Surfar nu: 475 www.apg29.nu

Grunn texti KJV er studd af fornum handritum 

Af Bo Hagstedt, formaur, Andr Juthe Ph. D. Snska KJV. 

Grunn texti KJV er studd af fornum handritum

essi grein snir skr dmi um hvernig val nja undirstu texta fr a.


→ Skja greinina sem pdf skr.

essi grein snir skr dmi um hvernig val nja undirstu texta fr a. Tlf dmi sem felast essari grein er lg hersla ma:

Aila Annala halda v fram a gamla undirstu texta fr 1500s, sem mtteknar texti eftir handritum 900-1200 ld. Hins vegar er etta traustur gosgn. Sannleikurinn er s a mttekin SMS er einnig byggt eldri handritum, sem essi grein mun reynast. Vi KJV telja a Heilg ritning og undirstu texti hefur veri varveitt dag okkar gegnum forsj Gus.

Fyrir nokkru san, Aila Annala, sklastjri andi nuBibeln, grein heiminum dag ar sem hn barist sem vi kristnir ttu ekki a halda v fram um Ritningunni. Hn segir a Svj vi hfum marga ga ingar fyrir a vi erum lti og de-kristni landi og a essar ingar eru til fyllingar. Aila eftirsj a sumir saka Bibluna ri 2000 fyrir a reyna a eyileggja Go Krists. Hn segir lka a nrri ing byggar njum helstu texta fr 1970 eru lklegri til a gera betur vegna ess a vi hfum n meiri agang a eldri handritum.

Vi fr snska KJV er af rum mati. a er ekki vibt af mismunandi ingum stangast helstu Christian kenningar. Vi halda ekki um heilagrar ritningar, en hinn bginn, a vi viljum verja heilgum Biblunni og undirstu texta hennar, teljum vi, af forsj Gus hefur veri varveitt okkar tma. A Gu myndi varveita or hans er eigin ljst vitnisburur Biblunnar (Jesaja 40: 8 Neh. 8: 8 Slmarnir 12: 6-7, 119: 152 Matthew 05:18 Lk 16:17 Rom 15:.... 4 . 1. Pt 1: 23-25.). a myndi einnig vera mjg erfitt a treysta Biblunni ef vi gtum ekki a treysta texta hennar varveitt. Hvernig vitum vi til dmis a engin framt uppgtvun eldri handritum sem eru jafnvel meira stytt en Alexandru texti gerir textann vi teljum n er or Gus, er ekki til staar? the endir, allt or Gus undan.

Biblan 2000 dregur Go Krists er ekki illgjarn skun, en aeins heiarlegur sannleikurinn. a er ng a lesa Rm. 1: 4, ar rinu 2000 sem Biblan segir a Jess var sett upp sem son Gus me upprisu sinni fr dauum. En Jess var ekki tilkynnt um a sonur Gus me upprisu hans - hann fddist sem sonur Gus og var sonur Gus um lf hans, daua hans, upprisu hans og eilf. Jafnframt Jess er kallaur sonur Gus me litlum skegg, og egar einn daginn kn og jta Jes sem Drottin, Phil. 02:11, skrifar heiursmaur me litlum h, en a kalla Ptur klettinn me hfuborg C Matt. 16:18.

Aila krafa a FNns texta lgum. 9: 6, sem er btt mttekin texta-. a er rtt a eftirfarandi or Postulasgunni. 9: 5-6 vantar flestum grskum handritum:

Vers 5. "a er erfitt fyrir ig a spyrna mti broddunum." a er satt a essi or vantar flestum grskum handritum, en r FNns vi gamla Latin handritum, sem Vulgate. Orin eru einnig Syrian Peshitta handritum og grsku handritum, kinn E og 431, en versinu fjrum stainn. Auk FNns or llum grsku handritum laga. 26:14.

Vers 6. "Bi skjlfta og undrandi, sagi hann: Herra, hva viltu a g geri? sagi Drottinn vi hann. "essi or eru einnig btavant flestum grskum handritum en rtt eins og or vsu 5 FNns flest gmlu Latin handritum, sem Vulgate, og sumum fornum Syrian og koptsku tgfum. A auki FNns einnig essi or llum grskum handritum eins orum V5 ru sti Postulasgunni (Post. 22:10).

Mikilvgasta stafesting orum vsu 5 og 6 er ekta er stafest af heilgum ritningum, me sama texta birtist tveimur rum stum lgum, lgum. 22:10, og 26:14.

Eins og fyrir agang a eldri handritum, a er satt a dag hfum vi meiri agang a eldri handritum en eir hfu 1500s. Aila halda v fram a gamla undirstu texta fr 1500s, sem mtteknar texti eftir handritum 900-1200 ld. Hins vegar er etta traustur gosgn. Sannleikurinn er s a mttekin SMS er einnig byggt eldri handritum. Aila spuri sasta lna hans sem essar handrit eru. Vi munum n tskra hva eir eru. En egar vi ltum essi forn handrit grsku, sem er fr 350 til 400 er, svo a getur liti ruvsi Biblunnar lei til annars. En vi ltum handrit fr 500 til snemma 1500s og Byzantine handritum hreinum meirihluta og eir eru frbru samkomulagi.

Metzger viurkennir "sgu NT texta gagnrni" Byzantine texti hefur varveitt lsvariation sem hgt er a dagsett annarri ea riju ld eftir uppgtvun reyr handritum, P45, p46 og p66.

Heimspekilegu og gufrileg forsendur hafa hrif afer vi snatku

ur en vi ltum tilteknum kflum, vi viljum fyrst a segja a vi hfum ur haldi v fram nokkrum greinum, o.fl. satt Byzantine handritum. essi handrit hafa mikil samkvmni og hefur - eins og vi sjum a - gegnum forsj Gus varveitt upprunalegu undirstu texta. Gu hefur lofa a varveita or hans, og ef a er ekki mttekin Textinn er varveitt or Gus, textinn er a sem Aila telja a Heilagur Andi hefur varveitt gegnum aldirnar? a er augljst a gegnum sguna hafa veri flk sem, eins og Origen, Eusebius, Westcott og Hort srtkt vali annig lesefni ar gudmleika Jes er ljst vegna ess a eir tru ekki a Jess var sama elis og fairinn. a raunverulega er alveg gert r fyrir,

Valdir antibysantisk val afer

Vi munum n gefa raunhfa dmi um hvernig slk srtk val afer samykkt ntmanum. Fyrir okkur a skilja hvernig vi val texta fr a, vi urfum lka a vita eitthva um fimm menn sem ri 1970 gaf okkur nja undirstu texta og vinna lkan sem eir nota. Hvers konar handrita studdi essar fimm ritstjrar? Carlo Martini kalsku kirkjunnar afhenti handriti Vaticanus, sem er fr Alexandru. Bruce Metzger ekki nta Byzantine texta sem hann taldi vera spillt. Allen Wikgren vildu nota gamla kennsluefni til a reyna a endurheimta upprunalega textann. a ir a hann vildi ekki a nta fyrirliggjandi texta sem finnast Byzantine handritum og texta-, en hann vildi endurheimta texta eiga eldri og upprunalegri mynd handritum sem komu fr Alexandru. Matthew Black tldu a Byzantine textager var ekki upphaflega en sar sameinaur og arir haatad kirkjuvald texta. A lokum, hfum vi Kurt Aland sem bi eru byrgir fyrir grska textanum, NestleAland 1979 (Flk Biblunni og nuBibelns undirstu texta), og United Bible Societies grska textanum 1975 (Biblan 2000 undirstu texta). Aland tldu a eir gtu ekki ntt sr Byzantine texta ger, vegna ess a a er vieigandi a koma upprunalega textann. Vi sjum a allir fimm voru sammla um a eir myndu reyna a endurskapa fleiri upprunalega texta me gamla handrit fr Alexandru, og s Byzantine textategund sem sar sameinaist og arir haatad kirkjuvald texta. ar a auki, samrmi vi bi svrtum og Metzger, sem upprunalega fagnaarerindi snemma tbreislu munnlega ur en a undirrita botninum og annig st rangt. (5. Black, bls. 633. 6. Metzger, bls. 86) skekkjan leirtt fr kirkjunni til Byzantine handritum, samkvmt kenningum essara manna.

Metzger skrt vinna lkan sitt einni af bkum hans: "egar handrit fur kirkjunnar mismunandi Biblunni lei, a er yfirleitt best a stta sig vi a eins og anna seinna trarlegum texta (Byzantine ea Vulgate)". (1. Metzger, su 87) fst, vi val tilvitnunum fr ferunum, en vi munum greinilega sj a etta vinna einnig grundvllur fyrir vali texta Biblunni vegna texta.

Mikilvgt forn handrit

a FNns fjlda fornum handritum, skrifa strum stfum, sem var srstaklega mikilvgt fyrir essar ritstjra vegna ess a eir voru allir mjg gamall. Oftast, handritin hfuborgum eldri en eir sem eru me lgstfum. skrslu okkar, hfum vi safna ggnum aallega fr bkum JA Moorman, snemma Handrit, kirkjuferunum og Leyft Version, (4. Moorman) og bk Bruce M. Metzger, A Texta Commentary grsku Nja testamentisins (2. Metzger) hr er listi af sumir af the handrita rituum strum stfum:

  1. Code Sinaiticus (Alef) fr 300 ratugnum. Inniheldur allt NT.
  2. Code alexandrinus (A) me 400 er. Inniheldur nstum alla NT.
  3. Code Vaticanus (B) me 300 er. Inniheldur nnast ll NT nema sustu fjrum bkum Nja testamentisins.
  4. Code Ephraemi Rescriptus (C) me v a 400 er. Inniheldur NT.
  5. Code Bezae Cantabrigiensis (D) me 400 er. Inniheldur guspjllin og Postulasagan.
  6. Code Claromontanus (D) me 500 er. Er brf Pls grsku og latnu.
  7. Code Basilensis (E) fr 700 ratugnum. Inniheldur guspjllin.
  8. Code Washingtonianus (W) me 400 er. Inniheldur guspjllin.

Auk FNns brotin r fjlda handrita sem eru jafnvel eldri og er kalla papyrus handrit. Vi munum n lta sumir srstakur Biblunnar lei til a sj vinna lkan, essir fimm menn beitt.

Jn. 7: 8 enn vantar sumum handritum

Jh. 7: ttunda Jess segir vsu 8 a hann tti ekki a fara upp htinni Jersalem og versi 10 segir a egar brur hans voru farnir upp eftir til htarinnar, fr hann samt lka ar. Margir handrit hafa ori enn. Ori er enn mikilvgt vegna ess a ef a vantar, Jess talai ekki sannleikann. Sem ori hefur enn FNns fyrstu handritin eins og upphalds rithnd Papyrus 66 og 75 og texti gagnrnenda Vatican, ttu eir hafa vali lsarten. Hr getum vi s yfirlit yfir elstu handritum:

enn FNns  textanum enn vantar  texta P66, p75, B, E, W Alef, D Meirihluti grsku handrita me fjrmgnun Vulgate

Vi sjum samantekt stuning vi jafnvel vera me ungt meal elstu handritum meal P66 papyrus handriti og p75 fr 200 ratugnum. tengslum vi fimm ritstjrar gaf okkur nja undirstu texta ri 1975, gaf Metzger t bk ar sem hann unnin athugasemdir kvaranir sem eir geru hverju Biblunni lei. Hr skrifar hann eftirfarandi athugasemd:

"Textinn enn var me snemmt a draga r samrmi milli vers 8 og 10." (2. Metzger, bls. 185)

etta er ekki vsindaleg stahfing, heldur aeins forsenda n snnunar. Hvers vegna giska essar Bibluna ritstjrar sem enn vantai fr upphafi? Jja vegna ess a frumtextinn sem villur, samkvmt eim, ma vegna flutnings til inntku, eir vildu endurheimta texta upprunalegt form ess, jafnvel tt a vri rangt. Bi Byzantine texta og Vulgate er sar kirkjulega texta samrmi vi essar ritstjra. En hvers vegna ekki a samykkja a jafnvel vri ar fr upphafi egar upphalds rithnd eirra, Vatkani, og einnig tveir reyr handrita hafa ori enn sem satt? Fyrir breytingar texta eirra frbrugi seinna trarlegum texta sem Vulgate. Svari er a essar fimm ritstjrar vinna lkan til allt er sagt og ekki sasta af llu var a fylgja Vatkani, en a var umfram allt ekki a fylgja "trarleg texta" formi Byzantine handritum. Ekki a fylgja Byzantine texta sem kristin kirkja einlglega Trad leitt fyrir meira en fimmtn aldir var meira mli en nokku anna. a var meira mli en heildar texti efni og a var meira mli en upphalds rithnd eirra Vatican talai gegn eim. a var essi antibysantiska ahald var mest berandi eiginleiki essara fimm ritstjrar texta val. a var meira mli en heildar texti efni og a var meira mli en upphalds rithnd eirra Vatican talai gegn eim. a var essi antibysantiska ahald var mest berandi eiginleiki essara fimm ritstjrar texta val. a var meira mli en heildar texti efni og a var meira mli en upphalds rithnd eirra Vatican talai gegn eim. a var essi antibysantiska ahald var mest berandi eiginleiki essara fimm ritstjrar texta val.

Mark. 1: 2 ea spmennina Jesaja spmaur

Mark. 1: 2, spurningin er hvort a tti a vera "spmaur Jesaja, 'ea' spmenn". a eru tvr tilvitnanir, fyrsta fr Malak og hinn koma r Jesaja. ess vegna er a rtt a skrifa spmnnum. Hr er yfirlit yfir elstu handritum:

Spmenn Jesaja spmaur A, E, W Alef, B og D Meirihluti grsku handrita me fjrmgnun Vulgate

Metzger gefur eftirfarandi athugasemd v hvers vegna eir velja Jesaja spmaur:

"a er v auvelt a sj hvers vegna eir sem afrita a hefur breyst orin" Jesaja spmaur "(lestur, sem FNns elstu votta Alexandru og Vestur texta ger) vi viameiri inngangsorum" spmennirnir. "(2 Metzger, su . 62)

Samkvmt Metzger, er v best a velja "Jesaja spmann," jafnvel tt a FNns meirihluta handritum hstafi og lgstfum styja spmennina eins og Jesaja spmaur frbrugi seinna kirkju texta (.e. Byzantine). Svo a var raun engin vsindaleg vinna lkan sem eir fylgdu, en aeins tilgta, sem gerir r fyrir a biblulega texta sem villur fr upphafi. Athugau a rithnd Alef (Sinaiticus), sem inniheldur margar villur, sama villa Matt. 13:35, ar sem a er einnig spmaur Jesaja, en tilvitnunin er fr Slmi 78: 2 essi villa var hins vegar ekki samykkt egar a voru arir grskir handritum me sama villa.

Mark 9:42 S sem trir mig

Mark 9:42 En s skal brjta einn af essum smlingjum, sem mig tra, etta er ori fyrir mig er sleppt sumum handritum. Hr er yfirlit yfir handrit efni:

Me FNns or me orum  mig vantar A, B, C-2, E, W Alef, C, d Meirihluti grsku handrita me fjrmgnun Vulgate

Vi ltum samantekt stuning orunum "mr" er mjg sterk meal forn handrit meal Vatkaninu og FNns me bi Vulgate og flestum handritum me hstafi og lgstfum. En Metzger skrifai athugasemdum snum a FNns mguleiki a or hafa veri me fr samsa frekar en Matteusi 18: 6th Af essum skum, a eir voru tregir til a essi or og setja sviga. En helsta stan a eir bja ekki er raun antibysantiska eirra vinna lkan: "egar hn FNns munur, a er ruggasta a velja texta sem er frbrugi seinna trarlegum texta, .e. Byzantine texta. "(1. Metzger, bls. 87)

Matt. 5,22 rttltanlegar

En g segi yur: Hver sem reiist brur snum n gildrar stu, verur hann byrgur fyrir dmi. Hr eru or n gildrar stu sleppt grsku handritum. grsku er a bara or. Hr er yfirlit:

Orin rttltanlegar FNns  texta orin rttltanlegar vantar  texta Alef-2, D, E, W P67, Alef *, B, D-2 Meirihluti grska handskrifer me fjrmgnun Vulgate

a FNns sterkur stuningur meal eldri handritum og jafnvel vitnar kirkjufeurnir seinni ld fyrir ekki gild sta er svikinn en Metzger skrifar etta athugasemdum snum:

" a lesa" engin gild sta "er tbreidd fr annarri ld, a er miklu lklegra a ori hafi veri btt me v a s sem afrita texta til a milda ur ritningin alvarleika, en ori hefi veri sleppt eins og arfa." (P . 11, Metzger 2)

Metzger og arir ritstjrar verur bara a sj stur ess a ori hefi veri btt vi, en er ekki opinn til the hugmynd a s sem afritu misst or. Af hverju gera eir etta val? egar veist antibysantiska eirra vinna lkan svo skiljir hvers vegna. eir velja textann sem vkur fr "seinna kirkju texta (.e. Byzantine). Frekari sta fyrir sleppt n gildrar stu er a kirkjan fair Origen haft handrit sem hfu etta, en a tekur n ess a g sta var btt vi. (3. Burgon, bls. 359-360)

Lk. 02:33 Jsef og fair hans

Sumir handrit hafa "Jsef og mir hans undruust ..." mean arir handritin hafa "Fair hans og mir undruust ...". Ef a er a vera Jsef og fair hans er mjg mikilvgt ljsi Virgin fingu. Hr er samantekt r:

Jsef og fair hans, og A, E Alef, B og D Meirihluti grsku handritum hstafi og lgstfum Vulgate meirihluti gamla Latin handrit

Sjum vi samantekt a meirihluti grsku handritum hstafi og lgstfum veita stuning fyrir a a vera Joseph, og einnig meirihluta gamla Latin handritum. Tatian samantekt guspjllunum fjrum sem hann geri um 170 r, segir Josef. En Cyril af skrifum Jersalem, vinnur mijum 300 ratugnum, segir fair hans.

Metzger segir a eir (, fimm ritstjrar .e.) telja a kirkjan leirtt villu a vernda Virgin fingu. (2 Metzger, bls. 111-112) a FNns fornum handritum sem bi veita stuning fyrir Jsef og fair hans. getur ekki sanna neitt, en verur a velja einn af valkostunum. Metzger og nnur ritstjrar velja n vsbendinga um fur hans vi rttltingu um a kenna var a fr upphafi og san leirtt kirkjuna um villuna. En "villa" var ar fr upphafi, vangaveltur byggt unproven forsendu a villur sjlfkrafa a hafa tt sr sta munn sendingu. ar a auki er a frekar a ósanna vangaveltur um a flytja tti sr sta aeins munnlega. eir halda fram a fylgja antibysantiska eirra vinna lkan, til a velja texta sem vkur fr "sar kirkjusgu texta", .e. Byzantine texta.

Matt. 6: 1 Gift ea gverkin

KJV KJV

tt stuningur er ekki eins sterkt fyrir gjf meal elstu handritunum annig FNns au fu fornum handritum a gefa a stuning sinn. Auk FNns gjf meal Tatian og Origen er ritum. Tatian var virkur seint 100 og Origen upphafi 200 er. Eitt arf ekki a vera berandi Texta gagnrnendur a tta sig a lsvarianten "Varist a framkvma gverk" er rangt smtal sem er bga vi arar Biblunni texta. Sem bir mguleikar m rekja aftur til upphafs kristninnar, val tti a vera elilegt a viurkenna a gjf eins og svikinn og textinn tti a vera samrmi vi ara Biblunnar lei. a er Drottinn sjlfur sem hefur anda llum ritningunum. En v miur a velja essar ritstjrar rangar framan a er rtt. Nokkrir af ritstjrum fannst a a vri villa textanum vegna inntku sendingu kirkjunnar san leirtt. (5. Black, bls. 633. 6. Metzger, bls. 86) En or Gus var samykkt niur munnlega fr flki er lygi sem er hraktar af Drottni sjlfum egar hann segir a "Srhver ritning er innblsin af Gui." (2 Tim. 3:16)

Mark. 10:24 traust aui

KJV KJV

Yfirgnfandi meirihluti forn grsku og latnu handrita veita stuning vi au or sem vantar tveimur handritum Vaticanus og Sinaiticus. Metzger gefur eftirfarandi athugasemd: Alvarleiki yfirlsingu Jes var milda me tilkomu annars kvalifkation takmarka almenn sna og leiddi a nr samhengi textans. (2 Metzger, bls. 90) a var ekki almennt handriti efni sem kvei val sitt n giska sem var samrmi vi stulausar antibysantiska eirra vinna lkan.

Lk. 09:35 unni ea valinn

KJV KJV

heild handriti Efni veitir stuning fyrir stkra sonar. athugasemd Metzger er:

Upphaflega Lk eflaust st vali, sem sr sta aeins hr Nja testamentinu. Seinni valkosturinn, sem felur sr meira sameiginlegt tjningu, er vegna ess a skrifa saman FL tning elskai sonur. (2. Metzger, bls. 124)

Mfrga okkur: Fr v sem Jess er valinn? Hvernig getur einn og aeins einn af upprunalegu hefur veri valinn, vi verum sonur vera valinn? Vi hfum tvo kosti sem eru nstum eins og gmul til a velja r. Metzger er alveg viss um a a upphaflega hafi veri valinn einn. Ef telur a Heilagur ritning er innblsin af Gui, en textinn hefur veri samykkt fr munni til munns me mannlegs fullkomleika, svo FNns margar villur sem arf a leirtta. mun a rkrtt a segja a Personne sagi: "Biblan er fr upphafi og um vinnu mannsins" (8 snska Bible Society Annual) Personne var einn af remur mnnum sem gaf okkur 1917 kirkjunni Bibluna. Ef telur a Personne Biblan er verk mannsins getur vali vali. En ef trir v a Heilg Ritning er Gu-andai og varveitt, veldu elskaa son minn.

Jn. 06:47 S sem trir mig

Jn.  06:47 S sem trir  mig

heild handriti Efni gefur stuning sinn vi or mn er satt, tt fir forn grsku handrit sleppa essum orum. Tatian geri samantekt guspjllunum fjrum um 170 r, ar sem hann hefur veri hj mr. Metzger gefur eftirfarandi athugasemd:

The samlagning af mr var bi elilegt og hjkvmilegt. vart er a tiltlulega margir sem afrita staist freistinguna. Ef or hefu upphaflega veri til staar texta, annig a a er enginn gur skringu v hvers vegna or var sleppt. (2. Metzger, bls. 183)

a FNns ekki margir handrit hafa afrita essa villu. heild handriti Efni gefur okkur tvo mguleika. Enginn getur sanna a orin voru fr upphafi ea vantar. Fimm ritstjrar fram antibysantinska hans vinna lkan, til a velja texta sem vkur fr "sar kirkjusgu texta" eim forsendum a eir geta aeins s eina hugsanlega stu, .e. a eir sem afritu texta leirtt a sem var btavant hr. eir voru ekki opin heldur augljs hugmynd a einhver hermdi missti essi tv or viljandi og san flutt essa villu ara eintk na. Ef or eru vantar svo a segir a hver sem trir hefur eilft lf, en vantar mikilvga sannleika sem vi verum a tra Jes til a last eilft lf.

1 Cor. 15:47 Drottinn fr himni

1 Cor.  15:47 Drottinn fr himni

Eins og fyrir the kirkjufeurnir sem hr segir kirkjufeurnir vi Drottin skrifum snum: Tetullianus, Hippolytus og Victorinus Pettau fr 200 ratugnum og Basil mikli fr 300 er. Eftirfarandi Feur hafa ekki Drottin skrifum snum: Cyprian fr 200, og Hilary Poitiers og heilags Athanasius fr 300 ratugnum. Hvaa ttir a velja? a FNns snemma stuning bum valkostum, bi fr kirkjuferunum og forn grsku handritum. Einn trarleg texta, .e. Austrmverska handrit hafa Drottin og hinn trarlega texta, .e. Vulgate handrit hafa ekki Drottin. Metzger athugasemdir um val eirra til a sleppa Drottni. "Ef ori (sem Drottinn) var upphaflega ar, svo FNns er engin sta fyrir v a a tti a hafa veri vinstri t." (2 Metzger, bls. 501-502) Enn og aftur verur a ljst a eir eru ekki opnir v a getur veri a uppskrift villur, sem einhver hermdi sakna etta or. nnur sta gti veri s a Eusebius, sem tk t biblur til Emperor Constantine. Eusebius ekki tra v a Jess var Gu. ar sem egar var munur milli hinna msu handritum, sem FNns einnig mguleiki a hann valdi handritin sem voru samrmi vi skoanir hans. a FNns texti vsindamenn telja a tveir gmlu handritin Alef (Sinaiticus) og B (Vatican) fr essum biblum Emperor Constantine raa eftir Eusebius. (7. Skeat, bls. 21-22) ar sem egar var munur milli hinna msu handritum, sem FNns einnig mguleiki a hann valdi handritin sem voru samrmi vi skoanir hans. a FNns texti vsindamenn telja a tveir gmlu handritin Alef (Sinaiticus) og B (Vatican) fr essum biblum Emperor Constantine raa eftir Eusebius. (7. Skeat, bls. 21-22) ar sem egar var munur milli hinna msu handritum, sem FNns einnig mguleiki a hann valdi handritin sem voru samrmi vi skoanir hans. a FNns texti vsindamenn telja a tveir gmlu handritin Alef (Sinaiticus) og B (Vatican) fr essum biblum Emperor Constantine raa eftir Eusebius. (7. Skeat, bls. 21-22)

1. Tm. 03:16 Gu birtist holdi

1. Tm.  03:16 Gu birtist  holdi

Hr er spurning hvort a verur einhver). A mjg sterkur stafesting a Jess er Gu, Gu, ea hann (bkstaflega:. Birtist holdinu Margir villukenningum, ss Vottum Jehva, vri erfitt a vinna stuningsmenn essa sannleika a Jess er Gu opinberaist holdi hafi veri ltin hreyf . Nokkrir snemma kirkjufeur er a skrifum snum, en kirkjan fair Gregory fr Nyssa, sem vinnur 300 ratugnum, hafa Gu skrifum snum. Samkvmt Metzger, hlt eir a a vri leirtting orinu, sem eins og prentari gtir hafa hugsun var stafsett rangt og breytt v Gu, annar valkostur sem Metzger og arir ritstjrar voru opnir fyrir alla til prentara breytt til Gus a "gefa meiri dogmatic nkvmni." Metzger vitnar meal Origen stuning fyrir a a vera a, en vi vitum a Origen ekki tra kenningu Trinity. (2. Metzger, bls. 573-574) a var bartta Go 300 er og a er ekki langstt a tla a a voru fl sem vilja til fjarlgja Gu fr textanum.

Mark. 16: 9-20

Fimm ritstjrar nja undirstu texta skounar a etta allt str hluti af texta Marksarguspjalli er vibt. Tilraunir hafa veri gerar til a fjarlgja allar essar tlf vsur r Biblunni, en valdi mrgum Biblunnar lesendur ekki a kaupa inguna. v ora ekki ntma ingar til a fjarlgja essar tlf vsur, en sl a er framhald sem ekki tilheyra upprunalega guspjallinu, sem gildir fyrir. Dmstigi. 1917, Biblan 2000 King James og nuBibeln. Vsbendingar a essi vers eru svikinn er mjg sterkt. a FNns 620 grsku handritin sem innihalda markinu, 618 af essum FNns essir tlf vsur me. a er aeins tveimur handritum Alef (Sinaiticus) og B (Vatinanus) a eir eru sem vantar. Snemma handrit fr sama tma, hafa me llum tlf vsur. ll gmlu Latin handrit hafa vsur nema K, sem hefur stuttan ljka. Snemma kirkjufeur vitna r essum tlf versum r Justin Martyr ca. 150 CE .. fram og Irenaeus vitna r 180 allt vers r Mark. 16:19. Hvernig vsur btist ef eir hafi veri 200 rum ur en Sinaiticus og Vaticanus skrifa? A auki, bum essum handritum, Alef og B sleppir vsur, annig a str autt plss, sem merki um a missa texta Biblunnar. Sennilega eir vonast fnna vantar texta og skrifa ar eftir. Texti Gagnrnendur halda v fram a sustu tlf vsur me mismunandi stl af v a tv dmiger or vantar, bak / til baka og strax, en textinn rannsakandi Burgon hefur rannsaka mli og komist a v a essi or eru einnig btavant nokkrum rum kflum Mark. eir halda v fram lka a Eusebius og Jerome skorti essi vers flestum handritum hans. En etta er mjg samrmi, a annars eir halda v fram talsmenn nja undirstu texta sem a er ekki fjldi handrita sem eru mikilvg. En essu tilfelli, er fjldi skyndilega hrifum. a FNns enginn rk eirra halda a gagnrna umfjllun. a er reyndar nokku langstt hugmynd a einhver myndi f a bta vi tlf vsur, egar veist hva alvarlegar afleiingar eru ef bta vi ea draga.

a er ekki alls handriti efni ea tilvitnanir r kirkjufeurnir sem geri a Metzger og arir ritstjrar tali versin btt heldur vinna lkan eirra sem samanst af tveimur reglum:

  1. egar B (Vatican) og Alef (Sinaiticus) eru sammla, en lkt rum handritum sem vi fylgjum essum tveimur.
  2. egar FNns munur svo a er best a velja texta sem er frbrugi seinna trarlegum texta, .e. Austrmverska handrit.

Yfirlit

Vi hfum n fari gegnum tlf lei til a sna hvernig val texta nja undirstu texta fr a. Sumir af essum kafla vara mtsagnir og ara skilmlar af stuningi vi Jes Go. Stuningur missa handrita geta veri mismunandi fr einum sta til annars. Stundum er stuningur meal elstu handritum sterkari og stundum veikari. En mjg oft Byzantine texti / mttekin Text stuning fr einum ea fleiri mjg gmul grsku handritum. Texti Vsindamenn segja a dag hfum vi agang a eldri og betri handritum en eir hfu 1500s, en B (Vatican) var egar ekkt 1500s og Alef (Sinaiticus) er raun ekki g rithnd. a er ekkt stareynd a FNns margar villur uppskrift essu handriti. Svo slm rithnd tti ekki a hafa veri ar FL uence hn hefur fengi nja grska textann. tt frambo handrita eru betri dag en 1500s, a verur mikilvgt spurning: Hver tti a gera val? eir sem eru kristnir og tra v ritning er innblsin af Gui og varveitt af forsjn Drottins fyrir okkar tma a gera upp rval af texta. En eir sem ekki tra a Ritningin er innblsin, og tri ekki, a Drottinn varveitt texta, gera eir anna val. Vegna ess a eir tra inntku sendingu, meina eir a a er ruggasta egar a FNns munur texta, velja texta sem er frbrugi sar kirkjusgu texta, .e. Byzantine. essari umfjllun, getum vi gert til ess, ef val var milli Byzantine og Vulgate handrita svo eir kusu a vkja fr Byzantine texta. eir vildu umfram allt a fylgja upphalds handritasafn B sitt (Vaticanus), en vi getum lka s sinnum egar eir kusu a vkja fr essu handriti vegna ess a a var samrmi vi Byzantine handritum og vali milli eftirfarandi B (Vatican) ea vkja fr Byzantine texta, sem eir kusu a vkja fr Byzantine texta. etta antibysantiska vinna lkan sem er ekki svo vel ekkt, er hgt a lesa um einni af bkum Metzger er. (1. Metzger, bls. 87) etta er ekki vsindaleg verk fyrirmynd en mia ofsahrslu tregu Austrmverska handrit og texta-. Slkt vinna lkan er ekki einungis vsindaleg heldur beinlnis unbiblical vegna ess a a hunsar vitnisbur Biblunnar um sjlfan sig.

Ef kristnir tra a or Gus er anda og haldi var a gera val, eins og hafi upprunalega grska textann, sem hefur ori FNns fulltra sameiginlega handritasafni efni, .e. Byzantine texta sem san FCK framhald af texta-. En v miur, nja undirstu texta, me llum gllum snum og mtsagnir veri grundvllur fyrir nstum llum snskum ingum 1900 og snemma 2000, me tveimur undantekningum. Stengur endurskoun Karl XII Biblunnar 1923 KJV, bi mia vi texta-. Aeins Nja testamentinu varar breytingar kringum 3300 stum! Fyrir sem vilja vita meira mlum vi me a fara vef, bibel.se , ar sem getur noti vde og margar greinar og umrur.


Snska KJV

Bo Hagstedt, formaur

Andr Juthe Ph. D.


→ Skja greinina sem pdf skr.


Sj fyrri hluta:

Vefsa Sibt Biblunnar: www.bibel.se

Sj einnig:


Tilvsanir

  1. Bruce M. Metzger, texta Nja testamentisins, a er Sending, Spilling og endurger, 4 tgfa, Oxford University Press ri 1968.
  2. Bruce M. Metzger, A Texta Commentary grsku Nja testamentisins, 2. tgfa, Deutsche Bibelesellschaft / ska Bible Society, Stuttgart, 8 prentun. ri 2007.
  3. John William Burgon, The Revision Endurskou, annar prentun, Dean Burgon Society Press, New Jersey, ri 2000.
  4. JA Moorman, Early handrit, kirkjufeurnir, og viurkennds Version, Biblan dag Press, New Jersey, 2005. Moorman hefur teki saman handritadeild snnunarggn FNns og jafnvel vitna sem kirkjufeurnir. Heimildir hann hefur nota er ttunda tgfa Tischendorfs, Nestl-Aland tgfa 26, Sameinuu Biblan landsflg rija tgfa 1975, kort af handritum texta Nja testamentisins eftir Kurt og Barbara Aland, CE Leggs tgfur af Matteus og Marks, eru nokkrir tilvitnanir teki r von Soden, Hodges og Farstad, landseyjum grip af guspjllunum og Hoskier Op.
  5. Matthew Black, Commentary Peake er Biblunni, Endurskou tgfa 1962
  6. Bruce M. Metzger, The New Testament, bakgrunni hennar, Vxtur og efni, Abingdon Press, 1965
  7. TC Skeat, Codex Sinaiticus og Codex alexandrinus, London, British Museum ri 1963.
  8. Snsku Bible Society rsskrsla, fundarger 21. aprl 1886.


submit to reddit


Vill du bli frlst?

Ja

Nej


Publicerades onsdag 8 maj 2019 13:38 | | Permalnk | Kopiera lnk | Mejla

22 kommentarer

Robert Wed, 08 May 2019 15:53:25 +020

Den ende som kan tvivla p Jesu Gudom r den som inte blivit fdd p nytt, oavsett versttningar. Och oavsett versttningar vet den som r fdd p nytt att Jesus r Herrarnas Herre och Konungars Konung. Man vet x att Jesus alltid varit det fr han r Alpha och Omega.

Men ok det hade ju underlttat om hela skriften var utan mnsklig bristpverkan tex i Uppenbarelseboken dr den blekgula hsten egentligen r en grn hst....

Svara


margareta Wed, 08 May 2019 19:55:04 +020

TACK FR DENNA PMINNELSE

Den Heliga Skrift, Ordet, r mina ftters lykta, ett ljus p min stig

Gud har gett oss en instruktionsbok

ndrar man, lgger till, drar bort, d r det svrt att frst Ordet, d r det ingen Helig Skrift lngre och d blir det frvirring

Mrkligt att ndra en grundtext ???

Var finns vrdnaden och respekten fr Guds Ord som r heligt.

Svara


Roger T. W. Wed, 08 May 2019 22:17:10 +020

Det hr r fantastiskt och visar hur mycket vi behver varandra. Vi r mnga som inte kan grundsprken. Var och en bidrar efter egen frmga. Jag kan inte svetsa med pinne heller och gldjer mig ver att ngra kan. Se beroendet i vr mnniskofamilj.

Svara


Stefan Jonasson Thu, 09 May 2019 07:42:23 +020

Folkbibeln r en bra versttning.. Nr jag brjade lsa bibeln igen efter mnga r.. Efter mnga r i misr och hopplshet och jag ter igen kunde gripa tag i GUDS ND och f tillbaka mitt hopp.. Hade lst 1917 frut.. Den var bra med en fin gammal svenska.. En versttning jag lste str det i Rom 5:1 d vi nu blivit rttfrdiga av tro har vi fred med GUD genom vr HERRE JESUS KRISTUS.. I folkbibeln str det frid med GUD det r vl samma sak egentligen.. Men fred r ett bra ord allts vi har slutit fred med GUD genom att tro p den han har snt.. I gamla testamentet str det att fred m man sluta med mig.. Vi har fred med GUD genom att han frklarat oss rttfrdiga.. Trots att vi egentligen inte alltid gr det som r rttfrdigt.. Vi misslyckas ibland men vi frsker han tillrknar oss inte vra synder lngre vi r frsonade med GUD han ser oss som rena han ser JESUS KRISTUS RTTFRDIGHET...

Svara


Alf Thu, 09 May 2019 21:36:40 +020

Jag uppskattar vldigt att Reformationsbibeln finns och de som jobbat och slitit fram den genom Guds nd. Det r kraft i Guds Ord.

Svara


Aila Annala Fri, 10 May 2019 06:56:26 +020

Jag tnker inte g in p sjlva argumentationen eftersom det redan finns alldeles tillrckligt mycket skrivet om de olika handskriftstraditionerna, ven av bibeltrogna evangelikala forskare (dr Hagstedts & Juthes ord "myt" verkligen inte r rtt beskrivning). Bara ett par ord om litteraturen: deras frsta kllhnvisning r till Metzger, men varfr inte ta en nyare upplaga, den fjrde frn 2005? Jag skulle ocks vilja rekommendera Craig Blomberg: "The Historical Reliability of the Gospels" (2nd ed., 2007) och "Can We Still Believe the Bible?" (2014), bara som exempel p att det jag skrev i min artikel inte r ngot bara jag "hvdar".

Jag vill ocks ppeka att Hagstedt & Juthe verkar helt ha missat/valt bort min huvudpong med min artikel: jag ville vdja till den svenska kristenheten att inte smutskasta varandras bibelversttningar eller frska bedma versttarnas tro. Det ger ett ytterst mrkligt intryck fr icketroende att de kristna brkar om sin egen heliga Skrift och ifrgastter varandra. Jag menar att varje bibellsare kan i alla serisa bibelversttningar hitta allt mnniskan behver fr sin frlsning, och ingen versttning r fullkomlig, s lt oss tacka Gud fr att vi har s mnga versttningar som kan komplettera varandra. r det inte det viktigaste att folk lser Bibeln, oavsett versttning? Vldigt mnga kristna lser lngt vrre saker n en kanske ngot bristfllig Bibel, med bde texter och bilder av betydligt mer tvivelaktiga skribenter n ngra bibelversttare! Har inte mnga kristnas oro blivit ganska missinriktad?

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:25:11 +020

Svar till Stefan Jonasson .

S fint att du kom tillbaka till din tro p JESUS! 💕✝️💕D blev det gldje hos Gud och nglarna i himlen. 🎶🌸🎶🌸🎶

Svara


Lena Henricson Fri, 10 May 2019 13:26:28 +020

Svar till Aila Annala.

Hller med dig! 👍🌹

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 00:04:15 +020

r det ngon som har ngra sikter om King James-bibeln p svenska? Vad ser ni fr fr- och nackdelar med denna i jmfrelse med Reformationsbibeln?

Svara


Leif Sat, 11 May 2019 09:17:16 +020

Svar till Mikael N.

ReformationsBibeln r bttre fr egen del eftersom den r p svenska!

Men KJW r bra ocks! 🙏

Svara


Mikael N Sat, 11 May 2019 12:59:59 +020

Svar till Leif.

Jag syftade specifikt p de svenska versttningen av KJV http://nyatestamentet.nu/

Jag tycker sprket r lite otympligt, d man verkar strvat en mer eller mindre bokstavlig versttning av 1600-talsengelska till svenska.

Sedan delar jag inte heller deras versttningsfilsofi att just King James-bibeln (allts inte bara de grundtexter den bygger p) skulle st under ett lfte om ofelbarhet. Det r ju en vldigt vanlig uppfattning i USA bland t.ex. oberoende baptister eller primitiva baptister.

Svara


Bo Hagstedt Sun, 12 May 2019 10:45:14 +020

Svar till Aila Annala.

Aila Annala undrar ver varfr vi inte har anvnt oss av en nyare upplaga av Metzgers bok. Hon freslr fjrde upplagan frn 2005 av boken The Text of the New Testament, Its Transmission, Corruption and Restoration. Men vra citat frn den boken r frn fjrde upplagan. Nr en bok tar slut s gr man nya tryckningar. Om det sker frndringar i textinnehllet s blir det en annan utgva n den frsta (utgva= reviderad upplaga). Men tryckningen 2005 r inte en ny utgva utan en ny tryckning av samma utgva som 1968. Det innebr att innehllet i boken frn 1968 och 2005 r detsamma. Om Aila har upptckt ngra skillnader, mellan boken som trycktes 1968 och 2005 som berr vra citat, s vill vi grna f veta det, vi nskar bara frsvara Guds ord med hjlp av sanningen. Men i s fall har frlaget missat att ange att 2005 r en ny utgva vilket vore ytterst osannolikt.

Orsaken att vi valde att ge ut en sammanstllning ver handskriftsbevis var att Annala hvdade att Reformationsbibelns grundtext bygger p handskrifter frn 900 - 1200 talet. Vi har lagt fram konkreta bevis p att det inte stmmer. Vi r vl medvetna om att det finns fler n Annala som gr liknande pstenden. Det gr emellertid inte dessa pstenden mer berttigade. ven om Erasmus inte hade tillgng till ldre handskrifter n frn 900-talet nr han gjorde sin sammanstllning, s har senare textfynd visat att Textus Receptus har std ven frn gamla handskrifter. Det blir drfr missvisande att pst att Textus Receptus bygger p handskrifter frn 900 - 1200 talet som Annala och andra textkritiker gr.

Nr det gller Annalas huvudpong att vi inte ska brka om den heliga Skrift s tnker hon mycket p hur icke kristna ska uppfatta oss kristna. Hon tycker att det viktigaste r att vi lser Bibeln oavsett vilken versttning vi anvnder. Detta r ett felaktigt resonemang. Det viktigaste r inte hur icke kristna ser p oss utan hur Gud ser p en bibelversttning, eftersom det r den heliga Skrift som Gud sjlv r frfattare till. Om en versttning inte sger hela sanningen om Jesus, Guds Son, eller till exempel hur vi blir frlsta, s behver vi reagera och sga ifrn. Man kan bli frlst genom bara vissa delar av bibeln t.ex. Johannesbreven eller ett enda av evangelierna (som det varit under kommunistregimer fr mnga kristna) eller utan ngon bibel alls. Men det r inget skl mot att gra allt man kan fr att f den bsta mjliga versttningen av en korrekt grundtext och att kritisera de versttningar som inte hller det mttet. Vr respekt infr Gud och sanningen br inte ge oss ngot annat val.

Annala bortser frn det faktum att det r viktigt vilken tro man har nr man sorterar bland handskrifterna fr att vlja ut rtt grundtext till Bibeln. Om man har fel tro eller fel utgngspunkt s kan det pverka vilka handskrifter man vljer som kta och ursprungliga. Vi har lagt fram tydliga bevis fr att de fem mn som gav oss den nya grundtexten till Nya Testamentet hade fel utgngspunkt och drmed valde fel handskrifter. Det r ocks s att om man har fel tro nr det gller grundlggande kristen tro, s kommer det att pverka versttningen. Vr avsikt har aldrig varit att "smutskasta" Bibel 2000, men dremot har vi nskat gra varje bibellsare uppmrksam p dess uppenbara brister. Det r en plikt fr varje lrjunge till Jesus att ppeka nr hans ord och budskap inte terges korrekt. ven utgivarna till Folkbibeln har kritiserat Bibel 2000, ven om de anvnder samma grundtext. Sjlvklart blir Folkbibelns versttning bttre n Bibel 2000, av den enkla anledningen att enbart kristna, som r fdda p nytt, har medverkat i versttningen. S r inte fallet med Bibel 2000. Hur ska man kunna verstta den heliga Skrift om man inte r fdd p nytt? Det r ett knt faktum att inte alla som medverkade i versttningen av Bibel 2000 var fdda p nytt. Till och med sdana som inte tror att det finns ngon Gud har medverkat. Fr den som vill veta mer om Bibel 2000 och dess brister kan lsa Leif Johanssons skrift: Kan man lita p Bibel 2000?

http://www.dragenut.se/filer/Kan%20man%20lita%20pa%20Bibel%202000.pdf

Sammanfattningsvis, s r vr huvudpong att nr det gller en versttning av Bibeln, s gr man det fr Herren. Det viktigaste blir d att i gudsfruktan gra sitt bsta fr att f fram en versttning som kan bli godknd av Herren. Om det r ngot som vi mnniskor anser att vi ska kunna lita p s r det Bibeln. Den r ju fundamentet fr de kristna lrorna. Drfr menar vi att det r viktigt att vlja inte bara en bra versttning utan en bra versttning av en korrekt grundtext. Det finns i Sverige idag bde bra och dliga versttningar av Bibeln. Om vi lser en bra bibelversttning och gr som det str s blir det bra frukt i vra liv, men om vi lser en dlig versttning, som r full av motsgelser och felaktiga pstenden, s blir frukten i vra liv smre. Det bsta r om folk lser en Bibel som r en bra versttning av den korrekta grundtexten.

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordfrande

Andr Juthe Ph. D.

Svara


Torbjrn S Larsson Sun, 12 May 2019 13:46:43 +020

Vrdefulla tankar.

Det r vrdefulla tankar Bo ger oss. Alltfr ofta har de psykologiska stllningstagandena, ofta undermedvetna, frbisetts d en bibelversttning debatterats. P ett fredmligt stt s guidad vi igenom avsnitt efter avsnitt och slipper den psigt verlgsna ton som man annars anvnder mot lekmn.

-- En versttning ska vara en versttning. Inte en frklaring till det man uppfattar vara textens mening som man ofta ser i NT av bibel 2000. Dock anser jag deras versttning av GT r betydligt bttre. Luthers versttning av profeterna i GT tycker jag verkar vara lite av ' skjuta frn hften '. Men andra sidan gav han ju oss hela Bibeln p vrt eget sprk. Den som alla talar illa om, fribaptisten Helge kesson versatte alltihop. Nr jag grunnar ver ngot s gr jag alltid dit eller s tar jag omvgen ver Peter Fjellstedt kommentarer som hanterar K XII:s versttning ( Reformationsbibeln).

Reformationsbibeln knns kta och har ett friskt sprk. Hoppas bara att deras pgende versttning av psaltaren i GT kan behlla ordvalrerna och samtidigt f den fina poetiska klangen som lever i 1917 - rs versttning!!

Svara


Leif Sun, 12 May 2019 17:45:58 +020

Svar till Mikael N.

Jaha du👍

Den har jag missat helt....

Svara


Mikael N Mon, 13 May 2019 10:45:51 +020

Jag satt och funderade, och tnkte att mnga av de grupper (tminstone i USA) som hrdast driver KJV-onlyism eller frsvarar Textus Receptus eller majoritetstexten, ocks r rrelser som fretrder baptistisk successionism, dvs. att det finns en obruten kedja av baptistiska frsamlingar allt sedan nytestametlig tid. Hur ser ni p det?

Svara


Christer berg Mon, 13 May 2019 12:17:31 +020

Svar till Mikael N.

"Hur ser ni p det?"

Artikeln handlar om grundtexten och Reformationsbibeln.Allts ingen diskussion som inte har mnet att gra.

Svara


Torbjrn S Larsson Mon, 13 May 2019 21:07:38 +020

Svar till Mikael N.

Utan tvekan fanns det grupperingar dr det frekommit bibelversttningar p landets sprk lngt fre Luther och Wycliffe. D jag gick i skolan framstlldes Luther lite som en superhjlte som versatte NT av Reformationsbibeln p tre mnader! Onekligen en bragd. Men vad f vet r att det innan honom fanns minst 14 versttningar till tyska sprket...En del av dessa hade anknytningar.

Men egentligen var det ju katoliken Erasmus som fixade sammanstllningen av grundtexten. Medans hans kollegor gnade sig att brnna upp bde biblarversttningar och gare till dessa.

Svara


Aila Annala Tue, 14 May 2019 10:36:27 +020

Som jag redan skrivit vljer jag att inte g in p ngon nrmare argumentation mot Hagstedt & Juthe, av just den anledning jag redan nmnt: det finns alldeles tillrckligt mycket skrivet om bibelhandskrifter fr att den som vill kan bekanta sig med dem sjlv. Jag skulle bara nska att alla lste p och tnkte efter lite, innan man kommer med s bergskra sikter om andras arbeten och frsk till bevisfring mot dem.

Jag skulle ocks fortfarande vilja vdja till kristenheten att hlla en lite dmjukare och respektfull attityd mot vra vedertagna bibelversttningar inte bara fr icketroendes skull utan ocks drfr att Bibeln varnar oss fr att dma. Jag orkar inte tro att Hagstedt & Juthe r kapabla att bedma hur Gud ser p vra olika bibelversttningar utan fr nog (precis som jag och alla andra) nja sig med att vi r begrnsade mnniskor allesammans. Om det nu vore s bekymmersamt att bara en enda svensk bibelversttning r den rtta, s mste alla deras tro ifrgasttas som blivit troende tack vare och rttat sitt liv efter en annan versttning. Jag har lite svrt att tro att Hagstedt & Juthe riktigt vill g s lngt, och just drfr vore lite mer dmjukhet p sin plats. Sjlvupphjelse och ifrgasttande av andra vcker inte den respekt som de antagligen strvar efter.

Jag mter stndigt uppriktiga och rliga, kompetenta och gudfruktiga kristna i olika sammanhang som verkligen inte uppfattar sina bibelversttningar p det stt som Hagstedt & Juthe (och mnga andra) vill hvda att de r (att de t.ex. skulle nedgradera Jesus gudom). Jag har p mina frelsningsresor och i andra sammanhang ftt frska frsvara andra bibelversttare faktiskt ocks Reformationsbibeln! just drfr att alla versttare r bristflliga mnniskor och i behov av samma Guds nd och frltelse som alla andra, och kan gra oss skyldiga till mnga felbedmningar och misstag. Men dmande attityder mot andra har jag aldrig kunnat frsvara, oavsett varifrn de kommer. Jag knner personligen andra bibelversttare och representanter frn olika bibelsllskap (bl.a. har jag suttit som Biblicas representant i vra gemensamma mten kring Bibeln, dess versttning och spridning), och jag hyser en stor respekt fr dem som arbetar med Guds Ord, ven om vi inte alltid tnker lika i varje detalj. Vi strvar efter samma ml, att gra Jesus knd som vrldens Frlsare och frska vertyga mnniskor om att han r vgen, sanningen och livet.

Aila Annala

Svara


PT Tue, 14 May 2019 10:45:51 +020

Svar till Aila Annala.

Vldigt bra kommentar Aila!!!!

Svara


Stefan Jonasson Tue, 14 May 2019 23:59:48 +020

Summan av GUDS ORD r sanningen str det i bibeln... Inte bara enskilda verser.. Som man gr olika doktriner av.. Det gr att lsa alla versttningar och rkna ut vad GUD vill sga till oss dmjuka er fr GUD s ska djvulen fly frn er... Och han skall upphja er och ra er (visa sin vilja).. Tack fr alla som bevarat skriften och forskat i skrifterna under alla rhundranden..

Svara


Andr Juthe Fri, 17 May 2019 16:49:33 +020

Vi noterar att Aila inte gr i svaroml p sakfrgan p ngon enda punkt av det vi tagit upp. Vi hller med henne p den punkten att vi inte anser oss kapabla att bedma hur Gud ser p de olika bibelversttningarna. Annala varnar fr att vi inte ska dma. Om hon vill pst att vi r dmande, s tar hon fel, vi har enbart gjort en bedmning av en versttning (Bibel 2000) och talat om att den inte sger sanningen p flera stllen.

Vidare efterlyser Annala mer dmjukhet och varnar fr sjlvupphjelse och ifrgasttande. Vi har svrt att knna igen denna beskrivning. r vi mindre dmjuka n de som gav oss den nya grundtexten 1975? De anser med absolut skerhet att de sista tolv verserna i Mark. 16:9-20 inte r ursprunglig text utan har blivit tillagt. Vi har gtt igenom det samlade handskriftsmaterialet och gtt igenom alla deras argument. Bde vi sjlva och erknda textforskare har kunnat konstatera att inte ngot av deras argument hller. Varfr r vi mindre dmjuka nr vi sger att de tolv verserna med absolut skerhet r kta och ursprunglig? Det mrkliga r att nr vi hvdar att just Textus Receptus r den korrekta grundtexten, s r det brist p dmjukhet. Men om Annala och andra nutida versttare hvdar att den nya grundtexten r den rtta, s r man istllet dmjuk!

Men att hvda att de som fresprkar ngon annan grundtext n Textus Receptus inte skulle gra precis samma sjlvupphjande ansprk r naturligtvis felaktigt. Ty att hvda att en grundtext r den korrekta r rimligtvis frn ett kristet perspektiv det samma som att hvda att Gud anser att den r korrekt. Eller Menar Aila att en grundtext kan vara korrekt samtidigt som Gud anser att den inte r korrekt? Annala: skriver vidare: Jag skulle bara nska att alla lste p och tnkte efter lite, innan man kommer med s bergskra sikter om andras arbeten och frsk till bevisfring mot dem. Ok, men det r ju precis det som vi gjort med tskilliga debattartiklar, och frgan r om det r vidare dmjukt att antyda att dessa artiklar visar att vi inte r plsta och har sysslat med stor eftertanke? Speciellt nr man inte p ngon enda punkt visar att vi har fel i sak? r det dmjukt? Det r ocks svrt att se varfr vi inte kan ha respekt fr dem som arbetar med Guds ord samtidigt som vi hvdar att Textus Receptus r den ursprungliga texten. Det ska tillggas att vi har djup respekt fr bde Ailas och Biblicums arbete, men vi delar inte stndpunkten att Textus Receptus br ersttas av den reviderade texten. Varfr r det dmande att fresprka Textus Receptus men inte dmande att fresprka den reviderade moderna textsammansttningen?

Annala hvdar vidare i sitt inlgg att det vore bekymmersamt om bara en enda svensk versttning r den rtta. Vidare d: mste alla deras tro ifrgasttas som blivit troende tack vare och rttat sitt liv efter en annan versttning. Detta r inte ngot som vi har psttt. Vi har istllet hvdat att man kan bli frlst genom att lsa de flesta bibelversttningar som vi har samt att man ven kan hitta vrdefull undervisning fr de kristna. Men om man lser ett av de bibelstllen som lr fel och fljer det, d kan man komma fel, ssom t. ex. om man lser 1 Petr. 2:2 dr det str i den felaktiga grundtexten att man kan vxa upp till frlsning. Om man fljer denna undervisning och frbiser det faktumet att vi mste bli fdda p nytt, dvs. omvnda oss, fr att bli frlsta, d blir det fel. Frlsning r inget man kan vxa upp till, det r bara ngot man kan ta emot som en gva.

Vi hller med Annala p den punkten att vi alla r bristflliga mnniskor som r i behov av samma Guds nd och frltelse inklusive bibelversttare. Vi har aldrig gnat oss t att dma andra bibelversttare eller de som gav oss den nya grundtexten. Inte heller har vi kommit med ngra personliga anklagelser. Dremot har vi lyft fram vilken tro och vertygelse de hade som gav oss den nya grundtexten, eftersom det i mycket hg grad pverkade deras urval av text.

Annala har meddelat att hon inte avser att g in argumentation angende huvudmnet fr vr artikel, den rtta grundtexten till Nya Testamentet, s drfr betraktar vi debatten som avslutad. Christer berg har meddelat att debatten ska handla om detta och inget annat.

Lsarna fr sjlva bedma vilken position det r som har de bsta argumenten fr sig.

Med nskan om Guds rika vlsignelse,

SVENSKA REFORMATIONSBIBELN

Bo Hagstedt, Ordfrande

Andr Juthe Ph. D. Informationssekreterare

Svara


SAS Fri, 17 May 2019 21:30:42 +020

Svar till Andr Juthe.

Bra skrivit kra brder i Kristus! Jag har kpt mnga Reformationsbiblar av er och den versttningen knner jag mig trygg med. Jag har i mina samtal med er upplevt en sann dmjukhet i ert arbete med att verstta. nnu en gng vill jag sga tack frn mitt hjrta till ert arbete och ser framemot att se hela Bibeln versatt.

Med Varma Hlsningar

En som r trogen kpare av Reformationsbibeln

Svara


Din kommentar

Frsta gngen du skriver mste ditt namn och mejl godknnas.


Kom ihg mig?


Prenumera p Youtubekanalen:

Vecka 21, torsdag 23 maj 2019 kl. 13:41

Jesus sker: Desideria, Desiree!

"S lskade Gud vrlden att han utgav sin enfdde Son [Jesus], fr att var och en som tror p honom inte ska g frlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men s mnga som tog emot honom [Jesus], t dem gav han rtt att bli Guds barn, t dem som tror p hans namn." - Joh 1:12

"Om du drfr med din mun beknner att Jesus r Herren och i ditt hjrta tror att Gud har uppvckt honom frn de dda, skall du bli frlst." - Rom 10:9

Vill du bli frlst och f alla dina synder frltna? Be den hr bnen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och beknner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppvckt dig frn de dda. Tack att jag nu r frlst. Tack att du har frltit mig och tack att jag nu r ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bnen hr ovan?
Ja!


Senaste bnmnet p Bnesidan
torsdag 23 maj 2019 10:36

Behver styra att orka resten av dagen. Har jttemycket ngest och det r jobbiga saker som hnder i dag.

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer berg och dottern Desir.

Denna bloggsajt r skapad och drivs av evangelisten Christer berg, 55 r gammal. Christer berg blev frlst d han tog emot Jesus som sin Herre fr 35 r sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits p ntet sedan 2001, allts 18 r i r. Christer berg r en nkeman sedan 2008. Han har en dotter p 13 r, Desir, som brukar kallas fr "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 r om han hade levt idag. Allt detta finns att lsa om i boken Den lngsta natten. Christer berg drivs av att frkunna om Jesus och hur man blir frlst. Det r drfr som denna bloggsajt finns till.

Varsgod! Du fr kopiera mina artiklar och publicera p din egen blogg eller hemsida om du lnkar till sidan du har hmtat det!

MediaCreeper

Apg29 anvnder cookies. Cookies r en liten fil som lagras i din dator. Detta gr att stnga av i din webblsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp