhe nė shumicėn e dorėshkrimeve me shkronja uppercase dhe tė vogla. Por Metzger shkroi nė komentet e tyre se FNns njė mundėsi qė fjalėt kanė qenė tė pėrfshirė nga paralel nė vend se nė Mateu 18: 6 Pėr kėtė arsye, ata ishin tė gatshėm pėr kėto fjalė dhe vėnien e tyre nė kllapa. Por arsyeja kryesore qė ata nuk ofrojnė nė fakt ėshtė antibysantiska modeli i tyre tė punės: "Kur FNns dallimet, ajo ėshtė mė e sigurt pėr tė zgjedhur tekstin qė ėshtė i ndryshėm nga teksti mėvonshme fetare, dmth tekst Byzantine. "(1. Metzger, p. 87)

Matt. 5.22 pajustifikueshme

Por unė po ju them: Kushdo qė ėshtė i zemėruar me vėllanė e tij, pa njė arsye tė vlefshme, ai bėhet pėrgjegjės pėr gjykimin. Kėtu janė fjalė pa njė arsye tė vlefshme lėnė jashtė nė dorėshkrimet greke. Nė greqisht, kjo ėshtė vetėm njė fjalė. Kėtu ėshtė njė pėrmbledhje:

Fjalėt FNns pajustifikueshme nė fjalėt tekst pajustifikueshėm mungon nė tekst ALEF-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Shumica e handskrifer greke me kapitalizimit Vulgatės

Ajo FNns mbėshtetje tė fortė nė mesin e dorėshkrimeve tė vjetra dhe madje edhe citon nga Etėrve tė Kishės sė shekullit tė dytė e kėtej pėr asnjė arsye tė vlefshme ėshtė e vėrtetė, por Metzger shkruan kėtė nė komentet e tij:

"Duke lexuar" asnjė arsye tė vlefshme "ėshtė i pėrhapur nga shekulli i dytė e tutje, ajo ėshtė shumė mė shumė gjasa se fjala ėshtė shtuar nga personi qė kopjuar tekstin pėr tė zbutur para ashpėrsisė Shkrimi, se fjala do tė kishte qenė lėnė jashtė si tė panevojshme." (P . 11, Metzger 2)

Metzger dhe redaktorėt e tjerė do tė shihni vetėm arsyet pse fjala ėshtė dashur tė shtuar, por nuk ėshtė e hapur pėr idenė qė personi i cili kopjuar humbi njė fjalė. Pse ata e bėjnė kėtė zgjedhje? Kur ju e dini modelin e tyre antibysantiska pune nė mėnyrė qė ju tė kuptoni pse. Ata zgjedhin tekstin qė devijon nga "teksti mėvonshme kishtare (dmth bizantine). Njė arsye tjetėr pėr hequr pa njė arsye tė vlefshme ėshtė se babai kisha Origjeni kishte dorėshkrime qė kishte kėtė, por e marra pa u shtua arsye tė mirė. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 02:33 Jozefi dhe babai i tij

Disa dorėshkrime kanė "Jozefi e nėna e fėmijės mrrekulloheshin ...", ndėrsa dorėshkrimet e tjerė kanė "Babai dhe nėna e fėmijės mrrekulloheshin ...". Nėse ka tė Jozefit dhe babai i tij ėshtė shumė i rėndėsishėm nga pikėpamja e lindjes sė virgjėr. Kėtu ėshtė pėrmbledhje nga:

Dhe Jozefi dhe babai i tij, dhe A, E Alef, B dhe D Shumica e dorėshkrimeve greke tė uppercase dhe tė vogla Vulgate shumica e dorėshkrimeve tė vjetra latine

Ne e shohim pėrmbledhjen qė shumica e dorėshkrimeve greke tė uppercase dhe tė vogla siguruar mbėshtetje pėr tė tė jetė Joseph, dhe gjithashtu shumicėn e dorėshkrimeve tė vjetra latine. Nė hartimin Taciani e katėr Ungjijve si ai e bėri rreth 170 vjet, thotė Josef. Por, Cyril i shkrimeve tė Jerusalemit, punon nė mes tė 300-tė, thotė se babai i tij.

Metzger thotė se ata (dmth, pesė redaktorėt) besojnė se Kisha korrigjuar gabimin pėr tė mbrojtur lindjen e virgjėr. (2 Metzger, f. 111-112) Ajo FNns dorėshkrime tė lashta tė cilat tė dyja ofrojnė mbėshtetje pėr Jozefin dhe babai i tij. Ju nuk mund tė provojė asgjė, por ju duhet tė zgjidhni njė nga opsionet. Metzger dhe redaktorėt e tjera zgjedhin pa prova e babait tė tij me arsyetimin se faji ishte aty nga fillimi dhe pastaj korrigjohet Kishėn e gabimit. Por, "gabimi" ka qenė aty qė nga fillimi, pra, njė spekulim bazuar nė supozimin paprovuar se gabimet automatikisht duhet tė ketė ndodhur nė transmetimin gojor. Pėrveē kėsaj, ajo ėshtė edhe mė tej njė spekulim i paprovuar se transferimi ndodhi vetėm gojarisht. Ata vazhdojnė tė ndjekin modelin e tyre antibysantiska pune, pėr tė zgjedhur tekstin qė devijon nga "teksti mėvonshme kishtare", dmth teksti bizantine.

Matt. 6: 1 Gift ose vepra tė mira

Albanian Albanian

Megjithėse mbėshtetja nuk ėshtė aq i fortė pėr dhuratėn nė mesin e dorėshkrimeve mė tė vjetra nė mėnyrė FNns disa dorėshkrime tė lashta qė i japin atij mbėshtetjen e saj. Pėrveē kėsaj FNns dhuratė mesin Taciani dhe Origeni Shkrime. Taciani ishte aktiv nė fund tė 100-tė dhe Origjeni nė 200 fillim tė viteve. Njė nuk duhet tė jetė njė kritikė tė shquar tekstuale tė kuptojnė se läsvarianten "Kujdes pėr kryerjen e veprave tė mira" ėshtė njė thirrje e gabuar e cila ėshtė nė kundėrshtim me tekstin tjetėr biblik. Si dy opsionet mund tė ndiqet nė epokėn e hershme e krishterė, zgjedhja duhet tė jetė e natyrshme pėr tė njohur dhuratėn si tė vėrteta si teksti duhet tė jetė nė harmoni me pasazhe tė tjera tė Biblės. Ajo ėshtė vetė Zoti qė e ka qiten tė gjitha Shkrimet. Por, pėr fat tė keq zgjedhin kėtyre redaktorėve pjesėn e pėrparme tė rremė tė asaj qė ėshtė e drejtė. Disa nga redaktorėt mendonin se ka pasur gabime nė tekst pėr shkak tė transmetimit gojor tė Kishės qė korrigjohet. (5. Black, f. 633. 6. Metzger, f. 86) Por fjala e Perėndisė u miratua gojarisht nga populli ėshtė njė gėnjeshtėr qė ėshtė hedhur poshtė nga vetė Zoti kur thotė se «i gjithė Shkrimi ėshtė i frymėzuar nga Perėndia.» (2 Tim. 3:16)

Mark. 10:24 shpresat nė pasurinė

Albanian Albanian

Njė shumicė e madhe e dorėshkrimeve tė lashta greke dhe latine tė japin mbėshtetje pėr fjalėt qė mungojnė nė tė dy dorėshkrimet Vaticanus dhe Sinaiticus. Metzger jep komentin e mėposhtėm: Ashpėrsia e deklaratės sė Jezusit ishte zbutur nga futja e njė kvalifkation kufizon pėrgjithėsinė e saj dhe e solli atė mė pranė kontekstin e tekstit. (2 Metzger, p. 90) Kjo nuk ishte material i pėrgjithshėm dorėshkrim qė vendosi zgjedhjen e tyre, pa njė tė mendoj se ishte nė pėrputhje me antibysantiska e tyre tė pabaza modelin e punės.

Lk. 09:35 dashur ose zgjedhur

Albanian Albanian

Materiali i pėrgjithshėm Dorėshkrimi ofron mbėshtetje pėr Birin dashur. Komenti Metzger ėshtė:

Fillimisht ajo nė Luka padyshim qėndronte mė tė zgjedhur, e cila ndodh vetėm kėtu nė Dhiatėn e Re. Mundėsia e dytė, e cila pėrfshin njė shprehje mė tė zakonshme, ėshtė pėr shkak tė shkruar sė bashku Biri i dashur Fl ätning. (2. Metzger, pp. 124)

Na Mfråga: nga ajo qė Jezusi ėshtė zgjedhur? Si mund tė vetėm njė nga origjinali ėshtė zgjedhur, ne duhet tė jenė tė zgjedhur njė dhe Biri? Ne kemi dy alternativa qė janė pothuajse aq i vjetėr pėr tė zgjedhur nga. Metzger ėshtė absolutisht i sigurt se ai fillimisht ka qenė i zgjedhuri. Nėse besoni se Shkrimi i Shenjtė ėshtė i frymėzuar nga Perėndia, por teksti ka kaluar nga goja nė gojė me papėrsosmėrisė njerėzore, atėherė FNns gabimet e shumta qė duhet tė korrigjohet. Atėherė ajo do tė jetė e logjikshme tė thuhet se personne ka thėnė: "Bibla ėshtė qė nga fillimi dhe nė tė gjithė punėn e njeriut" (8 Suedisht Vjetor Society Bible) personne ishte njė nga tre njerėzit qė na dha 1917 kishės Biblėn. Nėse besoni se personne, Bibla ėshtė njė punė e njeriut, atėherė ju mund tė zgjidhni tė zgjedhur. Por nė qoftė se ju besoni se Shkrimi i Shenjtė ėshtė i frymėzuar nga Perėndia dhe ruajtur, pastaj zgjidhni Biri im i dashur.

Gjn. 6:47 Ai qė beson nė mua,

Gjn.  6:47 Ai qė beson nė mua,

Materiali i pėrgjithshėm Dorėshkrimi i jep mbėshtetjen e saj pėr fjalėt e mua ėshtė e vėrtetė, edhe pse disa dorėshkrime tė lashta greke heq kėto fjalė. Taciani bėri njė pėrmbledhje tė katėr Ungjijtė rreth 170 vjet, ku ai ka qenė me mua. Metzger jep komentin e mėposhtėm:

Shtimi i mua ishte edhe e natyrshme dhe e pashmangshme. Befasia ėshtė se relativisht shumė qė kopjuar rezistuar tundimit. Nėse fjalėt kishte qenė fillimisht i pranishėm nė tekst, kėshtu qė nuk ka njė shpjegim tė mirė se pse fjalėt janė lėnė jashtė. (2. Metzger, pp. 183),

Ajo FNns jo shumė dorėshkrime kanė kopjuar kėtė gabim. Materiali i pėrgjithshėm Dorėshkrimi na jep dy opsione. Askush nuk mund tė provojė se fjalėt ishin qė nga fillimi apo humbur. Pesė redaktorėt vazhdojnė si model i tij antibysantinska tė punės, pėr tė zgjedhur tekstin qė devijon nga "teksti mė vonė kishtare" me arsyetimin se ata mund tė shohin vetėm njė arsye tė mundshme, p.sh. se ata qė kopjuar tekstin korrigjohet ēfarė u mungon kėtu. Ata nuk ishin tė hapura pėr idenė mė tepėr e qartė se dikush kopjuar humbi kėto dy fjalė pa qėllim dhe pastaj transferohen kėtė gabim tė tjerėve kopje tuaj. Nėse fjalėt janė tė humbur nė mėnyrė qė ajo thotė qė kushdo qė beson nė mua ka jetė tė pėrjetshme, por pastaj tė humbur tė vėrtetėn e rėndėsishme qė ne duhet tė besojmė nė Jezusin qė tė ketė jetė tė pėrjetshme.

1 Kor. 15:47 Zoti nga qielli

1 Kor.  15:47 Zoti nga qielli

Sa pėr etėrit e kishės si mė poshtė Etėrit e Kishės me Zotin nė shkrimet e tij: Tetullianus, Hippolytus dhe Viktorinus e Pettau nga 200-ta dhe Vasilit tė Madh nga 300-sė. Etėrit e mėposhtme nuk kanė Zotin nė shkrimet e tij: Qipriani nga 200-ta, dhe Hilary e Poitiers dhe Shėn Athanasit nga 300-ta. Cili duhet tė zgjedh? Ajo FNns mbėshtetjen e hershme pėr tė dy opsioneve, dy prej etėrve tė kishės dhe dorėshkrimeve tė lashta greke. Njė tekst fetar, dmth Dorėshkrimet bizantine kanė Zotin dhe teksti tjetėr fetare, dmth Dorėshkrimet Vulgate nuk kanė Zotin. Metzger komenton mbi zgjedhjen e tyre pėr tė heq Zotin. "Nėse fjala (Zoti) ishte fillimisht atje, kėshtu qė FNns ka asnjė arsye se pse ajo duhet tė ketė qenė lėnė jashtė.» (2 Metzger, p. 501-502) Edhe njė herė bėhet e qartė se ata nuk janė tė hapura pėr shkak se ajo mund tė jetė njė gabim transkriptimi, qė dikush kopjuar humbi kėtė fjalė. Njė tjetėr arsye mund tė jetė se Eusebius, i cili mori nga Bibla pėr tė perandorit Konstantin. Eusebi nuk besonin se Jezusi ishte Perėndi. Qė ka tashmė kishte dallime nė mes tė dorėshkrimeve tė ndryshme, si FNns edhe mundėsia qė ai zgjodhi dorėshkrimet qė ishin nė pėrputhje me bindjet e tij. Ajo FNns shkencėtarėt tekst mendoj se dy dorėshkrimet e vjetra Alef (Sinait) dhe B (Vatikani) e kėtyre Biblave Perandori Konstandin urdhėruar nga Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Qė ka tashmė kishte dallime nė mes tė dorėshkrimeve tė ndryshme, si FNns edhe mundėsia qė ai zgjodhi dorėshkrimet qė ishin nė pėrputhje me bindjet e tij. Ajo FNns shkencėtarėt tekst mendoj se dy dorėshkrimet e vjetra Alef (Sinait) dhe B (Vatikani) e kėtyre Biblave Perandori Konstandin urdhėruar nga Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Qė ka tashmė kishte dallime nė mes tė dorėshkrimeve tė ndryshme, si FNns edhe mundėsia qė ai zgjodhi dorėshkrimet qė ishin nė pėrputhje me bindjet e tij. Ajo FNns shkencėtarėt tekst mendoj se dy dorėshkrimet e vjetra Alef (Sinait) dhe B (Vatikani) e kėtyre Biblave Perandori Konstandin urdhėruar nga Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 Perėndia i shfaqur nė mish

1 Tim.  3:16 Perėndia i shfaqur nė mish

Kėtu ēėshtja ėshtė nėse do tė ketė ndonjė). Njė konfirmim shumė i fortė se Jezusi ėshtė Perėndia, Perėndia, apo ai (fjalė pėr fjalė:. Shfaqur nė mish Shumė herezi, siē janė Dėshmitarėt e Jehovait, do tė jetė e vėshtirė pėr tė fituar mbėshtetėsit e kėsaj tė vėrtete qė Jezusi ėshtė Perėndia manifestuar nė mish ishin lėnė patronditur . Disa etėrit e kishės sė hershme ėshtė se nė shkrimet e tij, por e Atit kisha Grigori i Nisės, i cili punon nė 300-ta, kemi Perėndinė nė shkrimet e tyre. Sipas Metzger, ata menduan se ishte njė korrigjim i fjalės, i cili si njė printer mund tė ketė menduar ishte shkruar gabim dhe ndryshuar atė Perėndia, njė tjetėr opsion qė Metzger dhe redaktorėt e tjerė ishin tė hapura pėr tė gjithė nė njė printer tė modifikuar pėr tė Perėndisė pėr tė "dhėnė njė saktėsi mė tė madhe dogmatik." Metzger citon duke pėrfshirė mbėshtetjen Origjeni qė ajo tė jetė se, por ne e dimė se Origjeni nuk besonte nė doktrinėn e Trinitetit. (2. Metzger, p. 573-574) Nuk ishte njė betejė e hyjnisė nė 300 dhe kjo nuk ėshtė e sforcuar tė supozohet se ka pasur forca tė cilat dėshironin tė hequr Zotin nga teksti.

Mark. 16: 9-20

Pesė redaktorėt e tekstit tė ri bazė tė mendimit se kjo pjesė e tėrė e madhe e tekstit nė Ungjillin e Markut ėshtė njė shtojcė. Janė bėrė pėrpjekje pėr tė hequr tė gjitha kėto dymbėdhjetė vargje nga Bibla, por pastaj zgjodhi shumė lexues tė Biblės tė mos pėr tė blerė pėrkthimit. Prandaj, nuk guxojnė pėrkthimet moderne pėr tė hequr kėto dymbėdhjetė vargje, por lloji qė ėshtė njė zgjerim qė nuk i pėrkasin Ungjillit origjinal, qė zbatohet, pėr tė. Shkallės sė. 1917, Bibla 2000 King James dhe nuBibeln. Provat se kėto vargje janė tė vėrtetė ėshtė shumė i fortė. Ajo FNns 620 dorėshkrime greke tė cilat pėrmbajnė Marku, nė 618 prej kėtyre FNns kėto dymbėdhjetė vargjet me. Ajo ėshtė vetėm nė dy dorėshkrime Alef (Sinait) dhe B (Vatinanus) qė ata janė tė humbur. Njė dorėshkrim i hershėm nga tė njėjtėn kohė, njė, kanė me tė gjitha dymbėdhjetė vargje. Tė gjitha dorėshkrimet e vjetra latine kanė vargjet pėrveē K, i cili ka njė fund tė shkurtėr. etėrit e kishės sė hershme japin kuotėn e tyre nga kėto dymbėdhjetė vargje, nga Justin Martyr ca. 150 CE .. tutje dhe Ireneu citon vitit 180 gjithė vargu prej Markut. 16:19. Si vargje tė shtohet nė qoftė se ata kanė ekzistuar 200 vjet para se Sinaiticus dhe Vaticanus shkruar? Pėrveē kėsaj, tė dyja kėto dorėshkrime, Alef dhe B lė jashtė vargjet, duke lėnė njė hapėsirė ​​tė madhe tė zbrazėt, si njė shenjė se teksti mungon Bibla. Ndoshta ata shpresonin fnna tekstit zhdukur dhe shkruaj atje pas. Kritikėt tekst argumentojnė se dymbėdhjetė vargjet e fundit tė ketė njė stil tė ndryshėm, sepse dy fjalė tipike mungojnė, prapa / mbrapa dhe menjėherė, por studiuesi teksti Burgon ka hetuar ēėshtjen dhe ka gjetur se kėto fjalė janė tė mungojnė nė disa kapituj tė tjerė tė Markut. Ata gjithashtu argumentojnė se Eusebius dhe Jerome mungonte kėto vargje nė shumicėn e dorėshkrimeve tė tij. Por kjo ėshtė shumė kontradiktore, sepse pėrndryshe ata argumentojnė avokatėt e tekstit re themelore se nuk ėshtė numri i dorėshkrimeve qė janė tė rėndėsishme. Por nė kėtė rast, numri i ndikimit papritur. Ajo FNns asnjė prej argumenteve tė tyre tė mbajė pėr njė shqyrtim kritik. Kjo ėshtė nė fakt njė ide goxha i sforcuar qė dikush do tė merrni pėr tė shtuar dymbėdhjetė vargje, kur ju e dini se ēfarė pasoja tė rėnda janė nė qoftė se ju tė shtoni ose tė zbres.

Kjo nuk ėshtė material i pėrgjithshėm dorėshkrimi ose citate nga etėrit e kishės qė bėri qė Metzger dhe redaktorėt e tjera konsiderohen kėto vargje shtuar por modeli i tyre i punės i cili pėrbėhej nga dy rregulla:

  1. Kur B (Vatican) dhe Alef (Sinaiticus) janė pajtuar, por ndryshon nga dorėshkrime tė tjera tė ndjekim kėto dy.
  2. Kur FNns dallime kėshtu qė ėshtė e mirė pėr tė zgjedhur tekstin qė ėshtė i ndryshėm nga teksti mėvonshme fetare, dmth dorėshkrime bizantine.

pėrmbledhje

Ne kemi kaluar tashmė pėrmes dymbėdhjetė pasazheve tė treguar se si pėrzgjedhja e tekstit me tekstin e ri bazė shkoi. Disa nga kėto pasazhe tė bėjnė kontradiktat dhe tė tjerėt nė aspektin e mbėshtetjes pėr Jezusin hyjni. Mbėshtetja e dorėshkrimeve tė ndryshme mund tė jenė tė ndryshme nga njė vend nė tjetrin. Ndonjėherė mbėshtetja ėshtė ndėr dorėshkrimet mė tė vjetra tė forta dhe nganjėherė dobėt. Por shumė shpesh teksti bizantin / marrė mbėshtetje Text nga njė ose mė shumė tė dorėshkrimeve tė vjetra greke. Tekst Shkencėtarėt thonė se sot ne kemi qasje nė dorėshkrimet mė tė vjetra dhe mė tė mirė se ata kishin nė 1500, por B (Vatican) ishte i njohur tashmė nė 1500 dhe Alef (Sinaiticus) nuk ėshtė me tė vėrtetė njė shkrim dore tė mirė. Ėshtė njė fakt i njohur se FNns shumė gabime transkriptim nė kėtė dorėshkrim. njė shkrim dore e keqe nuk duhet tė ketė qenė atje nė ndikim ka marrė tekstin e re greke. Edhe pse disponueshmėria e dorėshkrimeve janė sot mė mirė se nė 1500, ai bėhet pyetje vendimtare: Kush duhet tė bėjė zgjedhjen? Ata qė janė tė krishterė dhe besojnė se Shkrimi ėshtė i frymėzuar nga Perėndia dhe ruajtur nga providencėn e Zotit pėr kohėn tonė tė bėrė njė pėrzgjedhje tė tekstit. Por ata qė nuk besojnė se Shkrimi ėshtė i frymėzuar, dhe nuk besoj se Zoti ruajtur tekstin, ata bėjnė njė tjetėr pėrzgjedhje. Sepse ata besojnė nė transmetimin gojor, ata do tė thotė se ajo ėshtė mė e sigurt kur ajo FNns dallimet nė tekst, zgjidhni tekstin qė ėshtė i ndryshėm nga teksti mėvonshme kishtare, dmth Bizantine. Nė kėtė shqyrtim, ne mund tė konkludojmė se nė qoftė se zgjedhja ishte mes dorėshkrimeve bizantine dhe Vulgata nė mėnyrė qė ata zgjodhėn tė devijojnė nga teksti bizantine. Ata donin mbi tė gjitha pėr tė ndjekur e tyre tė preferuar dorėshkrim B (Vaticanus), por ne mund tė shohim raste kur ata zgjodhėn tė largohen nga ky dorėshkrim, sepse ajo ishte nė pėrputhje me dorėshkrime bizantine dhe nė zgjedhjen mes vijim B (Vatican) ose devijojnė nga teksti bizantine, si ata zgjodhėn qė tė devijojnė nga teksti bizantine. Kjo antibysantiska model qė nuk ėshtė i njohur aq mirė tė punės, mund tė lexoni pėr nė njė nga librat Metzger-sė. (1. Metzger, f. 87) Kjo nuk ėshtė njė model shkencor punė, por nė bazė tė njė ngurrimi tė paarsyeshme dorėshkrimeve bizantine dhe marrė Text. Njė model i tillė i punės nuk ėshtė vetėm joshkencore, por ēiltėr jobiblike pėr shkak se ajo injoron dėshminė e Biblės nė lidhje me veten e tij.

Nėse tė krishterėt besojnė se Fjala e Perėndisė ėshtė exhaled dhe ruhet kishte pėr tė bėrė njė pėrzgjedhje, siē kishte tekstin origjinal grek, i cili ėshtė bėrė FNns pėrfaqėsuara nė materialin dorėshkrim kolektive, dmth teksti bizantine e cila mė pas FCK vazhdimin e Tekstit marrė. Por pėr fat tė keq, teksti i ri bazė, me tė gjitha gabimet dhe kontradiktat e saj qenė baza pėr pothuajse tė gjitha pėrkthimet suedeze gjatė 1900-sė dhe nė fillim tė 2000-sė, me dy pėrjashtime. rishikimi shtizat e Karl XII Biblės 1923 KJV, tė dyja tė bazuara nė tekst marrė. Vetėm nė Dhjatėn e Re ka tė bėjė me ndryshimet rreth 3300 vende! Pėr ata qė duan tė dinė mė shumė, ne rekomandojmė duke vizituar faqen e internetit, bibel.se , ku ju mund tė gėzojnė video dhe shumė artikuj dhe debate.


SUEDEZE Albanian

Bo Hagstedt, Kryetar

André Juthe Ph. D.


→ Shkarko artikullin si njė skedar pdf.


Shih seksionet e mėparshme:

Faqja e internetit Reformimi Biblės: www.bibel.se

Shih gjithashtu:


referencat

  1. Bruce M. Metzger, teksti i Dhiatės sė Re, Ėshtė e Transmisionit, Korrupsioni dhe Restaurimit, botimi i 4, Oxford University Press nė vitin 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A Commentary tekstuale nė Dhiatės sė Re Greke, botimi i 2, Deutsche Bibelesellschaft / Gjermanisht Shoqėria Biblike, Stuttgart, shtypje 8. Nė vitin 2007.
  3. John William Burgon, rishikimi rishikuar, shtypjen e dytė, Dean Burgon Shoqėria Press, New Jersey, nė vitin 2000.
  4. JA Moorman, Dorėshkrimet e hershme, Etėrit e Kishės, dhe versioni i Autorizuar, Bibla pėr sot Press, New Jersey, 2005. Moorman ka pėrpiluar FNns dorėshkrimit dėshmi dhe madje citon Etėrve tė Kishės. Burimet ai ka pėrdorur ėshtė edicioni Tischendorfs tetė, Nestle-Aland version 26, edicioni Shoqatat e Bashkuara Biblike e tretė nė vitin 1975, hartat e dorėshkrimeve nė tekstin e Dhiatės sė Re nga Kurt dhe Barbara Aland, CE Leggs edicionet e Mateut dhe Markut, disa citate janė marrė nga von Soden, Hodges dhe FARSTAD, pėrmbledhjet Aland e Ungjijve dhe Hoskier tė Zbulesės.
  5. Matthew Black, Komentari Peake mbi Biblėn, Rishikuar Edition 1962
  6. Bruce M. Metzger, Dhiata e Re, sfondin e saj, Rritja, dhe Content, Abingdon Press, 1965
  7. TC Skeat, Kodiku i Sinait dhe Kodiku Aleksandrin, London, Muzeu Britanik nė vitin 1963.
  8. Raporti vjetor Suedisht Shoqėrisė Biblike sė, minuta e 21 prillit, nė 1886.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 21, tisdag 21 maj 2019 kl. 17:49

Jesus söker: Konstantin, Conny!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
tisdag 21 maj 2019 12:17

Gud jag ber om hjälp i mitt jobbsökande o för simmaren. Vad vill Du? Hjälp!

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp