Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Kommentarer | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Kontantlöshetens "Zäit" an der éischt Geschicht

Aus dem Buch Déi cashless Intrig. Am moderne Sënn, opgestan der Iddi fir ëffentlech cashless Akeef 1949.

Credit Kaarten. 

Laang virun der fir aner Saachen benotzt tatsächlech boer datt Suen. Shell benotzt wéi Geld an Polynesien. Aner Beispiller vun "Suen" goufen Steng, Gestalt, Fësch Kreep an esouguer Béischten.


Av CashOnly
torsdag 3 oktober 2019 18:29
Bok/Följetong

Och am antike Egypten an de Réimesche Räich cashless Subventiounen benotzt, zum Beispill, um spannmålsköp. D'Firma Western Union war an der US Stad Rochester zu New York Staat gegrënnt. Si huet hir Wuerzelen zréck op 1851, wou et de Mississippi Drock Britte Company genannt gouf. Western Unioun huet virun allem mat, dass geschéckt Geld geschafft an telegrams weltwäit. Eng Zort vun fréi Kreditkaart Kaarte goufen schon am 1890 Joerhonnert an Europa. 1914 ugefaang mat cashless Akeef am Western Unioun mat enger Kreditkaart, datt se eens am Deals benotzt ginn hätt.

Déi aktuell Kreditkaart Kaarte entstanen am 20. Joerhonnert, déi duerch esou Ueleg Entreprisen an Hotel Ketten erausginn USA. Ee Faktor fir d'wuessen Benotzung vun dësen ale Kaarte matmaacht sech fräi Touring wann Ueleg Firmen ugefaang Kaarten ze Thema. Departement Geschäfter ugefaang och während dësem Jorzéngt eng Zort vun Identifikatioun Stongen un Clienten ze publizéieren, deen op Kredit Brit. Obwuel d'NK benotzt Departement Buttek am Joerzéngten virun der eigentlecher Kreditkaart Kaarte Brass Stongen. Schweden d'éischt "Kreditkaart" war de sougenannte NK-Kaart dofir war eigentlech eng nummeréiert mässingspollett. An de 60er huet NK der eegener Kreditkaart Kaarten am modernen Sënn vun der US Modell.

Vissa företag började i kortens barndom erbjuda krediter och betalkort till sina bästa kunder. Dessa var krångliga att använda och helt bundna till det aktuella företaget. Affärer och andra företag hade alltså sina egna kort. Runt 1938 började man acceptera varandras kort. Korten tillverkades under 30-talet av plåt för att minska risken för förfalskning. John Biggins från Flatbush National Bank i Brooklyn uppfann det första kreditkortet som utgavs av en bank 1946. Programmet som kallades ChargeIt länkade ihop köpen mellan bankkunderna och de lokala handlarna.

Hur allt egentligen började - Diners Club

I modern mening uppstod idén till allmänna kontantlösa köp 1949. En man vid namn Frank McNamara åt på restaurangen Major's Cabin Grill bredvid Empire State Building i vilken hans kreditföretag Hamilton Credit Corporation hade sitt kontor. Med honom var vännen Alfred Bloomingdale och advokaten Ralph Schneider. Man diskuterade ett problem om en kund som hade lånat ut sina olika kontokort till grannar och när många av dessa inte kunde betala igen kunde inte heller kunden betala sin skuld till McNamaras företag.

McNamara upptäckte också att han inte fått med sig plånboken för att betala måltiden. Genom att skriva sin namnteckning på ett visitkort som han gav till restaurangen kunde en faktura senare skickas. Enligt den allmänna meningen samverkade dessa två saker till att McNamara fick idén till det som skulle bli det egentliga kontokortet. 1950 grundade han företaget Diners Club tillsammans med sin advokat Schneider.

Företaget blev en mellanhand mellan kunderna och företagen dessa köpte av. På de första korten skrevs betalställenas namn på korten. Korten användes mycket av handelsresande för betalning av måltider. Diners Club-korten var till en början betalkort vilket innebar att man betalade allt man var skyldig varje månad.

Bloomingdale war dat fir eng Period Partner an der Firma. Soss, war hien bekanntste als Ierwe vun der Departement Buttek Bloomingdale senger an hir bekannte förhållade mat photo Modell Vicki Morgan. Aner wichteg Persoun am Diners Club Geschicht Matty Simmons. Simmons war während enger Period vun Vize President vun Diners Club mee ass bekanntste als Televisioun a Film Produzent.

Déi amerikanesch cashless snowball war elo Rolling an ass grouss an all Joer méi grouss. Ee Schrëtt ass, wou déi éischt Bank erausginn Bankkaart ugefaang an 1951 vum Franklin National Bank vu Long Island ausgestallt ginn. Geschwënn, gewuess Diners Club Concours an méi vun dëse Betriber ze grouss Kreditkaart Risen.

American Express an Wells Fargo

American Express war vun 1850 an hinanhier gezunn ze üben ausdréckleche Mail Service gegrënnt. Spéider mat boer Transport erweidert an Aktivitéiten am reesen Industrie. Henry Wells gegrënnt der American Express mat William Fargo a John Butterfield. Dräi wwerreeche goufen an ee fusionéiert. Am spéiden 50. Joerhonnert huet de Kreditkaart Operatiounen am Concours mat Diners Club. D'Firma huet och seng tentacles an der Televisioun Welt haten. American Express huet säi Sëtz zu verschidde Gebaier zu New York haten.

En tid efter American Express grundandes också företaget Wells Fargo av personerna med samma namn. Wells Fargo blev längre fram namnet på en av världens största banker. American Express och Wells Fargos historia är så sammanflätade att det är svårt att skilja åt. I och med att American Express lanserade sitt första kort 1958 så införde man också kontokrediten. Det är företrädelsevis affärsmän som har använt American Expresskort. American Express har på senare tid haft ett samarbete med den stora affärskedjan Walmart genom vilket man ger ut det förbetalda kortet Bluebird Prepaid Card.

American Express anser sig vara så exklusivt att man vad gäller de dyraste korten inte sysslar direkt med marknadsföring. Kunderna anses mer bli medlemmar i en exklusiv klubb.

De Recrutement ass méi erënner vun engem Liewe kascht Daafer wéi engem Betrib. D'Firma organiséiert de oddest Akeef a Servicer fir Clienten. De Design ass e bësse erënner vun der Mercedes-Royce Traitement vun hire Clienten. Mä d'Kaarten exclusive krut soll net zu engem Luxus Auto Verglach ginn. Éischter sinn se "en ale séiss wéinst inadequater mat Dung." Et geschitt vun Zäit zu Zäit an d'Buch. D'Haass vun der Kreditkaart kritt Gehir d'Schrëftsteller aus Logik ze Blëtz negativ Emotiounen ze wiesselen.

De mer exklusiva varianterna av American Expresskorten har alltså varit "kändiskort" som har använts av alltifrån Elvis till Zlatan. Vissa rappare har till och med skrivit låttexter om sina älskade kort. Den här boken har troligen tidigare gett intrycket av att enbart vara en faktabok. Den är översållad med argument mot kontokort och annat kontantlöst. Men boken är också en "hatbok" mot allt kontantlöst och faktiskt (på tal om Zlatan) skriven av en fotbollstokig författare.

Men hatet underbyggs av fakta. Dyngkärran ovan var däremot ett undantag orsakat av ett spontant synapsfyrverkeri. På samma sätt som det att kämpa mot till exempel barnporr och rasism lätt blir personligt på grund av känslor av ilska och äckel så har även problematiken runt bokens ämnen blivit personlig för författaren. Det har varit personligt hela tiden.

Ibland växlar boken till mer personligt och ledigt språk och innehåll för att sedan återgå till "formell uppslagsboksmentalitet". Låt mig redan nu ange tonen för de personliga delarna av boken. Om Zlatan läser den här boken så hoppas jag att han sedan föregår med gott exempel som den superlirare han är och gör sig av med sitt "lyxiga" American Expresskort. Gör det han är bäst på. Tejpa fast kontokortet på en fotboll. Sparka sedan bollen långt ut i skogen där ingen kan hitta den. Där kan det hela ligga så att vilda djur passande nog kan kissa på kortet. Hur kan författaren bli så här ilsket känslosam? Läs boken och upptäck varför.

MasterCard och Visa - en introduktion

MasterCard (grundat 1966) är snarare en kooperativ organisation med åtskilliga tusentals banker som medlemmar än ett renodlat

Betriber am normale Sënn. Et gëtt eng limitéiert Firma datt Géigespiller Lizenzen verkeeft. MasterCard seng fréi Geschicht ass fir Kreditkaart Kaarten op den zwou Banken Organisatiounen Hausnummeren. Spuerkeess-a WSBA. Et hunn e Projet fir Kreditkaart genannt Master bezuelen. Master zoustänneg war spéit MasterCard ëmbenannt. Ufank vun et nees eng global Kaart Firma entwéckelt gouf eng Zesummenaarbecht tëscht Master decidéiert an d'Mexikanesch Bank Banco nacional. En Detail vun der Geschicht huet sech d'legal Konflikt datt duerch Worthern Bank ausgebrach ass net matzeman Master zoustänneg erlaabt. MasterCard d'Sëtz sinn elo an der Stad Kaafen zu New York Staat.

Visa är på liknande sätt som MasterCard en kooperativ organisation. Företaget ägs av en ekonomisk förening främst bestående av banker. Det finns starka kopplingar till Bank of America som var den första bank som började ge ut Visa- föregångaren BankAmericard 1958. Först kunde kortet BankAmericard endast användas i Californien. Det var förbjudet att bedriva bankverksamhet över delstatsgränserna. Detta kringgick man genom att licensiera kortet till andra banker. Kontokortsdelen

hade knoppats av från Bank of America för att bli det icke börsnoterat och medlemsägda National BankAmericard.

Eng Zäit, ier weisen scho seng aktuellen Numm nodeems se hirt éischt Kreditkaart genannt Entrée aus. Et war e Bankkaart déi zu der dann nei entstanen Computer Systemer fir Authentifikatioun genannt huel ech an Base II verbonne war. Entspriechend Systemer Master zoustänneg genannt INAS an INET.

De delar av Visa som fanns utanför USA såldes 1974 och blev ett dotterbolag till en grupp banker som kallades IBANCO. Företaget National BankAmericard döptes så småningom om till Visa USA. IBANCO döptes slutligen om till Visa International. Det första utskicket av företagets kontokort skedde i staden Fresno på initiativ av Joseph Williams. Därpå följde utskick i andra städer i Californien. Projektet kantades hela tiden av både kritik och bedrägerier. 1970 bytte allt namn till Visa. Globaliseringen av kontokorten började tidigt med att amerikanska banker övergav sina egna kortsystem och anslöt sig till antingen MasterCharge eller BankAmericard som alltså senare blev MasterCard och Visa.

Visa fick 1987 i uppdrag att ha hand om hela detaljistnätet Interlink för bankkort (det största nätet av denna typ i USA). På 90- talet lanserades smartkortet Visa Cash som kunde laddas med pengar via automater. Visa pushade på utvecklingen från magnetremsa till chip på korten bland annat genom något som kallades Partner Program. På Manhattan gjorde bankerna Citibank och Chase Manhattan i slutet av 90- talet ett test med kort som var fullständigt misslyckat. Ofta laddade folk kortet bara en enda gång. Ett samarbete med internetsökningsföretaget Yahoo inleddes för att skapa en köpsida på Internet. Visa inledde också ett ganska utkonkurerat samarbete med Microsoft för att folk skulle kunna sköta bankaffärerna hemma vid datorn. Visa har huvudkontor i Fresno i Californien.

American Express och Diners Club ger själva ut kontokort medan Visa och MasterCard inte gör det. I det sistnämnda fallet är det främst medlemsbankerna som ger ut kort. En viktig skillnad mellan olika kontokortsföretag är att vissa så att säga själva agerar bank medan andra inte gör det. Visas och MasterCards kortnätverk för datakommunikation skiljer sig tekniskt mycket åt. MasterCards system kallas Banknet, Visas heter VisaNet.

Visa och MasterCard är alltså styrda av medlemsbankerna så kortanvändarna är i praktiken helt i händerna på dessa banker. Konkurrensen mellan Visa och MasterCard är i praktiken obefintlig eftersom de flesta banker som är medlemmar i den ena organisationen också är medlemmar i den andra.

Discover och Sears

Entdeckt Financial Services oder just kuerz entdecken ass eng aner grouss Firmen Kreditkaart US. Et war 1985 duerch Divisioun vun de Finanzen Firma Dean Witter a gouf Deel vun Sears gegrënnt.

Entdeckt gouf eng onofhängeg Firma zu 2007 Et der Kaart Entdeckt Card. Déi technesch Géigespiller Netzwierker Entdeckt Network an der Zäit genannt. Sëtz zu Chicago Faubourgen. 2008 kaaft Entdeckt d'Diners Club vun der Finanzkris Grupp Citigroup.

Sears, Roebuck & Co. gouf 1886 vum Richard Sears an Alvah C. Roebuck gegrënnt. Sears gouf mat der Zäit och déi gréisst Mail-Commande Firmen US. Sears ass och mat Daachterrass Sears Tower zu Chicago assoziéiert ass elo de Willis Tower genannt. Der Daachterrass wat fir eng Zäit op der Welt an d'héchst Gebai war war bis 2004 vum Sears Besëtz.

Goc wellt-slayers

D'kontrolléieren kann hiren Urspronk Virsprong op de 1200s zréck. Mee benotzen Strofen wierklech nëmme wann de Schecken huet duerch e Goldschmatt an England benotzt gin. Kontrolléiert hunn uechter Geschicht gouf, ass heiansdo als boer benotzt. E Beispill vun dëser war wann d'Zaldoten an der 50s zu Hong Kong d'Schecken als Ausbezuele benotzt. All Händler ënnerschriwwen der kontrolléieren an Chinese mat all Akaf. Et kéint geschéien, datt en Zaldot puer Méint méi spéit eng kontrolléieren gesinn déi hie selwer an senger Équipe no haten.

Kreditkaart a kontrolléieren Bankgeheimnis Ausdréck an engem ähnleche Wee Fonctionnement. De Kont vum Copyright schreift e kontrolléieren fir d'Quantitéit vun deem de dru bei enger Bank dann erléist kann. Iwwerpréiwung Kont kann (vergläichen Kreditkaart Kaarten) Kaiser ginn. Een beschriwwen der kontrolléieren als "Wéngertsschleek d'Versioun vum Bankkaart" Unterrécht. An kontantlöshetens geschwat Kandheet esou vill iwwert d'kontrolléieren léisen Gesellschaft iwwert d'cashless.

E Mann schonn am 60. Joerhonnert vurmade fir dës kontrolléieren an cashless Gesellschaft wou John Diebold. Seng Consultatioun Firma Diebold Group gegrënnt puer Computer-baséiert Reseau vu Banken an dësem Jorzéngt. Diebold d'denken beaflosst George Mitchell, deen eng héich Positioun an der Bundesrepublik Reservéiert haten (US Zentralbank). De Fonds Zoufall US Banken ze Afloss zu Kapellen Systemer ze wiesselen. Et hat, datt de Schecken deier waren, déi bis haut d'Argumenter fir boer ganz ähnlech war.

Det var personer som dessa som påverkade organisationen American Bankers Association (ABA) att 1976 utreda möjligheten till ett framtida checklöst och kontantlöst samhälle. Det bildades även en kommitté som kallades Checkless Society Committee. I centrum av detta fanns ABAs chef för automatisering Dale Reistad. USA är inte bara "kontantlöshetens fader" men har även motsägelsefullt alltid varit checklandet nummer ett. Checkar har där även skickats till berörda företag vid betalning av vanliga räkningar.

I början av 90-talet skedde var sjunde betalning i Sverige med check. In på 2000-talet är siffran mikroskopiska 0,1 procent. Med tiden slutade svenska banker alltså mer och mer med checkar. Ingen av de svenska bankerna vågade först avgiftsbelägga checkarna. När sedan en svensk bank slutligen gjorde det följde de andra efter och checkens öde var i längden beseglat. Som kuriosa kan nämnas att checkbedrägerier är ett brott i hela USA men däremot inte att övertrassera kreditkontot.

Lite om kontanternas historia

Laang virun der fir aner Saachen benotzt tatsächlech boer datt Suen. Shell benotzt wéi Geld an Polynesien. Aner Beispiller vun "Suen" goufen Steng, Gestalt, Fësch Kreep an esouguer Béischten. An der Verontreiung vu regulären Mënzen hunn d'oddest bezuelt heiansdo benotzt. Zum Beispill, benotzt si Eisen Baren als Währung zu Sparta well se aus der Äussewelt isoléiert huet.

Südwesten Mënzen huet zu 600 v an Deeler vun Asien Minor benotzt gin Noen Osten huet sech iwwert dat, wat mer elo de Mëttleren Osten ruffen. Et war de lydiske King Croesus deen zu 500 v ugefaang Mënzen vun Sëlwer a Gold minting. Hie war och Croesus an zielt d'Wuert vun engem déck räich Persoun genannt. Wou war do e Mangel vun der wäertvollt Metaller ze haaptsächlech Koffer benotzt. Dëst geschitt ass, zum Beispill, fréi zu Roum. Während der Viking Alter waren vill Mënzen ze Schweden aus béide der islamistescher Welt importéiert an aus Deeler vun Europa. Fir d'Naturhafe huet sech d'Sëlwer Wäert, sou Währung ze schwätzen. Dofir, och empfond Mënzen vun Sëlwer a verschiddene sëlwer Saache wéi bezuelt. Spéit an der Geschicht, goufen et grouss Koffer Placke datt bis Suen applizéiert.

De första svenska silvermynten tillverkades i Sigtuna runt år 1000. I början på 1500-talet började man räkna med ören. Med början i mitten på 1800-talet började man i Sverige använda ett huvudmynt (riksdaler och sedan kronor) som delades upp i 100 ören. När man i Sverige övergav guldmyntfoten 1931 så försvann den egentliga skillnaden mellan mynt och sedlar. Guldmyntfot betydde i praktien av att sedlar kunde bytas mot guld från en guldreserv. Detta och sedlar i allmänhet byggde på ett löfte från och ett förtroende för staten. Ett förtroende för staten som man numera inte bör förlita sig på. Den finansiella inkompetensen är synnerligen utbredd. Men hellre dåligt förtroende för kontanter än slav under ett samvetslöst kontantlöst samhälle som inte inger något förtroende alls.

Geldschäin Geschicht an Entwécklung ass enk un der Konscht vu verlinkte Dréckerei. Si waren ursprénglech eng Form vu Festivitéiten oder Scholden éier se tatsächlech bezuelt gouf. Geldschäiner tillverkads éischt an China bei ongeféier déi selwecht Zäit wéi den aktuellen Mënzen huet nächste (600 v). Dunn huet de Gebrauch vu Geldschäiner sou lues verbreet aus China ze Europa am Mëttelalter. Et war eigentlech vun Schweden an eent am 1600s fir d'éischte Kéier den adäquate Geldschäiner an Europa. Éischt, déi vun Stockholms Banco, da signboards wäit dobäussen Bank a schliisslech um Enn vun der 1800s der Riksbank. Virdrun Spiller stoungen aner Banken wéi den eegene Notize d'Riksbank. Nieft Schweden, huet England gedréckt Geldschäiner op.

Numismatics - eng spannend Wëssenschaft an Hobby

Numismatik är läran om främst mynten. Det innefattar även lystet fingrande med och sökande efter polletter, sedlar och medaljer. Redan som liten pojke var författaren fascinerad av de tjocka myntkatalogerna som fanns på biblioteket. Att samla mynt och liknande handlar inte bara om att få roliga föremål i sin ägo att vårda, vända och vrida på och slutligen stoppa i små fickor i en myntpärm. Det är även ett sätt att lära sig om historien på samma sätt som frimärkssamlande kan vara ett sätt att lära sig om andra länder. Ibland kan mynten vara den nästan enda konkreta kontakten med en historisk period.

Myntsamlande är en av de hobbier där det finns enormt med litteratur. Den förste svenske numismatikern var Elias Brenner. Han skrev i slutet av 1600-talet ett verk om mynt vars titel på svenska väl skulle bli något i stil med "Myntlexikon för Svears och Göters land". I det här avsnittet är det även på sin plats med en rekommendation att besöka Myntkabinettet i Stockholm. Det finns också intressanta myntsamlingar i andra svenska städer. Myntkabinettet är kontanternas eget museum och den största numismatiska samlingen i Sverige. Det blev ett eget museum 1975 och flyttade ett par årtionden senare till Slottsbacken.

Ett av den här bokens grundläggande budskap är att visa hur världen mer och mer närmar sig en total kontantlös diktatur. Ju mer kontanterna försvinner desto mer förlorar den underbara numismatiken tyvärr sin tjusning genom att man skär med en kniv

på ändan av ett världshistoriskt rep som trots att det sträcker sig genom en mycket stor del av historien då till slut går av. Nu är det tyvärr dags att sätta stopp innan författaren börjar skriva en bok om mynten och deras historia. Den här boken handlar visserligen mest om att bevara moderna kontanter. Men här kommer en seriös uppmaning. Sveriges numismatiker och myntsamlare! Förenen eder! Hjälp till att kämpa för att bevara såväl gamla som nya kontanter. Kämpa mot det kontantlösa etablissemangets militanta historielöshet.

Fortsättning följer...


Publicerades torsdag 3 oktober 2019 18:29:52 +0200 i kategorin och i ämnena:


9 kommentarer


x
P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 09:40

Jesus sade i Matt 22: 17 Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” 18 Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? 19 Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.” De räckte honom en denar, 20 och han frågade: ”Vems bild och namn är det här?” – 21 ”Kejsarens”, svarade de. Då sade han till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” 22 När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

---------------------------------------------------------------------------------

Gud gav oss Sverige. Det är ett land att vårda tills Herren kommer tillbaka. Jag älskar Sverige och vill inte rämna mitt land, men jag vill värna våra gränser och vår sammanhållning.

Det jag inte gillar är att motiven har bytts ut på våra sedlar. Kontinuiteten är bruten, vi ser inte de som förvaltat vårt land längre utan det är populärkulturella figur vi kan älska på en viss nivå men kan de i våra hjärtan och minne ge oss styrkan i svåra tider att upprätthålla våra gränser?






Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 10:06

Låt oss leka lite med tanken!

Visst är det på ett sätt Gud som gett oss våra gränser, men, även om det skulle bli nya gränsdragningar och en ny nation (Västryskallahland) av lilla Sverige så kommer Gud att ha varit med då också. All överhet är ju av Gud, eller hur!

De som senare föds in och växer upp i detta nya Västryskallahland kommer att värna om det just såsom du nu värnar om lilla Sverige!

Gränser för nationer förändras och har alltid förändrats, låt oss förstå det så vi blir av med krampaktigt beteende.

Sveriges existens som nation håller på att försvinna, acceptera och inse det...

Rikta istället blicken åt Himlens land och Jesus så kan vi vandra i frid oavsett vad som sker med Sverige..

(Apostlag 7:55)
Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida,

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 10:38

Gud har givit oss våra gränser. Håller med dig om att gränserna ändras genom historien men förändringen är den utförd av Gud?

5 Moseboken 19: 14 Du skall inte flytta din grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning.

5 Moseboken 27: 17 Förbannelse över den som flyttar sin grannes gränsstenar. – Hela folket skall svara: Amen.

Gränserna ska vårdas och skyddas pliktfullt. När de ändras är det väl av människan som gör det för Gud vill väl inte att vi ska flytta på gränserna?








Svara

x
Leif
lördag 5 oktober 2019 11:22

Det kanske inte direkt är Gud som flyttar gränserna men Han tillåter det definitivt av diverse anledningar som vi ofta inte helt kan överblicka.

Men!

Har ett folk varit upororiskt mot Gud och Hans Ord så sker det absolut så småningom. Sådana situationer där Gud fördriver pga ogudaktighet och därför låter fiender inta land är ju GT fullt utav. De som intar landet behöver heller inte tillhöra Jesus och leva under Guds lydnad utan kan likt Babylons tid vara ett syndigt folk men får ändå tillfälligt uppgiften att inta, fördärva, förskingra och tillfångata.

Detta skeende står vi nu inför i Sverige och kan inte förändra detta med mindre än att Sveriges kristenhet hade valt att älska varandra och enhetligt bett för de regerande och rådande. Istället klagar kristenheten på regering och väljer ständigt dessutom att klaga på varandra istället för att samlas till bön för t.ex Stefan Löfven. Detta har ju varit ett tydligt och synligt fenomen för ögat ända sedan jag blev kristen för snart ca 25 år sen.

Så inte är jag det minsta överraskad om att Sveriges tid som nation nu har nått sin yttersta gräns. Det hjälper inte att skrika på poliser och politiker, det är landets medborgare som mangrant vänt Jesus ryggen och släppt in New Age, Asiens och Arabländernas allehanda religioner.

Därför har vår tids kaldeer intagit och intar landet.


Jesu frid...

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 12:30

Man kan fråga sig varför folk inte sluter upp bakom politikerna..

Jag ställer den frågan till mig själv. Jag älskar Sverige och välfärden. Men jag gillar inte politik. Folk brukar fråga mig varför jag tror på Gud då de säger att det bara är påhitt. Då brukar jag tänka att de ska hitta en politiker som talar sanning..

Det är mycket som verkar gott och fint på ytan i det här landet men frågan är om svenskarna gör det som de gör i livet för att det är rätt eller för att de ska vinna på det själv?

Människor av annan religiös bakgrund har kommit hit, eller hellre, de har lockats hit av politiker. Men den som med någon form av sinne tar del av nyheterna eller verkligheten där man själv bor ser att invandrarna som kommit hit har lämnats vind för våg i fattigdom och missbruk. I kläm, har också sjuka svenskar, fattiga och pensionärer hamnat.

Markusevangeliet 7

1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom, 2 och de såg att några av hans lärjungar åt bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig. 3 Fariseerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna, 4 och när de kommer från torget äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kittlar. 5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: ”Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer?” 6 Han svarade: ”Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud. 8 Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.” 9 Och han sade: ”Det är just det rätta – att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla! 10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”

Jag måste påpeka att jag inte är en tillgänglig eller generös person i de flesta lägen. Men jag försöker att arbeta i Sverige så att mina handlingar är de samma i det offentliga som i det privata då Gud är vittne. När samhället har en vacker yta men inget innehåll så är det ett samhälle som inte tror på Gud. Frälsningen måste komma inifrån. Jesus måste in i svenskarna liv igen, in i hjärtat.

Jesu frid och välsignelse till dig också.

Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 16:21

Visst är det allra mesta helt som du säger men en sak har jag annan uppfattning om, och det är att det inte är politikerna som orsaken till att andra religioner har kommit hit. Ja, de är ofta beslutsfattare men de sitter där de sitter för att folket i demokratins anda har valt, och då är de endast redskap åt folket. Det är folket som vill ha oandlig meditation, (New age) inom vård och omsorg, alltså blandningar av både yoga, buddhism och hinduism inom arbetsplatser. Det är folket som accepterar (Evolutionsläran) i skolvärlden. Det är folket som vill ha all denna avgudadyrkan inte politikerna först och främst. Därför har våldet och även islam tagit allt mer plats i samhället, inte pga politisk önskan. De är bara redskap åt ett avgudadyrkande folkslag!

Svara

x
Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:53

Politikerna omhuldar invandrarna och ger dem privilegier som inte förunnas oss svenskar Vad sägs om Annie Lööf som ville dra hit en massa invandrare, rena invasionen?

Svara

x
Leif svarar Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:59

Hon är också folkvald!

Svara

x
Troende
söndag 6 oktober 2019 11:26

Vilddjurets märke. Det har varken med betalkort eller kontanter att göra. Det är ett märke som vi inte ska ta emot.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 20 februari 2020 17:59
Be att jesus visar mig vägen för mig...är trött på Sverige

Senaste kommentarer

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Nils: Rädd för helvetet?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Maritha Alm: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Stefan Jonasson : Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Leif: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Tomas N: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Tomas N: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Ellen S: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Leif: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Jessica: Mycket av profetian om Donald Trump har gått i uppfyllelse

Mats J: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Jessica: Mycket av profetian om Donald Trump har gått i uppfyllelse

Stefan Jonasson : Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Tomas N: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Stefan Jonasson : Rädd för helvetet?

Tommy.: Påven tillkännager en världsreligion år 2020


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper Creeper

↑ Upp