Surfar nu: 512 www.apg29.nu


Mary Baxter vet vad Helvetet är efter 30 besök

Läsarmejl av Nils 

Uppdraget hon fick av Jesus Kristus var att varna människorna och skriva en bok. Det var en lång ensam process. Boken blev färdig 1983, och har tryckts på närmare 90 språk.

I Mars 1976 medan jag bad i mitt hem, fick jag besök av Herren Jesus Kristus. Jag hade bett i anden i flera dagar när jag helt plötsligt upplevde Guds närvaro. Ett briljant ljus strålade i rummet där jag bad och en ljuvlig och underbar känsla kom över mig.

Sedan började Herren tala till mig. Han sade: "Jag är Jesus Kristus din Herre och Jag vill ge dig uppenbarelse till att förbereda de heliga för min återkomst och till att föra många till rättfärdighet.Mörkrets makter är verkliga och Min dom är sann. Mitt barn jag vill föra dig till helvetet genom Min Ande och vill visa dig många saker som jag vill världen skall veta."

"Jag kommer att uppenbara mig för dig många gånger, jag kommer att ta din ande ut ur din kropp och kommer verkligen att ta dig med till helvetet. Jag vill att du skriver en bok och berättar om visionen och allt det jag visar för dig."

"Se mitt barn, sade Jesus.Jag skall genom Min Ande föra dig till helvetet så du kan skriva om dess verklighet, till att berätta för hela Jorden att helvetet är verkligt och till att föra de förlorade ut ur mörker, in i evangeli ljus i Jesus Kristus."

På en gång togs min ande ut ur min kropp, och med Jesus for vi ut ur mitt rum och upp i skyn. Jag var medveten om att det som hände mig, och såg min man och barn där de sov i vårt hem. Det var som jag hade dött och min kropp lämnades kvar i min säng medan min ande for med Jesus genom taket. Snart var vi högt uppe i skyarna.

Jag såg på Jesus, Han var full av härlighet och makt och Han utstrålade frid. Från Jordens centrum och till flera platser runt om sköt trattformade tunnlar ut, för att dra sig tillbaka. De stack upp överallt från Jorden."Vad är det?" frågade jag Jesus när vi kom nära en av dem. "Det är ingångar till helvetet" sade Han."Vi kommer att fara in i helvetet genom en av dem."

På en gång for vi in genom en av tunnlarna, ett djupt mörker omslöt oss, och med mörkret en sådan hemsk lukt att jag höll på att tappa andan. Jag hade alla mina sinnen, jag kunde höra, se, lukta och känna och även uppleva all ondska som fanns där. Mina sinnen var till och med känsligare här, stanken och smutsen gjorde mig nästan sjuk.

Luften fylldes av skrik när vi kom till tunnelns slut, jag kunde känna fruktan, död, synd runt mig. Den hemskaste lukt jag någonsin upplevt fyllde luften, lukten av ruttet kött från alla håll. Aldrig på jorden har jag känt sådan ondska eller hört sådana rop av förtvivlan.

Jag blev chockad när jag upptäckte att det var en stor orm som slingrade sig framför oss. När jag tittade mera, såg jag att det fanns liknande ormar som slingrade överallt. Jesus sade att vi snart kommer till helvetets vänstra ben.

"Det du kommer att få se är en varning.Boken du skriver kommer att rädda många själar från helvetet. Det du ser är verkligt, frukta inte för jag kommer att vara med dig." Till sist var Herren Jesus och jag på botten av tunneln.Vi gick in i helvetet, och jag skall försöka med bästa förmåga att återge det jag såg i den ordning som Gud gav det till mig.

Jag upplevde något som jag inte kan återge i ord: det var alldeles för hemskt att beskriva. Man kunde känna den frukta som fanns i helvetet, och jag visste att om jag inte varit med Jesus så hade jag inte kommit tillbaka.

Låt mig varna dig, gå aldrig till den platsen, det är en avskyvärd plats med plåga, en olidlig smärta och en evig sorg. Din själ kommer att leva för alltid, själarna lever för alltid.Det är ditt verkliga jag och din själ kommer att gå antingen till himlen eller till helvetet.

Till er som tror att helvetet är här på Jorden, visst har ni rätt! Helvetet är i Jordens centrum och där finns själar som plågas dag och natt.Det finns inga festar i helvete, ingen kärlek, inget medlidande, ingen vila, bara en plats där det bara finns sorg långt utöver din förmåga att tro.

Jesus sade: "I helvetets vänstra ben finns många gropar.Det du kommer att få se kommer du alltid att minnas. Världen måste känna till om helvetets verklighet.Många syndare och även Mitt folk tror inte att helvetet är verkligt. Du har blivit utvald av Mig till att uppenbara dessa sanningar för dem.Allt det Jag kommer att visa dig om helvetet och allt annat Jag kommer att visa dig är sanning."

Jesus hade visat sig för mig som ett starkt ljus, starkare än solen.Konturen av en man fanns i ljuset. Han talade till mig igen, "Barn, när Jag talar, har Fadern talat.Fadern och Jag är ett. Kom ihåg att älska över allt annat och att förlåta varandra.Kom nu, följ mig."

Som jag sagt tidigare hade jag alla mina känslor i helvetet, de som är i helvetet har kvar sina känslor. Jag tittade på min kropp.För första gången upptäckte jag att jag var i en andlig skepnad, den var en kopia av mig själv.

Jesus och jag for från tunneln till en stig med stora områden på dess sidor. Det fanns eldgropar överallt så långt ögat såg, ungefär 1, 2 m vida och 0, 9 m djupa och skålformade. Jag stod vid sidan av Jesus och tittade på en av groparna.Svavel fanns i väggarna, det var glödgande som kol i en brasa.

Mitt i gropen fanns en förlorad själ som dött och kommet till helvetet. Elden började i gropens botten och fortsatte uppåt och omslöt själen i lågor. Om en stund dog elden ner till att bara glöda för att sedan med ett sprakande åter blossa upp, och svepa över den plågade själen i gropen.

Jag tittade och såg den förlorade själen i gropen instängd i ett skelett. "Min Herre, " ropade jag vid åsynen av detta, "Kan du inte släppa ut dem?" Så hemskt var detta! Jag tänkte detta kunde vara jag.Jag hörde ett rop från den första gropen, och såg en själ som ropade"Jesus ha nåd!"

"O Herre", sade jag.Det var en kvinnas röst.Jag ville ta henne ut ur elden, att se henne där krossade mitt hjärta. Kvinnan i ett skelett med en smutsig dimma på insidan talade med Jesus, jag var chockerad när jag lyssnade till henne. Förruttnat kött hängde i slamsor från hennes ben, allteftersom det brann lossnade köttet och förr på botten i gropen. Där hennes ögon varit fanns nu bara tomma hålor.Hon hade inget hår.

Djupt från hennes insida hördes ett desperat rop och jämrande, "Herre, Herre, jag vill ut härifrån!" Hon sträckte sig mot Jesus. Jag tittade på Jesus, hans ansikte uttryckte en sådan sorg.

Han sade till mig, "Mitt barn, du är med mig för att låta världen veta att syndens lön är döden och att helvetet är verkligt. Jag tittade på kvinnan igen, maskar kröp ut ur benen i hennes skelett, de skadades inte av elden. Jesus sade, "Hon vet och känner maskarna på insidan."

"Gud ha förbarmande!" Jag ropade när elden nådde sin kulmen och den hemska processen började på nytt. Högljudda rop och snyftande skakade kvinnosjälen.Det fanns ingen väg ut! Ropet från de levande död, blandat med jämmer och ohyggliga skrik nådde mina öron från alla håll.


Nils

Läsarmejl

Tack för att du läser Apg29. DELA gärna till dina vänner. Du kan också stödja Apg29 genom att sätta in en valfri GÅVA på BANKKONTO 8169-5,303 725 382-4. På internetbanken går det att ställa in så att du automatiskt ger en summa varje månad. Men om du hellre vill kan du SWISHA in en frivillig summa på 070 935 66 96. Tack.


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades tisdag 23 maj 2017 13:43 | #läsarmejl #nils #helvetet #mary baxter #uppenbarelse | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

42 kommentarer

Katrina 23/5-2017, 16:42

Jag undrar varifrån kommer pre-trib-läran, ifrån.....

Svara


Leif Boman 23/5-2017, 17:05

Svar till Katrina.
(1 Tess 4:13‭-‬18) Bröder, vi vill att ni ska veta hur det blir med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått, så ska Gud på samma sätt genom Jesus föra fram de insomnade tillsammans med honom. Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst ska alls inte komma före de insomnade. När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.

Det här är största anledningen till Pre-tribtanken.

Jesu frid...

Svara


Tobias 23/5-2017, 17:19

Jag läste Baxters vision strax efter bussolyckan för 8-9 år sedan som fick mig att ta Gud på allvar och började söka sanningen om vad människan går. Efter jag läst den var jag livrädd och levt trots att jag tror på Jesus som Messias och Guds son i ständig skräck för att komma till helvetet och än värre i förtvivlan över våra icketroende anhöriga som med största säkerhet är på väg dit. Min oro beror på att jag inte vet om min tro på Jesus är sann frälsande tro eller bara ett accepterande av sanningen i huvudet. Sedan bidrar att jag inte ser någon helgelse i mitt liv som bibeln säger att de sant troende kristna ska leva i - men jag kanske har för höga krav. Då jag uppfattat det så att så länge det förekommer någon syndig tanke, ord eller handling och så länge jag brotta med syndiga begär och inte vinner seger över dem lever jag inte i helgelse och kan inte vara frälst.

Svara


Tobias 23/5-2017, 17:19

Jag läste Baxters vision strax efter bussolyckan för 8-9 år sedan som fick mig att ta Gud på allvar och började söka sanningen om vad människan går. Efter jag läst den var jag livrädd och levt trots att jag tror på Jesus som Messias och Guds son i ständig skräck för att komma till helvetet och än värre i förtvivlan över våra icketroende anhöriga som med största säkerhet är på väg dit. Min oro beror på att jag inte vet om min tro på Jesus är sann frälsande tro eller bara ett accepterande av sanningen i huvudet. Sedan bidrar att jag inte ser någon helgelse i mitt liv som bibeln säger att de sant troende kristna ska leva i - men jag kanske har för höga krav. Då jag uppfattat det så att så länge det förekommer någon syndig tanke, ord eller handling och så länge jag brotta med syndiga begär och inte vinner seger över dem lever jag inte i helgelse och kan inte vara frälst.

Svara


Tobias 23/5-2017, 17:19

Jag läste Baxters vision strax efter bussolyckan för 8-9 år sedan som fick mig att ta Gud på allvar och började söka sanningen om vad människan går. Efter jag läst den var jag livrädd och levt trots att jag tror på Jesus som Messias och Guds son i ständig skräck för att komma till helvetet och än värre i förtvivlan över våra icketroende anhöriga som med största säkerhet är på väg dit. Min oro beror på att jag inte vet om min tro på Jesus är sann frälsande tro eller bara ett accepterande av sanningen i huvudet. Sedan bidrar att jag inte ser någon helgelse i mitt liv som bibeln säger att de sant troende kristna ska leva i - men jag kanske har för höga krav. Då jag uppfattat det så att så länge det förekommer någon syndig tanke, ord eller handling och så länge jag brotta med syndiga begär och inte vinner seger över dem lever jag inte i helgelse och kan inte vara frälst.

Svara


nils 23/5-2017, 18:04

Svar till Tobias . Kära Tobias,när du på allvar tog Gud på allvar,har även Gud tagit dig på allvar.
Att du känner oro för dina anhöriga vittnar om att du har en frälsande tro.
Låt Ej fiendens så in tvivel i ditt hjärta,då han vill taga dig tillbaka.
Det pågår en strid mot fienden,men även mot vårt eget kött..
Som en omvänd hedning uttryckte det på en fråga efter sin omvändelse,"Det är som två hundar som strider mot varandra,en svart och en vit."Vem vinner då,undrade de?
"Den som jag matar vinner,"svarade han.
Likaså vinner vår Tro,om vi matar den med Guds Ord och Bönerna!
När det gäller helgelsen,så är också den ett verk av Jesus,genom ordet och D.H.Ande.
Här måste du sluta att se på dig själv och dina tankar.Det kommer hela livet att finnas syndiga tankar,men som M.Luther sa;"Du kan ej hindra en fågel att flyga över ditt huvud,men du kan hindra fågeln att bygga bo i ditt huvud."
Tack för dina ärliga frågor,Herren sade"Den som kommer till mig,honom skall Jag sannerligen icke kasta ut," Joh.6:37 MVH/nils

Svara


Daniel Eriksson 23/5-2017, 20:17

Läs gärna kritik mot Mary Baxter på http://www.near-death.com/science/articles/critique-of-mary-baxters-nde.html

Svara


Daniel Eriksson 23/5-2017, 20:18

Efter jag läst den var jag livrädd och levt trots att jag tror på Jesus som Messias och Guds son i ständig skräck för att komma till helvetet

Precis det fienden vill åstadkomma med falska budskap som det som Baxter fick. Att vår Gudsfruktan ska vändas till ren fruktan.

Svara


Daniel Eriksson 23/5-2017, 20:20

Men jag är inte förvånad över att Nils ännu en gång kommer dragandes med falska förkunnares budskap.

Svara


Annelie Bäcklund 23/5-2017, 20:22

Käre Tobias

Vill rekommendera undervisning av Barbro Erling på hemsidan efraim.se

Hon går igenom alla breven i NT och har en djup gemenskap med HERREN.

Var välsignad !

/ A

Svara


Astro 23/5-2017, 20:28

Vad hade dessa arma människor i "jordens centrum" gjort för synd? Borde vara Dr Mengele, Hitler och en massa styckmördare.?..Kan mycket väl tänka mej att det motsvarar upplevelsen av den plåga hos dem som de gjort illa!

Svara


nils 23/5-2017, 22:30

Svar till Daniel Eriksson. Syftet med Baxters besök var att Herren Jesus ville Varna människorna,och visa att Helvetet verkligen existerar,vilket Ej heller alla "Troende" tror.
Det som drev Jesus till denna drastiska uppenbarelse var att Han älskar människan så högt.
Flera gånger i helvetet fick Mary se hur Jesus grät men ändå inte kunde ändra på de förlorades situation och dom.
En falsk profet hotar människor,medan en sann profet Varnar människor!
Idag talar man Ej om helvetet i kyrkor och kapell,vilket Jesus gjorde 10 ggr.mer än Han talade om himlen.
De flesta varningarna i N.T. om helvetet,gehenna och att förgås talade Jesus till oss Troende,speciellt i Matt.evangelium redan i bergspredikan.
Att uppleva bedrövelse när man möter Sanningen är Guds Nåd,och en helt normal andlig reaktion vars syfte är att leda till omvändelse och bättring.
"Ty den bedrövelse som är efter Guds sinne,kommer åstad en bättring,som leder till frälsning och som man icke ångrar:men världens bedrövelse kommer åstad död."
2 Kor.7:10.
En rätt Gudsfruktan är en vördnadsfull fruktan inför Gud,som föds ur en hjärtats bedrövelse.
Det tar sin tid att komma igenom den trånga porten,vilket många nog ej förstår,trots medlemsskap i församlingar,tyvärr!
En utslätad nådesförkunnelse utan Omvändelsekrav bedrager okunniga själar,som då riskerar att gå förlorade.

Svara


nils 23/5-2017, 22:39

Svar till Astro. "Men de fega och de otrogna och de som gjort vad styggeligt är,och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skall få sin del i den sjö,som brinner med eld och svavel;Detta är den andra döden." Upp.21:8

Svara


Peter Wallgren 23/5-2017, 22:53

Svar till Tobias .

Jag tror inte att Baxters visioner var från Herren. Undrar om hon ställde den fråga som 1 Joh 4:1ff uppmanar oss att ställa: "Bekänner du Jesus Kristus som Herre och sann människa?". Jag vet vad denna fråga kan avslöja när man kräver ett svar. En vän till mig som plågades av anklagelser som en viss "Jesus" gav honom, vågade först inte ställa frågan, men gjorde det efter viss övertalning av mig. Först fick han ett undvikande svar: "Vi behöver inte bekänna, för vi är från Gud". Jag envisades med att han skulle kräva ett rakt svar. Nästa gång han ställde frågan fick han svaret: "Dra åt helvete!". Då först förstod han att han hade blivit lurad. En annan bok som mycket liknar Baxters är "Heaven is so real" av Choo Thomas. En syster i Herren ville att vi skulle översätta den. Den skildrar helvetet på samma sätt som i Baxters visioner. Jag blev dock misstänksam, när jag läste hur denne påstådde Jesus som uppenbarade sig för henne omväxlande smickrade respektive hotade författarinnan. Så gör en psykopat (djävulen), men det är främmande för Jesus karaktär. Författarinnan har avslöjat sig genom att bilda en sekt på "Herrens" befallning. Du kanske ska läsa "Tidens fullbordan", där vi går igenom vad Bibeln lär i helvetesfrågan utifrån grundtexten.

Svara


Astro 23/5-2017, 23:18

Svar till nils.

Jo det kan jag inte säga emot .!(i den kategorin hamnar väl de jag räknade upp)

Det är trotts allt Gud som avgör och inte vi!

Svara


Britt 23/5-2017, 23:20

Vi skall inte ägna oss åt dessa berättelser där människor talar om att dom har besökt himmelen och Helvetet och berättar hur det är där! (vem får dom detta av)??

Läs Bibeln!! "Ingen kan tala om hur det är i himmelen eller att han varit i himmelen enbart Jesus. Ty ingen har stigit upp till himmelen utom Han som kom ner från himmelen Människosonen som är i himmelen" Joh.

Sen har vi Paulus som inte vet om han var i kroppen eller utanför kroppen när han blev uppryckt till Paradiset där han hörde ord som INGEN människa KAN uttala eller FÅR uttala!! Paulus var Trogen Gud då han fick tillsägelse att inte tala om detta, vilket han inte gjorde! Kor.

Sen har vi Johannes i Uppenbarelseboken som fick syner av Gud om vad som kommer hända i den sista tiden till en "varning" för oss!!

Guds Frid!! / Britt

Svara


Tobias 24/5-2017, 03:38

Svar till Nils men även alla ni andra. Läs artikeln. Den är väldigt lång men det var nödvändigt för att förklara min situation.

Det är sant att vi måste förkunna om att de som inte tror på Jesus går evigt förlorade men förkunnelsen får inte stanna där utan måste balanseras av evangelium om Guds nåd genom Jesus Kristus annars leder det lätt till förtvivlan. Lagen ensam kan aldrig leda till omvändelse - utan evangeliet försänker den bara människan i förtvivlan och ångest. Jag läste i boken Helvetets historia om en förkunnare som förkunnade helvetets verklighet för invånarna på en ö men väntade med att förkunna evangeliet om att Gud tagit vårt straff. Öborna begick självmord i förtvivlan över vad de hörde.

Lagens hot kan blott förskräcka, Skilt från evangeli tröst! Nåden ensam rätt kan väcka, Syndasorg i stenhårt bröst.

Anledningen till att jag betvivlar min frälsning när jag ser synden inom mig är bibelns egna ord men också en artikel från hemsidan Brunstad.org vilket poängterar det kristna livet.

Skriften säger ju

Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män. 1 Kor 6
Otukt och annan orenhet eller själviskhet får det inte ens vara tal om bland er, det anstår inte de heliga. Inte heller oanständigt och tanklöst eller lättsinnigt tal – sådant passar sig inte – utan bara tacksägelse till Gud. Ni vet ju mycket väl att ingen kan få del i Kristi och Guds rike om han är otuktig eller oren eller självisk, alltså avgudadyrkare. Låt ingen lura er med tomma ord, det är sådant som drar Guds vrede över olydnadens människor. Ha därför ingenting med dem att göra. Ef 5
Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi. Sådant framkallar Guds vrede, och det fyllde även er tillvaro när ni levde mitt uppe i det. Men nu måste också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska, oförskämdhet och alla skändligheter som kommer ur er mun. Kol 3
Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen. Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike. Gal 6
Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. 1 John 4
Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har aldrig sett honom och känner honom inte. Mina barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom Kristus är rättfärdig. Den som syndar är djävulens barn, ty djävulen har syndat ända från början. Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk. Den som är född av Gud syndar inte, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda eftersom han är född av Gud. Så blir det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens: den som handlar orättfärdigt tillhör inte Gud, ej heller den som inte älskar sin broder. 1 John
Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar våra bröder. Den som inte älskar är kvar i döden. Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare bär evigt liv inom sig. Genom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för bröderna. Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? 1 John.

Egenskaper hos en kristen

En kristens relationer - Namnet «kristen» gavs först till lärjungarna (Apg. 11:26). En kristen är med andra ord en lärjunge. Villkoren för att vara en lärjunge beskrivs tydligt i Lukasevangeliet 14:26-27 och 33: «Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.» Vårt förhållande till våra föräldrar, partner, barn, ägodelar och framtid måste alltid stå i förhållande till det som Kristus lär oss.

En kristen – en fri människa - Det är ett stort missförstånd att tro att det att vara kristen är det samma som att vara en «förlåten syndare», något som tyder på att man fortfarande är bunden till att leva i synd. En kristen har ett rent samvete. Man har fått ordning på sitt liv och alla ens gärningar ligger i ljuset. Alla ens synder är förlåtna. Man har sin grund i Gud och har fått sitt liv på klippan, som är Kristus. Man är bergfast.

En kristen – går inte bara på möten - Att vara kristen innebär inte att man är en religiös «mötesgångare»; en som går på kristna möten istället för att gå till platser med världslig underhållning, men utöver detta är som vilken annan person som helst. Långt ifrån! En kristen är en person som har fått sitt liv i fullkomlig harmoni med Guds ord och vilja. Man är rättfärdig där andra är orättfärdiga. Man har tålamod där andra är otåliga. Man är flitig där andra är lata och noggrann där andra slarvar. Man talar sanning där andra smickrar, hycklar och ljuger. Man är saktmodig, långmodig och tyst där andra är upproriska och våldsamma osv. 1. Pet 1:15.

En kristen – osjälvisk - Att vara kristen innebär att man är helt osjälvisk. Det betyder att man börjar att tänka på andras behov så som Gud manar en i ens hjärta. Man tänker på det som är gott och praktiskt för andra och som är nyttigt för dem. Då kommer man att, efter egen förmåga, hjälpa dem att uppnå det som är gott. Kristendom är synonymt med att tjäna och ge. Att ge allt man har, både andligt och jordiskt. Detta är kärlekens väsen. Rom. 15:2 och 7.

En kristen – fri från tidsanden - En kristen är en person som inte låter sig påverkas av tidsanden. En stor mängd människor i världen lever i synd. De följer sina egna lustar och begär och få anser detta vara fel. Det är en ande som driver dem och som kallas «tidsanden». Det är särskilt svårt att stå emot denna ande. Det som är «inne» representerar denna ande. En ogudlig person kan jämföras med en livlös marionettdocka. Så fort en eller annan kraft drar i snörena måste man hoppa och dansa, vare sig man vill eller inte. En kristen däremot har Kristus som sin enda herre och mästare. Då lyder man inga andra krafter och följer inte det som är inne eller tidsanden, oavsett om alla andra gör det.

En kristen – att vara rättfärdig - Att vara kristen betyder att man är rättfärdig i allt. Om man har stulit något eller varit orättfärdig på andra sätt, ställer man allt till rätta så fort man har blivit kristen. Om man är skyldig pengar, gör man allt man kan för att betala tillbaka. Det finns ingen väg runt. I detta sammanhang hjäper det inte att påberopa sig Jesu försoningsverk. Om man inte gör det som är rätt är man inte en kristen överhuvudtaget och kommer inte in i himmelriket. «... var och en som gör det som är rätt är född av honom.» 1. Joh 2:29. På grund av ens ständigt ökande seger över sina lustar och begär, börjar man som kristen uppleva fullkomlig vila i hjärta och sinne. Allteftersom ens liv renas med hjälp från ens frälsare, blir man mer och mer oklanderlig och obefläckad. Ingen kan längre peka på utbrott av synd som t ex vredesutbrott, irritation eller någon annan form av orättfärdighet. Allteftersom man som kristen värdesätter den helige Andes kraft i ens liv, blir man helt naturligt starkare och starkare i denna ande. Som kristen tål man prövningar, lidande, gott rykte, dåligt rykte. Detta kan man göra för att man är säker på att man tjänar en trofast herre. Det som förut var omöjligt för en, kan man nu besegra. Detta märker de tydligt som själva längtar efter seger.

Hur kan jag vara frälst när själviskheten fortfarande finns i min natur och jag inte älskar de näste jag inte har någon relation till. Tar både åt mig av löftena och domsbudskapen, mest domsbudskapen vilket får mig att glömma löftena. Tänker alltid det gäller mig och det är bara när det gäller domsorden i bibeln. Så fort jag hör/läser domsbudskap från dagens förkunnare över vår tid och vårt land drabbas jag av yttersta missmod, förtvivlan och hopplöshet och blir bara mer och mer nedstämd. Jag vägrar lura mig själv att jag är frälst om jag inte är det, är livrädd för att lura in mig i falsk frälsningsvishet det vore värre än den uppgivenhet jag nu känner. Antingen omvänder jag mig från allt - om jag bara visste hur - eller så lever jag ogudaktigt och får finna mig att gå förlorad. Jag är väl medveten om att jag kan lura mig själv. Därför har min bön framför alla andra blivet den från bibeln att Gud ska pröva mig, visa mig om jag är ute på olycksväg och leda mig rätt. Han är än så länge tyst som urberget. Hur ska jag ta detta. Ska jag tro att hans tystnad innebär att jag är på den rätta vägen eller ska jag ta det som om jag inte är frälst trots att jag tror - Gud lyssnar ju inte på syndare enligt johannesevangeliet 9.31 (hur kan han då höra när vi ber honom om förlåtelse eller vill bekänna våra synder) - och verkligen är ute på fel väg. Detta är min största skräck - att lura mig vara frälst och född på nytt trots att jag inte är det. Det enda jag vet säkert när det gäller mitt förhållande med Jesus är att jag tror på honom. Men jag vet inte om det är en tro som bara sitter i huvudet eller om det även är mitt hjärtas tro - alltså om den är den frälsande tron. Sålunda min värsta mardröm att vakna på uppståndelsen dag och få höra orden Jag har aldrig känt dig, bort härifrån du orättens hantlangare och därefter Gå bort från mig du förbannade till den eviga elden som väntar Djävulen och hans änglar. Detta skrämmer mig - Vem kan man lita på. Bibeln är förstås högsta vägledare, men hur göra i frågor som den varken säger klart nej eller klart ja till. Eller där man inte förstår hur man ska tillämpa det man läst. Om man litar på fel person för att få hjälp med de bibelställen man inte förstår och de antingen av okunskap eller illvilja leder en fel till att tro på villolära - går man förlorad då. Hur ska man veta när två parter hävdar att min tolkning av skriften är den rätta. Litar jag i okunskap på fel part blir resultatet katastrofalt enligt detta synsätt.

Detta har lett till flera oroliga funderingar och frågor

1 Hur omvänder jag mig från själviskhet, kärlekslöshet och min obarmhärtighet mot de fattiga. Kan ge men det sker då därför jag tycker jag måste av rädsla, olust och tvång. Jag äter för mycket och vet inte hur jag ska sluta då jag tycker om mat och inte vet vad gränsen går för det lämpliga. Vet inte hur det ska bli en förändring annat än om Gud mirakolöst avlägsnar dessa synder från mitt innersta. Vad är den trånga porten och smala vägen - olika kristna inriktningar säger här olika. Hur ska man kunna kämpa för att ta sig in genom den trånga porten när man inte vet vad det innebär. Hur ska jag veta vilken tolkning om vad det är som är rätt.

2 Hur tar man emot Jesus rent praktiskt. Vet att jag tror på honom som Messias och att Gud uppväckt honom från de döda men inte säker på om jag tagit emot honom då det finns så många olika föreställningar om hur det går till. Den lutherska inriktningen menar att det bara är genom tron vilket upptänds genom predikan och att människan inte är förmågan att avgöra sig för Gud medans många väckelseinspererande frikyrkor betonar människans förmåga att samverka med Gud i frälsningen då det är upp till individen att "avgöra sig för Gud", säga sitt ja och ge honom sitt hjärta. Många reformerta väckelserörelser betonar också att frälsningen innebär en personlig upplevelse av Guds kärlek och syndernas förlåtelse. Hur ska man veta vem som har rätt.

3 Vet inte vad som gäller när det gäller vad om är synd eller inte. Det som bibeln tydligt säger är synd är givetvis synd. Men hur är det med sysselsättningar bibeln vare sig tydligt förbjuder eller uppmuntrar till. Och hur är det med saker som kan leda till synd men inte är synd i sig eller där bruket är rätt och gott men missbruket synd.

-Vad är avgudadyrkan i vår tid. Vi faller ju inte längre ned för trä-och stenavbilder eller dyrkar månen och solen som våra förfäder här uppe i norden gjorde på Biblisk tid. När blir kärlek, beundran och tillit för någon/något till avgudadyrkan. Och vad kan utvecklas till avgudadyrkan. Om det är att älska något mer än Gud kan man ju till och med börja avguda sina egna barn, hustru etc. Vad ska man göra då. Vad menas i praktiken med att sätta Gud först och att först söka hans rike och hans rättfärdighet. För egen del blir allt avgudadyrkan eftersom jag bara fruktar Gud, men har svårt att älska honom då jag enbart uppfattar honom som den stränge domaren.

-Hur ska vi se på aktiviteter och förströelser som inte är kristna, men inte heller direkt ogudaktiga. Kan en kristen syssla med sånt som att läsa skönlitteratur som beskriver världen som den är med alla människans fel och brister, se på film och spela spel, studera historia (Mitt stora intresse), hålla på med husdjur, bada, åka på semester, äta och dricka gott. Avgrundslik skillnad mellan att utöva våld/magi och att lyssna till berättelser om dylikt. Det kan inte likställas då det är två helt olika saker. Det ena är att handla ont, det andra att läsa om folk som handlar ont. Ska vi sluta läsa om detta måste vi ju upphöra med att läsa nyheter, historieskildringar och till sist även Bibeln - gamla testamentet innehåller många krig. När det gäller sagor om magi ska jag erkänna att jag läst många sådana berättelser i fantasyböcker men också i form av folksagor i min ungdom - så många att jag blivet föreställningsskadad. De många folksagor jag läst har resulterat i att jag inte tror att det existerar något sådant som magi. Det har blivet en spärr som så fort jag hör talas om varningar för ockultism eller om folk som sysslar med det så säger sinnet genast: sådant finns inte, det tillhör enbart sagovärlden - de som påstår sig syssla med sådant är bara bedragare. Jag menar att den spärren är lika effektiv som förbudet att syssla med dylikt. Eftersom jag inte tror på att magi existerar kommer jag aldrig heller försöka mig på det. Och ju mer jag läser om destu mer skeptisk/förnekande blir jag mot dess existens. När det gäller den onda andevärlden i övrigt så accepterar jag dess existens enbart på grund av att Jesus i sitt ord bekräftat den och jag tror på Jesus, men det är bara teoretiskt. Jag har aldrig upplevt den och det förnuftsbaserande delen av mig vägrar erkänna dess existens och låtsas inte om den vilket ger svårigheter med att lyda Jesus om att driva ut andar - då jag inte låtsas om dem. Ursprunget till böcker, film och spel har alltid funnits trots att det inte förekom vare sig spel eller film under antiken förutom teatern - felet med den var att pjäserna var högst omoraliska, konstformen i sig kan aldrig vara ond bara innehållet. Jag har själv spelat skolteater under min gymnasieutbildning utan omoraliska inslag. Böcker fanns men inte så många i omlopp då de skrevs för hand. Istället avnjöt man något som är kärnan i både böcker, film och spel - muntliga berättelser om forntida händelser, krig och bragder. Människan har alltid tyckt om berättelser och det är det som gör att vi facineras av böcker, film och spel då dessas kärna är just berättelsen/intrigen. Skillnaden är bara att idag kan vi visulera sådant som man förr bara kunde berätta om. Jag är rätt säker på att både Jesus och hans lärljungar i sin ungdom fick höra berättelser både om Uttåget ur Egypten, erövringen av Kaanan, domartiden, David och Salemos ärorika regeringstider och det delade rikenas öden, krig och fall.

-Är det synd att se på film upplagd på nätet på Youtube och andra streamingsajter. Har sett kristna hemsidor som har upplagd kristen film från andra sidor som youtube och tänker om de kan lägga in film på deras hemsidor från nätet så kan det inte vara fel att se på film via nätet.

-Är det synd med onani och sexuella fantasier. Vad hittar man den tydliga befallningen att onani är förbjudet i Bibeln. Att vi inte ska se på verkliga kvinnor med begär står det ju tydligt då Jesus säger att den som ser på en kvinna med åtrå redan har begått äktenskapsbrott med henne, men vad står det totala förbudet mot onani eller sexuella fantasier om uppdiktade personer. Hur kan man begå äktenskapsbrott med en uppdiktad ickeverklig kvinna i fantasin - sådana kan ju inte ingå äktenskap utan är ett fantasifoster. Och hur ska jag veta att de som fördömer onani har rätt när de olika kristna kyrkorikningarna har olika tolkningar. De traditionella kyrkorna som katolska och ortodoxa kyrkan fördömer onani, även protestantismens fäder som Luther och Calvin, men idag lär vissa lutherska kyrkor att det inte är synd då de håller sig strikt till Bibelordet och menar att står det inte ett direkt förbud mot något så är det inte synd. Hur ska jag veta vem som har rätt. Litar jag på fel källa kan det ju få katastrofala följder.

Är onani en synd? - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/index.php?artid=1334

Sexuella synder och onani - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/?artid=14331

Är onani synd? - Jesussidan.com

http://www.jesussidan.com/undervisning/onani.php

-Hur är det med givandet till de behövande. Jag har läst om folk som hävdar att folk som inte är frikostiga går till helvetet. Andra menar att det är frivilligt och att det är fel att ge om man inte vill det utan bara gör det av olust och tvång. Jag har läst om en pastor som sagt att man inte ska ge till tiggare för det håller dem kvar i tiggeri - vilket jag kan hålla med om då de behöver arbete och inte dagliga allmosor. Är det rätt att ge om man inte vill det, av olust eller tvång. Är bered att att ge om Jesus kräver det, han är Herre och isåfall för jag sätta mig över min ovilja men det som hindrar och oroar mig är att jag vet att det är genom olust eller tvång som jag ger. Så bör jag göra det. Och om vi ger. Vem ska jag ge till, hur mycket och hur. Jag har bett Gud lägga det på mitt hjärta vem, och hur mycket. Jag behöver klara besked.

Ananias och Safiras synd - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/index.php?artid=14586

Jag har också undrat över om vi inte hjälper mer om vi köper vår medmänniskas tjänster och varor. Jag har ofta undrat hur de människor tänker som säger att vi bör ge bort det vi inte strikt behöver för vårt uppehälle. Hur ska det då gå för dem som livnär sig på överflödsjobb, sådana som säljer varor och tjänster som vi inte behöver men önskar oss. De som jobbar inom turism, kondetori och godisbranchen, smyckes och sminktillverkning - är dessa onda och onödiga yrken. Det finns en berättelse från reformationstiden om förbud mot smycken och guldsmedernas kloka gensvar. Läs den gärna. Världen kan tacka den stränge protestantiske reformatorn Jean Calvin för de fina schweiziska urverken. År 1542 bosatte Jean Calvin sig i Geneve i Schweiz, där han blev ledare för församlingen och stadens styre. Jean Calvin ansåg att Gud på förhand hade bestämt vilka människor som skulle till paradiset, och vilka som skulle plågas i helvetet i evighet. Detta kunde inga ritualer eller sakrament ändra på. Jean Calvin styrde Geneve med järnhand och kontrollerade de enskilda medborgarnas liv. Om de till exempel inte lydde de tio budorden straffades de. Reglementet slog inte bara fast var och hur ofta folk skulle be och gå i kyrkan – det styrde också över vardagen. Enligt Calvins lära skulle nämligen hela livet levas i överensstämmelse med de heliga skrifterna och hans egna stränga tolkning av Bibeln. Det blev bland annat förbjudet att dansa, att sjunga världsliga sånger och att bära alla typer av smycken. I och med Jean Calvins förbud mot att smycka sig blev guldsmederna i Genève arbetslösa. Staden hade annars hyst många hantverkare inom just detta skrå. Många av Europas bästa guldsmeder och juvelerare verkade i Genève och staden var berömd för sina extremt vackra smycken något Calvins förbud inverkade på. Men de var nödvändiga för folket att kunna passa tiden för högmässan. Därför gällde Calvins förbud mot smycken inte klockor. Under 1500-talet uppfanns det fjäderdrivna uret och man kunde nu tillverka klockor som var så små att man kunde ha dem i fickan. Fickuren var den perfekta lösningen för Genèves hotade guldsmeder. Calvin hade inte satt upp några specifikationer för vilka material klockorna skulle tillverkas av eller hur de skulle se ut. Därför kunde guldsmederna lägga ner hela sin hantverksskicklighet på att tillverka konstnärliga fickur och på så sätt fortsätta att tjäna pengar

-Hur ska jag göra med tiondet. Den ena säger ge för annars stjäl du från Gud och går till helvetet. Andra säger det är frivilligt och ge bara om du vill det. Vissa säger att det är frivilligt men hämmar ens andliga tillväxt om man inte ger. Vad är rätt. Har inte mycket i månaden och tror inte på att ge bort det man behöver och sedan lita på ekonomiska under från Gud. Att få 10 000, ha 9500 i räkningar och sedan ge bort en tusenlapp i tionde är inte klokt. Visst Gud kan välsigna ekonomiskt och göra under men är ändå skeptisk - inte till under utan till att själv få vara med om några - ett av mina problem här är att jag blir nervös vid det övernaturliga och orolig över saker jag inte förstår eller har kontroll över. Dumma kontrollbehov. Sen har jag en God man p.g.a. att jag behöver hjälp med vissa aspekter av ekonomin även om jag sköter mycket själv. Hon tycker inte jag har råd att ge något alls och absolut inte tionde. Jag minns en gång för några år sedan då jag försökte mig på att ge tionde en månad vilket resulterade i ödeläggelse av ekonomin i flera månader efteråt då jag fick skjuta på räkningar. Felet var nog mitt då jag försökte uppehålla min normala levnadsstandard och inte drog in på annat trots att jag vet att lägger man pengar på ett ställe så måste man dra in på att lägga pengar på annat. Min gode man pratade till och med att söka upp församlingen och kräva tillbaka summan jag hade gett, något jag dock lyckades avstyra då jag ansåg att så kunde man inte göra. Jag måste till viss del rätta mig efter henne då det kan bli tal om förvaltare som bestämmer allt om mina pengar om jag inte sköter min ekonomi - ger jag bort över 1000 kr i månaden i tionde kommer hon defenitivt prata med myndigheterna om att tillsätta en förvaltare som bestämmer helt över min ekonomi och förbjuder mig att ge något alls. Vad är rätt. Hur vet jag att de som säger att det är frivilligt har rätt, eller om de som säger du måste annars går du förlorad har rätt.

Du får ge tionde om du vill - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/index.php?artid=5200

Pengarnas evangelium - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/index.php?artid=16783

Döms du till helvetet om du inte ger tionde? - Christer Aberg Apg 29

https://www.apg29.nu/index.php?artid=23286

Måste kristna ge tionde? - Athelia

http://aletheia.se/2012/01/15/maste-kristna-ge-tionde/

Fråga om tiondet - Bibelfokus

http://bibelfokus.se/qa/q59

En stor del av min motvilja mot givande och främst egendomsgemenskap är att jag assiorerar egendomsgemenskap med kommunism - något jag verkligen avskyr. Kommunismen själva natur är ond på grund av dess ondskefulla metoder och därför är allt den lärde och undervisade om ont. De har blivet ett och samma i mina ögon. Är lika mycket emot att man förtrycker de fattiga genom att plundra dem på det lilla de väl äger som att tvinga de rika att ge bort sin egendom till människor som inte gjort något för att förtjäna den. Rättvisa för både rik och fattig alltså. Tror därför på en absolut privat äganderätt där skillnaden mellan ditt och mitt består, våra tillgångar är enbart våra - motsätter mig förvaltartanken. Bonden äger ensam den gröda han bärgar, gruvarbetaren ensam guldet han bryter, företagaren vinsten företaget gör - även om det så på grund av hans driftighet, uppfinningsrikedom och ihärdiga arbete generar i miljontals kronor - varje krona är deras om de förtjänat dem med ärliga medel. De bestämmer ensamma vad som skall göras med dem - om de skall brukas för uppehället, användas till rekreation, av barmhärtighet avhjälpa behövande medmänniskor nöd med, har till och med rätt att kastas bort. Inte för att jag föraktar de svaga eller är emot barmhärtighet, menar bara att om den inte görs frivilligt utan är ett måste så är den inget annat än slaveri och det finns inget som kan få mig att acceptera någon form av slaveri som något gott. Den mest extrema delen av mig som fläckad av min onda ineboende egoism kommer fram när jag betänker kommunismenär att de starka inte har någon som helst skyldighet mot de svaga (i extremaste fall att jorden och tillgångarna tillhör den som är stark nog att gripa tag in dem och hålla dem kvar). Jag håller förvisso med att egoism där man sätter sig själv först och på det sättet skadar sina medmänniskor är fel, men betraktar dess motsvarighet alturism (skyldigheten att tjäna sin näste, osjälviskhet) som vederstygglig dels för att den är tvingande - betraktar allt tvång som ont - främst för att jag inte förmår leva så, men också för att jag inte förstår eller kan föreställa mig hur en alturistisk värld skulle vara och får att jag påverkats av att innan jag blev troende läst en bokserie som brännmärker den tvingande alturismen som ond och den föreställningen bränt sig in i min varelse. Ett utdrag ur bokserien Sword of Truth - som ja innehåller highfantasy med magi - men mest influerade min avsky mot kommunismen och dess härjningar som är lika hemska i verkligheten. Läs stycket - det kan förtydliga min syn - även om du inte vill läsa böckerna för deras innehåll. Det handlar om kampen mot en ideologi som anförs av en grupp kallad imperieorden vilket vill införa kommunistliknande förhållanden med våld och menar att det är människans moraliska skyldighet att tjäna varandra. Texten är på engelska från en pdf fil på nätet. Hade önskat att jag kunnat ge dig den på svenska, men du kanske förstår engelska rätt bra. Vet inte om det är stöld att läsa böcker på nätet, men jag har en gång köpt boken även om den är borta nu så jag har i alla fall en gång betalt bokpriset.

"I had once thought that the brutes who are the Imperial Order were a distinctly different, savage breed of people, unlike the civilized people of the New World. After seeing how those boys (young boys indoctrined in the orders teaching) changed and what they became, I realized that the people who are the Order are really no different than the rest of us, except in their beliefs and the ideas that motivate them. A crazy thought, perhaps, but it seems that through some mysterious mechanism anyone is susceptible to being beguiled into falling for the Order's ways." Jebra shook her head in dismay. "I never really understood how such a thing could come about, how the officers could teach boys such dry lessons, how they could lecture them that they must be selfless, that they must live a life of sacrifice for the good of others, and then, as if by magic, those boys would march off merrily singing songs, hoping to die in battle."

"The premise is pretty simple, really," Nicci said, offhandedly. "Simple?" Jebra's brow lifted with incredulity. "You can't be serious.

"Oh yes, simple." Nicci descended the steps one at a time in a slow, measured manner as she spoke. "Both boys and girls in the Old World are taught the same things by the Fellowship of Order, and in the same basic manner." She came to a halt not far from Richard and loosely folded her arms as she sighed—not out of weariness, but rather with a weary cynicism. "Except that with them it's started not all that long after they're born. It begins with simple lessons, of course, but those lessons are expanded and reinforced over their entire lifetime. It's not unusual to see pious old people sitting through the lectures given by brothers of the Fellowship of Order. "Most all people are drawn toward ordered social structure and they yearn to know how they fit into the larger scheme of the universe. The Fellowship of Order provides them with a comprehensive and authoritative sense of structure—in other words, tells them the right way to think as well as a proper way to live their lives. But it's most effective when started with the young. If a young mind is molded to the Order's dogma then it usually becomes inflexible and fixed for life. As a result, any other way of thinking—the very ability to reason—generally withers and dies at a young age and is lost for life. When such a person is aged, they will still sit through the same basic lessons, still hang on every word."

"Simple?" Jebra asked. "You said the premise is pretty simple?" Nicci nodded. "The Order teaches that this world, the world of life, is finite. Life is fleeting. We are born, we live for a time, and we die. The afterlife, by contrast, is eternal. After all, we all know that people die but no one ever comes back from the dead; dead is forever. Therefore, it is the afterlife which is important. Around this core tenet, the Fellowship of Order ceaselessly drums into people the belief that one must earn their eternity in the glory of the Creator's light. This life is the means to earn that eternity—a test, in a way." Jebra blinked in disbelief. "But still, life is… I don't know, it's life. How can anything be more important than your own life?" She softened her skepticism with a smile. "Surely that isn't going to convince people to the Order's brutal ways, convince them to turn away from life."

"Life?" With sudden menace in her glare, Nicci leaned down a little toward Jebra. "Don't you care about your soul? Don't you think that what happens to your very own soul for all eternity might be of serious and earnest concern to you?" "Well, of course I, I…" Jebra fell mute. As she straightened, Nicci shrugged with a mocking, dismissive gesture. "This life is finite, transitory, so, in the scheme of things, in contrast to an eternal afterlife, how important can a fleeting life in this miserable world be? What true purpose could this brief existence possibly have, other than to serve as a trial of the soul?" Jebra looked uncomfortably dubious yet unwilling to challenge Nicci when she framed it in such a way. "For that reason," Nicci said, "sacrifice to any suffering, any want, any need of your fellow man is a humble recognition that this life is meaningless, a demonstration that you acknowledge eternity with the Creator in the next world to be the consequential concern. Yes? By sacrificing you are avowing that you do not value man's realm over eternity, the Creator's realm. Therefore, sacrifice is the price, the small price, the pittance, that you pay for your soul's eternal glory. It's your proof to the Creator that you are worthy of that eternity with Him."

Richard was amazed to see how easily such a rationale—delivered by Nicci with confidence, command, and authority—intimidated Jebra into silence. While listening as Nicci towered over her, Jebra had occasionally glanced to the others, to Zedd, to Cara, to Shota, even to Ann and Nathan, but seeing none of them offering any objection or counterarguments, her shoulders began to hunch as if she wished she could disappear into a crack in the marble floor. "If you confine your concerns to being happy in this life"—Nicci casually swept an arm out, indicating the world around her as she glided regally back and forth before them—"if you dare to revel in the senseless trivialities of this wretched world, this meaningless, brief existence, that is a rejection of your all-important eternal next life, and thus a rejection of the Creator's perfect plan for your soul. "Who are you to question the Creator of all the universe? How dare you put your petty wishes for your insignificant, pathetic little life ahead of His grand purpose of preparing you for all of eternity?" Nicci paused, folding her arms with a kind of deliberate care that implied a challenge. A lifetime of indoctrination gave her the ability to express the Order's carefully crafted tenets with devastating precision. Seeing her standing there in her pink nightdress somehow only seemed to underscore her derision of the triviality of life. Richard remembered all too well Nicci delivering that very same message to him, only at the time she had been deadly serious. Jebra avoided Nicci's piercing gaze, instead fixing her stare on her hands nested in her lap. "To bring the ways of the Order to other people, Galea for example," Nicci said as she resumed her pacing lecture, "many of the Order's soldiers had to die." She shrugged. "But that is the ultimate sacrifice—one's life—in an effort to bring enlightenment to those who do not yet know how to follow the only right and true path to glory in the next world. If a person sacrifices their life in the struggle on behalf of the Order to bring salvation to backward, ignorant, and unimportant people, then they earn eternity with Him in the next world." Nicci lifted an arm, sheathed in the satiny, pink material of the nightdress, as if to reveal something magnificent but invisible standing right there before them. "Death is merely the doorway to that glorious eternity." She let the arm drop. "Because an individual life is unimportant in the scheme of things that really matter, it's obvious that by torturing and killing individuals who resist, you are only helping to sway the masses of the unenlightened over to enlightenment—so you are bringing those masses salvation, serving a moral cause, bringing the Creator's children home to His kingdom." Nicci's expression turned as grim as her pretense had been. "People who are taught this from birth come to believe it with such blind zeal that they see anyone living in any manner other than according to the Order's teachings—in other words failing to pay the rightful price of sacrifice in return for eternal salvation—as deserving of an eternity of unimaginable agony in the dark cold depths of the Keeper's (the Storys devil) realm of the underworld, which is exactly what awaits them unless they change their ways. "Very few people who grow up under this indoctrination have enough of their reasoning ability still intact to be able to think their way out of this bewitching circular trap—nor do they want to. To them, to rejoice in life, to live for themselves, is trading eternity for a brief and sinful frolic before a looming doom-without-end. "Since they must forgo the enjoyment of this life, they are going to be only too quick to notice anyone who fails to sacrifice as they should, fails to live by the canons of the Fellowship of Order. Besides, recognition of sinfulness in others is deemed a virtue because it helps to direct those who neglect their moral duty to turn back to the path of salvation." Nicci leaned down toward Jebra and lowered her voice to a sinister hiss. "Much the same as killing nonbelievers is a virtue. Yes?" Nicci straightened. "Followers of the Order develop an intense hatred for those who do not believe as they do. After all, the Order teaches that wicked sinners who refuse to repent are no less than Keeper's disciples. Death is no more than such enemies of the righteous deserve." Nicci spread her arms in a forbidding gesture. "There can be no doubt about any of this since the Order's teachings are, after all, merely the wishes of the Creator Himself, and thus divinely elicited truth."

Jebra was now clearly too cowed to offer an argument. Cara, on the other had, was clearly not cowed. "Oh, really?" she said in an even, but contrary, tone. "I'm afraid that there's one fly in the ointment. How do they know all this? I mean, how do they know that the afterlife is really anything at all like they portray it?" She clasped her hands behind her back as she shrugged. "As far as I know, they haven't visited the world of the dead and then returned. How would they know what it's like beyond the veil? "Our world is the world of life, so life is what's important in this world. How dare they demean it by making our only life the price for something unknowable? How can they begin to claim that they know anything at all about the nature of other worlds? I mean, for all anyone really knows, the spirit world could be a mere transitory state as we slip into the nonexistence of death. "For that matter, how would the Fellowship of Order know that these are the Creator's wishes—or that He has any wishes at all?" Cara's brow drew down. "How do they even know that Creation was brought about by a conscious mind in the form of some divine breed of king?" Jebra looked relieved that someone else had finally objected. Nicci smiled in a curious manner and raised an eyebrow. "There's the trick of it." Without looking over, she lifted her arm back toward Ann, standing across the room in the shadows. "It's the same method by which the Prelate and her Sisters of the Light know their version of the same gruel to be true. Prophecy, or the high priests, or some humble but deeply devout person has heard the intimate whispers of the divine, or has seen into a sacred vision He has sent them, or has been visited in dreams. There are even ancient texts that profess to have infallible knowledge of what is beyond the veil. Such lore is mostly a collection of the same kind of whispers and visions and dreams that in the distant past were set down as fact and have become 'irrefutable' simply because it is old. "And how are we to verify the veracity of this testimony?" Nicci swept her arm out in a grand gesture. "Why, to question such things is the greatest sin of all: lack of faith! "The very fact that the unknowableis unknowable is what they claim gives faith its virtue and makes it sacrosanct. After all, what would be the virtue in faith if that in which we have faith could be known? A person who can maintain absolute faith without any proof whatsoever must possess profound virtue. As a consequence, only those who take the leap of faith off the bedrock of the tangible into the emptiness of the imperceptible are righteous and worthy of an eternal reward. "It's as if you are told to leap from a cliff and have faith that you can fly, but you must not flap your arms because that would only betray a fundamental lack of faith and any lack of faith would infallibly insure that you would plummet to the ground, thus proving that a failure of faith is a personal flaw, and fatal."

Nicci ran her fingers back into her blond hair, lifting it off her shoulders, and then, with a sigh, she let her arms drop. "The more difficult the teachings are to believe, the greater the required level of faith. Along with the commitment to a higher level of unquestioning faith comes a tighter bond to those who share that same faith, a greater sense of inclusion in the special group of the enlightened. Believers, because their beliefs are so manifestly mystic, become ever more estranged from the 'unenlightened,' from those who are suspect because they will not embrace faith. The term 'nonbeliever' becomes a commonly accepted form of condemnation, demonizing anyone who chooses"—Nicci tapped a finger to her temple—"to stick to the use of reason. "Faith itself, you see, is the key—the magic wand that they wave over the bubbling brew they have concocted to render it 'self-evident.'" Ann, despite the glare of contempt for a Sister of the Light-turned-traitor-to-the-cause, offered no argument. Richard thought it a rare choice on her part, and one that at that moment was particularly wise. "There," Nicci said, shaking a finger as she paced, barefoot, "there is the crack in the Order's imposing tower of teachings. There is the fatal flaw at the center of all convictions contrived in the imagination of men. Such things in the end, even though they may be sincere, are nothing more solid than the elaborate product of whimsy and self-deception. In the end, without the rock of reality, an insane person who hears voices in their head is equally sincere and equally credible. "That is why the Order vaunts the sanctity of faith and teaches that you must dismiss the wicked impulse to use your head, that you must instead abandon yourself to your feelings. Once you surrender your life to blind faith in their account of the afterlife, they claim that then, and only then, the doorway to eternity will magically open for you and you will know all. "In other words, knowledge is to be gained only through rejection of everything that actually comprises knowledge. "This is why the Order equates faith with holiness, and why its absence is deemed to be sinful. This is why even questioning faith is heretical. "Without faith, you see, everything they teach unravels. "And since faith is the indispensable glue that binds together their teetering tower of beliefs, faith eventually gives birth to brutality. Without brutality to enforce it, faith ends up being nothing more than a fanciful daydream, or a queen's empty belief that no one will attack her throne, that no enemy will breach the borders, that no force can overthrow her defenders, if she merely forbids it. "After all, I don't need to threaten you to get you to see that the water in that fountain is wet or that the walls of this room are constructed from stone, but the Order must threaten people to make them believe that an eternity of being dead will be an eternal delight, but only if they do as they're told in this life."

As she glared into the still waters of the fountain, Richard thought that Nicci's blue eyes might turn that water to ice. The cold rage in those eyes was born of things she had seen in her life that he could not begin to imagine. On the dark and quiet evenings alone with her, the things she had been willing to confide in him were terrible enough. "It's a lot easier to convince people to die for your cause if you first make them eager to die," Nicci said in a bitter voice. "It's a lot easier to get boys to bare their breasts to arrows and swords if they have faith that doing so is a selfless act that will make the Creator smile and welcome them into the eternal glory in the afterworld. "Once the Order teaches people to be true believers, what they have really done is to forge monsters who will not only die for the cause, but kill for it as well. True believers (in something evil) are consumed by an implacable hatred for those who don't believe. There is no more dangerous, no more vicious, no more brutal an individual than one who has been blinded by the Order's beliefs. Such a believer is not shaped by reason so he is not bound by it. As a consequence, there is no mechanism of restraint on his hatred. These are killers who will only too happily kill for the cause, absolutely secure in the knowledge they are doing the right and the moral thing."

Nicci's knuckles stood out white and bloodless as her fists tightened. Though the room seemed to ring with the sudden, terrible silence, the power of her words still echoed through Richard's mind. He thought that the strength of the aura crackling around her might provoke a sudden lightning storm within the anteroom. "As I said, the premise is pretty simple." Nicci shook her head in bitter resignation, the emotion draining from her bleak pronouncement. "For most of the people of the Old World, and now the people of the New World , there is no choice but to follow the Order's teachings. If their faith wavers they are sternly reminded of the eternity of unimaginable suffering that awaits the faithless. If that fails to work, then' faith will be driven into them by the point of a sword."

Not 1 -Tro i sig kan vara både ond och god. Tron på Jesus är förutsättning för frälsning och resultatet blir väldigt gott - en sann kristen gör ingen männniska något ont. Tror du däremot på någon ond lära och följer den blir resultatet väldigt ont. Sådana människor kan både döda, lemlästa, tortera och förslava sina medmänniskor med argumentet de är ondskefulla hedningar och det är bara rätt att mörda dem då de inte förtjänar något annat.

Not 2 -Till skillnad från falska religioner och onda ideologier är kristendomen förankrad i verkligheten. Det finns goda skäl att tro på Jesus som ingen annan religion kan anföra. Om kristendomen är sann tål den att granskas. Sann tro håller när den undersöks. Lögnen däremot går under när den undersöks i granskningens ljus - ondskan tål inte att undersökas för det vet att ljuset kommer avslöja den för vad den är - lögn. Set är därför lögnen bara kan överleva så länge den kan undertrycka folk med våld och hot, då den inte skulle överleva i ett fritt samhälle med öppen granskning.

Böckernas författare är influerade av filosofin objektismen - den filosofi som rysk-amerikanska filosofen och författaren Ayn Rand myntade. Objektivismen menar att mänskliga varelser, genom att använda sina sinnen, kan göra sig medvetna om en objektiv verklighet, att förnuft är det väsentliga för att bearbeta perceptioner, samt att det moraliska syftet med var och ens liv bör vara att sträva efter att tillgodose sitt eget rationella egenintresse för att på så vis uppnå "lycka", och att det enda helt moraliskt godtagbara politiska systemet är fullkomlig laissez-faire-kapitalism, där man endast tillåter regeringen att - specifikt i syfte, samt med den praktiskt mätbara funktionen - ge varje enstaka medborgare ett ökat skydd mot mer godtyckliga former av våld genom att tillhandahålla domstol, polis och militär. Genom att individen lämnas fri från våld och åsiktsubventionering, kan den med grund i negativ frihet växa som människa genom att utveckla sin filosofi, välja sina ändamål, samt - i de fall då han eller hon beslutar detta vara praktiskt - samarbeta på frivillig basis. Ett huvudsakligt inslag i objektivismen är ett fokus på den mänskliga potentialen att leva som individ. Den objektivistiska etiken är baserad på teorin att varje person är moraliskt skyldig att handla i egenintresse. Den säger också att det är moraliskt riktigt att vara självisk, och att ingen kan kräva av andra människor att de ska bortse från sitt egenintresse. Kritiker hävdar att etisk egoism tillåter skadandet av andra. Ayn Rand hävdade dock att det inte finns några värden som kan rättfärdiga att kuva andra genom våld och tvång, eftersom parasitism är ohållbar och därmed irrationell. Etisk egoism innebär alltså att leva sitt liv på ett sådant sätt att ens egen lycka och andra tillgångar i ens liv inte står i konflikt med andra personers intressen. Ett citat från Och världen skälvde sammanfattar hur Rands syn på egoism också innebär en respekt för andra människors egenintresse: ” "Jag svär – vid mitt liv och vid min kärlek till livet – att jag aldrig kommer att leva för någon annan människas skull, eller begära att någon annan människa skall leva för min skull."

Själva ideologin är alltså emot kristen lära men när det gäller fördömandet över det orättfärdiga att tvinga folk att tjäna sin medmänniska med våld har den rätt.

Är bered att ge som Gud manar, om han gör det tydligt men står ändå för den privata äganderätten. Bered att stå för den inför Guds egen tron sedan får han göra vad han vill med mig - annars skulle jag ljuga och till ingen nytta för Gud skulle se i mitt hjärta hur det verkligen låg till. Kanske är min åsikt om detta fel, kanske är det rätt, men vare sig det ena eller andra så står jag för mina åsikter - Allt annat vore feghet och meningslöst.

-Hur ska man se på vrede och självförsvar. Jag är ingen krigsälskare men inte heller någon pacifist då jag tror att de som lever så gör det i skydd av de som är bereda att försvara landet/folket (Jesu uppmaning att inta hämnas gäller oss som individer. Vi skall inte ta lagen i egna händer och hämnas på de som gör oss illa utan istället be för dem. Staten däremot har både rätt och skyldighet att försvara folket mot våldsverkare med våld om så behövs om inte för hämnden så åtminstonde att skydda folket från våldsverkarnas härjningar - de kan inte bara säga till mördare eller våldtäktsmän vi förlåter dig, släppa honom och låta honom fortsätta med sina härjningar - det vore föräderi mot folket). Jag skulle inte ha mage nog att döda någon - hade jag levt som israelit under Josuas erövring av Kaanan så tror jag inte jag skulle kunnat döda stadsbefolkningen, specielt inte kvinnor och barn trots att det hade varit olydnad mot Gud som förordnat att kanaeerna skulle utrotas - men skall erkänna att det finns människor jag skulle kunna tänka mig att ge en spark i rumpan för deras ondska, specielt ledare för terrororginisationer som IS, de som mördar folk för deras tro (vet att det ska bli så men blir ändå oerhört upprörd över det. Såg en gång en bild av tre kristna tonårsflickor som blivet halshuggna vilket gjorde mig arg. Visst Jesus sade att sådant är att vänta sig, men det är ändå ytterst ondskefullt) men även sådana som i Guds namn förtrycker och plågar sina medmänniskor - sådant gör mig vred. Hoppas bara det inte är syndig vrede att bli vred över orättfärdigheter.

-Hur ska vi se på det lidande och svårigheter som vi som kristna kan förvänta oss. Har aldrig kunnat förmå mig att glädjas vid tanken på det eller längta efter det som vissa tidiga kristna martyrer gjort. Beredd på det, men kan inte förmå mig att tycka om det, vilja gå igenom det, inte oroa mig för det eller acceptera det - har bara resignerat mig inför det. Kall inombords bara jag tänker på hur man behandlat de kristna och fortfarande gör i muslimska och kommunistiska länder. Tror också det bara är en tidsfråga innan det kommer hit till norden. Är jag ens en äkta kristen då jag ännu inte drabbats av några större lidanden. Förutom min ständiga ångest och detta att de jag vittnat för inte vill lyssna därom vetskapen att de kommer gå förlorade så har jag inte drabbats av gliringar eller fysiska angrepp och längtar absolut inte efter det - kan bero på att jag håller mig undan från folk och om jag till yvens predikar evangeliet gör det genom traktat eller via Facebook och därmed inte ger någon något tillfälle att skada mig. Ska säga rent ut att i egen kraft har jag varken modet eller förmågan att stå emot vid hot om död och tortyr, den kraften måste Gud ge mig annars är det en omöjlighet. Söker fortfarande en flyktväg även om jag vet att det inte finns någon och att det hör till den troendes livsvillkor med prövningar. Om/när det kommer får det komma, men jag kommer aldrig tycka om det eller söka efter det eller vilja ha det. Om det gingo så låt mig slippa, men inte som jag vill Herre utan som du vill.

-Hur ska vi vittna om vår tro. Är både blyg och försagd när det kommer till detta och skulle helst inte vilja ha den här uppgiften som Jesus givet åt alla kristna. Har inget emot att stå för och bekänna min tro på Jesus om någon undrar eller frågar, men pratar inte heller om det vitt och brett. Dels för att jag är för skygg och dels för att jag själv inte skulle uppskatta om någon vilt främmande kom fram till mig och helt utan förvarning frågade detta då jag innehar den största respekt för människor personliga intrigitet. Hört flera kristna predikanter hävda att vi ska börja gå ut i lydnad och göra det Jesu befallt - vittna, be för människor, bota sjuka och kasta ut onda andar. Skulle aldrig våga gå fram på gatan till någon och vittna eller be för. Kan på sin höjd - vilket jag gjort några gånger - lämna efter mig traktat med budskapet om evangeliet. Ser inte heller särskilt många tillfällen att göra det då jag har isolerat mig från alla utom mina närmaste, helst lever ensam och inte umgås med andra.

-Hur ska vi förhålla oss till vetskapen att våra nära och kära som inte tror är på väg till helvetet. Varken min far, mor eller bror eller några av mina närmaste vänner (och jag har inte många eftersom jag mest håller mig för mig själv) är frälsta eller tror på Jesus. Av alla de lidanden som finns - fysiskt med tortyr och död, psykiskt med hån och gliringar - är detta förmodligen den värsta formen av lidande. Vår kärlek till varandra gör det oerhört svårt till och med omöjligt att acceptera att de av våra vänner och anhöriga som dör som icketroende går förlorade. Att acceptera att de man älskar har gått förlorade. Att man aldrig kommer träffa dem mer och än värre att de kommer plågas i eldsjön i all evighet är nästan mer än någon kan uthärda utan att gå under i förtvivlan. Bara att medan de lever tänka att om de inte kommer till tro går de under är oerhört smärtsamt och en grogrund för förtvivlan. Då man vet att man inte kan tvinga någon att tro på Jesus, bara vittna och be för dem. Om det värsta scenariot för en icketroende människa som är medveten om Guds dom men inte tror på Jesus är att själv gå förlorad så måste detta att en anhörig eller vän dör utan Jesus och går förlorade vara den troende kristnes värsta mardröm. Jag vet inte om jag kommer orka leva om detta sker att mina föräldrar eller bror dör utan att jag vet om de var troende eller ej eller värre att jag vet att de inte var troende. Det skulle ta knäcken på mig helt. Än så länge skjuter jag oftast undan tanken - det är möjligt så länge de lever och jag fortfarande har hoppet om att de kan komma till tro - men det är en flyktväg som inte kommer hålla i all evighet. Varje gång jag pratar, skriver eller tänker på detta forsar tårarna ur mig och jag blir alldeles otröstlig. Min undran hur ser ni mina bröder på denna fråga - brottas ni med den liksom jag. Hur tacklar ni det. Känner ni samma smärta som jag. Jag kan knappast vara den ende som känner förtvivlan inför detta. Finns det någon tröst och om det inte finns det vad ska vi ta oss till i vår förtvivlan. Förstår vår frälsare Jesus hur vi känner inför denna fruktansvärda smärta. Känner han som är kärlekens källa - tror ni - sorg och smärta över att döma de som vägrat tro på honom till helvetet. Gud har ju inte behag till den ogudaktiges död utan vill att de omvänder sig och får leva. Smärtar de honom när någon går förlorad tror ni. Det är sant att jag inte kan bestämma åt mina nära och kära, men kan trots det inte acceptera att de är på väg till helvetet. Smärtan är för stor. Hur ska ett barn kunna finna ro när dess förälder är på väg till fördärvet. Hur ska en förälder kunna leva med att dess icketroende barn gått förlorad. Hur ska ett syskon eller vän kunna acceptera detta utan att gå under i förtvivlan.

-Hur ska man göra med bibeläsning, bön och kyrkobesök. Blir mest ett Bibelställe här eller ett bibelställe där - har svårt att komma in i texten. Vid bönen blir det mest att jag ber Gud om förlåtelse, eller ber för andra, ibland tacksägelse men jag har aldrig hört Guds tilltal och utan dialog blir det inte mycket med längre böner eller ens någon relation - vill han ha en relation får han prata med mig. Svårare med kyrkobesök via bussförbindelser på Söndagarna sedan jag flyttat från Kinna till Fritsla. Har inte heller den pushning jag hade tidigare då jag och en vän brukade gå samman till kyrkan och därför var det lättare att komma iväg. Vet att jag bör gå och känner mig alltid skyldig eller usel när jag avstår. Finns visserligen en kyrka här i Fritsla - men den tillhör Svenska kyrkan som i mångt och mycket avfallit från den sunda kristna tron - och även om jag fortfarande har vänner inom den och rent kyrkotillhörigt inte gått ut än då jag tycker det är lite komplicerat kan jag inte fortsätta gå i en kyrka som i flera avseenden går emot Jesu evangelium och lära. Hur ska vi dessutom förhålla oss till att gå på dop, bröllop och begravning i en sådan kyrka om vi blir inbjudna, eller för den delen om vi blir inbjudna till en borglig vigsel hos någon som inte tror

-Är det fel att bara gå hemma - har inte orkat jobba p.g.a min oro och ångest och har inte arbetat förutom sporadiskt under flera år vilket skapar oro över om jag syndar när jag bara är hemma och lever på bidrag. Det känns som jag ofta grävt ner min talent. Jag vet inte hur jag skall förvalta den, eller ens vad jag har för gåva. Hur får man veta det, och vad menas i praktiken att inte gräva ned det. Ofta när jag läst liknelsen om tjänarna och talenterna där Herren klandrar den odugliga tjänaren och säger att han åtminstonde borde satt in hans pengar på banken istället för att ha grävt ner dem har jag tänkt - Om jag bara visste vad den banken var skulle jag sätta in min talent där hellre än att själv behöva ta ansvar för den. Ibland undrar jag om jag borde börja jobba igen men vet inte hur jag skulle klara det. Vissa dagar känns bra, men vissa dagar känns det som om jag håller på att gå sönder av skräck och förtvivlan speciellt efter att jag läst ett av bibelns eller någon förkunnares domsbudskap. Jag vet inte heller vad jag skulle börja jobba med. Vet varken vad Gud vill eller vad jag själv vill. Vill göra något meningsfullt och inte bara jobba för att ha något att sysselsätta mig med. Jag är bered att lyda och gå som Herren vill, men då måste jag veta vart och hur. Jag har bett Gud ge mig ett tydligt svar för jag behöver tydlighet och klara besked, men vanligtvis lika tyst som urberget.

Drabbats av den mest absoluta uppgivenhet. Är samma själva egoistiska och kärlekslösa människa som innan. Är fortfarande för total privategendom - tanken att vi, inte Gud äger vår tid, ägodelar och pengar - och bered att stå för det. Likgiltig inför de fattiga och präglad av tanken att dem man inte känner dem har vi ingen skyldighet mot. Älskar vare sig Gud över allt och min näste som mig själv. Men jag kan ha fel - då jag kanske har fel perspektiv på vad älska Gud och sin näste är. För mig innebär det att sätta Gud först varje minut, varje dag hela året ch att aldrig tänka på sig själv utan ständigt vara upptagen med att tjäna Gud och bered och villig att offra allt för sin näste på bekostnad av eget liv och intressen. Om denna tolkning inte stämmer och om någon kan förklara vad det då innebär att älska Gud över allt och sin nästa som sig själv vore jag tacksam.

Resignerat mig inför att helvetet med lågorna och plågan blir min eviga destanitation. Ingen rolig tanka och jag önskar det inte, men jag ser inte inte hur jag skulle undkomma att hamna där. Dessa tankar för mig att överväga att inte bara ge upp och lika gärna låta köttet styra den tid jag har kvar innan jag dör och hamnar i helvetet. Min förtvivlan har fått mig att vända åter till de synder jag vet hur man omvänder sig från. Saker jag vet att Gud förbjudit vilket får mig att må ännu sämre efteråt har jag nu åter blivet slav under då jag menar att det inte är någon ide att undvika dem då jag redan är förlorad. Frosseri i de mest ondskefulla, syndiga, orena, lustfyllda, sexuella tankar och fantasier med tillhörande ondskefullt pornografiska syndiga bilder och texter, även funderat på handlingen om tillfället uppenbaras.

Ibland har jag i förtvivlan funderat på självmord - för om jag ändå ska till helvetet är det lika bra att komma dit nu än att först leva i kanske åttio år av ständig skräck. Har hittills inte vågat göra det eftersom jag trott det vara synd och mot Guds vilja, men inte varit säker då kyrkan och samhället inte längre fördömer det som man gjorde innan, då självmördaren inte fick begravas på kyrkogården och man ansåg det som självklart att de som tog sina egna liv inte kom till himlen. Fastän måste erkänna att när man är riktigt deprimerad och varje dag känns som en plåga och präglas av oro och fruktan så bryr man till sist inte sig om något är synd eller bryter Guds vilja. Man orkar helt enkelt inte bry sig. Sen är det så att ett liv i ständig oro själv kan leda till ett förkortat liv då man inte bryr sig om faror som man annars skulle undvikit. Jag skulle t.ex inte bry mig om jag blev mördad eller överkörd. Jag har också helt slutat bry mig om vad som är bra att äta och i vilken mängd. Kanske skulle jag inte ens uppsöka doktor om jag blev allvarligt sjuk eller vägra behandling. Eller kanske Suicidalmord - mord i syfte att förövaren själv skulle dömas till döden, något som förekom i Sverige på 1700-talet och 1800-talet - då självmördare enligt kyrkans syn inte kunde komma in i himmelriket och desperata personer, främst kvinnor, tänkte ut att de genom att mörda kunde förväntas bli dömda till döden och att de genom att sedan ångra sina handlingar ändå hade möjlighet att komma till himlen efter avrättningen. Jag tror ändock inte jag skulle kunna göra något så hemskt och inte heller att man kan lura Gud på det sättet. Jag klamrar mig trots vad jag ser hos mig själv fast vid hoppet och förtröstan på Att Jesus dog för mig och på hans löften att den som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt

Svara


Mikael W 24/5-2017, 08:45

Synden kom till oss alla via Adam och Eva, men Jesus dog för dig och mig på korset och tog därmed på sig våra synder. Jesus gjorde oss då rättfärdiga (dvs det människan tidigare inte klarade genom att försöka följa lagen i det 1:a förbundet).

Så, kort och gott, Jesus Kristus har gjort oss alla som tror på Honom till rättfärdiga människor. Det låter mäktigt och overkligt, och det är mäktigt men verkligt att vi människor som ständigt gör fel faktiskt, genom vår tro, är rättfärdiga och heliga.

Det spelar alltså ingen roll om vi utför mindre lyckade prestationer i våra liv, eller lever ett liv som inte behagar Gud. Din tro på Jesus Kristus, som din personliga frälsare, gör dig till en rättfärdig människa! Det är en gåva från Jesus till dig, som du får helt gratis bara genom att tro, en gåva helt utan krav på motprestation. Det är bara att tacka och ta emot! Jesus förtalades, förrådes, sveks, torterades och dog för oss alla människor tack vare Hans underbara nåd ....och ingenting annat.

Enbart en dåre säger "nej tack, jag vill inte få mina synder förlåtna. Jag vill inte ta emot den gåvan utan jag vill hellre dö och pinas, evinnerligen"

Vi som tror på Jesus kommer alla att komma till himlen och få träffa och vara med Jesus. Vi är räddade/frälsta från döden. Vi behöver inte tvivla på det. Vi kommer då också att bli dömda utav Jesus utifrån hur vi har skött vårt förvaltarskap som Kristna. Vad gjorde vi för Guds rike med våra resurser, de gåvor och de dagar vi fick i jordelivet? Var vi fruktsamma?

Låt oss ständigt hålla våra ögon mot Herren Jesus Kristus.

Mikael W

Kingdom Kids Club

http://www.kkc.n.nu/

Svara


nils 24/5-2017, 09:14

Svar till Tobias . Den sista meningen på din redogörelse;Att klamra dig fast vid Jesus och förtrösta på Honom allena, är det som frälsning ger.
Att ge upp sina egna försök,att Kapitulera;För endast ur ett förkrossar hjärta Han bringar fram en ton från himmelen. Guds välsignelse önskar jag dig /nils.

Svara


nils 24/5-2017, 09:28

Svar till Britt. Britt du menar att Herrens ord i Apg.2:17-19 inte gäller Nu efter Andens utgjutelse att;
"Edra söner och döttrar skola profetera,och edra ynglingar skola se syner och edra gamla män skola hava drömmar."
Och hur skall vi förklara att många icke troende muslimer,ser Jesus i drömmar och visioner och därigenom kommer till tro?
Kära syster,det är just detta som V 17 säger;"Och det skall ske i de Yttersta dagarna säger Gud att Jag skall utgjuta av Min Ande över allt kött."
Se till att du längtar efter D.H.Ande om du ej redan mottagit Honom,för att vara redo när Herren hämtar sin församling. MVH/nils

Svara


nils 24/5-2017, 09:32

Svar till Astro. I den kategorin hamnar Alla som ej är född på nytt,och Ej kommit genom den trånga porten,Oavsett hur bra de själva anser sig vara.Jesu ord är standarden för oss Alla!

Svara


NT 24/5-2017, 10:10

Svar till nils.

Nils! Varför människor är rädda för döden? Frälsa är rädda också varför undrar jag.

Svara


Katrina 24/5-2017, 10:15

Den brinnande Gehenna som nämns i Bibeln är inte det helenisktiska helvetet utan en soptipp dit man slängde att orent,skräp och avfall, djurkadaver och liken efter brottslingar.

Svara


Katrina 24/5-2017, 10:18

Svar till Katrina.

fölåtskrevfe här....allt orent....ska det stå

Svara


nils 24/5-2017, 10:27

Svar till Katrina. Ja,Jesus använde deras Gehenna utanför stadsmuren som en bild på helvetet,som Bibeln talar om i ex;Upp.20:15,Ps.11:6,Matt.13:42,Matt.8:12,Matt.25:46,Luk.16:24,
Jes.33:11-14,Luk.21:8.
Därför må vi ta Mary Baxters vittnesbörd på allvar då det bekräftar alla Bibelord därom!

Svara


Katrina 24/5-2017, 10:50

Svar till nils.

Tänkt efter vem skulle vilja bli utslängt på Gehenna efter döden och Gehenna är inte samma sak som helvetet.

När jag tittar närmare Mary Baxters drömmar upplevelser ser jag en blandning av bibliska sanningar, hednisk vidskepelse och mänsklig fantasi.

Svara


Katrina 24/5-2017, 11:02

Svar till nils.

Ps 21:9-10, Mal 4:3 och Jes 66:24

Bibel texterna utan beskriver om liken efter Guds fiender förpassas och de skulle förvandlas till aska under de troendes fötter.

Svara


Leif Boman 24/5-2017, 11:03

Svar till Katrina.
och Gehenna är inte samma sak som helvetet.

Vad menar du att Gehenna är för något då?

Och vad är i så fall helvetet?

Jesu frid...

Svara


Katrina 24/5-2017, 11:23

Svar till Leif Boman .

En framtida, brinnande soptipp för mänskliga kadaver och alla orena enligt Skriften.

Svara


Katrina 24/5-2017, 11:25

Helvetet =Hades som kommer från det hellenisktiska kulturen

Svara


Leif Boman 24/5-2017, 11:58

Svar till Katrina.

Enligt Jesus Själv så är Gehenna platsen där både orena själar och kroppar skall förgöras. Och den svenska översättning som "enligt mig" bäst beskriver det är Karl Xll;s Bibel!

(Matt 10:28) Och rädens icke för dem, som dräpa kroppen, och hafva dock icke magt att dräpa själena; utan rädens mer honom, som kan förderfva både själ och kropp i helvete.

Sedan har det smugit in alltmer förvirring såsom t.ex. att Hades skulle vara helvetet.

Hades är dödsriket, dvs den plats där alla orena själar befinner sig fram tills den dag efter den yttersta domens dag, då Gehenna blir en verklighet för varje get, dvs för varje oren själ som inte accepterade Jesus Guds Son.

Hinnoms sons dal har alltid mest varit en förebild för den andligt förberedda eldsjön, där djävulen och alla hans änglar skall kastas, men också onda människors själar. Det kan visserligen däremot också vara så att förebilden till Gehenna och Helvetet, Hinnoms sons dal kommer att vara som ett varnande exempel och vittnesbörd under hela tusenårsrikets tid, fullt brinnande och fullt med lik och avfall från alla de skaror som snart kommer att resa sig emot Israel och Jerusalem. Dessa som Jesus stoppar och dödar vid Sin ankomst till olivberget!

Jesu frid...

Svara


Katrina 24/5-2017, 12:17

Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna.

står i i bibel

Svara


Leif Boman 24/5-2017, 12:51

Svar till Katrina.
står i i bibel

Menar du att samma vers som jag citerade i förra inlägget inte står i Bibeln?

Vad menar du egentligen?

Svara


Katrina 24/5-2017, 12:58

Svar till Leif Boman .

Man har bytt orden gehenna till helvetet............och det är inte samma sak..

Ordet Sheol och Gehenna översätts många gånger med ordet helvete.

Svara


Leif Boman 24/5-2017, 13:12

Svar till Katrina.

Gehenna är inget svenskt ord utan ett grekiskt ord, visserligen hämtat från hebreiskans rötter, men det är just därför ordet helvete kom in och till en början ersatte Gehenna!

Senare har man blandat ihop det med nästa grekiska ord Hades (dödsriket) och fått det till en något rörig soppa.

Likadant så har ju vi i Sverige gamla hedniska avgudanamn på alla våra veckodagar, t.ex. "Tors"dag och "Freis"dag!

Det behöver vi väl inte ändra på just nu, det blir så krångligt. Likadant är det med ordet helvete, som också helt rätt kom ifrån en tidigare hednisk kultur.

Men, inte heller detta spelar någon större roll just nu, utan det viktiga är vad vi menar med just ordet helvete. Det är en plats, en eldsjö där alla syndiga människor efter sina jordeliv skall få sina eviga straff.

Det är det viktiga att förstå, inte varifrån det svenska ordet en gång kom!

Jesu frid...

Svara


Katrina 24/5-2017, 14:03

Svar till Leif Boman .

Ja, den som tagit emot Jesus som Herre får evigt liv och det andra evigt död.

Frid

Svara


NT 24/5-2017, 17:27

Svar till NT.

Nils! känner du personligen denna kvinnan eller har du kollat på henne Youtube?

Jag har sett sådana klipp men tror aldrig på de,vet du varför? för jag känner Guds kärlek för människor som vi och det är oändlig.

Svara


Tobias 24/5-2017, 18:03

problemet är att inte veta vad som är rätt när det gäller kristen livföring. Alla instämmer med Bibeln att frälsningen är genom tro på Jesus - vilket stämmer - men sen hur man ska tolka och leva det nya livet säger de olika om. Svaren skiljer sig inte i Att men ofta i Hur.

Vi kan ta två exempel tionde/givande och onani.

1

Angående tiondet säger vissa att det är krav att ge annars stjäl du från Gud och går till helvetet. Vissa har till och med hävdat visioner där de sett folk i helvetet för att de inte gett tionde. Andra säger att tiondet är frivilligt och att allt givande måste ske av fri vilja. Allt givande som sker av olust eller tvång är fel. Vissa säger att det är frivilligt men hämmar ens andliga tillväxt om man inte ger. Alla grupperna hänvisar till bibeln men poängterar olika stycken i den.

Artiklar om att vi måste ge Tionde

Praisegate: Tionde och offer - http://www.praisegate.com/article.php?aid=6

Tiondet http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/tionde.htm

Artiklar om att tiondet är frivilligt

Du får ge tionde om du vill - https://www.apg29.nu/index.php?artid=5200

Döms du till Helvetet om du inte ger tionde - https://www.apg29.nu/index.php?artid=23286%A0

Måste kristna ge tionde - http://aletheia.se/2012/01/15/maste-

Hur ska man veta vem som har rätt. Hur vet jag att de som säger att det är frivilligt har rätt, eller om de som säger du måste annars går du förlorad har rätt. Litar man på fel åsikt blir ju resultatet katastrofalt. Jag själv ger inget tionde - litar än så länge på de som säger att det är frivilligt. Har inte mycket i månaden och tror inte på att ge bort det man behöver och sedan lita på ekonomiska under från Gud. Att få 10 000, ha 9500 i räkningar och sedan ge bort en tusenlapp i tionde är inte klokt. Visst Gud kan välsigna ekonomiskt och göra under men är ändå skeptisk - inte till under utan till att själv få vara med om några - ett av mina problem här är att jag blir nervös vid det övernaturliga och orolig över saker jag inte förstår eller har kontroll över. Sen har jag en God man p.g.a. att jag behöver hjälp med vissa aspekter av ekonomin även om jag sköter mycket själv. Hon tycker inte jag har råd att ge något alls och absolut inte tionde. Jag minns en gång för några år sedan då jag försökte mig på att ge tionde en månad vilket resulterade i ödeläggelse av ekonomin i flera månader efteråt då jag fick skjuta på räkningar. Felet var nog mitt då jag försökte uppehålla min normala levnadsstandard och inte drog in på annat trots att jag vet att lägger man pengar på ett ställe så måste man dra in på att lägga pengar på annat. Min gode man pratade till och med att söka upp församlingen och kräva tillbaka summan jag hade gett, något jag dock lyckades avstyra då jag ansåg att så kunde man inte göra. Jag måste till viss del rätta mig efter henne då det kan bli tal om förvaltare som bestämmer allt om mina pengar om jag inte sköter min ekonomi - ger jag bort över 1000 kr i månaden i tionde kommer hon defenitivt prata med myndigheterna om att tillsätta en förvaltare som bestämmer helt över min ekonomi och förbjuder mig att ge något alls. Inser ni problemet. Har de som säger frivilligt rätt är det ingen fara med detta men om jag tar miste och det är de som säger krav är jag väldigt illa ute.

Hur är det med givandet till de behövande. Även här finns det olika uppfattningar beroende på hur man tolkar bibelordet. Jag har läst om folk som hävdar att folk som inte är frikostiga går till helvetet. Många s.k. helvetesvisioner beskriver människor där p.g.a. detta. Andra menar att det är frivilligt och att det är fel att ge om man inte vill det utan bara gör det av olust och tvång. Jag har läst om en pastor som sagt att man inte ska ge till tiggare för det håller dem kvar i tiggeri - vilket jag kan hålla med om då de behöver arbete och inte dagliga allmosor. Andra menar att Jesu ord om att ge till de som ber dig kräver att vi ger. Vad är rätt. Är det rätt att ge om man inte vill det, av olust eller tvång. Är bered att att ge om Jesus kräver det, men det som hindrar och oroar mig är att jag vet att det är genom olust eller tvång som jag ger vilket jag har flera olika skäl till. Så bör jag göra det. Och om vi ger. Vem ska jag ge till, hur mycket och hur. Jag har bett Gud lägga det på mitt hjärta vem, och hur mycket. Jag behöver klara besked men han är likväl tyst.

Artiklar om kravet likväl som frivilligheten att ge

Ananias och Safiras synd - https://www.apg29.nu/index.php?artid=14586

Vad säger bibeln om att en kristen ska skänka pengar - https://www.gotquestions.org/Svenska/Kristen-gavoskankning.html

Vad ska vi göra med våra pengar - http://barnabasbloggen.blogspot.se/2012/06/vad-ska-vi-gora-med-vara-pengar.html

Ge till tiggaren som ber dig - http://www.varldenidag.se/debatt/ge-till-tiggaren-som-ber-dig/Bbbpfa!k@CFdFWu7nJXS8I2GG24w/

Kyrkofädernas syn på pengar - https://helapingsten.com/2009/09/08/rik-del-6-kyrkofadernas-syn-pa-pengar/

Skäl mot större givande och främst mot egendomsgemenskap

- Min onda själviska natur/kött. Det enda ogiltiga och onda skälet.

- Avsky mot kommunism. Accisoerar egendomsgemenskap med kommunism - något jag verkligen avskyr p.g.a. dess onda metoder. även skeptisk mot frivillig egendomsgemenskap men främst mot påtvingad/skyldig egendomsgemenskap vilket har blivet ett och samma som kommunism i mina ögon.

- Rättvisa mot både rik och fattig. Är lika mycket emot att man förtrycker de fattiga genom att plundra dem på det lilla de väl äger som att tvinga de rika att ge bort sin egendom till människor som inte gjort något för att förtjäna den om de inte av barmhärtighet vill det. Dessutom är som egendomsgenskapen vill att alla ska ha ungefär lika mycket, tillräckligt för sina behov men inte mer ytterst orättvist mot de som jobbar hårt för att förtjäna sitt leverbröd. De som har ett ansvasfullt arbete som de sköter ska givetvis ha mer än de som lever på bidrag - att det skulle va på något annat sätt är oerhört orättvist. .

- Tron/förespråkan på rätten till en absolut privat äganderätt där skillnaden mellan ditt och mitt består, våra tillgångar och även vår tid och vad vi gör med den enbart är vår - motsätter mig fullständigt förvaltartanken - jorden tillhör den som brukar den. Bonden äger ensam den gröda han bärgar, gruvarbetaren ensam guldet han bryter, företagaren vinsten företaget gör - även om det så på grund av hans driftighet, uppfinningsrikedom och ihärdiga arbete generar i miljontals kronor. Har ensamma bestämmanderätten till vad som skall göras med det som är deras - använda det för sitt uppehälle, avnjuta det i rekreation, av barmhärtighet hjälpa sin näste med det, ja t.o.m. rätten att kasta bort det och förstöra det. Den välbärgade har inget ansvar inför den fattige, likaså har den fattige ingen rätt att få något av det han inte arbetat för. Om någon utövar barmhärtighet mot någon annan måste det ske frivilligt då skyldigheten att utöva barmhärtighet inte är något annat än slaveri - att hålla en kniv fysiskt eller bildligt och kräva du måste försörja/hjälpa mig annars mördar jag dig.

- Förespråkan att de fattiga behöver ett arbete, inte allmosor. Allmosor kan vara en bra första hjälpen men det får inte bli en ihållande lösning på problemet. De fattiga måste ges ett arbete vilket är statens skyldighet - eller om de inte förmår eller klarar ett arbete slussas in i vårt välfärdssystem. Om vi nöjer oss med att bara fortsätta ge dom allmosor men inget gör för att förändra grundproblemet berövar vi dem deras människovärde. Dessutrom har jag nästan aldrigg några kontanter på mig nu förr tiden - hur skall man ge då. Jag har också undrat över om vi inte hjälper mer om vi köper vår medmänniskas tjänster och varor. Då betalar vi för något de gör vilket upphöjer deras människovärde. Jag har ofta undrat hur de människor tänker som säger att vi bör ge bort det vi inte strikt behöver för vårt uppehälle. Hur ska det då gå för dem som livnär sig på överflödsjobb, sådana som säljer varor och tjänster som vi inte behöver men önskar oss. De som jobbar inom turism, kondetori och godisbranchen, smyckes och sminktillverkning - är dessa onda och onödiga yrken.

Är bered att ge som Gud manar, om han säger vart/hur men står ändå för den privata äganderätten och friheten. Mina gärningar är jag bered att ändra på om det blir nödvändigt, men min värdesättande av frihet och äganderätt tänker jag inte vika av från vad Herren än gör med mig. Bered att stå för dessa inför Guds egen tron sedan får han göra vad han vill med mig - om jag hävdade något annat skulle jag ljuga de dessa blivet inbrända i min varelse och till ingen nytta för Gud skulle se i mitt hjärta hur det verkligen låg till.

2

Osäkerhet om onani och sexuella fantasier är synd eller ej då kristna även hör har olika uppfattningar. Att se på livs levande verkliga fruntimer med åtrå är synd - det vet jag - då Jesus säger att den som ser på en kvinna med åtrå redan har begått äktenskapsbrott med henne, men vad står det totala förbudet mot onani eller sexuella fantasier om uppdiktade personer. Hur kan man begå äktenskapsbrott med en uppdiktad ickeverklig kvinna i fantasin - sådana kan ju inte ingå äktenskap utan är ett fantasifoster. Och hur ska jag veta att de som fördömer onani har rätt när de olika kristna kyrkorikningarna har olika tolkningar. De traditionella kyrkorna som katolska och ortodoxa kyrkan fördömer onani, även protestantismens fäder som Luther och Calvin, men idag lär vissa lutherska kyrkor att det inte är synd då de håller sig strikt till Bibelordet och menar att e inte hittar något direkt förbud - står det inte ett direkt förbud mot något så kan de inte brännmärka det som synd menar de. Hur ska jag veta vem som har rätt. Litar jag på fel källa kan det ju även här få katastrofala följder.

Artiklar om onani är synd eller ej

Är onani en synd - https://www.apg29.nu/index.php?artid=1334

Sexuella synder och onani - https://www.apg29.nu/index.php?artid=14331

Är onani en synd - http://www.jesussidan.com/undervisning/onani.php

Är onani en synd - http://www.brobyggarna.org/58.html

Onani: Är det en synd enligt bibeln - https://www.gotquestions.org/Svenska/Onani-synd.html

Både säger att onani kan leda till synd och öppna upp för onda andar, men poängterar att det inte är synd i sig - i likhet med alla sysselsättningar vilket blir synd om vi sätter det över Gud. Hur ska vi förhålla oss till det som inte är synd i sig men kan leda till synd - i princip allting.

Jag vägrar lura mig själv att jag är frälst om jag inte är det, är livrädd för att lura in mig i falsk frälsningsvishet det vore värre än den uppgivenhet jag nu känner. Jag är väl medveten om att jag kan lura mig själv. Därför har min bön framför alla andra blivet den från bibeln att Gud ska pröva mig, visa mig om jag är ute på olycksväg och leda mig rätt. Han är än så länge tyst som urberget. Hur ska jag ta detta. Ska jag tro att hans tystnad innebär att jag är på den rätta vägen eller ska jag ta det som om jag inte är frälst trots att jag tror - Gud lyssnar ju inte på syndare enligt johannesevangeliet 9.31 (hur kan han då höra när vi ber honom om förlåtelse eller vill bekänna våra synder) - och verkligen är ute på fel väg. Detta är min största skräck - att lura mig vara frälst och född på nytt trots att jag inte är det. Det enda jag vet säkert när det gäller mitt förhållande med Jesus är att jag tror på honom. Men jag vet inte om det är en tro som bara sitter i huvudet eller om det även är mitt hjärtas tro - alltså om den är den frälsande tron. Sålunda min värsta mardröm att vakna på uppståndelsen dag och få höra orden Jag har aldrig känt dig, bort härifrån du orättens hantlangare och därefter Gå bort från mig du förbannade till den eviga elden som väntar Djävulen och hans änglar. Detta skrämmer mig - Vem kan man lita på. Bibeln är förstås högsta vägledare, men hur göra i frågor som den varken säger klart nej eller klart ja till. Eller där man inte förstår hur man ska tillämpa det man läst. Om man litar på fel person för att få hjälp med de bibelställen man inte förstår och de antingen av okunskap eller illvilja leder en fel till att tro på villolära - går man förlorad då. Hur ska man veta när två parter hävdar att min tolkning av skriften är den rätta. Litar jag i okunskap på fel part blir resultatet katastrofalt enligt detta synsätt.

Nu behöver jag snart korrekta svar angående detta. OIm Jesu kommer tillbaka inatt eller jag dör om fem minuter och i okunskap trott på falsk lära angående dessa ting blir är det ju ute med mig enligt vissa tolkningar. Om mina kristna bröder och systrar inte kan ge sanna svar, så be att Gud uppenbarar sanningen för mig eller åtminstonde leda mig till bibelställen som förklarar detta då jag inte vet vad jag ska hitta svar. Om jag inte får insikt vad som stämmer snart ger jag upp och kastar mig tillbaka ut i syndens hav. Saker jag vet att Gud förbjudit vilket får mig att må ännu sämre efteråt som jag nu åter blivet slav under då jag menar att det inte är någon ide att undvika dem då jag redan är förlorad. Frosseri i de mest ondskefulla, syndiga, orena, lustfyllda, sexuella tankar och fantasier med tillhörande ondskefullt pornografiska syndiga bilder och texter, även se på verkliga personer i min omgivning med begär och utföra otuktiga handlingar om tillfället uppenbaras. Antingen omvänder jag mig från allt - om jag bara visste hur - eller så lever jag ogudaktigt och får finna mig att gå förlorad.

Svara


Moon Landing 24/5-2017, 19:13

Tobias och övriga!

Du undrar hur det ska gå för dig och om du är frälst eller inte.

"Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst." Rom 10:13.

Om du åkallar Jesus, så står det uttryckligen att du ska bli frälst!

"Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet." 1 Joh 1:9.

Om du bekänner dina synder så förlåter han dig!

Tips:

En länk till Sven Reichmanns hemsida. Där finns mycket uppbygglig undervisning i ljud och skrift

www.uttrycket.se

Med vänlig hälsning

Moon Landing

Svara


nils 24/5-2017, 22:47

Svar till NT. Jag har hennes beskrivning på svenska som jag skriver ned.
Det som är avgörande är hur angelägen Jesus är att Varna människorna för syndens konsekvens.
Varför denna angelägenhet,om inte för att Jesus Älskar Alla Människor!
Den som Älskar någon,är den som också är villig att varna och säga sanningen!
Det är ett högt pris som Mary Baxter betalat för att förmedla sanningen om helvetet.
Det talas och predikas helt rätt om Guds kärlek,men på bekostnad av förkunnelsen om omvändelsens och helgelsens nödvändighet.
"Men om saltet mister sin sälta,varmed skall man då giva det sälta igen?Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna." Matt5:13.

Svara


Katrina 25/5-2017, 21:57

Svar till Tobias .

Tobias skrev"-Hur ska jag göra med tiondet. Den ena säger ge för annars stjäl du från Gud och går till helvetet. Andra säger det är frivilligt och ge bara om du vill det. Vissa säger att det är frivilligt men hämmar ens andliga tillväxt om man inte ger. Vad är rätt. Har inte mycket i månaden och tror inte på att ge bort det man behöver och sedan lita på ekonomiska under från Gud. Att få 10 000, ha 9500 i räkningar och sedan ge bort en tusenlapp i tionde är inte klokt."

Mitt svar, man ska inte begära pengar av än som knappt kan leva på sin lön, det är oförskämt..

2 Kor 9:7: Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.

Svara


AlienJ 28/6-2017, 05:21

Léif Frënn, Dat ass meng Etat-Gouf Temoignagen ... Ech wëll Iech all mech matzeman dëse Mann Merci Gott meng doheem mat mengem ex Mann, deen fir eng aner Fra mech ze Staatsfinanzen entwecklen loossen fir de Paste 3years benotzt huet ,. Ech schaffen an DR ODUDUWA Uweisunge verfollegen an et mech iwwerrascht, datt no 3 Deeg vun der Zauber hun a schaffen mat DR ODUDUWA, meng EX Mann mech genannt froen mech ze verzeien. elo mech an mäin Mann sinn Walkmaschinn erëm zesummen a mir sinn ganz frou mat eisem neie Liewen ... all merci fir DR ODUDUWA fir déi grouss Aarbecht hie fir mech gemaach huet .. Ech verspriechen ze ëmmer Zeienaussoe vu sengem gutt Aarbecht fir déi ganz breet Welt deelen an wann all Kierper aus et duerch all Relatioun Schwieregkeeten laanschtgoungen soll him Audit via Email Kontakt: dr.oduduwaspellcaster@gmail.com oder whatsapp Oduduwa Nr + 2348109844548. bei Web: www.droduduwaspellcaster.com HIEN spezialiséiert och dauerhaft Léisungen zu den folgenden Problemer ze fannen ... - Wann Dir Är ex zréck wëllen. Stop Divorce a versicht Är Hochzäit - Gewann Trust aus Är Wäiner zréck - - wann Dir ëmmer Nightmares oder schlecht Dreem an der nächster Nuecht hunn. - Dir wëllt an Ärem Büro gefördert ginn. - Dir wëllt Fraen / Männer ze Dir ugezunn gin. - Wann Dir e Kand vun Ärem eegene wëllen. Kënscht Powers, Wealth a berühmt -. Wéi gesitt Lotto gewënnt magescher Zuelen ze gewann -. - Herbal Pfleeg an Heelung vun all Blutt Krankheet. Dr.Oduduwa ass éierlech a léiwe Mann, well ech et selwer erlieft an et schaffen. Endlech do ass total Léisung fir all Är Bestietnis Problemer ... Et fir mech schaffen an et gëtt fir dech ze sécher Aarbecht. dr.oduduwaspellcaster@gmail.com een d'Hochzäit oder Relatioun vum Terme vun Deele op Är Grupp Frënn op Facebook an all aner sozial Netzwierker haut retten ... ass Informatiounen Muecht. merci all. bei Web Säit: www.droduduwaspellcaster.com

Svara


Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 34, lördag 24 augusti 2019 kl. 00:12

Jesus söker: Bartolomeus!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
fredag 23 augusti 2019 23:46

Be för min bror att han får sålt sitt hus snabbt
Huset är rymligt och bra passar för minst två barn och det är en trygg plats,att bo i,finns liten fotbollsplan i närhet
Gärna kristna
Tack Herre,


Morsan reklam


Aktuella artiklar


Senaste kommentarer

Lena Henricson: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Stefan Jonasson : Nytt muslimskt parti vill arbeta mot islamofobi men påstår att det inte är ett uttalat muslimskt parti

Leif: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

SA: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Leif: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

SA: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Lena Henricson: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Lena Henricson: De ropade om Guds eld över Sverige

Johan: Nytt muslimskt parti vill arbeta mot islamofobi men påstår att det inte är ett uttalat muslimskt parti

Lukas: Nytt muslimskt parti vill arbeta mot islamofobi men påstår att det inte är ett uttalat muslimskt parti

Roger T. W.: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Lena Henricson: 29 minuter - Om du inte tror på uppryckandet får du ändå vara med om du tror på Jesus

Leif: Uppryckande och väckelse

Tomas N: Uppryckande och väckelse

Andy Svensson: Uppryckande och väckelse

Leif: Uppryckande och väckelse

Lena Henricson: Uppryckande och väckelse

LeifA: Tjänster i församlingen

Andy Svensson: Uppryckande och väckelse

Lena Henricson: Uppryckande och väckelse


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp