Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Banken Laascht vun Responsabilitéit wann Liewensmëttel Geschäfter sinn als "Secteuren" benotzt. Trading gezwongen angera Banquier ouni Kompensatioun feieren entweder fir d'fräi Risiko oder fräi Käschten. D'Banken berechtegen sech duerch Bank Secteuren ginn, datt esou sécher sinn. Wat se do net ernimmen ass dass et fir jiddereen aneren ausser de Banken selwer manner sécher ass. Keng aner Firma ass als egoïstesch den Banken. Bank Büro ass wäit méi sécher wéi d'Geschäfter. Zousätzlech, opgebaut Bank robberies nëmmen enger Ëmwandlung vun der Ganzen wafers. Eng Ausso vun 2011 gewisen, datt Bank robberies fir nemmen just iwwer fënnef Prozent vun der robberies an Geschäfter a Banken engagéiert virgesin. Hautesdaags ass et och als sécher boer Ëmgank Banken Ëmgank boer datt an der Praxis ass et onméiglech Bank Léift ze engagéieren.

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

De har inga bankkontor och "bankärendena" sköts i värsta fall bara via Internet eller telefon. Även IKEA har en egen så kallad bank. Både Ica och IKEA ger även ut egna kontokort. Exempel på att stora svenska företag får makt över betalsystemen. Kunderna får ibland nästan böna och be om att få ut tillräckligt med kontanter i till exempel Icas kassor. Det går dessutom inte att få ut pengar utan kort.

De Phänomen dass genannt ginn soll Banken wech wou, zum Beispill, de Versécherungsgesellschaften an grousse Betrib Ketten Bedreiwen den Banken no der Finanzkris an der 90 d'ugefaangen wann de Kredit Industrie dereguléierte war. Staat Bank Garantie war dann och fir dës Entreprisen. Dëst Dereguléierung war, datt déi aner de Guichet Zil liberaliséieren Concours gestiermt. Concours amplaz wirtschaftlech Stabilitéit an Uerdnung. Souwuel ICA an Géigespiller d'Coop hat am Ufank keng Assurance Hibléck a war an de sougenannte spueren Banken Hausnummeren. D'Kaarte konnt nëmmen an hiren eegene Geschäfter benotzt ginn.

ICA Bank ass an Solna, Schweden Sëtz, an dobäi de Status vun der Bank an 2001 ICA Comité huet an 1990. ICA Bank a Richtung vun ICA Clientsdéngscht einfach verännert säin Numm ze ICA Bank. Et weist kloer Formica zéien op der Kaart. Deel vun den Aktivitéite vun der fannen. Ica gepëtzt vill Clienten aus dem geplangte Banken duerch Hibléck Plafongsverkleedung vun 15,000 gouf ofgeschaaft an déi méi héich Zënssätz. Mat Formica Ofbuchungsautorisatiounen Plus entscheet Remise op Akeef an Rechnungen konnt iwwer d'Internet mat se bezuelt ginn. MedMera Bank Société de Status vun der Bank an 2007 D'gläichwäerteg vun Ica Géigespiller MedMera Géigespiller genannt an och wéi eng Kreditkaart benotzt kann.

Det finns en stor nackdel med att andra företag än banker får status som banker. De är ofta om möjligt ännu mer kontantlösa än kontantlösa storbanker. När man på olika sätt gör reklam för att ha internetbank, e -legitimation och att betala räkningarna på Internet så har man ett bakvänt resonemang. Till exempel påpekar hur "bekvämt det vore att slippa räkningarna i brevlådan" när det i stället är praktiskt. Tillämpat på annat i vardagen skulle det kunna låta så här.

"Tänk vad bekvämt det vore att lämna bilen hemma och gå till jobbet i stället"

(det är bra och nyttigt att gå till jobbet men det är definitivt inte bekvämare)

"Tänk att slippa den obekväma diskmaskinen när du kan diska för hand"

"Vill inte också du slippa tvättmaskinen och tvätta med en träpinne i badkaret"

Dëst ass eng sproochlech a Reklammen-Taux Manipulatioun an eng mëll Variant vun der counterintuitive Sprooch vun Orwell säi Roman 1984 ze soen, datt een déi praktesch a praktesch ass ass onbequemen a extraordinär.

Komplett zréck. Schwätzen vun E-IDen déi op den Internet ze vill benotzt gi wéi déi am Zesummenhang mat eeschte Verbrieche sinn. Eng Zuel vun féierende Geschäftsleit sech un Bedruch am Millioune ausgesat wann se E-IDen vun Telia mat der schwedescher Tax Agence an e puer Firmen benotzt.

Egal wéi besser ugefaangen vill Leit kréien et ass barskrapat Bankkonto um Enn vum Mount déi kënnt. Du kanns einfach op d'mannst e bëssen Suen all Mount, och fir déi retten déi de schlecht gesat hunn. Egal wéi aarm Dir sidd also kanns ewech 100 $ no engem Mount bis e Prellbock op eng kleng Zuel vun honnert Dollar ass ze benotzen. Mat deem Prellbock iwwerpréift ginn brauchen net permanent wéi vill am Kont lénks ass. Spueren Festivitéiten an engem einfache boer Buch Iwwerwaacht wann Dir fortgaang. Wielt eng richteg Bank an hunn e klengen Prellbock amplaz permanent Kont am Internet Bank oder der Empfang vun der Geldautomaten Check.

De banker som är mest låtsas är de rena kontantlösa internetbankerna. Vad gäller brottslighet har en förskjutning skett från rena kontokortsbrott till brott med anknytning till internetbanker. Men det handlar oftast inte om att själva banken utsätts för brott. Elaka program som kallas trojaner kan vid oförsiktighet nästla sig in i användarens dator. De arbetar i bakgrunden och skickar lösenord till en datorserver. Brottslingen behöver i det här fallet inte ens befatta sig med falska kontokort. Brottet kan ske helt med hjälp av datorautomatik men det gör samtidigt att det är lättare att hitta spår efter det. Men även i det här fallet finns det mänskliga så kallade målvakter som i det här fallet upplåter sitt konto för brottslig användning.

Det är ofta kontokortsbrottslingar som gått över till att göra internetbanksbrott. Ett exempel på en trojan är A311 Death som även kallas Haxdoor. Trojaner sprids med e-post. Bankinloggningssidan som hör samman med trojanen är så skickligt gjord att ingen skillnad behöver synas mot den äkta. En mycket större summa pengar kan dras från den lurades konto vid köp av någon vara på Internet. Trojaner säljs på Internet och kan för en summa pengar skräddarsys för att passa en viss bank. Alla fyra svenska storbankerna har drabbats hårt.

Välj Handelsbanken. Bojkotta bankomaterna. Det är vettigt att byta till Handelsbanken inte bara för privatpersoner utan även för företag. Företagen har gett Swedbank och Nordea bottenbetyg medan Handelsbanken blev årets affärsbank. Sämst etiska betyg fick en annan gång den mycket kontantlösa Danske Bank. Jag tycker om både Danmark och danskarna men banken borde man slänga tillbaka över sundet eller varför inte slänga den i sundet. Det är också en låtsasbank.

(På tal om Ica så fick jag en dag reda på att de börjat med ett speciellt kontaktlöst kort med vilket man kan köpa för mindre belopp. Kontantlösheten erövrar mark. Det gjorde mig ännu mer motiverad och engagerad att skriva på boken.)

Riksbanken ljuger och släpper kontrollen

Den enda bank som är hundra procent svensk är Riksbanken. På bankens hemsida kan man däremot läsa den kanske största lögn som har skrivits av något statligt svenskt.

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Då borde denna bankernas bank ta sitt ansvar och genom åtgärder och regler se till att resten av bankerna och samhället tillåter allmänheten att bestämma hur mycket kontanter man vill använda. Rätten att använda kontanter är enligt en chefsjurist på Riksbanken "dispositiv snarare än absolut". Det innebär i praktiken på begriplig svenska följande. När det utanför affären står "inga kontanter" så har köparen ingått ett avtal om kontantlöshet när han handlar i butiken. Rätten att använda kontanter är alltså i praktiken helt tandlös.

Déi éischt haten nëmmen Riksbank fir boer Gestioun responsabel ass. An de 80er an 90er duerno genug mecht an Effizienz (liesen impairments) déi ënner anerem am Zoumaache vun de Gouverneur de Büro duerchgesat. Fir e puer Joer gouf eng Firma fir Aktivitéiten, déi op Rentabilitéit vunn a Käschten anzespueren konzentréieren géif. Et war Geld an Schweden (PSAB) genannt. D'Firma gouf eng finanziell Fiasco a war zougemaach gin an 2004 Dunn déi aktuell dereguléierte System huet. D'Décisiounen op dëser dereguléierte System huet seng Wuerzelen am Verwaltungsrot. D'Riksbank hu lo just eng Ëmwandlung vu sengem fréiere Daten déi vun zwee Büroen zu Tumba an Mölndal Course war. Et war am Joer 2013 decidéiert Operatiounen zu engem eenzege Büro an Broby ze plënneren, deen nëmmen Geldschäiner verschaffen. Voll Mënz Gestioun huet vun enger privater Firma Course ginn.

Ënnert der Act, der Riksbank soll "sécher an efficace Subventiounen a responsabel fir der Dispositioun vun euro Notizen a Mënzen förderen." Solle mir huelen et soll wuertwiertlech amplaz Riksbank dëst Buch geschriwwen hunn, während ech gebass huet "der Hängematt leien an." Dir wonneren wann mir eng gläichberechtegt deelen privat Zentralbank an Schweden an der US Federal Reservéiert kréien?

Méi iwwert d'hypocrisy d'Riksbank an contradictions

Andra centralbanker än den svenska har med undersökningar visat att kontanter är ett av de billigaste betalningssätten för både privatpersoner och företag. Dessutom att elektroniska bedrägerier är fler än kontantbedrägerierna. Säkerhetstransportorganisationen ESTA (European Security Transport Association) visade redan för flera år sedan att kontanter var det mest populära och säkra betalningsmedlet i Europa. ESTA beställde en undersökning för att bemöta banker och kreditkortsföretag som ville införa total kontantlöshet. Man visade att total kontantlöshet gick emot folkviljan och ansåg att folk själva skulle välja hur de ville betala.

D'Riksbank huet an dëse Match gaangen amplaz Konsumenteschutz stäerkste op Infrastruktur an Technik ze duerchbriechen. Konsumenteschutz huet amplaz op der kontantlösfanatiska Folder transferéiert ginn. Konsumenten hunn also praktesch kee Schutz vun Begrëffer vun boer. Et ass wéi wann de Wollef gesot hätt Red Routkäppchen d'Interessen ze anzehuelen. Wëllef hun just hir eegen Interesse vergiessen.

Et ginn zwou wichteg Grënn op der Riksbank d'Websäit ze liesen. Éischt, kënnt Dir iwwer d'monetär System léieren duerch reng objektiv an bekleeden Fakten Kontroll eraus. Last awer net mannst, kann ee kloer gesinn, wéi de Riksbank der cashless Optiounen erfollegräich boer ënnerstëtzt. Hei kann een de gréisste hypocrisy am schwedesche Geschicht fannen. A ganz wichteg Beispill ass, datt et d'Riksbank a keen aneren deen ze enk erof decidéiert huet

kontantdepåer. Låt oss repetera Riksbankens påstående från förra avsnittet för att förtydliga bankens hycklande "neutralitet".

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Den under alliansregeringen tillsatte riksbankschefen Stefan Ingves föreslog utan omsvep att avgifter på bankomatuttag skulle kunna minska kontantanvändningen i Sverige. Hur går det uttalandet ihop sig med den ovanstående neutraliteten? Han visade på att bankernas praxis i de andra nordiska länderna att bara ta ut uttagsavgift för automatuttag från andra än de egna kunderna hade minskat kontantanvändningen. Att behöva betala för att ta ut sina egna pengar är absurt. Det är förstås författarens och inte Ingves slutsats.

Ingves geschwat oft an ëmmer gären wann CIT robberies iwwer eng Rei vu Joren verduebelt awer verhënnert och de grotesque déi vum Kredit an Souën Kaarte Internet Bedruch erreecht Ierpeldeng genannt. Ass et neutral? D'Riksbank huet iwwer d'Joren d'Manipulatioun Meenung no vir dass d'Privatiséierung vun boer Gestioun gouf entworf ze "grouss Konkurrenz stimuléieren an Produit Entwécklung." Esou denken gehéiert zu der Affär Communautéit an nimools eng vun stäerkste Basis Kär Funktiounen d'Gesellschaft. Soll vläicht d'Feier Motore bei verschiddene Feier Statiounen ze lafen an de Flamen ze aleeën, zevill? D'Statioun huet Zäit bis éischte bezuelt kréien während déi aner aus Sue ginn. D'Feier Motore fir de Max loune.

Det kan nu vara på sin plats att gå djupare in på Riksbankens egentliga inställning genom att ordagrant citera från en uppsatsliknande skrift som är skriven av Björn Segendorf och Anna Wilbe som arbetar på bankens avdelning för finansiell stabilitet. Den heter 'Har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel?'. Observera att författarna inte är några konsulter eller utomstående utan att det handlar om Riksbankens egen personal. Nu citaten.

"En slutsats av diskussionen är att en generellt bindande skyldighetför alla att acceptera kontanta betalningar inte torde främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Mot denna bakgrund bedömer vi att åtgärder för att stärka kontanternas status som lagligt betalningsmedel inte skulle gynna utveckligen av ett säkert och effektivt betalningsväsende."

Slut på citaten.

Understrykningarna har gjorts av författaren för att uppmärksamma Riksbankens skrämmande likhet med ett investmentbolag eller någon annan privat aktör inom näringslivet. Man skriver att lagstiftningen bör återspegla verkligheten.

Verkligheten är att vissa undersökningar visat att så mycket som åtta av tio personer vill att kontanthanteringen ska öka. Kontanternas lagliga status bör därför i stället stärkas. Begreppet "marknaden" är i alla sammanhang lika svårgreppat som barnens låtsaskompisar som sitter på den tomma stolen i lekstugan. Marknaden borde logiskt betyda konsumenterna men ordet representerar i praktiken företagens vilja.

Eftersom de flesta vill att kontanthanteringen ska öka så borde man lyssna på majoriteten. Men det verkar alltså som att man med "marknaden" i stället menar näringslivet. En centralbank ska inte vara likt ett privat finansbolag. En centralbank ska ha ett djupgående samhällsansvar som det privata näringslivet aldrig kan leva upp till. Därför ska man inte heller använda ett språk som hör det privata näringslivet till. En sådan här "inlåsning" vid allmän acceptans av kontanter är det bästa som skulle kunna hända svenskt penningväsende.

Fir d'Wuel vun Optrëtter gëtt d'Bank eng Optioun boer ze Musse legal Status ginn huet. Mee du kanns am Text kloer gesinn déi Manéier se verléisst. Boer -Legalitéit kann einfach duerch Wee vun Ausnam, Kontrakter an Accorde éliminéiert ginn. Hei ass de Riksbank der Bezuelen Maart unzepassen. Zousätzlech zu Problemer (net benotzt gin) boer muss "gin sou grouss a sou Afloss

vill Leit zu Maart deteriorates "(fir eppes doriwwer ze maachen).

Det betyder i praktiken, för att göra en jämförelse, att om Ryssland anfaller Sverige så har det minsta länet ingen rätt att bli försvarat eftersom det inte påverkar tillräckligt många personer. Samhället försöker i övrigt med rätta skydda till exempel etniska minoriteter från till exempel rasism. Detta sker till exempel med polisinsatser och olika myndighetsåtgärder. Men detta gäller

tydligen inte "kontantminoriteten". I det här fallet är det Riksbanken själv som är "rasisten" eller om man vill den som bara står och glor när utlänningen slås blodig och faller till marken utan att ens ringa polis eller ambulans.

Riksbanken säger självt rent ut att den inte ger något skydd för konsumenter och utsatta grupper (vad gäller kontantanvändningen). Dessa grupper ignoreras helt av den maktfullkomliga banken. Man säger att det endast är ett fåtal som ska kunna betala kontant där kontantlösa alternativ inte finns. Trots att man tidigare motsägelsefullt påstått att det är allmänhetens efterfrågan som styr mängden kontanter och inte Riksbanken. Hur ska man ha det?

Något personligt val finns det inte plats för i Riksbankens tänkesätt. Det handlar mer om att de som inte har rätt att öppna ett bankkonto ska kunna använda kontanter. Mot dessa föreslås sedan "riktade åtgärder". Andan i skriften är att kontanter är "omoderna" och bromsar utvecklingen när problematiken logiskt i stället borde handla om att kontantlösa alternativ är diktatoriska.

Ytterligare citat

"Marknadens aktörer , inklusive hushållen, har kostnader både för sin kontanthantering och för andra betalningssätt och bör därför själva kunna fatta affärsmässiga beslut om vilka betalningssätt att använda för just dem."

"Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tycks bankkort vara billigare än kontanter för betalningar överstigande 20 kronor." (bevis saknas alltså)

"Även om Riksbankens egna undersökningar tyder på att antalet kontantbetalningar sjunker är det svårt att säkerställa att så är fallet."

Man säger alltså att hushållen själva bör kunna fatta beslut om vilket betalningssätt de vill använda. Samtidigt sade man tidigare

motsägelsefullt att endast vissa grupper ska ha rätt att använda kontanter. Det handlar väl egentligen om att Riksbanken ska bestämma vad som är affärsmässigt. Sedan ska befolkningen lyda. Samma princip som i diktaturer.

D'Ofhandlung ass permeated mat Wierder a Konzepter wéi Betrib, Maart Participanten, kascht-effikass an Technologie-neutral. Net eng Länner ass op Privatsphär an Demokratie ernimmt. Representéiert der Riksbank Leit oder de breeden "Maart"? D'Riksbank huet zanter dem 1600s ze enk verbonne ginn an déi vun der Chamber kontrolléiert haten. Dat ass politesch eenzegaarteg fir Schweden. D'Verfassung seet, datt all ëffentlech Muecht a Schweden vun de Leit war awer muss an der Chamber ass den Haaptgrond Vertrieder d'Leit. An méi wéi 150 Joer, huet boer legal Ausschreiwung ginn. Obwuel unzeerkennen, datt et ausgesäit wéi wann eng grouss Majoritéit vun de Public boer Subventiounen als Recht gesäit dass de Riksbank weist huet kloer wien decidéiert.

Det finns även en annan uppsats som kan läsas på Riksbankens hemsida som heter 'Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?'. Den är också skriven av två anställda på Riksbanken. Den tidigare nämnde Segendorf och Thomas Jansson. Detta är inte lika viktig läsning eftersom uppsatsen är ensidigt inriktad på kostnader. Men en del viktigt finns att säga om den. Här tar man parti för kontokorten gentemot kontanterna genom att påstå att bankkort bör användas i större utsträckning för att minska kostnaderna. Det föreslås att "införa transparanta och kostnadsbaserade avgifter". Detta betyder i det här sammanhanget att med fina ord föreslå avgifter på kontantbetalningar. Riksbanken förordar helt öppet att prissätta betalningar till kontokortens fördel och propagerar för uttagsavgifter för uttagsautomater.

Sunda undersökningar visar att kontanter är billigare. Det har bland annat Säkerhetsbranschen visat. Logiskt skulle argumenteringen kunna stanna där. Men det är vikigt att visa på Riksbankens överspända jakt på den "optimala ekonomin". Man försöker visa med diagram och tabeller på ett tröskelvärde där man påstår att det lönar sig att använda kontokort. Man har på sina håll påstått att 70 kronor skulle vara gränsen där det lönar sig att använda kontokort. Riksbanken har också på annat håll påstått att detta gränsvärde för bankkort skulle ligga på 20 kronor medan motsvarande värde för kreditkort skulle vara 450 kronor.

Vläicht déi selwecht Method ze an der Politik benotzt? Jiddereen iwwer 500.000 crowns virun Steier Akommes soll Vote fir "Dick Diktator". Déi, déi iwwer dës Zomm verdéngen soll Vote fir "Sture Premier". "Dick Diktator" ass ëmmer eng schlecht Optioun, onofhängeg vun der Wirtschaft. Kontantlöshet ass ëmmer eng d 'Alternativ.

Et ass bewisen, dass souwuel boer a Kont-baséiert (liesen cashless) Subventiounen Wirtschaft vun Skala hunn. Am reng wirtschaftlech Konditiounen, do ass keen Asproch ze dass ufroen. Vill vun der Gemeng ass elo méi bëlleg mat méi Quantitéit. De Problem ass, dass duerch d'boer op d'Péng Barrière reduzéieren hir Wirtschaft vun Skala geläscht. Schwätzen iwwer d'Suen, déi deier an dësem Kontext ongerecht ass. Haten et Halschent boer schonn no Halschent cashless Subventiounen engem adäquate Verglach kéint gemaach goufen.

An anere Länner wéi Ungarn, wou et vill Suen benotzt ass wéi de Käschte vun der Moyenne Ausbezuele ass ass ganz niddereg. Et kann mat Autoen Verglach ginn. et wäert

eng vill méi héich Kilometerpunkten wann Dir fueren just 50 Mil mat engem Auto pro Joer, am Verglach mat 1000 Mil. Boer ass nach déi bëllegst. Mä et ass Politiker, Banken, Kreditkaart Firmen, Police, Geschäfter a villen gewéinlech verfouert Leit déi de boer gemaach hunn der Kompetitivitéit Fro äntwerten wéinst wat dës fir Kreditkaart Wuesstem feieren kombinéiert.

Dåvarande riksbankschefen Ingves framförde i andra sammanhang åsikten att alla betalningssätt borde bära sina egna kostnader. Det är lätt sagt när man har slaktat kontanthanteringen så att den förlorat sina stordriftsfördelar och andelen fasta kostnader därför ökat starkt. Han motiverade den nya privata avreglerade kontanthanteringen med att bankerna tidigare oskäligt utnyttjade den statliga kontanthanteringen bara i syftet att undvika räntekostnader över natten. Att bankerna i praktiken inte betalade för den service de erbjöds.

Et gi befog der Kritik awer ee kann nëmmen zwee Conclusiounen zéien. De private Banken waren héich responsabel déi de System op de Max benotzt. D'Riksbank huet net genuch iwwert d'Situatioun wéinst Inkompetenz, irresponsibility an Wahlcampagne. Alles weist kloer, dass all Zorte vu Banken (dorënner de Riksbank) géif d'boer reduzéieren. De private Banken CDTUB dann fréiere Staat duerch exzessiv Gebrauch vun boer Gestioun. Et ass e groussen Grond fir pochen, dass d'Suen net seng eege Käschten ass Droen. Et ass d'Schold 'Banken.

Finns det då något som tyder på att bankerna plötsligt skulle sluta utnyttja systemet på olika sätt vid kontantlösa alternativ. Nej inget alls. Det borde även Riksbanken förstå. Det tidigare oskäliga användandet av kontanthanteringen visar att man inte kan lita på att de privata bankerna tar sitt ansvar. Många pojkar växer upp och blir ansvarskännande vuxna män. Bankerna blir aldrig vuxna. De slutar aldrig att nalla ur kakburkarna.

I den tidigare nämnda uppsatsen påstås att en kortbetalning tar i genomsnitt 25 sekunder att genomföra medan en kontant dito tar 26 sekunder. Vad spelar den sekunden för roll? Vad är det för slags löjligt argument? Om handeln slutar tramsa med att prissätta en

Produit zu 995 amplaz lous schwedesch Krounen 1000 sou rett et vill Zäit op elo Sekonnen sou oerhärt wichteg. Déi grouss Zomm dauert méi laang am boer ze bezuelen ass natierlech eng Affaire natierlech als méi Rechnungen gezielt gin. Et ass gutt wann der vill net kleng Quantitéiten hunn wäert.

Dëst "verluer Sekonnen" ass sécherlech déi woue Argument kontantlöshet ech während der Aarbecht op der Buch begéint. Dëst ass enk vun der Ausso dann déi sechs Cents pro honnert verluer wéinst um fannen skimming. Gëtt et keng méi wéi ech Schonn als um wéi schlecht Argument hunn kontantlösheten? Wann eng Persoun hëlt sou d'theoretesch Verloscht vun 22 schwedesch Krounen all Dag vum Joer Suen via Geldautomaten eraus wéinst skimming. Zanter kontantlösheten ëm esou vill iwwert d'Lach päifen, ass et eng méi genee Resultat 21,90. Oh wéi wichteg et ass un "Päif ass de Chouer" an "Second wichtege Moment".

Loosst mech Dir amplaz soen iwwert d'Zäit, datt wierklech wichteg. No der Stockholm Restauratrice Bengt Sörås dauert et a sengem Industrie 35- 40 Sekonnen vun Kaart ze bezuelen als Ausbezuele zéng Sekonnen dauert. Et ass awer e groussen Ënnerscheed. D'Schlaangen wier no him e puer honnert Meter ginn, wann jiddereen vun Kaart bezuelen wier. Vill taverns an der wéi am grousse Stied akzeptéieren just boer.

De tidigare nämnda 22 (förlåt 21,90) kronorna ska jämföras med de genomsnittliga 8000 i ren vinst som bankerna skinnar oss på varje år per person eller de enorma summor de tjänar på kontokorten. Vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden så att vi fortfarande fick lönekuvert med kontanter i handen. Då skulle jag inte ens ha ett bankkonto utan ha allt "i madrassen". I detta nostalgiska önskescenario borde företagen göra likandant. Bara ha pengar i sitt eget kassaskåp. Kanske gömma pengarna under badkaret hos föräldrarna som Bert Karlsson gjorde för länge sedan. Resultatet av detta vore att det inte skulle finnas några banker.

Vilken underbar och befriande tanke. Efter denna psykologiskt undergörande utvikning går vi nu tillbaka till ämnet.

Wat mengs du duerch déi dräi zweet? Rush der Austausch komplett verwandelt? Loosst d'Personal op der counters an déi richteg lues schaffen an net zu Doud presséiert. Stop iwwer Sekonnen schwätzen. D'Propositioun eenheetlech Präisser ze Formatioun boer Zuelungsmëttel fir Update ass esou einfach wéi revolutionär. A Mëllech hätt zéng crowns gläichméisseg kascht an net 9,90. A hien huet misse vum Kopfhörer wäert 300 gläichméisseg kascht an net 295. Den Nodeel gutt ass, datt e puer wretches am commerce stierwen vun Schock wann esou eng radikal änneren ze fett sinn kann. Hoffen der ironesch Tonalitéit an den Text kloer war. Vläicht wann boer Subventiounen liichtfäerteg ofgeschloss der cashless puer Sekonnen just fir dass Grond.

Eng Saach dir oft mierken net ass, dass d'Entreprise eng legal Obligatioun huet e puer Saachen ze kontrolléieren wat Zoulag an Validitéit vun de Kaf vun Kreditkaart. Der Kaart gesäit fir Hologramm an logo iwwerpréift ginn. Client an d'Ënnerschrëft an d'Validitéit Period vun der Kaart ginn iwwerpréift. Wien et an der Praxis dës Kontrollen? Zousätzlech, vergewësseren all Identifikatioun. Boer ni verlaangt Identifikatioun a si bal onméiglech ze presentéieren.

Wann der legal néideg checkings zudéifst der Kreditkaart duerno Kaf verschwënnt, wou déi zweet als Flash an ersat duerch e puer Sekonnen vum Verloscht ze Kaarte Nodeel Kont. D'Gesetz verlaangt oft Saachen an Praxis net gefollegt. Awer nëmmen eng kleng Erhéijung vun Kontrollen géif Kreditkaart Akeef war vill méi lues wéi boer Akeef maachen.

Sedan påstås i uppsatsen att kontanter används i för hög utsträckning. Genom ett överspänt skrivande om tröskelvärden och tidsåtgång uppbackat av ett matematiskt diagram "bevisas" att så är fallet. Man går så långt som att säga att kostnaden avgörs helt av tiden det tar att betala. Beräkningarna är så hårddragna att de gränsar till det paranormala eller kvasireligiösa. Man kan inte tjata nog om att Säkerhetsbranschen bevisat att kontantbetalningar är billigast. Men låt oss som tankelek säga att Riksbanken har rätt. Att det är billigare att betala med kontokort över ett visst värde.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

Här föreslås också "diskret beteendepåverkan" (eng. nudging) till kontokortens fördel. Detta är inget annat än ren hjärntvätt. Ska sådant överhuvudtaget kunna föreslås i en så kallad demokrati? Ska svenskar hjärntvättas i något slags "kontokortsläger" likt som sker med allmän inställning till regimen i diktaturer? Sveriges befolknings påstådda rätt att styra kontantmängden i samhället är i praktiken inget annat än att låta sig hjärntvättas av Riksbanken.

Detta min käre riksbank har inget med egna val eller egna beslut att göra. Riksbanken berömmer sig av sina "träffsäkra prognoser". De bör inte ens kallas prognoser eftersom allt bygger på att Riksbanken och dess kontantlösa gelikar med järnhand styr utvecklingen i kontantlös riktning. Det är meningslöst att göra "prognoser" som uppnåtts genom ren manipulation av befolkningen. Dessa två uppsatser var droppen. Härmed förklarar jag officiellt svensk demokrati för varande död. I Riksbankens diktatur ska medborgarna tydligen veta sin plats.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Niklas
tisdag, 15 oktober 2019 00:01

Mycket bra skrivet Holger Nilsson det är mycket som är underligt när det gäller kontant hanteringen tiden visar klart och tydligt vart vi är på väg och att vi snart är framme.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

måndag 9 december 2019 00:15
Be för min ekonomi! Att jag ska ha råd att köpa julklappar m.m. Och ändå ha råd att betala alla räkningar och skulder den här månaden! Jag behöver få in många tusen till på kontot för att det ska gå!

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp