Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Stöd Apg29 genom att swisha 20 kr till 072 203 63 74. Tack.

Jesu återkomst i 1 och 2 Tessalonikerbrevet

Redan i första kapitlet där Paulus nämner grundläggande läror som den helige Ande eller församlingens omvändelse , så nämner han samtidigt det som ska vara församlingens hopp och förväntning, nämligen Jesu återkomst.

Raketuppskjutning.

För det första är uppryckelsen en viktig lära som borde vara en självklar del av församlingens fundament och förkunnelse. Det är också en händelse som är separat och skild i förhållande till Jesu synliga komma till jorden, och i stället en beskrivning av Herren som stiger ner från himlen för att hämta och rycka sin församling till sig. Uppryckelsen är också en återförening av våra nära och kära, som samtidigt med uppryckelsen uppstår från de döda.


Av Mikael Walfridsson
lördag, 12 oktober 2019 00:37
Gästblogg

Tillsammans med 1 Kor 15, så är Paulus brev till församlingen i Tessalonika några av de brev som allra bäst beskriver Jesu återkomst. Breven besvarar bland annat frågor som vad uppryckelsen är, och när den sker.

Det här är en genomgång av Paulus två brev som ger oss en förståelse för ändetiden, och förhållandet mellan Jesu Kristi dag som också är uppryckelsens dag, och Herrens dag som är Jesu komma till doms för den här världen. Breven uppmuntrar oss samtidigt att leva i en ständig förväntning till Jesu återkomst, och ger oss starka och tydliga löften om att bli bevarad från Guds vrede.

Bakgrund för breven

Paulus skrev dessa brev väldigt kort tid efter att han hade grundat församlingen i Tessalonika. På sin andra missionsresa kom Paulus till staden, där en församling grundades (Apg 17:1).

På grund av motstånd mot evangeliet blir Paulus tvungen att fly, och han skriver breven för att uppmuntra församlingen, då han genom Timoteus har hört om deras uthållighet, tro och kärlek.

Uppryckelsen – en viktig doktrin

Många människor avfärdar uppryckelsen som en viktig doktrin eller lära. En del kristna förnekar den helt enkelt, eller menar att det bara ska förstås symboliskt eller bildligt talat. Andra menar att uppryckelsen är helt rätt, men att den kommer i skymundan av viktigare läror och doktriner som till exempel treenigheten eller dopet.

Från det att Paulus grundar församlingen och till dess att han skriver dessa brev, går det cirka 6-12 månader. Så det är med andra ord en väldigt ung församling som Paulus skriver till. Men även om dessa människor var ganska nya i tron, dolde eller utelämnade inte Paulus att undervisa eller tala om Jesu återkomst.

Redan i första kapitlet där Paulus nämner grundläggande läror som den helige Ande (vers 5) eller församlingens omvändelse (vers 9), så nämner han samtidigt det som ska vara församlingens hopp och förväntning, nämligen Jesu återkomst (v 10).

Född under förföljelse

Församlingen i Tessalonika var född och levde i konstant förföljelse för sin tros skull. De hade upplevt samma förföljelse från judarna, som både Jesus och profeterna tidigare hade upplevt (v14).

Breven är en uppmuntran till församlingen att fortsätta att vandra i tron och i deras uthållighet i Herren. Under svår förföljelse och lidande tog de emot evangeliet, och hade omvänt sig från sina avgudar. Nu var de överlåtna Herren och tjänade den enda och sanne Guden.

Vad är uppryckelsen?

Om man ska förklara och beskriva vad uppryckelsen är, finns det många sidor och facetter av den man kan nämna:

För det första är uppryckelsen en viktig lära som borde vara en självklar del av församlingens fundament och förkunnelse. Det är också en händelse som är separat och skild i förhållande till Jesu synliga komma till jorden, och i stället en beskrivning av Herren som stiger ner från himlen för att hämta och rycka sin församling till sig. Uppryckelsen är också en återförening av våra nära och kära, som samtidigt med uppryckelsen uppstår från de döda.

Det finns inga förutgående löften kring uppryckelsen av församlingen som betyder att den är ”imminent” eller närstående. Det gör att församlingen ska leva i en ständig förväntning till Herrens återkomst, och det att Jesus snart ska hämta oss hem. Samtidigt beskrivs den som föregående och i samma andedrag som vedermödans tid, som betyder att den är en del av den process som inleder och startar Herrens dag eller vedermödans tid. En tid som Herren ger församlingen löfte om att inte vara en del av.

Uppryckelsen – Harpazo

1 Tassalunikawa 4: 16-17 - For a lõkacin da wata murya umurni, wata murya daga cikin Mala'ikan da trump na Allah, Ubangiji kansa za ya sauko daga sama. Kuma kawai matattu a cikin Kristi zai tashi. Sai muka abin da suke da rai da kuma zama za a fyauce (harpazo) a cikin girgije tare da su ka sadu da Ubangiji a sararin sama. Kuma haka za mu taba kasance tare da Ubangiji.

Kalmar "fyaucewa" ya zo daga wannan ayar Littafi Mai Tsarki da aka fassara daga Girkanci kalmar "harpazo" to "a fyauce." Wannan kalmar "harpazo" ne kawai aka ambata sau 13 a cikin NT da aka sani kawai, amfani da 1 Tassalunikawa 4 dangane da ranar fyaucewa da ikilisiya.

”Harpazo” (har-pad-zo) är grekiska och betyder ”föra bort”, taga eller greppa hastigt. Harpazo blev till det Latinska ordet ”raptus”, som i sin tur blev till det engelska ordet ”rapture”. I Sverige har vi översatt begreppet ”the rapture” med uppryckelsen.

Det är intressant att se hur ordet används och blir beskrivet i NT för det ger oss inblick i ordets betydelse, och en förståelse för det ögonblick församlingen blir uppryckt till Herren för att möta honom i rymden. Vi möter ordet harpazo både i förbindelse med Jesus, Paulus, Filippus, Johannes döparen och Jesu löften till hans barn.

Paulus

2 Kor 12:2 – Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt (Harpazo) ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte.

Paulus blev uppryckt till himlen där han blev delaktig i Guds hemligheter. Samma ord Harpazo blir också använt om Jesus i Uppenbarelseboken för att beskriva Kristi himmelfärd efter uppståndelsen

Kristi himmelsefärd

Upp 12:5 – Och hon födde ett barn, en son, som skall styra alla folk med järnspira, och hennes barn blev uppryckt (Harpazo) till Gud och hans tron.

Johannes Döparen

Matt 11:12 – Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker (Harpazo)det.

I förbindelse med Johannes döparens tjänst blir ordet Harpazo också använt. När Jesus satt i fängelse talar han bildligt talat om Johannes i förbindelse med (god) våld och våldsmän som förtrycker himlen. (take it by force eng. översättning) Att genomföra något med våld/kraft är en innebörd av ordet Harpazo.

När Herren kommer för att hämta sitt folk så kommer han att rycka församlingen till sig med kraft.

Evangelisten Filippus

Apg 8:39 – När de hade stigit upp ur vattnet ryckte (Harpazo) Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer men fortsatte glad sin resa.

Filippus hade genom en ängel blivit kallad av Herren, att gå ner på vägen som går från Jerusalem till Gaza. Där träffar Filippus en etiopisk hovman som Filippus predikar evangeliet för. När Filippus hade fullfört sitt uppdrag, predikat evangeliet och döpt hovmannen, blir Filippus bortryckt av Herren till ett annat ställe på jorden.

Att bli bortryckt handlar med andra ord om att bli flyttad i en högre tjänst för Herren, antingen jordisk eller himmelsk.

Ingen kan rycka dig ur Herrens hand

Yahaya 10: 28-29 - I ba su rai madawwami, kuma bã zã ta halaka, kuma ba wanda zai kwace (HARPAZO) su daga hannuna. Abin da Ubana ya ba ni, shi ne mafi girma fiye da dukan, kuma babu wanda zai iya kwace (HARPAZO) su daga ikon Uban.

Wannan abu ne mai ban nassi da cewa nuna Shepherd zuciyar domin tumaki. Ya san da mu, za mu saurari muryarsa kuma bi shi. Alkawarin da ya yi mana shi ne cewa babu wanda ya kamata su iya "cafe" mu daga hannunsa. Uba ya ba da Ɗan ba zai iya sata sake.

Ta ba mu ceto tsaro da kuma tabbacin cewa babu abin da zai iya raba mu da ƙaunar da Allah a cikin Yesu. Shai an ko yanayi, a wasu kalmomin, ba su kwace mu daga gare shi.

Fyaucewa ne related

1 Tassalunikawa 4:15 - mu ce maku da maganar Ubangiji, cewa mu da suke da rai da kuma zama da zuwan Ubangiji zai hana su abin da suke barci

1 Tess 1:10 – Och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda, Jesus som har frälst oss från den kommande vredesdomen.

En av den allra viktigaste delen av uppryckelsen är att den är ”Imminent”, som betyder att den är närstående, och något som man kan förvänta kan ske när som helst.

Uppryckelsen är med andra ord en teckenlös tillkommelse, och det finns med andra ord inga profetiska tecken som ska föregå uppryckelsen, eller något som församlingen ska vara uppmärksam på ska ske innan det att denna händelse kan äga rum.

Paulus använder ordet ”vi” när han nämner dem som lever och är kvar till Herrens ankomst, vilket talar för att uppryckelsen i princip redan kunde hända på Paulus tid.

Jak 5:8 – Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära

Reda på Paulus tid var Herrens återkomst nära, och han uppmuntrar församlingen att leva i en ständig förväntan till Jesus från himlen.

När vi talar tolkar den tid vi som vi lever i, och tror att vi är den generation som kommer att uppleva att Herrens kommer tillbaka, är det för att vi jämför profetiska tecken med vedermödans tid. På grund av tidens tecken kan vi se att Herrens dag närmar sig, och att födslovåndorna tilltar. Det är med andra ord inre och yttre tecken som pekar på att den 70:e och den sista årsveckan närmar sig, och därmed också uppryckelsen av församlingen.

Förväntningens frukter

När vi lever i en daglig förväntan till att Herren ska komma tillbaka skapar det både en förväntningens glädje och en längtan efter hans tillkommelse.

A fata da ke sa wa amarya samun shirye, da kuma muyi rayuwa ta tsarki, da kuma sanya wa na gaba ango. Yana kuma Halicci bukatar a rasa Adam da Ubangiji yake so ya kai tare da soyayya da kuma ikon ceto. Shi ya sa wannan mai kyau rundunar da kuma kayan to nufi kasa dangane da gaskiya ta ruhaniya da cewa dubban mutane fuskanci kowace rana a lokacin da suka shiga cikin abada ba tare da Allah, kuma ba tare da bege.

A daidai wannan lokacin, a cikin marigayi 1800 ta, sa'ad da Ubangiji sake tada koyarwa na wani related fyaucewa, da duniya dandana daya daga yau tarihi da ya fi girma mishan da kuma bishara sau. Lokaci guda tare da annabci kalma zama da rai, ƙone bishara wuta, a duniya.

***

Breven till församlingen i Tessalonika är Paulus eskatologiska brev. Vi kan därför förvänta att Paulus både undervisar och nämner avgörande händelser som uppryckelsen, Antikrist framträdan och vedermödans tid.

2 Tessalonikerbrevet är samtidigt ett av de mest omdiskuterade brev i NT, i förhållande till tidspunkt för uppryckande av Guds församling.

En föredömlig församling

På många sätt var församlingen ett föredöme för andra troende (1 Tess 1:8). Det var en församling som levde i en konstant förväntning till Herren återkomst. Dom hade omvänt sig från avgudarna, och väntade nu på Jesus uppenbarelse från himlen (1 Tess 1:10).

I sitt första brev så uppmanar Paulus församlingen att fortsätta sköta sina arbeten och leva ett normalt liv, samtidigt med att de väntade på Herren (4:11-12). Han tröstar dem också genom att berätta att vi ska återse nära och kära som redan har gått hem före oss, då de döda uppstår samtidigt med uppryckelsen av de levande.

Paulus andra brev

Paulus andra brev är skrivet cirka sex månader senare än det första. Han skriver till församlingen för att rätta och korrigera falska rykten och falsk undervisning som hade fått fäste i församlingen.

Församlingen var skrämda och förvirrade med hänsyn till Herrens dag, och den domstid som ska komma över världen. Genom falska rykten och påstådda brev från Paulus, trodde nu församlingen att de redan var inne i denna domstid som också är vedermödans tid.

Det här var något som Paulus tydligt hade förklarat både muntligt och genom sitt första brev till Tessalonika. Därför skriver han detta brev för att tydliggöra och rätta till dessa missförstånd.

Herrens dag, Guds vrede och församlingens avgång

I Paulus andra eskatologiska brev till Tessalonika är det speciellt fyra områden som jag vill skriva och fokusera på som är Herrens dag, Guds vrede (orge), Han som håller tillbaka, och ordet ”apostasia” som både kan betyda avfall eller avgång (uppryckelse).

Till sist tittar vi lite särkilt på 2 Tess 2:13, som efter närmare granskning är en fantastisk vers som både talar, bekräftar och summerar Paulus undervisning till församlingen om en uppryckelse före vedermödans tid.

Herrens dag

2 Tess 2: 1-2 - När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte så plötsligt tappa fattningen och bli skrämda, vare sig av någon ande eller av något ord eller brev, som påstås komma från oss och som går ut på att Herrens dag har kommit.

1 Thess 5:2 - Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv.

För det första är det viktigt att tydliggöra vad Herrens dag egentligen är. Många människor förbinder och refererar till Herrens dag som en begränsad och enskild dag på 24 timmar som utspelar sig i slutet av vedermödan vid Jesu synliga återkomst. Därmed menar man att HERRENS dag och uppryckelsen är synonym och går ut på ett.

Den troligtvis mest citerade versen är just från 1 Thess 5:2 som nämner uppryckelsen i förbindelse med Herrens dag. I och med att Herrens dag på samma sätt som Jesu återkomst kommer som en ”tjuv om natten” så förbinder man ofta ihop dessa två händelser.

Men en genomgång av några bibelverser som omtalar Herrens dag visar att det inte endast refererar till en enskild dag, men till en tidsperiod av dom som både omfattar vedermödan, Jesu synliga återkomst och tusenårsriket.

Joel 2: 11-20 – Herrens dag inkluderar en attack från fienden från norr, som många menar är samma attack vi ser i Hes 38-39. Många menar att GOG/Magog kriget sker i den första delen av vedermödan.

Joel 3:4 – Här är Herrens dag knutet till Jesu synliga återkomst och hans dom över nationerna.

2 Pet 3: 10-23 – Här kan Herrens dag inte referera till Jesu synliga återkomst, då vi vet att den dagen då himlakroppar ska upplösas och vi får nya himlar och en ny jord först sker efter 1000 års riket på jorden.

Som en tjuv om natten

Paulus beskriver Herrens dag som en händelse som kommer överraskande, och som en tjuv om natten. När den här världen inte förväntar det, så kommer den lika plötsligt och på samma sätt som när en kvinna som får födslovånda och uppenbarar sig för den här världen.

Paulus bekräftar bibelns beskrivning av Herrens dag, och talar själv om den som en tid av undergång och smärta. Senare i 1 Tess 5:9 använder Paulus ordet ”vredesdomen” (orge) som sammanfattar och är synonym med denna tid.

Jesu Kristi dag

Fil 1:6 – Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.

Herrens dag omhandlar alltså den vredes och domstid som kommer att gå ut över jorden över en tidsperiod som sträcker sig från uppryckelsen (vedermödans start) och till tusenårsriket. När vi talar om uppryckelsen av församlingen så används inte Herrens dag, men i stället benämningen Jesu Kristi dag.

Jesu Kristi dag är inte alls nämnd i GT, då den har med den stora hemligheten att göra, nämligen sanningen om NT-församlingen och dens uppryckelse i härlighet.

En NT uppenbarelse

Jesu Kristi dag är därför enbart en NT- uppenbarelse. Herrens dag är inte bara en GT uppenbarelse, men domens tid över folken är mer detaljerad i NT och speciellt beskriven i Upp kap 6-19. ”Herrens dag” angår jorden och människorna på jorden medan Jesu Kristi dag angår NT församlingens uppryckelse och dens framställning inför Fadern i det himmelska.

När det gäller Jesu Kristi dag så är det en benämnelse på den dag då Jesus ska komma på skyarna för att hämta sin fulltaliga församling till sig.

Betydningen av denna vers är att den helige Ande, som på pingstdagen börjades sitt verk med att utvälja ett himmelskt folk, kommer att fullföra och göra detta folk fulltalig intill Jesu Kristi dag, d.v.s. intill att Jesus kommer för att hämta hem sin församling till de himmelska boningarna – som alltså sker före Herrens dag.

Bevarad från Herrens vrede (orgé)

1 Tess 1: 9-10 - Själva berättar de om hur vi blev mottagna av er och hur ni omvände er till Gud, bort från avgudarna, för att tjäna den levande och sanne Guden och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda, Jesus, som har frälst oss från (ek) den kommande vredesdomen (orge).

1 Tess 5:9 - Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen (orge)utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus

Ett av Pre-trib lärans viktigaste argument för uppryckelsen av församlingen före vedermödan, är att Jesus har frälst och räddat sin församling från den kommande vreden. (eng. wrath to come).

Det grekiska ordet i grundtexten för vrede är orgé, och har på engelska betydelsen ”anger, wrath, passion och punishment. Det är alltså den tid då Guds vrede och straff blir utgjuten över den här jorden.

Ett genomgående tema

Både dessa bibelverser och något som är ett genomgående tema i NT är att församlingen inte är bestämd att drabbas av denna vrede, men i stället att bli räddad och bevarad från den.

Ordet ”från” (ek) betyder inte igenom, men i stället att distansera sig från någon eller något bokstavligt talat. Jesus använder samma ord när han undervisar om att ”ta bort bjälken i egna ögat” i Matt 7:5. Bjälken eller splinten blir alltså fysiskt bortagen bort ifrån, och är inte längre en del av ögat.

Om vi har dessa löften att bli borttagen och bevarad från Guds vrede, hur kan då församlingen vara närvarande under vedermödans tid?

Frälsta från vredesdomen

Upp 6: 15-017 - Kungarna på jorden, stormännen och härförarna, de rika och de mäktiga, alla slavar och fria, gömde sig i hålor och bland bergsklyftor, och de sade till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede (orgé). Ty deras vredes stora dag har kommit (aorist), och vem kan då bestå?

Första gånge vi möter detta ord vrede (orge) i Uppenbarelseboken är vid sjätte sigillet. Verbet ”har kommit” är ett verb (Aorist) som betyder och visar på något som redan har funnits till tidigare, men som nu konstateras finnas till vid sjätte sigillet.

När man ser tillbaka på de tidigare sigill som har varit före det sjätte, är det heller inte svårt att se att denna vrede också har genomsyrat de första fem sigillen, som bland annat har resulterat i globala krig, ekonomisk hyperinflation, hungersnöd och virus utbrott, som har orsakat att en fjärdedel av jordens befolkning har omkommit.

Avslutningen på vreden

Upp 15:1 - Och jag såg ett annat stort och underbart tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, ty med dem når Guds vrede sin fullbordan

Många tror att denna vrede som är en del av Guds vredesskålar först uppträder i slutet av Uppenbarelseboken, men bibeln är tydlig att med de sista sju plågorna avslutar och inte är början av Guds vrede. (Upp 15:1)

Upp 19:15 - De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent linnetyg. Och ut ur hans mun kom ett skarpt svärd, som han skall slå folken med, och han skall styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes (Orgé)vinpress

Vid slutet av vedermödan avslutas Guds vrede, och vi möter den för sista gången när Jesus kommer för att besegra och vinna seger över sina fiender vid Harmagedon.

Om församlingen har löfte om att bli bevarad från denna domstid från början till slut, så är det ganska tydligt att församlingen inte kan vara kvar på jorden när första sigillet bryts. Paulus bekräftar detta senare i 2 Tess, där han undervisar om olika händelser som först måste inträffa innan denna domstid kommer över jorden.

Filadelfia församlingen

Upp 3:10 – Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov.

Ett liknande löfte som gavs till församlingen i Tessalonika, fick också församlingen i Filadelfia i Uppenbarelseboken.

För att dom hade bevarat Herrens ord om uthållighet, skulle Herren bevara församlingen ur (ek, out from) prövningens stund som skulle komma över jorden. Ordet ”från” (ek) är samma ord som 1 Tess 1:10 använder, och som visar att församlingen ska vara uttagen från, och distanserad från prövelsens stund.

Det löfte som Herren ger församlingen i Filadelfia begränsar inte heller enbart denna tid till Guds vrede, men lovar församlingen att bli bevarad från hela prövningens stund som ska komma över jorden.

Apostasia – Avfall eller avgång

2 Tess 2: 3 - Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram

Paulus undervisar församlingen om en viktig och avgörande tes, nämligen det att församlingen inte kunde förvänta att Herrens dag (vedermödan) skulle komma, innan tre avgörande händelser skulle ske:

Avfallet (Apostasia) måste komma, den som håller tillbaka måste träda till sida, och laglösthetens människa (Antikrist) måste öppet träda fram (Upp 6:1)

Betydelsen av ordet Apostasia

A kalma a Girkanci an fassara sharar gida, wata yaudara da kuma tawaye ne kalmar "apostasia". The suna "apostasia" ya zo daga fi'ili "afistämi" wanda huvudbetydning ne "motsi" ko "ya motsa wani abu daga wuri daya zuwa wani." Da kalmar da ake amfani da musamman dangane da duk wani motsi daga wuri daya zuwa wani, ko kuma idan ta tafi ko ne daban-daban daga wani.

Mun sami kalmar apostasia kawai sau biyu a cikin NT, inda wasu ke a cikin Ayyukan Manzanni 21:21 inda shi yayi Magana game da "bari Musa," ko ridda daga Musa. Yayin da suna apostasia ne rare a cikin NT, akwai fi'ili afistämi cewa kalmar aka samu ta goma sha biyar sau. Kawai a cikin uku lokuta shi yana nufin addini ridda. (1 Tim.1, Heb 3:12 da kuma 2 Tim. 2: 9).

A sauran goma sha biyu lokuta ya aikata afistämi "ya motsa daga," ko da shi ne mutum (Luka 4:13; Ayukan Manzanni 12:10), daga rashin adalci (2 Timothawus 2:19), daga Haikalin, (Luka 2:37) ko daga jiki (2 Kor 12: 8).

A farko fassarorin

A cikin Turanci Mai Tsarki, da Littafi Mai Tsarki, akwai wani Nisan: "A yiwu ma'ana daidai da apostasia kankara: Tashi (na coci).

A farko bakwai Turanci fassara daga 1394 - 1608, kowa da kowa aka fassara da kalmar "tashi" (tashi) da nufin fyaucewa. Ta yaya ne cewa King James Version matsayin daya daga cikin sosai farko da fassarorin amfani da kalmar sharar gida maimakon tashi?

Apostasia tarihi ci gaba

1576 zo Katolika translation cikin Turanci wanda kuma ake kira "Rheims Littafi Mai Tsarki". Ya na farko translation cewa amfani da kalmar sharar gida maimakon tashi (tashi).

Kotolikerna amfani da wannan fassarar nuna wa "sharar gida" wadda ta gabãta a 1500 ta hanyar samun canji.

Conversely, a 1611 lokacin da King James Littafi Mai Tsarki aka buga bita fassara su zuwa baya fassara daga tashi zuwa vata nuna zuwa cocin Katolika da kuma koyarwarsa a matsayin Great Ridda. Yana da aka haka ne, ba karatu ko ma'anar kalmar apostasia suka yanke shawarar wannan, amma wanda Umarni zuwa cocin Katolika.

Fyaucewa - wani takamaiman taron

Abin da daidai ya aikata Paul a lõkacin da ya koyar game da wani takamaiman taron cewa zai faru kawai a gaban tsananin?

Greek apostasia wato yana da wani tabbataccen labarin (wanda shi ne Girkanci kalmar kullum ba) abin da ya sa Paul nuna wani musamman qaddara taron, kuma ba wani abu da ya faru a kan lokaci.

Många bibelord talar och vittnar om ett avfall från tron i den sista tiden. (1 Tim 4:1-2, 2 Tim 3:1, 1 John 2:1). Problemet är att inga av dessa bibelord ger stöd för ett specifikt avfall eller en bestämd händelse som ska markera och vara ett uppenbart tecken för alla troende i ändetiden. Alla bibelställen som talar om ett avfall från tron i den sista tiden är generella och pekar inte på en bestämd händelse. Som vi vet så det i stället varit avfall och uppror mot Herren genom alla tider. Judas brev talar även om att den redan hände på apostlarnas tid. (Jud v 17 f.f )

Uppryckelsen däremot, är en bestämd händelse, och något som inte sker över längre tid. Det kommer att vara ett unikt tecken som visar på att ändetiden och själva avslutningen har kommit.

Ett förtydligande av Paulus

Samtidigt är det ett problem då inte Paulus har nämnt detta avfall i sitt första brev till församlingen.

Det andra brevet till församlingen är ett förtydligande av det som är skrivet i det första, och Jesu återkomst en händelse som var både förklarad och tydligjord för Tessalonika. Stor sett varje kapitel i dessa brev talar om Herrens återkomst och ändetidens utveckling, men nämner aldrig något om ett avfall som en viktig och enastående händelse, som ska föregå Herrens dag och Antikrists ankomst.

Det är därför mer närliggande att tro att Paulus refererar till Herrens ankomst i 1 Tess 4:17 än till ett specifikt avfall som skriften i övrigt inte nämner.

Han som håller tillbaka

2 Tasalonikawa 2: 6-7 - Ka san abin da ya ke so yanzu rike da mayar da shi sai ya iya fito fili ne kawai a lokacin da lokacin ya zo. Tuni, da asiri na aika mugunta aiki. Ya wanda yanzu riko da shi a za a iya barrantar daga hanya.

Ayoyi 4-8 daga cikin wannan sura bayyanar Dujal, da kuma wanda riko da shi don haka ba zai iya bayyana kafin lokaci ne. Yau, za mu rubuta 2014, kuma za mu iya tabbatar da cewa shi ko wanda ya riqe baya shi ne har yanzu a nan a lokacin da Dujal ya zo ba tukuna a gaba.

Rent grammatiskt blir den som håller igen beskriven som både ”det” och ”han”. Ordet ande som i den helige Ande är ordet ”pneuma” på grekiska, som är ett ord i intet kön. Samtidigt med att den helige Ande också är Gud, blir han beskriven som ”han”. Det har varit många gissningar på vad som håller Antikrist tillbaka, men den som både är neutrum samtidigt som maskulin kan inte vara någon annan än den helige Ande.

Den helige Ande i församlingen

Den helige Ande är tätt knuten till församlingen, och har varit det sedan pingstdagen i APG Kap 2. I GT verkade den helige Ande också på jorden men i stället med bas uppifrån. På samma sätt som han också kommer att göra i vedermödan.

Den helige Ande kommer att fortsätta att verka i människor i vedermödan, men från uppryckelsens stund från ovan. Därför ser vi inte längre den helige Ande representerad efter kapitel 3 i Uppenbarelseboken och framåt. I breven till de 7 församlingar hör vi dessa ord: Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingen. Efter kapitel 3 som är församlingens uppryckelse är det inte längre den helige Ande som talar. Upp 13:9 – Den som har öron må höra. Det är inte heller den helige Ande som kommer med olika frälsnings och doms budskap till människor i vedermödan, då det i stället blir gjort av änglar. (Upp 14:6-7).

När församlingen blir uppryckt har den helige Ande ingen plats att verka utifrån mer då församlingen är det enda tempel som Gud känner till i dag. (1 Kor 3:16). Den enda församling som är representerad i vedermödan är skökoförsamlingen, och den kan den helige Ande inte verka i eller utifrån.

Uppryckelsen i 2 Tess 2:13

2 Tess 2:13 - Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen.

Eng övers. “But we ought to thank God always for you, brothers beloved by the Lord, because God chose you, a firstfruit, for deliverance by the sanctification of the Spirit and belief of the truth.”

Det första som är viktigt att nämna i förbindelse med denna vers är att den nämns i förbindelse av dessa eskatologiska brev som omhandlar undervisning om ”Herrens dag”.

I förutgående kapitlet (kap 2) hade Paulus just undervisat församlingen om laglöshetens människa, som först måste träda fram öppet fram. Vi ser Antikrist träda fram vid det första sigillet, och när den vita hästen träder fram.

Kan det vara så att denna tacksamhet över den frälsning som Paulus utrycker i denna vers, har med samma frälsning som han tigare har undervisat om i två brev som omhandlar Guds vrede? I så fall är det ännu en bekräftelse på Paulus genomgående tema till församlingen, nämligen Herrens frälsande och bevarande från Guds vrede och vedermödans tid.

Utvalda till att bli frälsa

För att förstå detta ord frälsning (soteria) som Paulus använder, måste man också tolka det utifrån den tid han skriver i.

Ordet frälsning (gr. soteria) har följande betydelse på eng; deliverence, preservation, safety, salvation: deliverance from the molestation of enemies.

Från att ordet blir använt i GT, kan vi se att ordets betydelse ändrar sig, ju längre fram vi kommer tidsmässigt i förhållande till när breven skrevs.

Frälsning i GT

I GT hittar vi ordet 78 gånger och är ofta knuten till det Hebreiska ordet Yeshu´ha . Majoriteten av de gånger ordet används i GT, är i förbindelse med en fysisk frälsning från fiender eller vid tillfälliga prövningar för Israels folk.

Vi ser det bland annat vid Israels befrielse från Egyptens här, när de går genom röda havet. Det blir också använt när Davids räddas och befrias från Sauls förföljelse, och vid Israels frälsning från fysiska fiender som Filisteer, Moabiter och Edomiter.

Jesaja använder detta ord både för att beskriva Israels räddning vid Messias återkomst, men också för att beskriva det andliga och nya förbund som Herren ska upprätta med Israel.

Frälsning i NT

I nya testamentet blir detta ord ”soteria” använt vid både fysisk fara, (apg 7:25, 27:34) men framför allt genom att beskriva den andliga frälsning vi har fått genom Jesu död på korset. (Fil 1:28, 2 Kor 7:10, Efe 1:13)

Vi kan se att betydelsen av detta ord kan vara både en andlig frälsning, och en fysisk frälsning från tillfällig fara eller omständighet. I GT är största delen en fysisk fara medans största delen i NT står för en betydelse av en andlig frälsning.

Tidspunkt för Tessalonikerbrevet

Nya testamentet är skrivet över en period på cirka 60 år, av flera olika författare. Betydelsen av ordet frälsning (soteria) kan därför tolkas dels i förhållande till den tid det skrevs, och genom vilken författare ordet används.

Paulus skrev sina brev över en tidsperiod på cirka 20 år, och det är därför naturligt att ordet genomgår en viss förändring av dess betydelse med tiden. Till skillnad för några av Paulus senare brev som till exempelvis Romarbrevet, där ordet nästan genomgående används med betydelse af andlig frälsning, är brevet till Tessalonika ett av Paulus allra tidigaste brev.

Paulus tidiga brev

I Paulus tidiga brev som breven till Tessalonika och Galatien, används aldrig ordet ”soteria” för att utrycka en andlig frälsning. Ordet används heller inte i Jakobs brev som också är skrivet på ett tidigt stadium i kyrkans historia. Paulus använder i stället andra ord under denna tidsperiod för att beskriva andlig frälsning som till exempel ”kaleo” Gal 1:6, ”dikaio-oe” Gal 2:16, ”exagorazo” Gal 3:13 osv.

Det brev som troligtvis skrevs efter breven till Tessalonika var 1 Korintierbrevet, där ordet ”soteria” aldrig används. Det är först i Paulus andra brev till församlingen i Korintier som ordet används igen. Ordet används här tre gånger, och det är då vi för första gången ser ordet användas i förbindelse med andlig frälsning.

Det ser ut som att när Paulus använder detta ord i sina tidiga brev, är han fortfarande påverkad av det sätt som GT använder detta ord på, och som alltså är en beskrivning av en frälsning från en fysisk, eller en tillfällig fara eller omständighet. När Paulus i senare brev använder detta ord är med övervägande betydning av andlig frälsning.

Brevens genomgående ämne

Varje kapitel i 1 och 2 Tess omhandlar på något sätt Jesu återkomst, och Paulus eskatologiska undervisning. Därför är det med andra ord närliggande att tro att denna frälsning som Paulus refererar till i 2 Tess 2:13, också omhandlar och är en fortsättning på det ämne Paulus undervisar om.

En genomgång av 2 Tess kapitel 2 visar att kapitlet har följande innehåll:

1. En varning (vers 1-3)

2. Apostasia (vers 3)

3. Laglöshetens människa träder fram (vers 3-5)

4. Den som håller tillbaka (vers 5-7)

5. Antikrist framträdan och ankomst (vers 8-9)

6. Villfarelse och bedrägeri över människorna (vers 10-12)

7. Ett tack och lov till Herren, och en uppmaning (vers 13-15)

När Paulus avslutande skriver och utrycker sin tacksamhet till Herren, om den frälsning som Gud har förberett, måste det ses i ljuset av hans tidigare undervisning i samma kapitel. Det är med andra ord inte ett nytt ämne som Paulus börjar tala eller tacka för, men helt enkelt en fortsättelse på det ämne han redan undervisat om genom hela brevet.

Vår kommande härlighet

2 Tess 2:14 - Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet

Nästa vers vi möter i 2 Tess 2 talar om vår kommande härlighet i Kristus. Det är den härlighet som Paulus talar om i 1 Kor där ”det förgängliga kläs i förgänglighet”, och ”detta dödliga kläs i odödlighet”.

Det är alltså en referens till uppryckelsens dag och vår kommande härlighet, som sker i det ögonblick då Herren rycker sin församling till sig, och han förvandlar våra kroppar till att bli lika honom. Denna vers som är en fortsättning på vers tolv, och är en tydlig koppling till uppryckelsens dag.

Avslutning

Paulus förkunnar att innan Herrens dag eller vedermödans tid kan komma, måste den laglöse (Antikrist) träda fram. Men för att Antikrist ska kunna träda fram, måste den som håller honom tillbaka träda till sida (den helige Ande), och för att den helige Ande ska kunna träda till sida måste församlingen först ryckas bort och tas väck från jorden.

Jesus pekar på många tecken som ska följa hans synliga återkomst till den här jorden. Men uppryckelsen är en teckenlös händelse, och församlingens uppmaning är inte att vänta på Antikrist eller hans förbund med Israel, men att ”vänta på hans son från himlen”.

Vi lever i en ständig förväntan till att Herren snart ska komma och hämta oss hem, för att frälsa oss från den kommande vredesdomen, och för att vi ska vara tillsammans med Honom för alltid.

Jesus kommer snart!

Mikael


Publicerades lördag, 12 oktober 2019 00:37:33 +0200 i kategorin och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Anden över Jesus


"Allah ya yi ƙaunar duniya har ya ba da makaɗaicin Ɗansa [Yesu], su kowane daya ba da gaskiya gare shi kada ya halaka, sai dai ya sami rai madawwami." - 3:16

"Amma da yawa kamar yadda  samu  Shi [Yesu], su ya ba su ikon zama 'ya'yan Allah, a gare su cewa suka yi ĩmãni a kan sunansa." - Yahaya 1:12

"Wannan idan ka furta da bakinka Yesu Ubangiji ne da kuma gaskata a zuciyarka Allah ya tashe shi daga matattu, za ka sami ceto." - Roma 10: 9

So ka sami ceto da kuma samun duk gafarta zunubanku? Addu'a da wannan addu'a:

- Yesu, na samu yanzu ka kuma furta ku kamar Ubangijinsa. Na yi imani cewa Allah ya tashe ka daga matattu. Gode ​​da cewa yanzu ina da ceto. Na gode da ka gafarta mini, kuma na gode cewa ni yanzu wani yaro na Allah. Amin.

Shin ka karɓi Yesu a salla a sama?


Senaste bönämnet på Bönesidan

lördag 30 maj 2020 22:24
Jesus. Du vet

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp