Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Muliwai a me ka manaoio kumu

Na Mea Paipala mea ua prophetically / ka Uhane Hemolele kauoha ai ikaika i ko kakou mau naau, "e" gurgle, a me ka lauoho ma luna o ko kakou mau poo ala.

River, greenery a me na mauna.

No ka mea, ua manao mai o ka mahinaai o Edena / Paradise ka wā, ua e hoailona oukou i ka ia Adamu laua me Ewa i ole hou ae e noho ma laila, no o ka haule ana - no laila eia kahi mea akaka i ka mea, i hooauhee aku ai i ka hikina, a hiki i ka hikina o ka mahinaai. 


Av Sigvard Svärd
måndag 4 november 2019 21:33
Läsarmejl

Även många kristna, t.o.m. i väckelsetroende sammanhang, tvivlar tyvärr på Bibelns tillförlitlighet. Men här följer en förkunnelse som är full av tro på Bibeln som Guds sanna uppenbarelse. För en stund tar vi och ser in i någon av de stora profetiska perspektiven i Bibeln, för dessa storheter räddar ofta tron i den dagliga andliga kampen mot ondskans andemakter och i mötet med vardagens mångahanda problem, så är det i varje fall för mig. Det är inte tid att nu tappa förtroendet för Bibeln. Tvärtom, är det läge att äga en djup och levande tro. Varför då? Jo, tiden nu är inne att det profetiska Ordet än mer kommer att gå i fullbordan. Följ med i texterna 1 Mos 2:10-14 och Joh 19:33-34:

"MaiʻEdena, ka mea, ua e like me ka muliwai, e hoomau i ka mahinaai, a laila māhele aʻela ia i loko o ka papa kuhikuhiE eha lala. Ka inoa mua o Pisona. Ka mea, o ka mea e kahe ana a puni ka aina a pau o Havila, he wahi gula. Ua maikai ke gula o ia aina: ilaila no ka deliuma a me ka pohaku onika. Ka lua o ka muliwai o Gihona. Ka mea, o ka mea e kahe ana a puni ka aina a pau o Aitiopa. Ke kolu o ka muliwai o ka Tigris. Ka mea, o ka mea e kahe ana ma ka hikina o Asuria. I ka hā o ka muliwai o Euperate. "-" A hiki aku la lakou io Iesu la, a ike i ka mea, ua make koke ana, aole lakou i uhai i kona mau wāwae. Ma kahi o ka sticking kekahi o na koa i konaʻaoʻao i ka ihe, a koke mai no ke koko a me ka wai. "

Ma ka piko o ka honua

Det vi läser om här, geografiskt sett utifrån Bibeln, är själva platsen för jordens mittpunkt (jfr. Hes 32:12). Alltså det rent fysiska Paradiset/Edens (hebr. édäns el. ädens) lustgård; ljuvlighetens behagliga park; ett vattenrikt fruktbart oas-område. En språklig form av Eden är, ednah av adan, som betyder ”att göra sig glada dagar” i trygghet, hebr. gan från ganan; ”beskydda”/”bevara”. Jfr. med samma hebreiska ordalydelse i Höga Visan 4:12, som getts översättningen: ”En sluten lustgård är min syster, min brud, en sluten brunn, en förseglad källa”. Och fyll på med hebreiskans ginnah som i Ester 1:5, 7:7-8; en mötesplats för sällskapsliv och eftertanke; ”i den inhägnade trädgård som hörde till kunga-huset”. Var någonstans i Edens lustgård Gud med sina änglar hade sin ”tron”, eller var Ormen ”ståtade” före Adams och Evas syndafall, har vi inga bibliska uppgifter om. Men vi kan konstatera att i lustgården inte bara kännetecknades av ”andlig” verksamhet. Utan därtill kroppsliga aktiviteter, då lustgården skulle ”odlas och bevaras”. Eden, var troligtvis inte endast jordens centrum i en större mening, utan låg närmare bestämt där just Jerusalem tronar – eller ännu mer i en koncentrerad mitt: på stället där det första templet (Salomos) i Jerusalem 900 f. Kr. en gång stod – och där Jesu kors en gång restes. Jag pekar på platsen för ”jordens hjärta”. Det är här det bultar och slår, politiskt och religiöst, som på inget annat ställe. Och ingen annanstans på jorden, tickar och går heller tiden så profetiskt som i fråga om Jerusalem. Och då har väderstrecken i Jerusalem och i templet en avgörande betydelse.

Au i na ino / ka hoopono hana

E Pono e malama i ka naau, ua manaʻo ka wā e pili ana a me ka hoʻopaʻa haʻawina ma ka honua laila, a me ka manawa, i ma ka liʻiliʻiʻelua nui global loli i loko o ka hana kemika, ka Baibala like kapu moʻolelo hang nei ma kekahi mau manawa e maoli au i na ino a hana o kilokilo e hookolokolo ai.

Pehea ka honua i lalo o ka aoao o ke Akua, ka hana ia ia u iho ma ke kūkulu kahua o ke kulanakauhale o Babela, a pilipu iho la lakou / hookahuli ai i ka olelo ana o na kanaka, no laila, i i maopopo ole lakou i kekahi i kekahi hou (ma kahi o 2,000 BC) - e ike ole ana mākou. Akā, e like me ka mea ua kapaia (1 Exodus 11: 8-9): "A o Iehova i laha mai ia, mai laila aku ma luna o nā mea a pau o ka honua, a me ka mea, oki iho la ka hana ana i ke kulanakauhale. Ua Ua haawiia mai i ka Hebera inoa Babel ( "ka hilahila" / "ka hilahila"), no ka mea,ʻo Iēhova ka mea i hookahuli ai i ka olelo a pau o ka honua, a mai lailaʻo ia i hoʻopuehu aku iā lākou a pau ma luna o ka honua a pau. "

Vi har ett par andra exempel, som det känns på sin plats att omnämna här, men som vi inte heller har någon kunskap om vad de kom att betyda för jordens geografi och liv. Det första av dessa två var då Herren (c:a 1.400 år f.Kr.) stannade solens och månens gång efter sin tjänare Josuas profetiska ”bön” (Jos 10:12-13): ”På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld talade Josua till Herren inför hela Israel: ´Sol stå stilla i Gibeon, måne, i Ajalons dal!´ Och solen stod stilla och månen blev stående tills folket hade hämnats på sina fiender.”

Den andra händelsen av dessa två ”astronomiska”, som måste medfört avgör-ande betydelse för jorden och dess natur – fast det inte går att föra i bevis rent vetenskapligt – finns omtalad i 2 Kung 20:8-11 och inträffade på 6-700-talet f.Kr.: ”Och (kung) Hiskia sade till (profeten) Jesaja: ´Vad är tecknet på att Herren ska göra mig frisk, så att jag i övermorgon får gå upp till Herrens hus?´ Jesaja svarade: ´Detta ska för dig vara tecknet från Herren på att Herren ska göra vad han har sagt: Ska (tiden) skuggan (på kung Ahas solvisare, min anm.) gå tio steg (timmar) framåt eller ska den gå tio steg (timmar) tillbaka? Hiskia sade: ´Det är lätt för skuggan (tiden) att sträcka sig tio steg framåt. Nej, låt den i stället gå tio steg (timmar) tillbaka.´ Då ropade profeten Jesaja till Herren, och han lät skuggan (tiden) gå tillbaka de tio stegen (timmarna) som den redan hade gått på Ahas trappa.”

"Kaiakahinalii"

Ua pono, hoʻi i ka mea mau i na ino / ka hoopono hana, a me nā hualoaʻa a nā hualoaʻa ia oe ke ike i ko läkou 'o ka honua i keia la.

Den första är ”syndafloden” i den rättfärdige Noas tid, c:a 2.400 år f.Kr. (1 Mos 7:17-20, 24, 9:18-19): ”Floden kom över jorden i fyrtio dagar, och vattnet steg och lyfte arken så att den höjde sig över jorden. Vattnet tilltog och steg högt över jorden, och arken flöt på vattnet. Och vattnet bredde ut sig mer och mer över jorden, tills det täckte alla höga berg under himlen. Femton alnar (c:a 7,5 m, en aln enligt gammalt begrepp räknat efter underarmen på en fullvuxen man, min anm.) över topparna steg vattnet, och bergen blev övertäckta…Och vattnet stod högt över jorden i hundrafemtio dagar…Noas söner som gick ut ur arken (på berget Ararat, min anm.) var Sem, Ham och Jafet. Ham var far till Kanaan. Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig.”

Jorden fördelad

Ka lua kūlohelohe a kaikunane i ka pono e, hang nei i kekahi manawa, i ka wa o ka Semitic ohana, mai ia o ko Noa mau keiki ekolu i kapaia o Sema, kupuna o ka poe Hebera (ebréerna), uaʻeleu (kekahi ma kahi o 2,000 f.Kr). I ka 1 Gen 10: 21-25 imua o ke kahua: "nā keiki kāne a Sema, o Elama (Peresia / Iran minuke, palapala aie.), Arepakada, o Luda, aʻoʻArama. Suria mau keiki kāne,ʻo Uza, o Kula, Getera, ao Masa. Arepakada lilo i ka makua kāne o Ebera (ma keia hope aku, ke'ōlelo mai ebréer / Hebera, koʻu leo.). A no laila, ka mea, ua i mai la: "A Ua hanau na Ebera na keikikane elua. Ka mea, ua mokuhia (ia. Kaʻana like 'ia), no ka mea, i kona mau lā, ua māheleʻia ka honua. "

. 1 1 Genesis 1: 19-10 E hoike mai i ke Akua i loko o kona hana o ka hanaia'na pili ana i ka wai a me ka aina maloo, "ke Akua said'Vattnet ma lalo o ka lani e ho'ākoakoaʻia mai a hiki i kekahi wahi, a e i ka aina maloo, i synligt 'ke Akua i kapaia o ka aina maloo Honua; a me ka wai ohi ia i kapa kai. A ike aku la ke Akua i ka mea, ua maikai. "E like me ka Baibala, nolaila, ua initially hou arid mau mea, akā, aina ua he hookahi nuipa a ua ohi kaawale kai. Akā, pehea e hana ana i kū pono me ka mea a mākou i oi ma mua o kekahi'āinapuniʻole ia e helu pu ia me? Pono, i loko o ka makahiki 1912 luhi o ka German Kumu, Alfred Wegener, ia i kekahi manawa i Ua i ka '' âinapuni 'ana ". Mai a pau aupuni kau i mua, ua he maoli kekahi hanana like "Wāwahi i" ka lepo nuipa i loko o ka 'âinapuni' elua. Ma ana ma ka 'Akelanika' hikina a me ke komohana mokuna, oia loaʻa ikaika kumu i ka mea pōhaku aupuni, i ke kanu aupuni, a me ka holoholona aupuni, i ka 'âinapuni mau pono i kekahi manawa, i ua hui - a me nā noiʻi i ole höʻoia' ole i ka pähola 'ana o nā mea a pau (o ka papa me ka okoa aniau i loko nō ma luna o ka honua) mua hookomo pu. O ka mea hiki ke hoʻopaʻa haʻawina i kēia mau kapakai ma luna o ka honua palapala, a me ka ike pehea e makemake e hiki, e lawe mai ia lakou i kahi hookahi, e like me ka Puzzle, a me nā kihi o kaʻeha ulu loa. He aha ua ia mākou i heluhelu mai o Ebera, ke keiki a Pelega (Heb kaʻana like 'ia.): ". I kona manawa i maheleia ka honua i" Ma kona wehewehe Bible o 1861 translates P Fjellstedt kēia alaʻololī, i ka honua, hina iho la "ia". Ua ua he "disintegration" o ko ke ao nei i loko o ke kaila o ana i ka pono 'ōlelo mua, ua haule "i'āpana". O ka mea hiki ke hoʻopaʻa haʻawina i kēia mau kapakai ma luna o ka honua palapala, a me ka ike pehea e makemake e hiki, e lawe mai ia lakou i kahi hookahi, e like me ka Puzzle, a me nā kihi o kaʻeha ulu loa. He aha ua ia mākou i heluhelu mai o Ebera, ke keiki a Pelega (Heb kaʻana like 'ia.): ". I kona manawa i maheleia ka honua i" Ma kona wehewehe Bible o 1861 translates P Fjellstedt kēia alaʻololī, i ka honua, hina iho la "ia". Ua ua he "disintegration" o ko ke ao nei i loko o ke kaila o ana i ka pono 'ōlelo mua ua haule iho "i'āpana". O ka mea hiki ke hoʻopaʻa haʻawina i kēia mau kapakai ma luna o ka honua palapala, a me ka ike pehea e makemake e hiki, e lawe mai ia lakou i kahi hookahi, e like me ka Puzzle, a me nā kihi o kaʻeha ulu loa. He aha ua ia mākou i heluhelu mai o Ebera, ke keiki a Pelega (Heb kaʻana like 'ia.): ". I kona manawa i maheleia ka honua i" Ma kona wehewehe Bible o 1861 translates P Fjellstedt kēia alaʻololī, i ka honua, hina iho la "ia". Ua ua he "disintegration" o ko ke ao nei i loko o ke kaila o ana i ka pono 'ōlelo mua ua haule iho "i'āpana".

i ka luakini

Back i ka palapala kikokikona: "MaiʻEdena, ka mea, ua like ia me he muliwai ka wai o ka mahinaai-pahale, a laila māheleʻia i loko o eha ka papa kuhikuhiE lala." I mea, i / ma ka waenakonu o ka honua, kahi i nui hope mai o ka luakini ma Ierusalema, e e kūkuluʻia, ua he hohonu kahi; holo i ka makani nui muliwai. Au i kapa aku ai ka mea 'o ka muliwai' kumu '. A me 'oe hiki ole skip Halelu 46: 5: "Aia mea he muliwai ka kahe i hāʻawiʻoliʻoli ai i ke kulanakauhale o ke Akua, o ka wahi hoano o ka Mea kiekie."

Sedan år 638 står den stora muslimska Klippdomen med den mindre Al-Aqsa-moskén på det historiska ”Tempelberget”. Så rätt ner kan judiska arkeologer och forskare inte ta sig, det får de av religiösa och politiska skäl inte göra – men det hindrar inte att de gräver sig ner från sidorna, in och under den förbjudna ”nedfarten”. Lägg märke till, att redan i början på 1970-talet, uttryckte judiska och västerländska arkeologer och forskare – att de hört bruset av vatten djupt ner under det gamla tempelområdet. Det talas idag om ”staden under staden” gällande denna plats. Den väg som på Jesu tid ledde upp till templet – (d.v.s. det andra, kallat ”Serubbabels tempel”, efter den judiske huvudmannen 500-talet f.Kr., och ”Herodes tempel”, på grund av Herodes den stores utbyggnad av detta tempel strax före Jesu födelse) – upptäcktes 2004. Den har sedan under stor försiktighet (med risk för att Al-Aqsa-moskén ovanför skulle kollapsa) grävts fram och i år dessutom invigts i Jerusalem. Vid invigningen av vägen talade vice presidenten för stiftelsen ”Davids stad”, Doron Spielman, och han sa bl.a.: ”Den här platsen är hjärtat av det judiska folket och den är som blodet som rinner i våra ådror.”

akā, i hooki i ka anela o ka Haku i ka mea hope loa, a me ka luahi ua kahi he hipa / he "kao hele" ka poe i apo la me ka poo / pepeiaohao i loko o ka nahelehele (1 Exodus 22: 11-14). I ka pono!

Profetiskt

Det bibliska materialet är profetiskt/av den helige Ande laddat, så starkt att våra hjärtan ”borde” porla och håret på våra huvuden resa sig. För när vi tänker oss in i Edens lustgård/Paradiset, lägger vi märke till att då Adam och Eva inte längre fick vara kvar där på grund av syndafallet – så framgår det att de drevs öster ut, till öster om lustgården. Vid den ut- och ingången satte Herren Gud ”eldsänglar” för att bevaka vägen in, för möjligen mer åt nordväst där inne, stod inte endast kunskapens träd på gott och ont, utan även ”livets träd”. Och som det låter (1 Mos 3:22): ”Herren Gud sade: ´Se människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och (med synd, min anm.) och leva för evigt.”

Inā mākou e lawe mai i Ezekiel 46 a me 47 a me këia wanana, e hoʻomaka ana ma laila, i ka hoʻokōʻia i loko o ka hiki mai lā, paha e pili ana i ko makou manawa, ma ka liʻiliʻi loa i loko o ka hiki ana mai millennial aupuni o ke Akua, - e like me ka mea i olelo ia ma ka 46: 19-20: " a oia ( "anela-kanaka") i lawe mai iaʻu ma ke komo, a ua ma kaʻaoʻao o ka'īpuka, i loko o nā keʻena ho'āno i hoonohoia no nā kāhuna iʻalawa aʻela lākou ma ke kūkulu'ākau, a me aʻu i ike ai ia mea, ua he wahi mamao i ke komohana (oa komohana , koʻu memo i.). I mai la ia ia me'Detta o ka wahi, kahi o nā kāhuna, e hoʻolapalapa ai i ka hewa mohai, a me ka mōhai lawehala, a me kahi e kalua ka mea, i ka mōhaiʻai o ka ole me ke lawe ia mai a hiki i ka pā hale ma waho, a'ōlelo mai e kanaka heligt. ' "

o Kalevari

Låt oss här stanna upp och fundera till på var någonstans i Jerusalem (det gamla området för Eden/Paradisets lustgård) och tänka kring vad Golgata låg, på vars höjd Jesus led offerdöden för våra synder. Jo, det blir från öster (något sydost) räknat – rakt genom staden och rakt genom templet lite nordväst till. Vi har först en ”huvudplats” (nordväst ?) i Eden att anteckna, där syndafallet skedde vid ”kunskapens träd på gott ont” och där ”livets träd” också stod. Därpå följer hur Abraham på Moria bergs huvudplats (lite nordväst ut i den ännu ej byggda staden Jerusalem) är beredd att offra Isak. Till detta kommer i tid bedömt – storbonden Arunas sålda tröskplats till Salomo, vilken bygger Jerusalems första tempel på huvudstället (något nordväst ut), där prästerna ”ska koka skuldoffret och syndoffret”. Slutligen i denna nedräkning, lider Jesus korsdöden på Jerusalems ”huvudskalleplats”, Golgata (liknar en dödsskalle), ett kort stycke nordväst om templet och staden. Därpå sker begravningen av Jesus, ett stenkast (45 m) nedanför i en klippgrav, och märk nu hur det pekar bakåt till Eden, inom ett trädgårds-/lustgårdsområde. Enligt judisk tradition, Talmud, blev Adam begravd på denna plats, och i viss kristen tradition avbildas Golgata kulle med Adams skalle i en grav under korset. Men se detta säkra ur Bibeln: ”Vid platsen där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. Där lade de Jesus, eftersom det var judarnas förberedelsedag, och graven låg nära.” (Joh 19:41-42).

Eia kekahi, e Ezekiel 47: 1-2: "A ka mea, lawe mai (" anela ke kanaka ", koʻu leo.) Me hoʻi i ka hale (luakini) komo, a me ka mea, aia hoi puka maila nā wai mai, mai lalo o ka (luakini) paepae ma kaʻaoʻao hikina (i o Getesemane, me ka mauna o Oliveta, a me ka Kederona Valley, koʻu palapala aie.), no ka mea, o ka hale (luakini) alo huli hikina, a me ka wai kahe ilalo ma ka hemaʻaoʻao hale (luakini), ma ka hema o ke kuahu. A laila lawe maiʻo ia iaʻu mai ma ka'īpuka kūkulu'ākau, a alakaʻi iaʻu i ke ala ma waho i ka puka waho, e nānā ana ma ka hikina. Aia au i ike ai i ka wai poha mai, mai kaʻaoʻao kūkulu hema, (i ka moana kai, koʻu leo.). "E heluhelu iʻaneʻi e pili ana i ka pālua mana (ia punawai mai, mai lalo o ka paepae puka ma kaʻaoʻao hikina, a me ka mea kahe mai, mai kaʻaoʻao hikina). Ua mea i ke kahiko 'muliwai' kumu 'me keia i kauhale nei mai, a i hou, pono mai, mai jebusiten o Arauna / Orenana kahiko nui mahiai "hehi palaoa"?

'Muliwai' kumu '

Lägg märke till, att när det nya Jerusalem beskrivs i Upp 22:1-2, så är inget mindre än ”flodernas källa” där igen, samt ”livets träd”: ”Och (ängeln) visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken. De fyra huvud förgreningarna av floder, från ”källan” som flöt upp i Eden och vattnade lustgården, går inte direkt att fastställa på grund av förändringarna i den äldre geografin. Dåtidens Pison är sannolikt Nilen, Frat kan kopplas till dagens Eufrat, dåvarande Hiddekel är med stor förvissning Tigris. Och Gihon i sin tur kan faktiskt knytas till floden Jordan (2 Krön 32:30, Joh 9:6-7): ”Det var också (kung) Hiskia (6-700-talet f.Kr., min anm.) som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt, väster om Davids stad” till Siloamdammen genom en 0,5 km lång tunnel (en bevarad inskription i tunneln, som kan beses idag, beskriver hur de två grävarlagen möttes halvvägs). I Jes 22:9 heter det: ”Ni ser att Davids stad har många rämnor, och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.” Och intressant i det riktigt stora sammanhanget (Gihon och Jesus) är det vi läser i Joh 9:6-7: ”När han (Jesus) hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen och sade till honom: ´Gå och tvätta dig i dammen Siloam´ - det betyder ´utsänd´. Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.”

/ E like na mea a pau i loko o ka Baibala no ka Ioredane (kona wai no kekahi mau manaʻo), a me ka nana aku i ka mea i loko o ka malamalama o ka i keia la ka hulikoehana ujpptäckter. /

Men alltså, ursprungligen flöt floderna nog ut åt alla fyra väderstrecken inom Eden, så att hela området därigenom blev fullt bevattnat. Jag föreställer mig ”källan” och förgreningarna, sedda ovanifrån, som ett kryss/ett kors. Uppflödet i mitten, och sedan fyra floder åt var sitt håll. Det blir även som en tidig och stark profetisk förebild till Jesus och de fyra evangelierna om honom. Matteus, med särskild inriktning på judafolkets frälsning. Markus, i speciell mening till omvändelse bland romarna. Lukas, med tanke på väckelse bland grekerna. Och Johannes, syftande mer på trons bevarande hos var och en som redan kommit till tro. Och det måste observeras, att de som – oavsett tidsepok före Jesu frälsargärning, dog i tron på den – hör lika mycket till. Därför heter det klart följdriktigt: ”I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.” (Hebr 11:13) I den kristna traditionen med Adams begravda skalle under Golgata kors, illustreras detta med att det flyter blod i två strömmar från korset ovanför – ner på gravtaket och ner på ”skallen”, som då representerar alla dessa som dött i trons väntan på honom som skulle besegra Ormen och försona synden.

mai la o Iesu kaha kiʻi

Koke hīmeni na mea he nui i waena o kanaka o ka manaoio me keia e pili ana ia Iesu: "I ike i ka olelo o kona nani kiʻi ..." (A ia la aku pauka'īnika 567 V 2). A me kekahi o ka mua wānana hoʻi ke kaha kiʻi ma luna o / aku / ma o Iesu - ka hale kalapu no kekahi - mea e noiʻi i kahe ka wai i loko o ka mahinaai o Edena. Mai la o Iesu o ke kapu kumu o ke ola, ka mea, o ka crucifixion aku o ka lanakila ma luna o Kalevari, e kahe ana mai a me ka mai o ka "manaoio kahi" i loko o ka "lima" eha - i ka huli i liʻiliʻi wai / kahawai, a me kela mea keia mea e loaa ana ia Iesu i kona ola . Ma ka halawai ana me ka wahine no Samaria, mai la o Iesu i mai la (John 4:14): ", ka wai aʻu e haawi aku, e lilo i ka pūnāwai i loko o ia me ka wai puna i loko i ke ola mau loa" Ma kekahi mau mea ma kaʻahaʻaina kauhalelewa, ku mai la o Iesu, a kāhea akula (John 7 : 38-39b): " 'Inā kekahi mea make wai, e hele mai ia mai iaʻu a me ka inu! O ka mea e manaoio ana iaʻu, e like me ka palapala hemolele i olelo mai, mai o kona'ōpū, e kahe ana o ka wai ola nou. 'O keia kana i olelo mai o ka Uhane, i ka mea e loaaʻi ka poe i manaoio i loko o ia "Ike mai la Iesu i hoouna aku i ka poe haumana me ka" wai ola "maloko, a me ka upwelling kumu ua lele akula nō i piha pele -, ka mea i hoike ia e hele mai ka mea, me keia mawaena o ao nei, ma luna o nā mea a pau aoao a me nā kihi a (Matthew 28: 18-20, Acts 1: 8). No wahi, ua noʻonoʻo i ka loa i,ʻaʻohe kanaka ano keia ano o ka mea hiki ole, e haawi aku i ka euanelio i ka - ". I ke Akua i loko o Kristo ke hoolaulea i ka (a pau) ao nei, i iho" no (2 Corinthians 5:19)

”Trons källa”

Jfr. här med Golgatakorsets fyra riktningar. Från Jesus, i mitten räknat, går alltså budskapet ut åt varje väderstreck: öster, väster, syd och nord. Med den profetiska illustrationen/bilden: på, av och om Jesus i Bibelns berättelse om den stora ”centrumfloden” och de mindre förgreningarna. Kan vi t.o.m. visa varandra på det som sedan hände efter Jesu död på korset, och då i betydelsen ”den dubbla strömmen” som i Hes 47. Se Joh 19:33-34: ”Men när (soldaterna) kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben. I stället stack en av soldaterna upp hans sida med sitt spjut (snett uppåt och träffade hjärtat, Jesu centrum), och genast kom det ut blod och vatten.”

Åter till framtidsprofetian, Hes 47, v 8-9: ”Då sade han (ängeln) till mig: ´Detta vatten rinner fram mot östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i (döda) havet. Vattnet som bröt fram rinner till (döda) havet, och vattnet blir då sunt. Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim. Och fiskarna blir där mycket talrika, för när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner fram.” Döda havet är en biblisk bild på mänskligheten. När vi låter Jesu dyra försoningsblod och vattendopets inre reningsprocess, få verka i oss genom den helige Ande, då blir vi bibliskt frälsta, räddade, heliga och sunda. Vi blir bärare av himmelskt liv. I ”väckelsemötenas” sånger förr var det inte ovanligt med anknytningar till ”trons källa” som rann upp på Golgata kors, exempelvis (se Segertoner): ”Här en källa rinner, säll den henne finner! Hon är djup och klar, gömd men uppenbar.” (246) – ”Guds källa har vatten till fyllest för törstande kvinnor och män. En källa med levande vatten framväller så porlande än.” (383) – ”En underbar, underbar källa, är källan från Jesu sår. Den renar ifrån alla synder och vit såsom snön den mig tvår.” (524)

Ka Baibala paa pu

E iā mākou e hōʻalo mai o ka olelo oiaio. Ka Baibala kōkua iā mākou e mālama i ka olelo o ke ola. Ano ka mea, ke me au i olelo manawa e manaʻo, a me ka ole i ka manawa i ole tighten kanalua. Inā mākou i lawe i loko o mākou i ka nui a me ka hohonu - Mea Paipala / wānana - kuanaʻike (i kekahi manawa i hūnāʻia i loko o pilikino a me ka wahi inoa, ka kokololio hou i loko o nā papa o nā hanana, etc.), ka hana hea i oi aku ia mākou hiki ke ku imua o ka enemi i kau mau paheleʻeliʻia lua, huapalapala tripwires. Ae, i ka piha laulā o ka hoowalewale. E ka Uhane Hemolele, ua hoala hou ia ma luna o ka futility o ka hoomaloka! Ka Baibala mea pono! Ka wanana hele oiaio! Mai la o Iesu mea mau i ka pane!

Det är väckande att läsa om Maria Magdalena (Joh 20:11-18), om hennes möte med den uppståndne Jesus i trädgården/lustgården utanför den tomma graven. – om hur hon först inte kände igen, utan i sin sorgsenhet trodde att det var ställets trädgårdsmästare: ”Jesus frågade henne: ´Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?´ Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: ´Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg var du har lagt honom så att jag kan hämta honom.´ Jesus sade till henne ´Maria.´ Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: ´Rabbuni!´ - det betyder lärare. Jesus sade till henne: ´Rör mig inte, för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud.´ Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.”

"Ka kīhāpai"

Ke US euanelio, a me ke mele mea kākau, Miles C. Austin (1868-1946), kakau iho la oia i ka makahiki 1912 hou mele: "Ma ke kīhāpai" / "Ma ka Garden". He hana keia o mai la o Maria Magedalene i ka poe Setoiko me ka ala mai la o Iesu iwaho o ka ipu hale kupapaÿu, akā, i Miles iho i hele mai ai i ka hoao ana pehea la oia no kekahi manawa, a ua i ka kekahi i halawai pu me ka "mala" - a ia i kekahi o ka "hoʻi" e mahinaai o Edena me ke Akua ka oihana hoano leo. A i hou i ka mele hana i na mea he nui i hele mai e haawi i ko lakou ola i ka la o Iesu ia mea, lohe ia mele, pela no ka mea, hele mai no hoi ia e hoʻohana i dopsång. Alone oe e komo "kīhāpai" a laila, e ala ana i kekahi i loko o ka baptismal wai / o ka "muliwai" ae - i pili loko aku la a me ka hoohuliia ana ia Iesu. Muliwai a me nā kumu o ka manaoio ma ka kekahi.

Here euanelio unuhi i loko o Kuekene ma HH i ka makahiki 1925:

Au i hele mai ai i ka mahina mai o ke alanui, oiai ka hau ua nō ma luna o ka pua. A me ka leo lohe au, e hooluolu mai iaʻu pomaikai, e kiʻi i mai iaʻu kēia manawa.

Ref. A lohe au i kona leo i loko o koʻu umauma iho, a olelo mai la oia I Like i kona. Ke kaumaha a me ka iini, e pakele no ka hou ka olioli, e like me ka o i loa ola.

He kahea i ka halawai no laila, akahai, no laila, i nā manu, WAINIHA ST mele. No ka mea keʻoli, a me ke aloha o ke Akua, e holo a pau manao kaumaha.

Ma ka mahinaai, lawe au makemake, akā, ma laila mawaho hea mai iaʻu pōpilikia. A i noi mai iaʻu e hele aku, a hiki i ka haule uuku, no ka ia, hele aku la ia i ko lakou make.


Publicerades måndag 4 november 2019 21:33:16 +0100 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Lotta
tisdag 5 november 2019 18:05

Tack Sigvard!

Mycket intressant läsning. Det Stärker tron när vi ser hur tillförlitlig Bibeln är och att vi idag kan hitta bevis på Bibelns trovärdighet,

Fridshälsningar
Lotta

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 21 november 2019 22:40
Gode Gud ta bort den hemska hostan.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp