Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Stöd Apg29 genom att swisha 20 kr till 072 203 63 74. Tack.

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Bankerna lastar över ansvaret när livsmedelsbutikerna används som "bankkontor". Handeln tvingas angera bankman utan att få kompensation för vare sig den ökade risken eller de ökade kostnaderna. Bankerna motiverar sig med att bankkontoren blir säkrare på det sättet. Vad man inte nämner är att det blir mindre säkert för alla andra utom bankerna själva. Inga andra företag är så egoistiska som banker. Bankkontor är långt mycket säkrare än butiker. Dessutom har bankrånen bara utgjort en bråkdel av de totala rånen. En uppgift från 2011 visade att bankrånen bara utgjorde drygt fem procent av de rån som begåtts i butiker och banker. Numera är dessutom kontanthanteringen så säker i kontanthanterande banker att det i praktiken är omöjligt att begå bankrån.

Т.н. Ика банката не е вистински банката, и никогаш нема да биде било. Истото важи и за Соработка колега.

Тие немаат филијали и "банка случаи" се снимени во најлош случај само со интернет или телефон. Иако ИКЕА има своја т.н. банкарство. Двете ИОР и ИКЕА, исто така, издаде своите кредитни картички. Примери на големи шведски компании да добијат моќ над платните системи. Клиентите се понекогаш речиси се молам да се добие доволно пари, на пример, Formica шалтери. Тоа е, исто така, да не добие пари без картички.

Fenomenet som borde kallas låtsasbanker där till exempel försäkringsbolag och stora affärskedjor fungerar som banker startade efter finanskrisen på 90-talet då kreditbranschen avreglerades. Den statliga bankgarantin gällde sedan även för dessa företag. Denna avreglering hade som vid annan avreglering det felaktiga syftet att öka konkurrensen. Konkurrens i stället för ekonomisk stabilitet och ordning. Både Ica och Coops kort hade till en början ingen insättningsgaranti och var kopplade till så kallade sparkassor. Korten kunde bara användas i de egna butikerna.

ИОР банка е со седиште во Солна, Шведска и доби статус на банката во 2001 година ИОР одбор дојде во 1990 година ИОР банка добива со ИОР клиентите едноставно го промени името во ИОР банка. Тоа јасно покажува Formica фиксација на картичката. Дел од активностите на банкоматите. Ица измамени многу клиенти од закажаното банки со депозит таванот од 15.000 беше укината и дека повисоките каматни стапки. Со Formica задолжување Плус даде попуст за купување и сметките може да се плаќа преку интернет со него. MedMera банка доби статус на банката во 2007 година еквивалент Ика картичка наречен MedMera картичка и може да се користи како кредитна картичка.

Det finns en stor nackdel med att andra företag än banker får status som banker. De är ofta om möjligt ännu mer kontantlösa än kontantlösa storbanker. När man på olika sätt gör reklam för att ha internetbank, e -legitimation och att betala räkningarna på Internet så har man ett bakvänt resonemang. Till exempel påpekar hur "bekvämt det vore att slippa räkningarna i brevlådan" när det i stället är praktiskt. Tillämpat på annat i vardagen skulle det kunna låta så här.

"Tänk vad bekvämt det vore att lämna bilen hemma och gå till jobbet i stället"

(det är bra och nyttigt att gå till jobbet men det är definitivt inte bekvämare)

"Tänk att slippa den obekväma diskmaskinen när du kan diska för hand"

"Vill inte också du slippa tvättmaskinen och tvätta med en träpinne i badkaret"

Det här är en språklig och reklammässig manipulering och en mild variant av det bakvända språket i Orwells roman 1984. Att påstå att någon som är praktiskt och bekvämt är obekvämt och opraktiskt.

Helt bakvänt. På tal om e-legitimationer som används till mycket på Internet så är även dessa kopplade till allvarliga brott. Ett antal näringslivstoppar utsattes för bedrägerier i mångmiljonklassen när de använde e-legitimationer från Telia hos Skatteverket och vissa företag.

Не е важно колку подобро многу луѓе тоа е barskrapat банкарска сметка на крајот од месецот што доаѓа. Можете лесно може да се спаси барем малку пари секој месец, дури и за оние кои имаат лоша сет. Без разлика колку сиромашни се за да можете да се стави настрана $ 100 месечно до тампон на мал број на стотици долари е да се користи. Со оваа тампон не треба да се проверуваат постојано колку е лево на сметката. Заштеда на сметки и едноставен готово книга ги следи ако се вратија. Избери вистински банка и имаат мал тампон наместо постојано проверка на сметка во интернет банката или потврда од банкомат.

Банките кои се најмногу се преправаат дека се чисти безготовински интернет банки. Во врска со криминалот има промена од чиста кредитна картичка злосторства на кривични дела поврзани со онлајн банкарство. Но, тоа е обично не е дека банката е изложена на криминал. Непријатни програми наречени Тројанци може да негрижата инфилтрираат во компјутерот на корисникот. Тие работат во позадина и да испраќа лозинка со компјутер сервер. Кривичниот потреба во овој случај дури и не се однесуваат со лажни кредитни картички. Кривичното дело може да се изврши целосно користење на компјутер автоматизација, но тоа исто така значи дека е полесно да се најдат траги од него. Но, дури и во овој случај не се човечки т.н. голмани во овој случај дава неговата сметка за кривично употреба.

Det är ofta kontokortsbrottslingar som gått över till att göra internetbanksbrott. Ett exempel på en trojan är A311 Death som även kallas Haxdoor. Trojaner sprids med e-post. Bankinloggningssidan som hör samman med trojanen är så skickligt gjord att ingen skillnad behöver synas mot den äkta. En mycket större summa pengar kan dras från den lurades konto vid köp av någon vara på Internet. Trojaner säljs på Internet och kan för en summa pengar skräddarsys för att passa en viss bank. Alla fyra svenska storbankerna har drabbats hårt.

Välj Handelsbanken. Bojkotta bankomaterna. Det är vettigt att byta till Handelsbanken inte bara för privatpersoner utan även för företag. Företagen har gett Swedbank och Nordea bottenbetyg medan Handelsbanken blev årets affärsbank. Sämst etiska betyg fick en annan gång den mycket kontantlösa Danske Bank. Jag tycker om både Danmark och danskarna men banken borde man slänga tillbaka över sundet eller varför inte slänga den i sundet. Det är också en låtsasbank.

(På tal om Ica så fick jag en dag reda på att de börjat med ett speciellt kontaktlöst kort med vilket man kan köpa för mindre belopp. Kontantlösheten erövrar mark. Det gjorde mig ännu mer motiverad och engagerad att skriva på boken.)

Riksbanken ljuger och släpper kontrollen

Den enda bank som är hundra procent svensk är Riksbanken. På bankens hemsida kan man däremot läsa den kanske största lögn som har skrivits av något statligt svenskt.

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Då borde denna bankernas bank ta sitt ansvar och genom åtgärder och regler se till att resten av bankerna och samhället tillåter allmänheten att bestämma hur mycket kontanter man vill använda. Rätten att använda kontanter är enligt en chefsjurist på Riksbanken "dispositiv snarare än absolut". Det innebär i praktiken på begriplig svenska följande. När det utanför affären står "inga kontanter" så har köparen ingått ett avtal om kontantlöshet när han handlar i butiken. Rätten att använda kontanter är alltså i praktiken helt tandlös.

Првиот имаше само Riksbank е одговорен за управување со готовина. Во 80-тите и 90-тите години проследено рационализација и ефикасност (читај нарушувања) кој меѓу другото резултираше со затворање на канцеларијата на гувернерот. За неколку години постоеше една компанија за активностите кои ќе се фокусираат на профитабилноста и намалување на трошоците. Тоа беше наречен пари во Шведска (PSAB). Компанијата стана финансиски фијаско и беше затворена во 2004 година Потоа дојде сегашниот дерегулира систем. Одлуките на овој нерегулиран систем има свои корени во Извршниот одбор. На Riksbank имаше сега само мал дел од неговите претходни податоци која беше спроведена од страна на две канцеларии во Тумба и Mölndal. Тоа беше одлучено во 2013 година да се движи операции во еден канцеларија во Broby кои само се справи со банкноти. Целосна управување со паричка дојде за да биде извршена од страна на приватна компанија.

Enligt lagen ska Riksbanken "främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt svara för landets försörjning av sedlar och mynt". Ska man ta det bokstavligt borde i stället Riksbanken ha skrivit den här boken medan jag kunnat "ligga i hängmattan". Man undrar när vi kommer att få en till lika stor andel privat centralbank i Sverige som Federal Reserve i USA?

Mer om Riksbankens hyckleri och motsägelsefullhet

Andra centralbanker än den svenska har med undersökningar visat att kontanter är ett av de billigaste betalningssätten för både privatpersoner och företag. Dessutom att elektroniska bedrägerier är fler än kontantbedrägerierna. Säkerhetstransportorganisationen ESTA (European Security Transport Association) visade redan för flera år sedan att kontanter var det mest populära och säkra betalningsmedlet i Europa. ESTA beställde en undersökning för att bemöta banker och kreditkortsföretag som ville införa total kontantlöshet. Man visade att total kontantlöshet gick emot folkviljan och ansåg att folk själva skulle välja hur de ville betala.

На Riksbank го избра да се фокусира најмногу на инфраструктура и технологија, наместо на заштита на потрошувачите. заштита на потрошувачите, наместо да биде префрлен во kontantlösfanatiska FSA. Затоа, корисниците имаат практично нема заштита во смисла на пари. Тоа е како волкот беше наложено да ги искористи интереси Црвенкапа е. Волците имаат само сопствените интереси во умот.

Постојат две важни причини да го прочитате на веб страната на Riksbank е. Прво, можете да дознаете за монетарниот систем од страна на скрининг од чисто објективни и докажливи факти. Последно, но не и најмалку важно, може јасно да се види како на Riksbank промовира можностите за безготовински во предниот дел на готовина. Овде можете да најдете на најголемиот хипокризијата на шведски историја. А многу важен пример е дека тоа е Riksbank и никој друг кој одлучи да се затвори

парични депозити. Дозволете ни да го повтори изјавата на Riksbank од претходниот дел за да се разјаснат лицемери "неутралност" на банката.

"Народната банка нема контрола врз тоа колку пари користени во општеството, но тоа е контролирана од страна на јавната побарувачка".

На владата Алијансата назначен за гувернер Стефан Ingves отворено посочи дека обвиненијата на банкомат повлекувања ќе се намали употребата на готовина во Шведска. Како таа изјава заедно со над неутралност? Тој покажа дека практиката на банките во други нордиски земји само ќе наплаќаат надоместок за повлекување од банкомат повлекувања освен своите клиенти се намали употребата на кеш. Морале да платат за да ги повлечат своите пари е апсурдно. Таму е, се разбира авторот и не Ingves заклучок.

Ingves talade ofta och gärna om att värdetransportrånen fördubblats under ett antal år men undvek att också berätta om den groteska ökning som skett av kontokorts- och internetbedrägerier. Är det neutralt? Riksbanken har under åren framfört den absurda åsikten att privatiseringen av kontanthanteringen varit till för att "stimulera ökad konkurrens och produktutveckling". Ett sådant tänkande hör hemma i näringslivet och inte på något sätt i en av samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. Ska kanske brandbilarna vid olika brandstationer köra i kapp till bränderna också? Den station som hinner först får betalt medan de andra får vara utan pengar. Brandbilarna trimmas till max.

Det kan nu vara på sin plats att gå djupare in på Riksbankens egentliga inställning genom att ordagrant citera från en uppsatsliknande skrift som är skriven av Björn Segendorf och Anna Wilbe som arbetar på bankens avdelning för finansiell stabilitet. Den heter 'Har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel?'. Observera att författarna inte är några konsulter eller utomstående utan att det handlar om Riksbankens egen personal. Nu citaten.

"En slutsats av diskussionen är att en generellt bindande skyldighetför alla att acceptera kontanta betalningar inte torde främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Mot denna bakgrund bedömer vi att åtgärder för att stärka kontanternas status som lagligt betalningsmedel inte skulle gynna utveckligen av ett säkert och effektivt betalningsväsende."

Slut på citaten.

Understrykningarna har gjorts av författaren för att uppmärksamma Riksbankens skrämmande likhet med ett investmentbolag eller någon annan privat aktör inom näringslivet. Man skriver att lagstiftningen bör återspegla verkligheten.

Реалноста е дека некои студии покажале дека колку што осум од десет луѓе сакаат процесот на управување со готовина ќе се зголеми. Пари Правниот статус наместо треба да се зајакне. Концептот на "пазарот" е во сите околности што се хард грабнал имагинарни пријатели дете седи на столчето во игралиште. На пазарот логично би значело потрошувачите, но зборот претставува, во пракса, компаниите ќе.

Бидејќи повеќето сакаат управување со готовина за да се зголеми еден треба да ја слуша мнозинството. Но, се чини дека човекот со "пазарот", а значи бизнис. Централната банка не треба да биде приватна финансиска компанија. Централната банка треба да има длабока општествена одговорност дека приватниот сектор не можат да живеат до. Затоа, не треба да се користи јазикот на кој му припаѓа на приватниот сектор. Овој вид на "заклучување во" на општо прифаќање на пари е најдоброто нешто што може да се случи шведскиот монетарниот систем.

För syns skull ger banken här även ett alternativ att ge kontanterna tvingande laglig status. Men man ser tydligt i texten vartåt det lutar. Kontanternas laglighet kan lätt sättas ur spel genom undantag, avtal och överenskommelser. Här står att Riksbanken ska värna betalningsmarknadens funktion. Vidare att problemen med (att inte kunna använda) kontanter måste vara "så stora och påverka så

många personer att marknadens funktion försämras" (för att man ska göra något åt det).

Det betyder i praktiken, för att göra en jämförelse, att om Ryssland anfaller Sverige så har det minsta länet ingen rätt att bli försvarat eftersom det inte påverkar tillräckligt många personer. Samhället försöker i övrigt med rätta skydda till exempel etniska minoriteter från till exempel rasism. Detta sker till exempel med polisinsatser och olika myndighetsåtgärder. Men detta gäller

tydligen inte "kontantminoriteten". I det här fallet är det Riksbanken själv som är "rasisten" eller om man vill den som bara står och glor när utlänningen slås blodig och faller till marken utan att ens ringa polis eller ambulans.

Riksbanken säger självt rent ut att den inte ger något skydd för konsumenter och utsatta grupper (vad gäller kontantanvändningen). Dessa grupper ignoreras helt av den maktfullkomliga banken. Man säger att det endast är ett fåtal som ska kunna betala kontant där kontantlösa alternativ inte finns. Trots att man tidigare motsägelsefullt påstått att det är allmänhetens efterfrågan som styr mängden kontanter och inte Riksbanken. Hur ska man ha det?

Något personligt val finns det inte plats för i Riksbankens tänkesätt. Det handlar mer om att de som inte har rätt att öppna ett bankkonto ska kunna använda kontanter. Mot dessa föreslås sedan "riktade åtgärder". Andan i skriften är att kontanter är "omoderna" och bromsar utvecklingen när problematiken logiskt i stället borde handla om att kontantlösa alternativ är diktatoriska.

дополнителни цитати

"Играчи на пазарот, вклучувајќи ги и домаќинствата, трошоци и за нивните пари и други начини на плаќање, и затоа треба да бидат слободни да се направи бизнис одлуки за тоа кој начин на плаќање за употреба за нив."

"Од економска гледна точка се чини дебитна картичка за да бидат поевтини од готовински плаќања кои надминуваат 20 круни." (Не постои доказ дека е)

"Иако сопственото истражување на Riksbank укажува дека бројот на готовински трансакции се намалува, тоа е тешко да се обезбеди како што е случај."

Тоа е велејќи дека домаќинствата се треба да бидат способни да одлучат за начинот на плаќање што сакате да го користите. Во меѓувреме, претходно

контрадикција дека само одредени групи треба да имаат право да го користи пари. Тоа е доста на сите дека Riksbank треба да одлучи што е комерцијален. Тогаш луѓето послушни. На истиот принцип како и во диктатури.

Uppsatsen genomsyras av ord och begrepp som affärsmässiga, marknadens aktörer, kostnadseffektiva och teknikneutrala. Inte en stavelse nämns om integritet och demokrati. Företräder Riksbanken folket eller den luddiga "marknaden"? Riksbanken har ända sedan 1600-talet haft nära anknytning till och styrts av riksdagen. Detta är politiskt unikt för Sverige. Regeringsformen säger att all offentlig makt i Sverige ska utgår från folket och att riksdagen är folket främsta företrädare. I mer än 150 år har kontanter varit lagliga betalningsmedel. Trots att man erkänner att det ser ut som om en stor majoritet av allmänheten ser kontantbetalningar som en rättighet så visar Riksbanken här tydligt vem som bestämmer.

Det finns även en annan uppsats som kan läsas på Riksbankens hemsida som heter 'Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?'. Den är också skriven av två anställda på Riksbanken. Den tidigare nämnde Segendorf och Thomas Jansson. Detta är inte lika viktig läsning eftersom uppsatsen är ensidigt inriktad på kostnader. Men en del viktigt finns att säga om den. Här tar man parti för kontokorten gentemot kontanterna genom att påstå att bankkort bör användas i större utsträckning för att minska kostnaderna. Det föreslås att "införa transparanta och kostnadsbaserade avgifter". Detta betyder i det här sammanhanget att med fina ord föreslå avgifter på kontantbetalningar. Riksbanken förordar helt öppet att prissätta betalningar till kontokortens fördel och propagerar för uttagsavgifter för uttagsautomater.

Звук истражување покажува дека готово е скапо. Ова е безбедносната индустрија. Логично би аргумент да биде во можност да остане таму. Но, тоа е важно да се покаже претрупан потрага по "оптимално економија" Riksbank е. Таа се обидува да се покаже со графикони и табели на праг кој тврди дека треба да се плаќа за користење на кредитни картички. Тоа во некои кругови тврдат дека 70 круни ќе биде на граница, каде што треба да се плаќа за користење на кредитни картички. На Riksbank, исто така, на друго место изјави дека оваа граница за дебитни картички ќе биде на 20 круни, додека соодветните вредност на кредит ќе биде 450 круни.

Можеби истиот метод што се користи во политиката, исто така? Секој заработуваат над 500.000 круни пред оданочување треба да гласаат за "Дик диктатор". Оние кои заработуваат повеќе од оваа сума треба да гласаат за "Sture премиерот". "Дик диктатор" е секогаш лоша опција, без оглед на економијата. Kontantlöshet е секогаш лоша алтернатива.

Се покажа дека двете пари и базирана на сметка (читај безготовински) плаќања имаат економии на обем. Во чисто економска смисла, нема приговор на тоа тврдење. Голем дел од заедницата е добивање поевтини со зголемен износ. Проблемот е во тоа што со намалување на парични средства на бариера болка отстрани нивните економии на обем. Зборувајќи за готово дека скапо не е фер во овој контекст. Кога тоа би било половина кеш, половина безготовински плаќања имаше соодветна споредба може да се направи.

I andra länder som till exempel Ungern där det används mycket kontanter så är kostnaden för den genomsnittliga kontantbetalningen mycket låg. Man kan jämföra med bilar. Det blir

en avsevärt mycket högre milkostnad om man bara kör 50 mil med en bil per år jämfört med 1000 mil. Kontanter är fortfarande billigast. Men det är politiker, banker, kontokortsföretag, poliser, affärer och många vanliga lurade människor som har gjort att kontanternas konkurrenskraft minskat på grund av vad dessa sammanlagt gjort för kontokortsökningen.

Тогашниот гувернер Ingves изразена во други контексти мислење дека сите плаќање треба да поднесува своите трошоци. Тоа е лесно да се каже кога ќе се убиени процесот на управување со готовина, така што ја изгуби својата економиите на обем и со тоа процентот на фиксни трошоци се зголеми силно. Тој мотивирани новиот нерегулиран приватни готово ракување на банките порано неразумно искористени за управување со владата готово само заради избегнување на каматните трошоци во текот на ноќта. На банките, во пракса, не плаќаат за услугата што ја нудат.

Постојат befog критиките, но може да се изведе само два заклучоци. Приватните банки беа многу неодговорно, кои се користат во системот до максимум. На Riksbank не направи доволно за ситуацијата поради некомпетентност, неодговорност и неподготвеност. Сè што јасно покажува дека сите видови на банките (вклучувајќи Riksbank) ќе се намали пари. Приватните банки кожа тогаш поранешната држава преку прекумерна употреба на управување со готовина. Тоа е голема причина за кои тврдат дека пари не носи своите трошоци. Тоа е вина на банките.

Дали има нешто да укажуваат на тоа дека банките одеднаш ќе се престане со користење на системот во различни начини на опцијата за безготовински. Нема ништо. Исто така, треба Riksbank разбере. Претходниот прекумерна употреба на готовина ракување покажува дека никој не може да се потпре на приватните банки да преземат одговорност. Многу момчиња порасне да биде одговорни возрасни мажи. Банките не се возрасни. Тие никогаш не престануваат да повлекувате мармаладот ​​се.

Во горенаведените хартија тврди дека плаќањето на картички во просек се потребни 25 секунди за да се заврши, а во готово СТРОГО трае 26 секунди. Она што го прави втор проблем? Каков вид на смешни аргументи? Ако трговскиот завршува PIFFLE да се цена на

produkt till 995 i stället för vettiga 1000 kronor så spar man mycket tid om nu sekunder är så oerhärt viktiga. Att större belopp tar längre tid att betala kontant är ju en självklarhet eftersom fler sedlar ska räknas. Det är ju bra då affären slipper små belopp.

Оваа "изгубени секунди" несомнено е глупо аргументот kontantlöshet наидов во текот на работата на книгата. Ова е внимателно да се следи со изјавата дека шест центи по сто изгубени поради впивам на банкомати. Дали има некој повеќе отколку што boggles на тоа колку лошо аргумент kontantlösheten имаат? Ако некое лице зема пари преку банкомат секој ден од годината, па теоретски губење на SEK 22 поради впивам. Од kontantlösheten грижи толку многу за пени, тоа е повеќе точен резултат 21,90. О колку е важно да се "цевка е на хорот" и "Втора важни момент".

Дозволете ми да ви кажам, наместо за времето што навистина е важно. Според ресторан Стокхолм Бенгт Sörås што е потребно во својата индустрија 35- 40 секунди за да се плаќаат со картичка за плаќање во готово зема десет секунди. Сепак, постои голема разлика. Редици би според него да има неколку стотици метри, ако сите ќе плаќаат со картичка. Многу таверни и слично во големите градови прифати само готовина.

De tidigare nämnda 22 (förlåt 21,90) kronorna ska jämföras med de genomsnittliga 8000 i ren vinst som bankerna skinnar oss på varje år per person eller de enorma summor de tjänar på kontokorten. Vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden så att vi fortfarande fick lönekuvert med kontanter i handen. Då skulle jag inte ens ha ett bankkonto utan ha allt "i madrassen". I detta nostalgiska önskescenario borde företagen göra likandant. Bara ha pengar i sitt eget kassaskåp. Kanske gömma pengarna under badkaret hos föräldrarna som Bert Karlsson gjorde för länge sedan. Resultatet av detta vore att det inte skulle finnas några banker.

Vilken underbar och befriande tanke. Efter denna psykologiskt undergörande utvikning går vi nu tillbaka till ämnet.

Vad vill man egentligen med den där tidigare nämnda sekunden? Stressa sönder kassörskorna helt? Låt personalen i kassorna jobba i lagom tempo och inte stressa ihjäl sig. Sluta prata om sekunder. Förslaget att sätta jämna priser för att effektivisera kontantbetalningarna är lika enkel som revolutionerande. En mjölk skulle ha kostat tio kronor jämnt och inte 9,90. Ett par hörlurar ska kosta 300 jämnt och inte 295. Nackdelen är väl att någon stackare inom handeln dör av chocken då en så genomgripande förändring kanske är alltför djärv. Hoppas den ironiska tonen framgick tydligt i texten. Kanske kunde då kontantbetalningarna slå de kontantlösa med flera sekunder bara av den anledningen.

En sak man ofta inte tänker på är att affärerna har juridisk skyldighet att kontrollera flera saker vad gäller behörighet och giltighet vid köp med kontokort. Kortets utseende ska kontrolleras vad gäller hologram och logo. Kundens namnteckning och giltighetstiden på kortet ska kontrolleras. Vem gör i praktiken dessa kontroller? Dessutom ska eventuellt legitimation kontrolleras. Kontanter kräver aldrig någon legitimation och de är nästan ömöjliga att förfalska.

Skulle de juridiskt krävda kontrollerna följas till punkt och pricka vid kontokortsköp försvinner den där sekunden som en blixt och ersätts av en hel del sekunders förlust till kontokortens nackdel. Juridiken kräver ofta saker som i praktiken inte följs. Men bara en liten ökning av kontrollerna skulle göra att kontokortsköpen blev mycket långsammare än kontantköpen.

Потоа, наводно, во документот дека пари се користи во висока мера. Преку затегнат пишување на прагот и време поддржан од страна на математички графиконот "докажува" дека ова е случај. Тоа оди толку далеку што да се каже дека цената се утврдува целосно од времето што е потребно да се плати. Пресметките се толку тешко подготвени со границата на паранормалното или квази-религиозни. Човек не може да запалено доволно за безбедносната индустрија докажано дека готовински плаќања се најевтини. Но, ајде, умот игра велат дека правото на Riksbank е. Дека тоа е поевтино да плаќаат со кредитна картичка преку одредена вредност.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

Här föreslås också "diskret beteendepåverkan" (eng. nudging) till kontokortens fördel. Detta är inget annat än ren hjärntvätt. Ska sådant överhuvudtaget kunna föreslås i en så kallad demokrati? Ska svenskar hjärntvättas i något slags "kontokortsläger" likt som sker med allmän inställning till regimen i diktaturer? Sveriges befolknings påstådda rätt att styra kontantmängden i samhället är i praktiken inget annat än att låta sig hjärntvättas av Riksbanken.

Detta min käre riksbank har inget med egna val eller egna beslut att göra. Riksbanken berömmer sig av sina "träffsäkra prognoser". De bör inte ens kallas prognoser eftersom allt bygger på att Riksbanken och dess kontantlösa gelikar med järnhand styr utvecklingen i kontantlös riktning. Det är meningslöst att göra "prognoser" som uppnåtts genom ren manipulation av befolkningen. Dessa två uppsatser var droppen. Härmed förklarar jag officiellt svensk demokrati för varande död. I Riksbankens diktatur ska medborgarna tydligen veta sin plats.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Rapport från min coronasjukdom - Christer Åberg


"Зашто Бог толку го возљуби светот, што Го даде Својот Единороден Син [Исус], за да секој кој верува во Него да не загине, туку да има вечен живот." - 03:16

"Но, колку што  доби  Него [Исус], им даде право да станат Божји деца, на оние кои веруваат во Неговото име." - Јован 1:12

"Дека ако со твојата уста исповедаш дека Исус е Господ и во твоето срце поверуваш, дека Бог Го воскреснал од мртвите, ќе бидеш спасен." - Рим 10: 9

Сакате да се спаси и да ги добиете сите вашите гревови се простени? Молете се на оваа молитва:

- Исус, јас ќе добиете сега и исповеда како Господ. Верувам дека Бог те воскресна од мртвите. Ти благодарам што сега сум спасен. Ти благодарам што ми прости и да ви се заблагодарам што сега сум дете на Бога. Амин.

Дали ќе добиваат Исус во молитва погоре?


Senaste bönämnet på Bönesidan

fredag 5 juni 2020 14:24
Be för en trasig relation till en nära familjemedlem. Be att Gud griper in fort. Be om kraft att orka. Be att jag ska få glädje igen.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp