Surfar nu: 499 www.apg29.nu

Awọn ipilẹ ọrọ ti YCE ti ni atilẹyin nipasẹ iwe afọwọkọ ti atijọ 

Nipa Bo Hagstedt, Alaga, André Juthe pH. D. Swedish YCE. 

Awọn ipilẹ ọrọ ti YCE ti ni atilẹyin nipasẹ iwe afọwọkọ ti atijọ

Yi article fihan ko apeere ti bi awọn asayan ti awọn titun ipilẹ ọrọ lọ si.


→ Gba awọn article bi a pdf faili.

Yi article fihan ko apeere ti bi awọn asayan ti awọn titun ipilẹ ọrọ lọ si. Awọn mejila apeere ti o wa ninu yi article ifojusi ni:

Elati Annala jiyan wipe awọn atijọ ipilẹ ọrọ lati awọn 1500s, awọn gba Text da lori àfọwọkọ 900-1200 orundun. Sibẹsibẹ, yi ni a tenacious Adaparọ. Awọn otitọ ni wipe awọn ti o gba Text wa ni tun da lori agbalagba manuscripts, eyi ti yi article yoo fi mule. A ni YCE gbagbo wipe Mimọ Ìwé Mímọ ati awọn ipilẹ ọrọ ti a ti pa si wa ọjọ nipasẹ Ọlọrun ipese.

Diẹ ninu awọn akoko seyin, Elati Annala, ipò onitumo nuBibeln, ohun article ni The World Oni ibi ti o advocated wipe a kristeni ko yẹ ki o jiyan nipa mimo. O wi pe ninu Sweden a ni ọpọlọpọ awọn ti o dara ogbufọ tilẹ a wa ni a kekere ati de-Christianized orilẹ-ede ati pe awọn wọnyi ogbufọ wa ni tobaramu. Elati banuje pe awon eniyan sùn Bibeli ni 2000 fun pinnu lati pa ipase Kristi. O tun so wipe Opo ìtumọ da lori awọn titun ipilẹ ọrọ lati awọn 1970s wa siwaju sii seese lati se dara nitori ti awọn ti a bayi ni o tobi wiwọle si agbalagba manuscripts.

A lati Swedish YCE jẹ ti kan ti o yatọ ero. O ti wa ni ko kan àṣekún ti o yatọ si ogbufọ tako awọn ipilẹ Christian ẹkọ. A ko jiyan nipa awọn Mimọ Ìwé Mímọ, sugbon lori awọn miiran ọwọ, a fẹ lati dabobo Mimọ Ìwé Mímọ ati awọn oniwe-ipilẹ ọrọ, a gbagbọ, nipa ipese Ọlọrun ti a ti pa si wa akoko. Pé Ọlọrun máa se itoju ọrọ rẹ ni Bibeli ile ti ara ko o ẹrí (Isaiah 40: 8 Neh. 8: 8 Psalm 12: 6-7, 119: 152nd Matthew 5:18. Lk. 16:17. Rom. 15: 4 . 1 PT. 1: 23-25). O yoo tun jẹ gidigidi soro lati gbekele awọn Bibeli ti o ba ti a ko le gbekele lori awọn oniwe-ọrọ dabo. Báwo la ṣe mọ fun apẹẹrẹ wipe ko si ojo iwaju Awari ti agbalagba manuscripts ti o ti wa ani diẹ abbreviated ju awọn Alexandrian ọrọ mu ki awọn ọrọ ti a gbagbo bayi ni ọrọ ti Ọlọrun, ni ko gan nibẹ? Ni ipari, gbogbo ọrọ Ọlọrun undermined.

Bibeli ni 2000 din ipase Kristi ni ko kan irira ẹsùn, sugbon nikan ni mọ òtítọ. O ti wa ni to lati ka ninu Rome. 1: 4, ibi ti ni 2000 awọn Bibeli wipe Jesu ti a fi sori ẹrọ bi Ọmọ Ọlọrun nipa ajinde rẹ kuro ninu okú. Ṣugbọn Jesu ti a ko nipa wipe Ọmọ Ọlọrun nipa rẹ ajinde - o ti bi bi awọn ọmọ ti Ọlọrun ati ki o je awọn ọmọ ti Ọlọrun jakejado aye re, iku re, ajinde re ati ayeraye. Pẹlupẹlu, Jesu ni a npe ni Ọmọ Ọlọrun pẹlu kan kekere irungbọn, ati nigbati ojo kan teriba awọn orokun ati ki o jewo Jesu bi Oluwa, Phil. 2:11, Levin awọn jeje pẹlu kekere h, nigba ti pipe Peter apata pẹlu kan olu C ni Matt. 16:18.

Elati ira ti o FNns ọrọ ninu Ise Awon Aposteli. 9: 6 eyi ti o ti wa ni afikun ninu awọn gba Text. O ti wa ni ti o tọ ti awọn wọnyi ọrọ ninu Ise Awon Aposteli. 9: 5-6 ti sonu ni julọ Greek àfọwọkọ:

Ẹsẹ 5. "O soro fun o lati tapá si ẹgún." O ti wa ni otitọ wipe ọrọ wọnyi ti wa ni sonu awọn ni julọ Greek àfọwọkọ sugbon ti won FNns pẹlu awọn atijọ Latin àfọwọkọ, awọn Vulgate. Awọn ọrọ ti wa ni tun ni a Siria Peshitta àfọwọkọ ati ni Greek àfọwọkọ, koodu E, ati 431, sugbon ni ẹsẹ mẹrin dipo. Afikun ohun ti FNns ọrọ ni gbogbo Greek àfọwọkọ ti Aposteli. 26:14.

Ẹsẹ 6. "Mejeeji iwarìri si yà, o si wi: Oluwa, kí ni o fẹ mi lati ṣe? Nigbana ni Oluwa wi fun u. "Awọn wọnyi ni ọrọ ti wa ni tun ew ni julọ Greek àfọwọkọ sugbon o kan bi awọn ọrọ ni ẹsẹ 5 FNns julọ ti awọn atijọ Latin àfọwọkọ, awọn Vulgate, ati ni diẹ ninu awọn atijọ ti Siria ati Coptic awọn ẹya. Ni afikun FNns tun ọrọ wọnyi ni gbogbo Greek àfọwọkọ bi awọn ọrọ ti v5 ni ibi miran ninu iwe ti Acts (Ise Awon Aposteli. 22:10).

Awọn pataki ìmúdájú ti awọn ọrọ ẹsẹ 5 ati 6 jẹ onigbagbo ti wa ni timo nipa Mimọ Ìwé Mímọ, nipa kanna ọrọ han ni meji miiran ibiti ninu Ise Awon Aposteli, Aposteli. 22:10, ati 26:14.

Bi fun wiwọle si agbalagba manuscripts, o jẹ otitọ wipe loni a ni o tobi wiwọle si agbalagba manuscripts ju ti won ní ni 1500s. Elati jiyan wipe awọn atijọ ipilẹ ọrọ lati awọn 1500s, awọn gba Text da lori àfọwọkọ 900-1200 orundun. Sibẹsibẹ, yi ni a tenacious Adaparọ. Awọn otitọ ni wipe awọn ti o gba Text wa ni tun da lori agbalagba manuscripts. Elati beere ninu rẹ ase ila eyi ti awọn wọnyi àfọwọkọ wa. A yoo bayi se alaye ohun ti awọn wọnyi ni o wa. Sugbon nigba ti a ba wo ni ti iwe afọwọkọ ti atijọ ni Greek, ti ​​o jẹ lati 350 si 400 ká, ki o le wo o yatọ lati kan Bibeli fi aye si miiran. Sugbon a wo ni àfọwọkọ lati 500 titi tete 1500s bi awọn Byzantine àfọwọkọ ti awọn poju ati awọn ti wọn wa ni o tayọ adehun.

Metzger jewo ni "The History of NT textual Lodi" ti awọn Byzantine ọrọ ti pa a läsvariation ti o le ti wa ni dated si awọn keji tabi kẹta orundun lẹhin ti awọn Awari ti papyrus àfọwọkọ, p45, p46 ati p66.

Ogbon ati imq awqn ni ipa ni iṣapẹẹrẹ ọna

Ṣaaju ki a ba wo ni pato awọn ọrọ, a akọkọ fẹ lati so pe a ti lọ tẹlẹ jiyan ni orisirisi awọn ìwé, ati be be otitọ ti Byzantine àfọwọkọ. Awọn wọnyi ni iwe afọwọkọ ni a nla aitasera ati ki o ni - bi a ba ri o - nipasẹ awọn ipese Ọlọrun dabo awọn atilẹba ipilẹ ọrọ. Ọlọrun ti se ileri lati se itoju oro re, ati awọn ti o ba ti o ti wa ni ko ni gba Text Ọlọrun ni dabo awọn ọrọ, awọn ọrọ ti wa ni o ti Elati gbagbo wipe Ẹmí Mimọ ti pa nipasẹ awọn sehin? O ti wa ni han pe jakejado itan ti ti eniyan ti o, bi Origen, Eusebius, Westcott ati Hort selectively yàn iru kika ibi ti Jesu Akunlebo jẹ koyewa nitori nwọn kò gbagbọ pe Jesu wà ti kanna iseda bi Baba. O gan ti wa ni oyimbo ti ṣe yẹ,

Yan antibysantisk aṣayan ọna

A yoo bayi fun a nja apẹẹrẹ ti bi iru a yan asayan ilana gba lati ni igbalode ni igba. Fun wa lati ni oye bi awọn asayan ti awọn ọrọ lọ si, a tun nilo lati mo nkankan nipa awọn ọkunrin marun ti o ni awọn 1970s fun wa ni titun ipilẹ ọrọ ati awọn ṣiṣẹ awoṣe ti won ti lo. Ohun ti Iru àfọwọkọ ìwòyí wọnyi marun olootu? Carlo Martini ti awọn Catholic Church gbekalẹ awọn iwe afọwọkọ Vaticanus, ti o jẹ lati Alexandria. Bruce Metzger kò ṣe awọn lilo ti Byzantine ọrọ bi o ti kà o lati wa ni ba. Allen Wikgren fe lati lo awọn atijọ ẹkọ ohun elo lati gbiyanju lati pada sipo awọn atilẹba ọrọ. Ti o tumo si o ko ba fẹ lati ṣe awọn lilo ti wa ọrọ ri ni Byzantine àfọwọkọ ati awọn gba Text, ṣugbọn o fe lati mu awọn ọrọ ti a ikure agbalagba ati siwaju sii atilẹba fọọmu nipasẹ awọn àfọwọkọ ti o wá lati Alexandria. Matthew Black ro wipe awọn Byzantine ọrọ iru je ko atilẹba ṣugbọn a nigbamii ti dapọ ati awọn miran Atadi ti alufaa ọrọ. Níkẹyìn, a ni Kurt Aland bi mejeji ni o wa lodidi fun awọn Greek ọrọ, NestleAland 1979 (eniyan ti awọn Bibeli ati nuBibelns ipilẹ ọrọ), ati awọn United Bible Societies Greek Text, 1975 (Bible 2000 ipilẹ ọrọ). Aland ro wipe ti won ko le ṣe awọn lilo ti Byzantine ọrọ iru, nitori ti o jẹ pataki lati fi idi awọn atilẹba ọrọ. A ri pe gbogbo marun gba pe won yoo gbiyanju lati recreate kan diẹ atilẹba ọrọ pẹlu awọn atijọ àfọwọkọ lati Alexandria, o si ri Byzantine ọrọ iru ti o nigbamii ti dapọ ati awọn miran Atadi ti alufaa ọrọ. Jù bẹẹ lọ, gẹgẹ bi awọn mejeeji ni Black ati Metzger ti awọn atilẹba ihinrere ti awọn tete itankale orally ṣaaju ki o wole isalẹ ati bayi dide ti ko tọ si. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) awọn aṣiṣe atunse niwon ijo si awọn Byzantine àfọwọkọ, labẹ awọn ọkunrin wọnyi ká imo.

Metzger kedere ipinlẹ wọn ṣiṣẹ awoṣe ninu ọkan ninu iwe re: "Nigba ti o ti iwe afọwọkọ ti a Baba ti Ìjọ yato lori kan Bibeli fi aye, o jẹ maa n ti o dara ju lati gba o bi o yatọ lati nigbamii esin ọrọ (awọn Byzantine tabi Vulgate)". (1 Metzger, iwe 87) gba, ninu awọn asayan ti avvon lati Baba, ṣugbọn awa o ri kedere wipe yi ṣiṣẹ tun ni igba fun awọn asayan ti ọrọ si awọn Bibeli nitori ọrọ.

Pataki iwe afọwọkọ ti atijọ

O FNns awọn nọmba kan ti iwe afọwọkọ ti atijọ, ti kọ ni o tobi awọn lẹta, ti o wà pataki, paapaa fun awon olootu nitori gbogbo wọn gan atijọ. Ọpọlọpọ igba, awọn àfọwọkọ ni nla agbalagba ju awon pẹlu kekere awọn lẹta nla. Ni wa Iroyin, a ti gbà data ni pato lati awọn iwe ohun ti JA Moorman, lojukanna àfọwọkọ, Church Baba, ati awọn aṣẹ Version, (4. Moorman) ati Bruce M. Metzger ká iwe, A textual Commentary lori awọn Greek Majẹmu Titun, (2 Metzger) nibi ni akojọ kan ti diẹ ninu awọn ti àfọwọkọ kọ ni o tobi awọn lẹta:

  1. Code Sinaiticus (Alef) lati 300 ká. Ni gbogbo NT.
  2. Code Alexandrinus (A) nipa 400 ká. Ni fere gbogbo awọn NT.
  3. Code Vaticanus (B) nipa 300 ká. Ni fere gbogbo awọn ti awọn NT, bikoṣe awọn ti o kẹhin mẹrin awọn iwe ohun ti Majẹmu Titun.
  4. Code Ephraemi Rescriptus (C) nipa 400 ká. Ni NT.
  5. Code Bezae Cantabrigiensis (D) nipa 400 ká. Ni awọn ihinrere ati Aposteli.
  6. Code Claromontanus (D) nipa 500 ká. Wo ni Pọọlù awọn lẹta ni Greek ati Latin.
  7. Code Basilensis (E) lati 700 ká. Ni awọn ihinrere.
  8. Code Washingtonianus (W) nipa 400 ká. Ni awọn ihinrere.

Afikun ohun ti FNns ajẹkù lati nọmba kan ti àfọwọkọ ti o wa ni ani agbalagba ati ki o ni a npe ni papyrus àfọwọkọ. A yoo bayi wo ni diẹ ninu awọn kan pato awọn ọrọ Bibeli lati ri awọn ṣiṣẹ awoṣe, wọnyi ọkunrin marun loo.

Jn. 7: 8 ṣi sonu ni diẹ ninu awọn àfọwọkọ

Ni Jn. 7: kẹjọ Jesu wi ninu ẹsẹ 8 ki o ko lọ soke si awọn Festival ni Jerusalemu, ati ni ẹsẹ 10 ti o so pe nigba ti awọn arakunrin rẹ ti lọ si ajọ, ki o si tun lọ nibẹ. Ọpọlọpọ awọn àfọwọkọ ni ọrọ sibẹsibẹ. Awọn ọrọ jẹ ṣi pataki nitori ti o ba ti sonu, Jesu sọ ko ni otitọ. Bi ọrọ sibe FNns ni ibẹrẹ àfọwọkọ bi papyrus 66 ati 75 ati ọrọ alariwisi 'ayanfẹ handwriting Vatican, ki nwọn ki o ti yàn awọn läsarten. Nibi ti a ti le ri awọn ṣoki ti awọn akọbi àfọwọkọ:

sibẹsibẹ FNns ninu awọn ọrọ si tun sonu ninu awọn ọrọ P66, P75, B, E, W Alef, D Poju ti Greek àfọwọkọ pẹlu capitalization Vulgate

Ti a ri ninu akopo ti support to ani wà pẹlu darale ninu awọn akọbi àfọwọkọ pẹlu papyrus iwe afọwọkọ P66 ati P75 lati awọn 200 ká. Ni asopọ pẹlu awọn marun olootu fun wa ni titun ipilẹ ọrọ ni 1975, ki o si fi Metzger atejade iwe kan ninu eyi ti o compiled comments lori awọn àṣàyàn nwọn ṣe ni kọọkan Bibeli fi aye. Nibi ti o Levin awọn wọnyi ọrọìwòye:

"Awọn ọrọ sibe a to wa ni kutukutu lati mitigate awọn inconsistency laarin ẹsẹ 8 ati 10." (2. Metzger, pp. 185)

Eleyi jẹ ko kan ijinle sayensi gbólóhùn, sugbon jo ohun arosinu lai eyikeyi ẹri. Kí nìdí kiye si awọn wọnyi Bible olootu ti o si tun ti a ti sonu lati ibẹrẹ? Daradara nitori atilẹba ọrọ ti o wa ninu aṣiṣe, ni ibamu si wọn, gba nitori ti roba gbigbe, nwọn si fe lati mu pada awọn ọrọ si awọn oniwe-atilẹba apẹrẹ paapa ti o ba ti o je ti ko tọ. Mejeji awọn Byzantine ọrọ ati awọn Vulgate ni a nigbamii ti alufaa ọrọ gẹgẹ bi awọn wọnyi olootu. Ṣugbọn idi ti ko gba wipe ani wà níbẹ láti ìbẹrẹ nigba ti wọn ayanfẹ handwriting, awọn Vatican, ki o si tun meji ti papyrus àfọwọkọ ni awọn ọrọ sibe ti o otito? Fun wọn tunwo ọrọ yato si lati nigbamii esin ọrọ bi awọn Vulgate. Awọn Idahun ni wipe awon marun olootu ṣiṣẹ awoṣe si gbogbo awọn ti wa ni wi ati ki o ko to koja ti gbogbo je lati tẹle awọn Vatican, sugbon o je ju gbogbo ko lati tẹle awọn "esin ọrọ" ni awọn fọọmu ti Byzantine àfọwọkọ. Ko awọn wọnyi ni Byzantine ọrọ ti awọn Christian ijo otitọ trad mu fun diẹ ẹ sii ju meedogun sehin wà pàtàkì ju ohunkohun miiran. O je diẹ pataki ju awọn ìwò ọrọ awọn ohun elo ti o si pàtàkì ju won ayanfẹ handwriting Vatican sọ si wọn. O je yi antibysantiska Duro je julọ pato ẹya-ara ti awọn wọnyi marun olootu ọrọ aṣayan. O je diẹ pataki ju awọn ìwò ọrọ awọn ohun elo ti o si pàtàkì ju won ayanfẹ handwriting Vatican sọ si wọn. O je yi antibysantiska Duro je julọ pato ẹya-ara ti awọn wọnyi marun olootu ọrọ aṣayan. O je diẹ pataki ju awọn ìwò ọrọ awọn ohun elo ti o si pàtàkì ju won ayanfẹ handwriting Vatican sọ si wọn. O je yi antibysantiska Duro je julọ pato ẹya-ara ti awọn wọnyi marun olootu ọrọ aṣayan.

Mark. 1: 2 tabi woli Isaiah woli

Ni Samisi. 1: 2, awọn ibeere ni boya o yẹ ki o wa 'woli Isaiah,' tabi 'woli'. Nibẹ ni o wa meji avvon, akọkọ lati Malaki ati awọn miiran wa lati Isaiah. Nitorina, o jẹ ti o tọ lati kọ awọn woli. Eyi ni a ṣoki ti awọn akọbi àfọwọkọ:

woli Isaiah woli A, E, W Alef, B ati D Poju ti Greek àfọwọkọ pẹlu capitalization Vulgate

Metzger yoo fun awọn wọnyi ọrọìwòye bi si idi ti won yan awọn woli Isaiah:

"O ti wa ni Nitorina rorun lati ri idi ti awon ti o dakọ ti o ti yi pada awọn ọrọ" Wolii Isaiah "(awọn kika ti FNns ninu awọn earliest ẹlẹri ti awọn Alexandrian ati Western text type) si awọn siwaju sii sanlalu iforo awqn" awọn woli. "(2 Metzger, iwe . 62)

Ni ibamu si Metzger, o jẹ Nitorina o dara ju lati yan "woli Isaiah," paapa ti o ba FNns a opolopo ninu awọn àfọwọkọ ti uppercase ati lowercase awọn lẹta ni atilẹyin awọn woli bi woli Isaiah ti yato si lati nigbamii ti alufaa ọrọ (ie Byzantine). Ki o je gan ko si ijinle sayensi ṣiṣẹ awoṣe nwọn si tọ, sugbon nikan a akiyesi, eyi ti dawọle ti awọn Bibeli ọrọ ti o wa ninu aṣiṣe lati ibẹrẹ. Akiyesi pe handwriting Alef (Sinaiticus), eyi ti o ni ọpọlọpọ awọn aṣiṣe, kanna ašiše ni Matt. 13:35, ibi ti o tun ni awọn woli Isaiah, ṣugbọn awọn ń jẹ lati Psalm 78: 2nd Yi aṣiṣe ti a sibẹsibẹ ko ti a fọwọsi nigbati nibẹ wà miiran Greek àfọwọkọ pẹlu kanna aṣiṣe.

Mark 9:42 Ẹniti o ba gbà mi

Mark 9:42 Ṣugbọn ẹnikẹni ki o se ọkan ninu awọn kekeke wọnyi ti o gbà mi, yi ni ọrọ fun mi, wa ni ti own ni diẹ ninu awọn àfọwọkọ. Eyi ni a ṣoki ti iwe afọwọkọ ohun elo ti:

Mi FNns ọrọ pẹlu awọn ọrọ lori mi sonu A, B, C-2, E, W Alef, C *, D Poju ti Greek àfọwọkọ pẹlu capitalization Vulgate

A ba wo ni ṣoki ti awọn support fun awọn ọrọ 'mi' jẹ gidigidi lagbara ninu awọn iwe afọwọkọ ti atijọ pẹlu awọn Vatican ati awọn FNns pẹlu mejeeji awọn Vulgate ati ni opolopo ninu àfọwọkọ pẹlu uppercase ati lowercase awọn lẹta. Ṣugbọn Metzger kowe ni wọn comments ti awọn FNns a seese wipe awọn ọrọ ti a ti wa lati afiwe kuku ju ni Matthew 18: 6th Fun idi eyi, nwọn wà lọra lati ọrọ wọnyi ki o si fi wọn ni akomo. Ṣugbọn awọn ifilelẹ ti awọn idi ti won ko ba pese ni kosi wọn antibysantiska ṣiṣẹ awoṣe: "Nigba ti o FNns iyato, o jẹ safest lati yan awọn ọrọ ti o yatọ si lati nigbamii esin ọrọ, ie awọn Byzantine ọrọ. "(1 Metzger, p. 87)

Matt. 5,22 unjustifiable

Ṣugbọn mo wi fun nyin, Ẹnikẹni ti wa ni binu si arakunrin rẹ lai a wulo idi, o di oniduro fun idajọ. Nibi ni o wa ọrọ lai kan wulo idi ti own ni Greek àfọwọkọ. Ni Greek, o jẹ o kan ọrọ kan. Eyi ni a Lakotan:

Awọn ọrọ unjustifiable FNns ninu awọn ọrọ ọrọ unjustifiable sonu ninu awọn ọrọ Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Poju ti Greek handskrifer pẹlu capitalization Vulgate

O FNns lagbara support laarin agbalagba manuscripts ati paapa ntun lati awọn Baba ijọ ti awọn keji orundun siwaju fun ko si wulo idi ni onigbagbo sugbon Metzger Levin yi ninu rẹ comments:

"Lakoko ti kika" ko si wulo idi "ni ibigbogbo lati keji orundun siwaju, o jẹ Elo diẹ seese wipe ọrọ ti a ti fi kun nipasẹ awọn eniyan ti o dakọ awọn ọrọ lati soften ki o to awọn iwe-mimọ idibajẹ, ju awọn ọrọ yoo ti a ti own bi kobojumu." (P . 11, Metzger 2)

Metzger ati awọn miiran olootu yoo nikan wo idi ti awọn ọrọ yẹ ki o ti a ti fi kun, sugbon ni ko sisi si awọn agutan ti awọn eniyan ti o dakọ padanu ọrọ kan. Ẽṣe ti nwọn ṣe yi wun? Nigbati o ba mọ wọn antibysantiska ṣiṣẹ awoṣe ki o ye idi. Nwọn si yan awọn ọrọ ti deviates lati "nigbamii ti alufaa ọrọ (ie Byzantine). A si siwaju sii idi fun awọn ti own lai kan wulo idi ni wipe ijo baba Origen ní àfọwọkọ ti o ní yi, sugbon assumed lai ti o dara idi ti a fi kun. (3. Burgon, pp. 359-360)

Lk. 2:33 Joseph ati baba rẹ

Diẹ ninu awọn àfọwọkọ ni "Joseph ati iya rẹ yà ..." nigba ti awọn miiran àfọwọkọ ni "baba rẹ ati iya yà ...". Ba ti wa ni lati wa ni Joseph ati awọn baba rẹ jẹ gidigidi pataki ni wo ti awọn wundia ibi. Eyi ni awọn Lakotan jade:

Josefu si ati baba rẹ, ati A, E Alef, B ati D Poju ti Greek àfọwọkọ ti uppercase ati lowercase awọn lẹta Vulgate to poju ti atijọ Latin àfọwọkọ

A ri awọn Lakotan ti a opolopo ninu Greek àfọwọkọ ti uppercase ati lowercase awọn lẹta pese support fun o lati wa Josefu, ki o si tun a opolopo ninu awọn atijọ Latin àfọwọkọ. Ni Tatian akopo ti ihinrere merin bi o ti ṣe nipa 170 years, wí pé Josef. Ṣugbọn Cyril Jerusalemu ká iwe, ṣiṣẹ ni aarin 300 ká, wí pé baba rẹ.

Metzger wi pe won (ie, marun olootu) gbagbo wipe Ìjọ atunse awọn aṣiṣe lati dabobo awọn wundia ibi. (2 Metzger, pp. 111-112) O FNns iwe afọwọkọ ti atijọ eyi ti awọn mejeeji pese support fun Josefu ati baba rẹ. O ko ba le fi mule ohunkohun, ṣugbọn ti o ba ni lati yan ọkan ninu awọn aṣayan. Metzger ati awọn miiran olootu yan lai eri ti baba rẹ pẹlu awọn idalare ti awọn ẹbi wà níbẹ láti ìbẹrẹ ati ki o si atunse Ìjọ ti awọn aṣiṣe. Ṣugbọn awọn "aṣiṣe" wà nibẹ lati ibẹrẹ, ki o si, a akiyesi orisun lori unproven arosinu ti awọn aṣiṣe laifọwọyi gbọdọ ti ya ibi ni awọn roba gbigbe. Ni afikun, o jẹ siwaju ohun unproven akiyesi pe awọn gbigbe mu ibi nikan orally. Ti won tesiwaju lati tẹle wọn antibysantiska ṣiṣẹ awoṣe, lati yan awọn ọrọ ti deviates lati "nigbamii ti alufaa ọrọ", ie awọn Byzantine ọrọ.

Matt. 6: 1 Gift tabi ti o dara iṣẹ

YCE YCE

Biotilejepe support jẹ ko bi lagbara fun ebun laarin awọn akọbi àfọwọkọ ki FNns awọn diẹ iwe afọwọkọ ti atijọ ti o fi fun o oniwe-support. Afikun ohun ti FNns ebun laarin Tatian ati Origen ká iwe. Tatian wà lọwọ ni pẹ 100 ká ati Origen ni ibẹrẹ 200 ká. Ọkan nilo ko ni le kan oguna textual alariwisi lati mọ wipe läsvarianten "kiyesara ti sise rere" ni a ti ko tọ si ipe ti o jẹ idakeji si awọn miiran Bible ọrọ. Bi mejeji awọn aṣayan le wa ni itopase pada si awọn tete Christian akoko, awọn ti o fẹ yẹ ki o wa adayeba lati da awọn ẹbun bi onigbagbo bi awọn ọrọ yẹ ki o wa ni ibamu pẹlu awọn miiran Bible awọn ọrọ. O ti wa ni Oluwa ara ti o ti exhaled iwe-mimọ gbogbo. Sugbon laanu yan awọn wọnyi olootu awọn eke iwaju ti ohun ti o tọ. Orisirisi awọn ti awọn olootu ro wipe nibẹ wà ašiše ni awọn ọrọ nitori ti awọn roba gbigbe ti Ìjọ niwon atunse. (5. Black, p. 633. 6. Metzger, p. 86) Ṣugbọn ọrọ Ọlọrun kọja si isalẹ orally nipasẹ awọn eniyan ni a eke ti o ti wa refuted nipa Oluwa ara nigba ti o wi pe "gbogbo iwe-mimọ ti wa ni fun nipasẹ awokose Ọlọrun." (2 Tim. 3:16)

Mark. 10:24 gbẹkẹle ọrọ

YCE YCE

Ohun lagbara poju ti atijọ ati Giriki Latin àfọwọkọ fun support to ti sonu ọrọ ninu awọn meji àfọwọkọ Vaticanus ati Sinaiticus. Metzger yoo fun awọn wọnyi ọrọìwòye: Awọn buru ti Jesu 'gbólóhùn ti a rþ nipa awọn ifihan ti miran kvalifkation ihamọ awọn oniwe-generality o si mu o jo si awọn ti o tọ ti awọn ọrọ. (2 Metzger, p. 90) O je ko awọn ìwò iwe afọwọkọ ohun elo ti pinnu won o fẹ lai kan amoro ti o wà ni ibamu pẹlu wọn unfounded antibysantiska ṣiṣẹ awoṣe.

Lk. 9:35 fẹràn tabi ti a ti yan

YCE YCE

Awọn ìwò iwe afọwọkọ awọn ohun elo ti pese support fun awọn ayanfẹ Ọmọ. Metzger ká ọrọìwòye ni:

Akọkọ ti o ni Luke laiseaniani duro ni Àyànfẹ, eyi ti o waye nikan nibi ninu Majẹmu Titun. Awọn keji aṣayan, eyi ti o je a diẹ wọpọ ikosile, jẹ nitori kikọ jọ FL ätning ayanfẹ Ọmọ. (2. Metzger, pp. 124)

Mfråga wa: Lati ohun ti Jesu ti yan? Bawo ni o le ọkan ati ki o nikan ọkan ninu awọn atilẹba ti a ti yan, a gbọdọ Ọmọ wa ni ti a ti yan? A ni meji yiyan ti o wa ni fere bi ti atijọ lati yan lati. Metzger ni Egba awọn ti o akọkọ ti wa ni yàn ọkan. Ti o ba gbagbo pe awọn Mimọ Ìwé Mímọ ti wa ni fun nipasẹ awokose Ọlọrun, ṣugbọn awọn ọrọ ti a ti kọja lati ẹnu si ẹnu pẹlu eda eniyan àìpé, ki o si FNns awọn ọpọlọpọ awọn aṣiṣe ti o nilo lati wa ni atunse. Ki o si o yoo jẹ mogbonwa lati so pe Personne sọ pé: "Bibeli ni lati ibẹrẹ ati jakejado awọn iṣẹ ti enia" (8 Swedish Bible Society gbegba) Personne je ọkan ninu awọn mẹta ọkunrin ti o fun wa ni 1917 ijo Bibeli. Ti o ba gbagbo pe Personne, Bibeli jẹ kan iṣẹ ti eniyan ki o si ti le yan awọn Àyànfẹ. Ṣugbọn ti o ba gbagbọ pe Mimọ Ìwé Mímọ ni Ọlọrun-ẹmi ati ki o dabo, ki o si yan mi Olufẹ Ọmọ.

Jn. 6:47 Ẹniti o ba gbà mi

Jn.  6:47 Ẹniti o ba gbà mi

Awọn ìwò iwe afọwọkọ awọn ohun elo ti yoo fun awọn oniwe-support si awọn awọn ọrọ mi jẹ otitọ, biotilejepe diẹ atijọ Giriki àfọwọkọ omit ọrọ wọnyi. Tatian ṣe a akopo ti ihinrere merin nipa 170 years, ibi ti o ti wa pẹlu mi. Metzger yoo fun awọn wọnyi ọrọìwòye:

Awọn afikun ti mi mejeeji adayeba ki o si eyiti ko. Awọn iyalenu ni wipe jo ọpọlọpọ awọn ti o dakọ ija awọn idanwo. Ti o ba ti awọn ọrọ ti akọkọ ti bayi ni ọrọ, ki nibẹ ni ko si ọkan ti o dara alaye bi si idi ọrọ won ti own. (2. Metzger, pp. 183)

O FNns ko ọpọlọpọ awọn àfọwọkọ ti dakọ yi aṣiṣe. Awọn ìwò iwe afọwọkọ awọn ohun elo ti yoo fun wa meji awọn aṣayan. Ko si ọkan le mule pe awọn ọrọ wà lati ibẹrẹ tabi sonu. Awọn marun olootu tesiwaju bi re antibysantinska ṣiṣẹ awoṣe, lati yan awọn ọrọ ti deviates lati "nigbamii ti alufaa ọrọ" lori awọn aaye ki nwọn ki o le nikan ri ọkan ti ṣee idi, ie wipe awon ti dakọ ọrọ atunse ohun ti a ti ew nibi. Wọn kò ìmọ si awọn kuku kedere agutan ti ẹnikan dakọ padanu awon meji ọrọ momo ati ki o si gbe yi aṣiṣe on si elomiran rẹ idaako. Ti o ba ti ọrọ ti wa ni sonu ki o so wipe enikeni ti o ba gbagbo ni o ni ìye ainipẹkun, sugbon ki o sonu awọn pataki otitọ ti a gbọdọ gbagbo ninu Jesu to ni ìye ainipẹkun.

1 Kọr. 15:47 Oluwa lati ọrun

1 Kọr.  15:47 Oluwa lati ọrun

Bi fun ijo baba bi wọnyi ijo baba pẹlu Oluwa ni iwe re: Tetullianus, Hippolytus ati Victorinus of Pettau lati awọn 200 ká ati Basil Nla lati 300 ká. Awọn wọnyi baba ko ni Oluwa ni iwe re: Cyprian lati awọn 200 ká, ati Hilary of Poitiers ati St. Athanasius lati awọn 300 ká. Eyi ti o yẹ ki o yan? O FNns tete support fun awọn mejeeji awọn aṣayan, mejeeji lati ijo baba ati awọn atijọ Giriki àfọwọkọ. Ọkan esin ọrọ, ie Byzantine àfọwọkọ ni Oluwa ati awọn miiran esin ọrọ, ie Vulgate àfọwọkọ ko ni Oluwa. Metzger comments lori wọn fẹ lati omit Oluwa. "Ti ọrọ (Oluwa) je akọkọ nibẹ, ki FNns ni ko si idi idi ti o yẹ ki o ti a ti osi jade." (2 Metzger, p. 501-502) Lekan si o di ko o pe ti won ba wa ni ko ìmọ nitori o le jẹ a transcription aṣiṣe, ti ẹnikan dakọ padanu ọrọ yi. Miiran idi le jẹ wipe Eusebius, ti o si mu jade awọn Bibeli si awọn Emperor Constantine. Eusebius kò gbagbọ pe Jesu na. Niwon nibẹ tẹlẹ wà iyato laarin awọn orisirisi àfọwọkọ, bi FNns tun awọn seese wipe o yàn awọn àfọwọkọ ti o wà ni ibamu pẹlu rẹ igbagbo. O FNns ọrọ sayensi ro awọn meji atijọ àfọwọkọ Alef (Sinaiticus) ati B (Vatican) lati wọnyi Bibeli Emperor Constantine paṣẹ nipasẹ Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Niwon nibẹ tẹlẹ wà iyato laarin awọn orisirisi àfọwọkọ, bi FNns tun awọn seese wipe o yàn awọn àfọwọkọ ti o wà ni ibamu pẹlu rẹ igbagbo. O FNns ọrọ sayensi ro awọn meji atijọ àfọwọkọ Alef (Sinaiticus) ati B (Vatican) lati wọnyi Bibeli Emperor Constantine paṣẹ nipasẹ Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22) Niwon nibẹ tẹlẹ wà iyato laarin awọn orisirisi àfọwọkọ, bi FNns tun awọn seese wipe o yàn awọn àfọwọkọ ti o wà ni ibamu pẹlu rẹ igbagbo. O FNns ọrọ sayensi ro awọn meji atijọ àfọwọkọ Alef (Sinaiticus) ati B (Vatican) lati wọnyi Bibeli Emperor Constantine paṣẹ nipasẹ Eusebius. (7. Skeat, pp. 21-22)

1 Tim. 3:16 Ọlọrun hàn ninu ara

1 Tim.  3:16 Ọlọrun hàn ninu ara

Nibi ni ibeere jẹ boya nibẹ ni yio je eyikeyi). A gan lagbara ìmúdájú wipe Jesu ni Olorun, Olorun, tabi ti o (itumọ ọrọ gangan: hàn ninu ara. Ọpọlọpọ awọn heresies, gẹgẹ bi awọn Ẹlẹrìí Jèhófà, yoo jẹ soro lati win awọn Olufowosi ti yi òtítọ wipe Jesu ni Olorun fi ninu ara ti a ti osi wahala . Orisirisi awọn tete ijo baba ni wipe ni iwe rẹ, ṣugbọn awọn ijo baba Gregory of Nyssa, ti o ṣiṣẹ lori awọn 300 ká, ni Ọlọrun ninu won iwe. ibamu si Metzger, nwọn ro o je kan atunse ti awọn ọrọ, ti o bi a itẹwe le ni ero ti a sipeli tọ ati ki o yipada o Ọlọrun, miiran aṣayan ti o Metzger ati awọn miiran olootu wà ìmọ fun gbogbo eniyan lati a itẹwe títúnṣe sí Ọlọrun si "fun a tobi èkọ konge." Metzger so nipa pẹlu Origen support fun o lati wa ni wipe, sugbon a mọ pe Origen kò gbà ẹkọ ti awọn Metalokan. (2. Metzger, p. 573-574) Nibẹ je kan ogun ti awọn ọba ni 300 ká ati awọn ti o ni ko jina-ṣòro láti lati ro pe nibẹ wà ogun, ti o fe lati yọ Ọlọrun lati awọn ọrọ.

Mark. 16: 9-20

Awọn marun olootu ti awọn titun ipilẹ ọrọ ti awọn ero ti yi gbogbo ti o tobi apakan ti ọrọ ni Marku ká Ihinrere ni a afikun. Igbiyanju ti a ti ṣe lati yọ gbogbo awọn wọnyi mejila ẹsẹ lati inu Bibeli, sugbon ki o yàn ọpọlọpọ awọn Bibeli onkawe si ko lati ra awọn translation. Nitorina, ko ba agbodo igbalode ogbufọ lati yọ awọn wọnyi mejila ẹsẹ, ṣugbọn tẹ ti o jẹ ẹya itẹsiwaju ti ko ni wa si awọn atilẹba Ihinrere, eyi ti o kan, fun. Apeere. 1917, Bible 2000 King James ati nuBibeln. Awọn eri ti àwọn ẹsẹ yìí ni o wa onigbagbo jẹ gidigidi lagbara. O FNns 620 Greek àfọwọkọ eyi ti o ni Mark, ni 618 ti awọn wọnyi FNns wọnyi mejila ẹsẹ pẹlu. O ti wa ni nikan ni awọn meji àfọwọkọ Alef (Sinaiticus) ati B (Vatinanus) ti won ti wa ni nsọnu. Ohun kutukutu iwe afọwọkọ lati akoko kanna, A, ni pẹlu gbogbo awọn mejila ẹsẹ. Gbogbo awọn atijọ Latin àfọwọkọ ni awọn ẹsẹ ayafi K, eyi ti o ni a kukuru pari. Tete ijo baba lò lati wọnyi mejila ẹsẹ, lati Justin ajeriku CA. 150 SK .. siwaju ati Irenaeus ntun odun 180 gbogbo ẹsẹ lati Samisi. 16:19. Bawo ni ẹsẹ wa ni fi kun o ba ti nwọn ti wà 200 years ṣaaju ki o to Sinaiticus ati Vaticanus kọ? Ni afikun, mejeji ti awọn wọnyi àfọwọkọ, Alef ati B omits ẹsẹ, nlọ kan ti o tobi ṣofo aaye kun, bi a ami ti awọn ti sonu Bible ọrọ. Jasi nwọn nreti fnna ti sonu ọrọ ki o si kọ nibẹ lehin. Text Awon alariwisi jiyan wipe awọn ti o kẹhin mejila ẹsẹ ni kan yatọ si ara nitori meji aṣoju ọrọ ti wa ni sonu, pada / pada ki o si ọtun kuro, ṣugbọn awọn ọrọ awadi Burgon ti yẹwo awọn ọrọ ati ki o ri pe ọrọ wọnyi ti wa ni tun ew ni awọn orisirisi miiran ipin ti Samisi. Won tun jiyan wipe Eusebius ati Jerome ni unkankan àwọn ẹsẹ ni julọ ti re àfọwọkọ. Sugbon yi jẹ nyara aisedede, fun bibẹkọ ti won jiyan onigbawi ti awọn titun ipilẹ ọrọ ti o jẹ ko awọn nọmba ti manuscripts ti o wa ni pataki. Sugbon ninu apere yi, awọn nọmba ti lojiji ikolu. O FNns kò ti won ariyanjiyan si mu fun a lominu ni awotẹlẹ. O ni kosi a lẹwa jina-ṣòro agutan ti ẹnikan yoo gba lati fi mejila ẹsẹ, nigbati o mọ ohun pataki to gaju ni o wa ti o ba ti o ba fi tabi iyokuro.

O ti wa ni ko ni lapapọ iwe afọwọkọ ohun elo tabi awọn ọrọ lati ijo baba ti o ṣe Metzger ati awọn miiran olootu kà àwọn ẹsẹ kun sugbon dipo wọn ṣiṣẹ awoṣe eyi ti je ti meji ofin:

  1. Nigba ti B (Vatican) ati Alef (Sinaiticus) ti wa ni gba, sugbon yato si lati miiran àfọwọkọ ti a tẹle awọn meji.
  2. Nigba ti FNns iyato ki o jẹ ti o dara ju lati yan awọn ọrọ ti o yatọ si lati nigbamii esin ọrọ, ie Byzantine àfọwọkọ.

Lakotan

A ti ni bayi lọ nipasẹ mejila awọn ọrọ lati fi bi awọn asayan ti ọrọ si awọn titun ipilẹ ọrọ lọ si. Diẹ ninu awọn ti awọn wọnyi ọrọ bìkítà awọn itakora ti ati awọn miran ni awọn ofin ti support fun Jesu ọba. Awọn support ti awọn orisirisi àfọwọkọ le jẹ yatọ si lati ibi kan si miiran. Ma ni support jẹ ninu awọn akọbi àfọwọkọ ni okun ati ki o ma alailagbara. Sugbon gan igba ti Byzantine ọrọ / o gba Text support lati ọkan tabi diẹ ẹ sii gan atijọ Greek àfọwọkọ. Text Sayensi so wipe loni a ni wiwọle si agbalagba ati ki o dara àfọwọkọ ju ti won ní ni 1500s, ṣugbọn B (Vatican) a ti tẹlẹ mọ ni 1500s ati Alef (Sinaiticus) jẹ gan ko kan ti o dara handwriting. O ti wa ni a mọ daju wipe awọn FNns ọpọlọpọ awọn transcription aṣiṣe ni yi iwe afọwọkọ. Iru a buburu handwriting yẹ ki o ko ba ti wa nibẹ ni FL uence o ti gba awọn titun Greek ọrọ. Biotilejepe awọn wiwa ti àfọwọkọ ni o wa dara loni ju ni 1500s, o di pataki ibeere: Ta ni o yẹ ki o ṣe awọn aṣayan? Awon ti o wa ni kristeni ki o si gbagbo pe iwe-mimọ ti wa ni fun nipasẹ awokose ti Olorun ati ki o dabo nipa Oluwa Pirofidensi fun wa akoko ṣiṣe kan asayan ti ọrọ. Ṣugbọn awon ti ko gbagbo wipe iwe-mimọ ti wa ni fun nipasẹ awokose, ki o si ma ko gbagbo pe Oluwa dabo awọn ọrọ, nwọn si ṣe miiran aṣayan. Nitori nwọn gbagbọ ninu awọn roba gbigbe, nwọn tunmọ si wipe o jẹ safest nigbati o FNns orisirisi ba wa ni ọrọ, yan awọn ọrọ ti o jẹ yatọ si lati nigbamii ti alufaa ọrọ, ie Byzantine. Ni yi awotẹlẹ, a le pinnu wipe ti o ba ti fẹ wà laarin Byzantine ati Vulgate àfọwọkọ ki nwọn yàn lati fi nyapa ilana lati awọn Byzantine ọrọ. Ti won fe ju gbogbo lati tẹle wọn ayanfẹ iwe afọwọkọ B (Vaticanus), sugbon a tun le ri ni igba nigba ti won ti yàn lati lọ lati yi iwe afọwọkọ nitori ti o wà ni ibamu pẹlu Byzantine àfọwọkọ ati ninu awọn wun laarin wọnyi B (Vatican) tabi fi nyapa ilana lati Byzantine ọrọ, bi nwọn si yàn lati fi nyapa ilana lati awọn Byzantine ọrọ. Yi antibysantiska ṣiṣẹ awoṣe ti o ti wa ko bẹ daradara mọ, ọkan le ka nipa ninu ọkan ninu awọn Metzger ká iwe ohun. (1 Metzger, p. 87) Eleyi jẹ ko kan ijinle sayensi iṣẹ awoṣe sugbon o da lori ohun irrational reluctance Byzantine àfọwọkọ ati gba Text. Iru a ṣiṣẹ awoṣe ni ko nikan unscientific sugbon downright unbiblical nitori o kọ awọn Bibeli ti ẹrí nipa ara rẹ.

Ti o ba ti kristeni gbagbo wipe Olorun ọrọ ti wa ni exhaled ati idaduro ní lati ṣe kan aṣayan, bi ní atilẹba Greek ọrọ, eyi ti o ti di FNns ni ipoduduro ninu awọn collective iwe afọwọkọ awọn ohun elo ti, ie awọn Byzantine ọrọ eyi ti lẹhinna fck a itesiwaju ti awọn gba Text. Sugbon laanu, titun ipilẹ ọrọ sii, pẹlu gbogbo awọn oniwe awọn ašiše ati itakora ti ni igba fun fere gbogbo Swedish ogbufọ nigba ti 1900 ká ati ki o tete 2000 ká, pẹlu meji imukuro. Ọpá àtúnyẹwò ti Karl XII Bibeli 1923 YCE, mejeeji da lori gba Text. Nikan ninu Majẹmu Titun awọn ifiyesi awọn ayipada ni ayika 3300 ibiti! Fun awon ti o fẹ lati mọ siwaju, a so àbẹwò awọn aaye ayelujara, bibel.se , ni ibi ti o le gbadun awọn fidio ati ọpọlọpọ awọn ìwé ati pewon.


Swedish YCE

Bo Hagstedt, Alaga

André Juthe pH. D.


→ Gba awọn article bi a pdf faili.


Wo awọn ti tẹlẹ ruju:

Igba Atunße Bible ká aaye ayelujara: www.bibel.se

Wo tun:


to jo

  1. Bruce M. Metzger, Awọn Text ti Majẹmu Titun, O ni Titagba, obileje ati Ìdápadà, 4th àtúnse, Oxford University Press ni 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A textual Commentary lori awọn Greek Majẹmu Titun, 2nd àtúnse, Deutsche Bibelesellschaft / German Bible Society, Stuttgart, 8th titẹ sita. Ni 2007.
  3. John William Burgon, The Àtúnyẹwò Revised, keji titẹ sita, Dean Burgon Society Press, New Jersey, ni 2000.
  4. JA Moorman, lojukanna àfọwọkọ, Church Baba, ati awọn fun ni aṣẹ Version, Awọn Bibeli fun Loni Press, New Jersey, 2005. Moorman ti compiled awọn iwe afọwọkọ eri FNns ati paapa ntun awọn Baba ijọ. Awọn orisun ti o ti lo ni Tischendorfs kẹjọ àtúnse, Nestle-Aland version 26, awọn United Bible Societies àtúnse kẹta ẹgbẹ ni 1975, awọn maapu ti awọn àfọwọkọ ni awọn Text ti Majẹmu Titun nipa Kurt ati Barbara Aland, CE Leggs itọsọna ti Matteu ati Marku, orisirisi awọn avvon ni o wa ya lati von Soden, Hodges ati Farstad, awọn Åland Afoyemọ ti awọn ihinrere ati Hoskier ti Ifihan.
  5. Matthew Black, Peake ká Commentary on Bibeli, Revised Edition 1962nd
  6. Bruce M. Metzger, The Majẹmu Titun, oniwe-abẹlẹ, Growth, ati akoonu, Abingdon Press, 1965th
  7. TC Skeat, Awọn codex Sinaiticus ati The codex Alexandrinus, London, awọn British Museum ni 1963.
  8. Swedish Bible Society ká lododun Iroyin, iṣẹju ti awọn April 21 ni 1886.

Tack för att du läser Apg29. DELA gärna till dina vänner. Du kan också stödja Apg29 genom att sätta in en valfri GÅVA på BANKKONTO 8169-5,303 725 382-4. På internetbanken går det att ställa in så att du automatiskt ger en summa varje månad. Men om du hellre vill kan du SWISHA in en frivillig summa på 070 935 66 96. Tack.


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

22 kommentarer

Robert 8/5-2019, 17:33

Den ende som kan tvivla på Jesu Gudom är den som inte blivit född på nytt, oavsett översättningar. Och oavsett översättningar vet den som är född på nytt att Jesus är Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet åxå att Jesus alltid varit det för han är Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlättat om hela skriften var utan mänsklig bristpåverkan tex i Uppenbarelseboken där den blekgula hästen egentligen är en grön häst....

Svara


margareta 8/5-2019, 21:35

TACK FÖR DENNA PÅMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, är mina fötters lykta, ett ljus på min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

Ändrar man, lägger till, drar bort, då är det svårt att förstå Ordet, då är det ingen Helig Skrift längre och då blir det förvirring

Märkligt att ändra en grundtext ???

Var finns vördnaden och respekten för Guds Ord som är heligt.

Svara


Roger T. W. 8/5-2019, 23:57

Det här är fantastiskt och visar hur mycket vi behöver varandra. Vi är många som inte kan grundspråken. Var och en bidrar efter egen förmåga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och glädjer mig över att några kan. Se beroendet i vår människofamilj.

Svara


Stefan Jonasson 9/5-2019, 09:22

Folkbibeln är en bra översättning.. När jag började läsa bibeln igen efter många år.. Efter många år i misär och hopplöshet och jag åter igen kunde gripa tag i GUDS NÅD och få tillbaka mitt hopp.. Hade läst 1917 förut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En översättning jag läste står det i Rom 5:1 då vi nu blivit rättfärdiga av tro har vi fred med GUD genom vår HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln står det frid med GUD det är väl samma sak egentligen.. Men fred är ett bra ord alltså vi har slutit fred med GUD genom att tro på den han har sänt.. I gamla testamentet står det att fred må man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han förklarat oss rättfärdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gör det som är rättfärdigt.. Vi misslyckas ibland men vi försöker han tillräknar oss inte våra synder längre vi är försonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RÄTTFÄRDIGHET...

Svara


Alf 9/5-2019, 23:16

Jag uppskattar väldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nåd. Det är kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala 10/5-2019, 08:36

Jag tänker inte gå in på själva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, även av bibeltrogna evangelikala forskare (där Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte är rätt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras första källhänvisning är till Metzger, men varför inte ta en nyare upplaga, den fjärde från 2005? Jag skulle också vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel på att det jag skrev i min artikel inte är något bara jag "hävdar".

Jag vill också påpeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpoäng med min artikel: jag ville vädja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelöversättningar eller försöka bedöma översättarnas tro. Det ger ett ytterst märkligt intryck för icketroende att de kristna bråkar om sin egen heliga Skrift och ifrågasätter varandra. Jag menar att varje bibelläsare kan i alla seriösa bibelöversättningar hitta allt människan behöver för sin frälsning, och ingen översättning är fullkomlig, så låt oss tacka Gud för att vi har så många översättningar som kan komplettera varandra. Är det inte det viktigaste att folk läser Bibeln, oavsett översättning? Väldigt många kristna läser långt värre saker än en kanske något bristfällig Bibel, med både texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter än några bibelöversättare! Har inte många kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson 10/5-2019, 15:05

Svar till Stefan Jonasson .

Så fint att du kom tillbaka till din tro på JESUS! 💕✝️💕Då blev det glädje hos Gud och änglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson 10/5-2019, 15:06

Svar till Aila Annala.

Håller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N 11/5-2019, 01:44

Är det någon som har några åsikter om King James-bibeln på svenska? Vad ser ni för för- och nackdelar med denna i jämförelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif 11/5-2019, 10:57

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln är bättre för egen del eftersom den är på svenska!

Men KJW är bra också! 🙏

Svara


Mikael N 11/5-2019, 14:39

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt på de svenska översättningen av KJV – http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker språket är lite otympligt, då man verkar strävat en mer eller mindre bokstavlig översättning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras översättningsfilsofi – att just King James-bibeln (alltså inte bara de grundtexter den bygger på) skulle stå under ett löfte om ofelbarhet. Det är ju en väldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt 12/5-2019, 12:25

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar över varför vi inte har använt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon föreslår fjärde upplagan från 2005 av boken ”The Text of the New Testament, It’s Transmission, Corruption and Restoration”. Men våra citat från den boken är från fjärde upplagan. När en bok tar slut så gör man nya tryckningar. Om det sker förändringar i textinnehållet så blir det en annan utgåva än den första (utgåva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 är inte en ny utgåva utan en ny tryckning av samma utgåva som 1968. Det innebär att innehållet i boken från 1968 och 2005 är detsamma. Om Aila har upptäckt några skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berör våra citat, så vill vi gärna få veta det, vi önskar bara försvara Guds ord med hjälp av sanningen. Men i så fall har förlaget missat att ange att 2005 är en ny utgåva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanställning över handskriftsbevis var att Annala hävdade att Reformationsbibelns grundtext bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis på att det inte stämmer. Vi är väl medvetna om att det finns fler än Annala som gör liknande påståenden. Det gör emellertid inte dessa påståenden mer berättigade. Även om Erasmus inte hade tillgång till äldre handskrifter än från 900-talet när han gjorde sin sammanställning, så har senare textfynd visat att Textus Receptus har stöd även från gamla handskrifter. Det blir därför missvisande att påstå att Textus Receptus bygger på handskrifter från 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gör.

När det gäller Annalas huvudpoäng att vi inte ska bråka om den heliga Skrift så tänker hon mycket på hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste är att vi läser Bibeln oavsett vilken översättning vi använder. Detta är ett felaktigt resonemang. Det viktigaste är inte hur icke kristna ser på oss utan hur Gud ser på en bibelöversättning, eftersom det är den heliga Skrift som Gud själv är författare till. Om en översättning inte säger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frälsta, så behöver vi reagera och säga ifrån. Man kan bli frälst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer för många kristna) eller utan någon bibel alls. Men det är inget skäl mot att göra allt man kan för att få den bästa möjliga översättningen av en korrekt grundtext och att kritisera de översättningar som inte håller det måttet. Vår respekt inför Gud och sanningen bör inte ge oss något annat val.

Annala bortser från det faktum att det är viktigt vilken tro man har när man sorterar bland handskrifterna för att välja ut rätt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgångspunkt så kan det påverka vilka handskrifter man väljer som äkta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis för att de fem män som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgångspunkt och därmed valde fel handskrifter. Det är också så att om man har fel tro när det gäller grundläggande kristen tro, så kommer det att påverka översättningen. Vår avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men däremot har vi önskat göra varje bibelläsare uppmärksam på dess uppenbara brister. Det är en plikt för varje lärjunge till Jesus att påpeka när hans ord och budskap inte återges korrekt. Även utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, även om de använder samma grundtext. Självklart blir Folkbibelns översättning bättre än Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som är födda på nytt, har medverkat i översättningen. Så är inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna översätta den heliga Skrift om man inte är född på nytt? Det är ett känt faktum att inte alla som medverkade i översättningen av Bibel 2000 var födda på nytt. Till och med sådana som inte tror att det finns någon Gud har medverkat. För den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan läsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita på Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, så är vår huvudpoäng att när det gäller en översättning av Bibeln, så gör man det för Herren. Det viktigaste blir då att i gudsfruktan göra sitt bästa för att få fram en översättning som kan bli godkänd av Herren. Om det är något som vi människor anser att vi ska kunna lita på så är det Bibeln. Den är ju fundamentet för de kristna lärorna. Därför menar vi att det är viktigt att välja inte bara en bra översättning utan en bra översättning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag både bra och dåliga översättningar av Bibeln. Om vi läser en bra bibelöversättning och gör som det står så blir det bra frukt i våra liv, men om vi läser en dålig översättning, som är full av motsägelser och felaktiga påståenden, så blir frukten i våra liv sämre. Det bästa är om folk läser en Bibel som är en bra översättning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D.

Svara


Torbjörn S Larsson 12/5-2019, 15:26

Värdefulla tankar.

Det är värdefulla tankar Bo ger oss. Alltför ofta har de psykologiska ställningstagandena, ofta undermedvetna, förbisetts då en bibelöversättning debatterats. På ett föredömligt sätt så guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den pösigt överlägsna ton som man annars använder mot lekmän.

-- En översättning ska vara en översättning. Inte en förklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras översättning av GT är betydligt bättre. Luthers översättning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta från höften '. Men å andra sidan gav han ju oss hela Bibeln på vårt eget språk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge Åkesson översatte alltihop. När jag grunnar över något så går jag alltid dit eller så tar jag omvägen över Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s översättning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln känns äkta och har ett friskt språk. Hoppas bara att deras pågående översättning av psaltaren i GT kan behålla ordvalörerna och samtidigt få den fina poetiska klangen som lever i 1917 - års översättning!!

Svara


Leif 12/5-2019, 19:25

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N 13/5-2019, 12:25

Jag satt och funderade, och tänkte att många av de grupper (åtminstone i USA) som hårdast driver KJV-onlyism eller försvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, också är rörelser som företräder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska församlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni på det?

Svara


Christer Åberg 13/5-2019, 13:57

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni på det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln. Alltså ingen diskussion som inte har ämnet att göra.

Svara


Torbjörn S Larsson 13/5-2019, 22:47

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar där det förekommit bibelöversättningar på landets språk långt före Luther och Wycliffe. Då jag gick i skolan framställdes Luther lite som en superhjälte som översatte NT av Reformationsbibeln på tre månader! Onekligen en bragd. Men vad få vet är att det innan honom fanns minst 14 översättningar till tyska språket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanställningen av grundtexten. Medans hans kollegor ägnade sig att bränna upp både biblaröversättningar och ägare till dessa.

Svara


Aila Annala 14/5-2019, 12:16

Som jag redan skrivit väljer jag att inte gå in på någon närmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nämnt: det finns alldeles tillräckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter för att den som vill kan bekanta sig med dem själv. Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem.

Jag skulle också fortfarande vilja vädja till kristenheten att hålla en lite ödmjukare och respektfull attityd mot våra vedertagna bibelöversättningar – inte bara för icketroendes skull utan också därför att Bibeln varnar oss för att döma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe är kapabla att bedöma hur Gud ser på våra olika bibelöversättningar utan får nog (precis som jag och alla andra) nöja sig med att vi är begränsade människor allesammans. Om det nu vore så bekymmersamt att bara en enda svensk bibelöversättning är ”den rätta”, så måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning. Jag har lite svårt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill gå så långt, och just därför vore lite mer ödmjukhet på sin plats. Självupphöjelse och ifrågasättande av andra väcker inte den respekt som de antagligen strävar efter.

Jag möter ständigt uppriktiga och ärliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelöversättningar på det sätt som Hagstedt & Juthe (och många andra) vill hävda att de är (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har på mina föreläsningsresor och i andra sammanhang fått försöka försvara andra bibelöversättare – faktiskt också Reformationsbibeln! – just därför att alla översättare är bristfälliga människor och i behov av samma Guds nåd och förlåtelse som alla andra, och kan göra oss skyldiga till många felbedömningar och misstag. Men dömande attityder mot andra har jag aldrig kunnat försvara, oavsett varifrån de kommer. Jag känner personligen andra bibelöversättare och representanter från olika bibelsällskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i våra gemensamma möten kring Bibeln, dess översättning och spridning), och jag hyser en stor respekt för dem som arbetar med Guds Ord, även om vi inte alltid tänker lika i varje detalj. Vi strävar efter samma mål, att göra Jesus känd som världens Frälsare och försöka övertyga människor om att han är ”vägen, sanningen och livet.”

Aila Annala

Svara


PT 14/5-2019, 12:25

Svar till Aila Annala.

Väldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson 15/5-2019, 01:39

Summan av GUDS ORD är sanningen står det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gör olika doktriner av.. Det går att läsa alla översättningar och räkna ut vad GUD vill säga till oss ödmjuka er för GUD så ska djävulen fly från er... Och han skall upphöja er och ära er (visa sin vilja).. Tack för alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla århundranden..

Svara


André Juthe 17/5-2019, 18:29

Vi noterar att Aila inte går i svaromål på sakfrågan på någon enda punkt av det vi tagit upp. Vi håller med henne på den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedöma hur Gud ser på de olika bibelöversättningarna. Annala varnar för att vi inte ska döma. Om hon vill påstå att vi är dömande, så tar hon fel, vi har enbart gjort en bedömning av en översättning (Bibel 2000) och talat om att den inte säger sanningen på flera ställen.

Vidare efterlyser Annala mer ödmjukhet och varnar för ”självupphöjelse” och ”ifrågasättande”. Vi har svårt att känna igen denna beskrivning. Är vi mindre ödmjuka än de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med ”absolut säkerhet” att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte är ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gått igenom det samlade handskriftsmaterialet och gått igenom alla deras argument. Både vi själva och erkända textforskare har kunnat konstatera att inte något av deras argument håller. Varför är vi mindre ödmjuka när vi säger att de tolv verserna med ”absolut säkerhet” är äkta och ursprunglig? Det märkliga är att när vi hävdar att just Textus Receptus är den korrekta grundtexten, så är det brist på ödmjukhet. Men om Annala och andra nutida översättare hävdar att den nya grundtexten är den rätta, så är man istället ödmjuk!

Men att hävda att de som förespråkar någon annan grundtext än Textus Receptus inte skulle göra precis samma ”självupphöjande” anspråk är naturligtvis felaktigt. Ty att hävda att en grundtext är den korrekta är rimligtvis – från ett kristet perspektiv det samma som att hävda att Gud anser att den är korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte är korrekt? Annala: skriver vidare: ”Jag skulle bara önska att alla läste på och tänkte efter lite, innan man kommer med så bergsäkra åsikter om andras arbeten och försök till bevisföring mot dem. ” Ok, men det är ju precis det som vi gjort med åtskilliga debattartiklar, och frågan är om det är vidare ödmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte är pålästa och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt när man inte på någon enda punkt visar att vi har fel i sak? Är det ödmjukt? Det är också svårt att se varför vi inte kan ha respekt för dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hävdar att Textus Receptus är den ursprungliga texten. Det ska tilläggas att vi har djup respekt för både Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte ståndpunkten att Textus Receptus bör ersättas av den reviderade texten. Varför är det ”dömande” att förespråka Textus Receptus men inte dömande att förespråka den reviderade ”moderna” textsammansättningen?

Annala hävdar vidare i sitt inlägg att det ”vore bekymmersamt om bara en enda svensk översättning är den rätta. Vidare då: ”måste alla deras tro ifrågasättas som blivit troende tack vare och rättat sitt liv efter en annan översättning.” Detta är inte något som vi har påstått. Vi har istället hävdat att man kan bli frälst genom att läsa de flesta bibelöversättningar som vi har samt att man även kan hitta värdefull undervisning för de kristna. Men om man läser ett av de bibelställen som lär fel och följer det, då kan man komma fel, såsom t. ex. om man läser 1 Petr. 2:2 där det står i den felaktiga grundtexten att man kan ”växa upp till frälsning”. Om man följer denna undervisning och förbiser det faktumet att vi måste bli födda på nytt, dvs. omvända oss, för att bli frälsta, då blir det fel. Frälsning är inget man kan växa upp till, det är bara något man kan ta emot som en gåva.

Vi håller med Annala på den punkten att vi alla är bristfälliga människor som är i behov av samma Guds nåd och förlåtelse inklusive bibelöversättare. Vi har aldrig ägnat oss åt att döma andra bibelöversättare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med några personliga anklagelser. Däremot har vi lyft fram vilken tro och övertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hög grad påverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att gå in argumentation angående huvudämnet för vår artikel, den rätta grundtexten till Nya Testamentet, så därför betraktar vi debatten som avslutad. Christer Åberg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Läsarna får själva bedöma vilken position det är som har de bästa argumenten för sig.

Med önskan om Guds rika välsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordförande

André Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS 17/5-2019, 23:10

Svar till André Juthe.

Bra skrivit kära bröder i Kristus! Jag har köpt många Reformationsbiblar av er och den översättningen känner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann ödmjukhet i ert arbete med att översätta. Ännu en gång vill jag säga tack från mitt hjärta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln översatt.

Med Varma Hälsningar

En som är trogen köpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 34, torsdag 22 augusti 2019 kl. 01:26

Jesus söker: Henrietta, Henrika!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
onsdag 21 augusti 2019 23:06

Be att Jesu ska hela allt som gått sönder, Herren vet och kan göra allting nytt.


Morsan reklam


Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp