Language

Apg29.Nu

Start | TV | Bönesidan | Bibeln | Läsarmejl | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Banks entana ny fivarotana sakafo andraikitra, rehefa ampiasaina ho toy ny "sampany". Mpiasan'ny banky ara-barotra angera voatery tsy nandray onitra na ny mety na nitombo nitombo ny vola lany. Ny banky hanamarina ny tenany amin'ny alalan'ny sampana banky dia ho azo antoka kokoa toy izany. Izay ataony dia tsy milaza fa tsy azo antoka ho an'ny olon-drehetra afa-tsy ny tenany ny banky. Tsy misy hafa orinasa dia toy ny fitiavan-tena toy ny banky. Banky biraon'ny lavitra azo antoka kokoa noho ny toeram-pivarotana. Ankoatra izany, banky halatra rafitra misy afa-tsy ampahany kely ny fitambaran'ny ny mofo misy. Ny fanambarana avy amin'ny 2011 dia nampiseho fa ny banky halatra fotsiny ihany no isaina ho dimy isan-jato mahery ny halatra nataony ao amin'ny toeram-pivarotana sy ny banky. Ankehitriny dia manazava ihany koa vola toy ny banky fikirakirana vola azo antoka fa amin'ny fampiharana dia azo atao ny manao fandrobana banky.

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

De har inga bankkontor och "bankärendena" sköts i värsta fall bara via Internet eller telefon. Även IKEA har en egen så kallad bank. Både Ica och IKEA ger även ut egna kontokort. Exempel på att stora svenska företag får makt över betalsystemen. Kunderna får ibland nästan böna och be om att få ut tillräckligt med kontanter i till exempel Icas kassor. Det går dessutom inte att få ut pengar utan kort.

Fenomenet som borde kallas låtsasbanker där till exempel försäkringsbolag och stora affärskedjor fungerar som banker startade efter finanskrisen på 90-talet då kreditbranschen avreglerades. Den statliga bankgarantin gällde sedan även för dessa företag. Denna avreglering hade som vid annan avreglering det felaktiga syftet att öka konkurrensen. Konkurrens i stället för ekonomisk stabilitet och ordning. Både Ica och Coops kort hade till en början ingen insättningsgaranti och var kopplade till så kallade sparkassor. Korten kunde bara användas i de egna butikerna.

Ica-banken har huvudkontor i Solna och fick status som bank 2001. Ica- kortet kom 1990. Ica- banken kom till genom att Ica Kundkort helt enkelt bytte namn till Ica-banken. Det visar tydligt Icas fixering vid kort. En del av verksamheten utgörs av uttagsautomater. Ica lurade till sig många kunder från de ordinarie bankerna genom att insättningstaket på 15000 slopades och att man gav högre ränta. Med Icas Bankkort Plus gavs rabatt på köpen och räkningar kunde betalas via Internet med det. MedMera Bank fick status som bank 2007. Motsvarigheten till Ica-kortet heter MedMera-kortet och kan även användas som kredit-kort.

Misy tombon-dahiny lehibe ho orinasa hafa ankoatra ny banky nanome ny sata ny banky. Matetika izy ireo, raha azo atao, mihoatra noho cashless cashless banky. Rehefa amin'ny fomba hafa dia dokam-barotra ho an'ny aterineto banky, e -Proof ny famantarana sy ny mandoa faktiora ao amin'ny Internet, ary manana vokany maditra. Ohatra, milaza ny fomba "dia ho mora ny manala ny vola taratasy any amin'ny namany Sary" rehefa izany fa tsy azo ampiharina. Ampiharina ho an'ny hafa eo amin'ny fiainana andavanandro, dia mety ho toa toy izany.

"Eritrereto ny fomba mety dia ho handao ny fiara ao an-trano, ka mandehana miasa fa tsy"

(Tena salama tsara sy miasa ho any fa tena tsy mampahazo aina)

"Tsarovy mba hisorohana ny mahazo aina fanasana vilia rehefa manasa lovia amin'ny tanana"

"Tsy ianao koa tsy ny milina fanasan-damba, ary hosasany amin'ny hazo tsora-kazo tao amin'ny koveta be fandroana"

Det här är en språklig och reklammässig manipulering och en mild variant av det bakvända språket i Orwells roman 1984. Att påstå att någon som är praktiskt och bekvämt är obekvämt och opraktiskt.

Helt bakvänt. På tal om e-legitimationer som används till mycket på Internet så är även dessa kopplade till allvarliga brott. Ett antal näringslivstoppar utsattes för bedrägerier i mångmiljonklassen när de använde e-legitimationer från Telia hos Skatteverket och vissa företag.

Oavsett hur bättre ställt många människor får så är det barskrapat bankkonto i slutet av månaden som gäller. Det går lätt att spara i alla fall en gnutta med pengar varje månad även för den som har det dåligt ställt. Oavsett hur fattig man är så går det att lägga undan 100 kronor i månaden tills en buffert på ett litet antal tusenlappar finns att använda. Med denna buffert behövs det inte kollas ideligen hur mycket som finns kvar på kontot. Att spara kvitton och ha en enkel kassabok håller ordning på om man gått back. Välj en riktig bank och ha en liten buffert i stället för att ideligen kolla kontot på Internetbanken eller kvittot från uttagsautomaten.

De banker som är mest låtsas är de rena kontantlösa internetbankerna. Vad gäller brottslighet har en förskjutning skett från rena kontokortsbrott till brott med anknytning till internetbanker. Men det handlar oftast inte om att själva banken utsätts för brott. Elaka program som kallas trojaner kan vid oförsiktighet nästla sig in i användarens dator. De arbetar i bakgrunden och skickar lösenord till en datorserver. Brottslingen behöver i det här fallet inte ens befatta sig med falska kontokort. Brottet kan ske helt med hjälp av datorautomatik men det gör samtidigt att det är lättare att hitta spår efter det. Men även i det här fallet finns det mänskliga så kallade målvakter som i det här fallet upplåter sitt konto för brottslig användning.

Dia matetika ny carte de crédit olon-dratsy efa nanekenao ny manao heloka bevava an-tserasera banky. Ohatra iray ny Trojan dia A311 ny fahafatesana koa hoe Haxdoor. Trojans niely amin'ny alalan'ny e-mail. Banky mifandray amin'ny pejy fidirana ny Trojan dia mba Fetsy natao fa tsy misy fahasamihafana mila ho hita hanohitra ny tena. A lehibe lavitra vola azo alaina avy amin'ny tantara ao amin'ny fividianana voafitaka na inona na inona vokatra ao amin'ny Internet. Trojans dia amidy ao amin'ny Internet, ary mety ho vola tsy mifanaraka mba hifanaraka manokana banky. Zavatra lehibe efatra banky no voa mafy.

Select Handelsbanken. Ankivy ATM. Tsy misy dikany ny hiova ho tsy Handelsbanken ho an'ny isam-batan'olona ihany fa koa ho an'ny raharaham-barotra. Ny orinasa efa Swedbank sy Nordea ambany ampy, raha tonga ny taona Handelsbanken ny banky ara-barotra. Ratsy indrindra nahazo etika ampy iray hafa indray mandeha ny tena cashless Danske Bank. Tiako na Danemark sy ny Danes, fa ny banky tokony hanipy indray manerana ny ety, na ny antony tsy hanipy azy eo amin'ny ety. Misy ihany koa ny mihatsaravelatsihy banky.

(Raha niresaka momba Ica toy ny nataon'i indray andro aho dia nahita fa izy ireo nanomboka tamin'ny manokana contactless karatra izay afaka mividy ny tsy vola. Kontantlösheten nandresy ny tany. Mihitsy aho mainka nandrisika ka nanolotra mba hanoratra ilay boky.)

Riksbank lainga ary omeo ny fanaraha-maso

Den enda bank som är hundra procent svensk är Riksbanken. På bankens hemsida kan man däremot läsa den kanske största lögn som har skrivits av något statligt svenskt.

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Då borde denna bankernas bank ta sitt ansvar och genom åtgärder och regler se till att resten av bankerna och samhället tillåter allmänheten att bestämma hur mycket kontanter man vill använda. Rätten att använda kontanter är enligt en chefsjurist på Riksbanken "dispositiv snarare än absolut". Det innebär i praktiken på begriplig svenska följande. När det utanför affären står "inga kontanter" så har köparen ingått ett avtal om kontantlöshet när han handlar i butiken. Rätten att använda kontanter är alltså i praktiken helt tandlös.

Ny voalohany dia nanana afa Riksbank no tompon'andraikitra amin'ny fitantanana ny vola. Tamin'ny taona 80 sy ny taona 90 sy ny fahombiazan'ny nanaraka lahatra (vakio impairments) ankoatra ny zavatra hafa, izay niafara tamin'ny fanakatonana ny biraon'ny Governora. Nisy nandritra ny taona vitsivitsy ny orinasa ho an'ny fiaraha-mientana izay mifantoka amin'ny profitability sy ny vola tahiry. Nantsoina hoe ny vola tany Soeda (PSAB). Ny orinasa nandamoka Lasa ara-bola ary nakatona nidina tamin'ny 2004. Dia tonga ny rafitra deregulated ankehitriny. Ny fanapahan-kevitra momba ity tontolo deregulated manana ny fakany ao amin'ny Mpanatanteraka Board. Ny Riksbank nanana izao dia ampahany kely ihany ny tahirin-kevitra teo aloha izay tantanan'ny roa birao in Tumba sy Mölndal. Nanapa-kevitra izy io tamin'ny 2013 ny hifindra asa ho birao iray tao Broby Izy irery ihany no handaminana banknotes. Vola madinika Full fitantanana tonga ho nihazakazaka orinasa tsy miankina iray.

Enligt lagen ska Riksbanken "främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt svara för landets försörjning av sedlar och mynt". Ska man ta det bokstavligt borde i stället Riksbanken ha skrivit den här boken medan jag kunnat "ligga i hängmattan". Man undrar när vi kommer att få en till lika stor andel privat centralbank i Sverige som Federal Reserve i USA?

Mer om Riksbankens hyckleri och motsägelsefullhet

Banky foibe hafa noho ny teny soedoa manana ny fanadihadiana dia nampiseho fa vola dia iray amin'ireo fomba mora indrindra mba handoavana na olona sy ny raharaham-barotra. Ankoatra ny hosoka elektronika dia mihoatra noho ny vola hosoka. Security Transport Organization está (Eoropeana Security Transport Association) Efa taona maro lasa izay dia nampiseho fa ny vola no malaza indrindra sy azo antoka ny fomba fandoavam-bola any Eoropa. Esta nanome baiko ny fianarana mba hamahana ny banky sy ny carte de crédit orinasa izay te-hametraka tanteraka kontantlöshet. Tsy nampiseho fa ny tontalin'ny kontantlöshet ka nandeha hiady ny sitrapon 'ny olona, ​​ary nihevitra fa tena olona afaka misafidy ny fomba te-handoa.

Riksbanken har valt att mest fokusera på infrastruktur och teknik i stället för konsumentskydd. Konsumentskyddet har i stället lagts över på den kontantlösfanatiska finansinspektionen. Konsumenter har därför i praktiken inget skydd vad gäller kontanter. Det är som om vargen hade fått i uppdrag att ta tillvara Rödluvans intressen. Vargen har bara sitt eget intresse i åtanke.

Det finns två viktiga anledningar att läsa på Riksbankens hemsida. För det första kan man lära sig om penningsystemet genom att sovra ut rent objektiva och bevisbara fakta. Sist men inte minst kan man tydligt se hur Riksbanken gynnar de kontantlösa alternativen framför kontanterna. Här kan man finna det största hyckleriet i Sveriges historia. Ett mycket viktigt exempel är att det är Riksbanken och ingen annan som har beslutat att lägga ner

kontantdepåer. Låt oss repetera Riksbankens påstående från förra avsnittet för att förtydliga bankens hycklande "neutralitet".

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Den under alliansregeringen tillsatte riksbankschefen Stefan Ingves föreslog utan omsvep att avgifter på bankomatuttag skulle kunna minska kontantanvändningen i Sverige. Hur går det uttalandet ihop sig med den ovanstående neutraliteten? Han visade på att bankernas praxis i de andra nordiska länderna att bara ta ut uttagsavgift för automatuttag från andra än de egna kunderna hade minskat kontantanvändningen. Att behöva betala för att ta ut sina egna pengar är absurt. Det är förstås författarens och inte Ingves slutsats.

Ingves talade ofta och gärna om att värdetransportrånen fördubblats under ett antal år men undvek att också berätta om den groteska ökning som skett av kontokorts- och internetbedrägerier. Är det neutralt? Riksbanken har under åren framfört den absurda åsikten att privatiseringen av kontanthanteringen varit till för att "stimulera ökad konkurrens och produktutveckling". Ett sådant tänkande hör hemma i näringslivet och inte på något sätt i en av samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. Ska kanske brandbilarna vid olika brandstationer köra i kapp till bränderna också? Den station som hinner först får betalt medan de andra får vara utan pengar. Brandbilarna trimmas till max.

Det kan nu vara på sin plats att gå djupare in på Riksbankens egentliga inställning genom att ordagrant citera från en uppsatsliknande skrift som är skriven av Björn Segendorf och Anna Wilbe som arbetar på bankens avdelning för finansiell stabilitet. Den heter 'Har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel?'. Observera att författarna inte är några konsulter eller utomstående utan att det handlar om Riksbankens egen personal. Nu citaten.

"En slutsats av diskussionen är att en generellt bindande skyldighetför alla att acceptera kontanta betalningar inte torde främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Mot denna bakgrund bedömer vi att åtgärder för att stärka kontanternas status som lagligt betalningsmedel inte skulle gynna utveckligen av ett säkert och effektivt betalningsväsende."

Slut på citaten.

Understrykningarna har gjorts av författaren för att uppmärksamma Riksbankens skrämmande likhet med ett investmentbolag eller någon annan privat aktör inom näringslivet. Man skriver att lagstiftningen bör återspegla verkligheten.

Verkligheten är att vissa undersökningar visat att så mycket som åtta av tio personer vill att kontanthanteringen ska öka. Kontanternas lagliga status bör därför i stället stärkas. Begreppet "marknaden" är i alla sammanhang lika svårgreppat som barnens låtsaskompisar som sitter på den tomma stolen i lekstugan. Marknaden borde logiskt betyda konsumenterna men ordet representerar i praktiken företagens vilja.

Koa satria ny ankamaroan'ny vola fitantanana te hampitombo tokony hihaino ny maro an'isa. Nefa toa ilay lehilahy miaraka amin'ny "tsena" fa hoe raharaham-barotra. Ny Banky Foibe dia tsy tokony ho toy ny fitantanam-bola tsy miankina orinasa. Ny Banky Foibe dia tokony manana andraikitra ara-tsosialy lalina ny sehatra tsy miankina fa tsy afaka ny hiaina mifanaraka amin'ny. Noho izany, tsy tokony hampiasa ny fiteny izay an'ny sehatra tsy miankina. Io karazana "hidin-trano-in" amin'ny ankapobeny fanekena ny vola no zavatra tsara indrindra mety hitranga Zavatra rafitra vola.

Noho ny endrika ivelany dia manome ny Banky manana safidy mba hanome vola ny sata ara-dalàna maintsy. Fa afaka tsara hita eo amin'ny andininy izay fomba mitehina. Cash mora maha ara-dalàna intsony ny lalana d'exception, fifanarahana sy ny fifanarahana. Eto dia ny Riksbank mba hiarovana ny fanonerana tsena. Ankoatra ny olana (tsy tokony ampiasaina) vola dia tsy maintsy ho "lehibe toy izany ary toy izany koa hisy fiantraikany

olona maro ny tsena deteriorates '(mba hanao zavatra momba izany).

Det betyder i praktiken, för att göra en jämförelse, att om Ryssland anfaller Sverige så har det minsta länet ingen rätt att bli försvarat eftersom det inte påverkar tillräckligt många personer. Samhället försöker i övrigt med rätta skydda till exempel etniska minoriteter från till exempel rasism. Detta sker till exempel med polisinsatser och olika myndighetsåtgärder. Men detta gäller

tydligen inte "kontantminoriteten". I det här fallet är det Riksbanken själv som är "rasisten" eller om man vill den som bara står och glor när utlänningen slås blodig och faller till marken utan att ens ringa polis eller ambulans.

Riksbanken säger självt rent ut att den inte ger något skydd för konsumenter och utsatta grupper (vad gäller kontantanvändningen). Dessa grupper ignoreras helt av den maktfullkomliga banken. Man säger att det endast är ett fåtal som ska kunna betala kontant där kontantlösa alternativ inte finns. Trots att man tidigare motsägelsefullt påstått att det är allmänhetens efterfrågan som styr mängden kontanter och inte Riksbanken. Hur ska man ha det?

Något personligt val finns det inte plats för i Riksbankens tänkesätt. Det handlar mer om att de som inte har rätt att öppna ett bankkonto ska kunna använda kontanter. Mot dessa föreslås sedan "riktade åtgärder". Andan i skriften är att kontanter är "omoderna" och bromsar utvecklingen när problematiken logiskt i stället borde handla om att kontantlösa alternativ är diktatoriska.

Ytterligare citat

"Marknadens aktörer , inklusive hushållen, har kostnader både för sin kontanthantering och för andra betalningssätt och bör därför själva kunna fatta affärsmässiga beslut om vilka betalningssätt att använda för just dem."

"Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tycks bankkort vara billigare än kontanter för betalningar överstigande 20 kronor." (bevis saknas alltså)

"Även om Riksbankens egna undersökningar tyder på att antalet kontantbetalningar sjunker är det svårt att säkerställa att så är fallet."

Man säger alltså att hushållen själva bör kunna fatta beslut om vilket betalningssätt de vill använda. Samtidigt sade man tidigare

mifanohitra ihany vondrona sasany dia tokony hanana ny zo ampiasana vola. Tena tsara tarehy be ny Riksbank izay rehetra tokony hanapa-kevitra izay ara-barotra. Avy eo ny olona mankatò. Toy izany koa ao amin'ny fitsipika toy ny jadona.

Uppsatsen genomsyras av ord och begrepp som affärsmässiga, marknadens aktörer, kostnadseffektiva och teknikneutrala. Inte en stavelse nämns om integritet och demokrati. Företräder Riksbanken folket eller den luddiga "marknaden"? Riksbanken har ända sedan 1600-talet haft nära anknytning till och styrts av riksdagen. Detta är politiskt unikt för Sverige. Regeringsformen säger att all offentlig makt i Sverige ska utgår från folket och att riksdagen är folket främsta företrädare. I mer än 150 år har kontanter varit lagliga betalningsmedel. Trots att man erkänner att det ser ut som om en stor majoritet av allmänheten ser kontantbetalningar som en rättighet så visar Riksbanken här tydligt vem som bestämmer.

Det finns även en annan uppsats som kan läsas på Riksbankens hemsida som heter 'Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?'. Den är också skriven av två anställda på Riksbanken. Den tidigare nämnde Segendorf och Thomas Jansson. Detta är inte lika viktig läsning eftersom uppsatsen är ensidigt inriktad på kostnader. Men en del viktigt finns att säga om den. Här tar man parti för kontokorten gentemot kontanterna genom att påstå att bankkort bör användas i större utsträckning för att minska kostnaderna. Det föreslås att "införa transparanta och kostnadsbaserade avgifter". Detta betyder i det här sammanhanget att med fina ord föreslå avgifter på kontantbetalningar. Riksbanken förordar helt öppet att prissätta betalningar till kontokortens fördel och propagerar för uttagsavgifter för uttagsautomater.

Feo fikarohana dia mampiseho fa ny vola no lafo. Izany no ny fiarovana orinasa. Mazava fa ny tohan-kevitra ho afaka hijanona ao. Fa zava-dehibe izay mampiseho ny Riksbank ny overwrought fikarohana ny "tandrify ny toe-karena". Tsy miezaka ny hampiseho amin'ny kisary sy ny latabatra teo amin'ny tokonam-baravarana, izay milaza fa tsy mandoa ny mampiasa karatra. Efa ao amin'ny faritra sasany nilaza fa 70 satro-boninahitra mety ho ny fetra izay dia mandoa ny mampiasa karatra. Ny Riksbank any an-kafa ihany koa dia nilaza fa io fetra ny debit karatra ho amin'ny 20 satro-boninahitra, raha ny mifanaraka sarobidy ny voninahitra dia ho satro-boninahitra 450.

Angamba mitovy fomba ampiasaina amin'ny politika koa? Na iza na iza nahazo maherin'ny 500.000 satroboninahitra alohan'ny hetra dia tokony hifidy ny "Mpanao Didy Jadona Dick". Ireo izay mahazo ny vola izany dia tokony hifidy ny "Sture Praiminisitra". "Dick Mpanao Didy Jadona" foana ny safidy ratsy, na inona na inona ny toe-karena. Kontantlöshet foana ny lousy safidy.

Izany no nampiseho fa samy vola sy ny kaonty-monina (vakio cashless) fandoavam-bola dia manana toe-karena ny ambaratonga. Ao amin'ny teny ara-toekarena fotsiny, tsy misy fanoherana izany filazana. Ny ankamaroan'ny fiaraha-monina Miha mitombo ny vola mora vidy kokoa. Ny olana dia amin'ny alalan'ny fampihenana ny vola ho sakana amin'ny fanaintainana nanaisotra ny toe-karena ny ambaratonga. Miresaka momba ny vola izay lafo tsy rariny ao anatin'ity lohahevitra ity. Tahaka ny efa antsasaky ny vola, antsasaky ny fandoavam-bola cashless nanana fampitahana tsara mety efa natao.

I andra länder som till exempel Ungern där det används mycket kontanter så är kostnaden för den genomsnittliga kontantbetalningen mycket låg. Man kan jämföra med bilar. Det blir

en avsevärt mycket högre milkostnad om man bara kör 50 mil med en bil per år jämfört med 1000 mil. Kontanter är fortfarande billigast. Men det är politiker, banker, kontokortsföretag, poliser, affärer och många vanliga lurade människor som har gjort att kontanternas konkurrenskraft minskat på grund av vad dessa sammanlagt gjort för kontokortsökningen.

Dåvarande riksbankschefen Ingves framförde i andra sammanhang åsikten att alla betalningssätt borde bära sina egna kostnader. Det är lätt sagt när man har slaktat kontanthanteringen så att den förlorat sina stordriftsfördelar och andelen fasta kostnader därför ökat starkt. Han motiverade den nya privata avreglerade kontanthanteringen med att bankerna tidigare oskäligt utnyttjade den statliga kontanthanteringen bara i syftet att undvika räntekostnader över natten. Att bankerna i praktiken inte betalade för den service de erbjöds.

Misy befog ny tsikera fa misy afaka roa ihany no hanatsoaka hevitra. Ny banky tsy miankina no tena fandraisana andraikitra izay nampiasa ny rafitra ho an'ny max. Ny Riksbank tsy nanao ampy ny mikasika ny toe-draharaha noho ny tsy fahaizana, tsy fandraisana andraikitra sy ny Tsy nety. Ny zavatra rehetra dia mampiseho mazava tsara fa ny karazana banky rehetra (anisan'izany ny Riksbank) dia hampihena ny vola. Ny banky tsy miankina hoditra dia fanjakana teo aloha amin'ny alalan'ny fampiasana vola be loatra fitantanana. Izany dia antony lehibe milaza fa ny vola no tsy mitondra ny azy vola lany. Izany no banky 'diso.

Misy milaza fa na inona na inona ny banky ho tampoka intsony ny fampiasana ny rafitra amin'ny fomba samihafa teo amin'ny cashless safidy. Tsy misy na inona na inona. Tokony hahatakatra ihany koa ny Riksbank. Ny teo aloha ny fampiasana be loatra ny vola fikirakirana mampiseho fa tsy misy afaka miantehitra amin'ny banky tsy miankina mba handray andraikitra. Maro ny ankizilahy hitombo ho olon-dehibe matotra lahy. Banky ireo olon-dehibe na oviana na oviana. Izy ireo tsy mitsahatra swiping avy ny mofomamy tavoara ireo.

Ao amin'ny taratasy voalaza etsy ambony nilaza fa ny karatra fandoavana maka, amin'ny antsalany, 25 segondra vao vita raha maka ny vola ditto 26 segondra. Inona no raharaha faharoa? Inona no mahatsikaiky fandresen-dahatra? Raha toa ny fivarotana mifarana PIFFLE ny vidin'ny iray

produkt till 995 i stället för vettiga 1000 kronor så spar man mycket tid om nu sekunder är så oerhärt viktiga. Att större belopp tar längre tid att betala kontant är ju en självklarhet eftersom fler sedlar ska räknas. Det är ju bra då affären slipper små belopp.

Den här "forlorade sekunden" är utan tvekan det mest larviga argumentet för kontantlöshet som jag stött på under hela arbetet med boken. Detta tätt följt av påståendet att sex öre per hundralapp förloras på grund av skimming vid bankomaterna. Är det någon mer än jag som baxnar över hur dålig argumentering kontantlösheten har? Om en person tar ut pengar via uttagsautomat varje dag på året så är den teoretiska förlusten 22 kronor på grund av skimming. Eftersom kontantlösheten bryr sig så mycket om ören så är ett riktigare resultat 21,90. Oj vad viktigt det är med "Öret Köret" och "Sekund Viktig Stund".

Låt mig nu i stället berätta om tid som verkligen betyder något. Enligt Stockholmskrögaren Bengt Sörås tar det i hans bransch 35- 40 sekunder att betala med kort medan en kontantbetalning tar tio sekunder. Det är däremot stor skillnad. Köerna skulle enligt honom bli flera hundra meter om alla skulle betala med kort. Många krogar och liknande i storstäderna tar bara emot kontanter.

De tidigare nämnda 22 (förlåt 21,90) kronorna ska jämföras med de genomsnittliga 8000 i ren vinst som bankerna skinnar oss på varje år per person eller de enorma summor de tjänar på kontokorten. Vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden så att vi fortfarande fick lönekuvert med kontanter i handen. Då skulle jag inte ens ha ett bankkonto utan ha allt "i madrassen". I detta nostalgiska önskescenario borde företagen göra likandant. Bara ha pengar i sitt eget kassaskåp. Kanske gömma pengarna under badkaret hos föräldrarna som Bert Karlsson gjorde för länge sedan. Resultatet av detta vore att det inte skulle finnas några banker.

Vilken underbar och befriande tanke. Efter denna psykologiskt undergörande utvikning går vi nu tillbaka till ämnet.

Vad vill man egentligen med den där tidigare nämnda sekunden? Stressa sönder kassörskorna helt? Låt personalen i kassorna jobba i lagom tempo och inte stressa ihjäl sig. Sluta prata om sekunder. Förslaget att sätta jämna priser för att effektivisera kontantbetalningarna är lika enkel som revolutionerande. En mjölk skulle ha kostat tio kronor jämnt och inte 9,90. Ett par hörlurar ska kosta 300 jämnt och inte 295. Nackdelen är väl att någon stackare inom handeln dör av chocken då en så genomgripande förändring kanske är alltför djärv. Hoppas den ironiska tonen framgick tydligt i texten. Kanske kunde då kontantbetalningarna slå de kontantlösa med flera sekunder bara av den anledningen.

En sak man ofta inte tänker på är att affärerna har juridisk skyldighet att kontrollera flera saker vad gäller behörighet och giltighet vid köp med kontokort. Kortets utseende ska kontrolleras vad gäller hologram och logo. Kundens namnteckning och giltighetstiden på kortet ska kontrolleras. Vem gör i praktiken dessa kontroller? Dessutom ska eventuellt legitimation kontrolleras. Kontanter kräver aldrig någon legitimation och de är nästan ömöjliga att förfalska.

Skulle de juridiskt krävda kontrollerna följas till punkt och pricka vid kontokortsköp försvinner den där sekunden som en blixt och ersätts av en hel del sekunders förlust till kontokortens nackdel. Juridiken kräver ofta saker som i praktiken inte följs. Men bara en liten ökning av kontrollerna skulle göra att kontokortsköpen blev mycket långsammare än kontantköpen.

Sedan påstås i uppsatsen att kontanter används i för hög utsträckning. Genom ett överspänt skrivande om tröskelvärden och tidsåtgång uppbackat av ett matematiskt diagram "bevisas" att så är fallet. Man går så långt som att säga att kostnaden avgörs helt av tiden det tar att betala. Beräkningarna är så hårddragna att de gränsar till det paranormala eller kvasireligiösa. Man kan inte tjata nog om att Säkerhetsbranschen bevisat att kontantbetalningar är billigast. Men låt oss som tankelek säga att Riksbanken har rätt. Att det är billigare att betala med kontokort över ett visst värde.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

Här föreslås också "diskret beteendepåverkan" (eng. nudging) till kontokortens fördel. Detta är inget annat än ren hjärntvätt. Ska sådant överhuvudtaget kunna föreslås i en så kallad demokrati? Ska svenskar hjärntvättas i något slags "kontokortsläger" likt som sker med allmän inställning till regimen i diktaturer? Sveriges befolknings påstådda rätt att styra kontantmängden i samhället är i praktiken inget annat än att låta sig hjärntvättas av Riksbanken.

Detta min käre riksbank har inget med egna val eller egna beslut att göra. Riksbanken berömmer sig av sina "träffsäkra prognoser". De bör inte ens kallas prognoser eftersom allt bygger på att Riksbanken och dess kontantlösa gelikar med järnhand styr utvecklingen i kontantlös riktning. Det är meningslöst att göra "prognoser" som uppnåtts genom ren manipulation av befolkningen. Dessa två uppsatser var droppen. Härmed förklarar jag officiellt svensk demokrati för varande död. I Riksbankens diktatur ska medborgarna tydligen veta sin plats.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Niklas
tisdag, 15 oktober 2019 00:01

Mycket bra skrivet Holger Nilsson det är mycket som är underligt när det gäller kontant hanteringen tiden visar klart och tydligt vart vi är på väg och att vi snart är framme.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

fredag 15 november 2019 00:31
Gud ge mig tålamod att vänta på Mr Right. Jag var frestad att tänka mig ta en genväg idag! Men det BLIR ju INTE bra!

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp