Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Mitsinje ndi chikhulupiriro gwero

Nkhani m'Baibulo ulosi / Mzimu Woyera adawalamulira kwambiri kwa mitima yathu, "ayenera" gurgle ndi tsitsi pa mitu yathu adzauka.

Mtsinje, greenery ndi mapiri.

Chifukwa pamene ife tiganiza za m'munda wa Edeni / Paradaiso, tiona kuti pamene Adamu ndi Hava sanaloledwe kukhala pamenepo chifukwa cha kugwa - choncho zikuoneka kuti iwo anathamangitsidwa kum'mawa, kum'mawa kwa munda. 


Av Sigvard Svärd
måndag 4 november 2019 21:33
Läsarmejl

Ngakhale Akhristu ambiri, ngakhale mu chitsitsimutso okhulupirira nkhani, kukayikira, mwatsoka, zodalirika za m'Baibulo. Koma ili ndi uthenga umene ndi wodzala ndi chikhulupiriro mu Baibulo pamene vumbulutso Mulungu woona. Kwa kanthawi ife kutenga ndi kuyang'ana mu ena Maganizo wam'tsogolo wa Baibulo, zedi izi nawalanditsa zambiri chikhulupiriro mu nkhondo tsiku wauzimu ndi mphamvu za Satana ndi nkhope ya mavuto multifarious, choncho ndi osachepera kwa ine. Palibe nthawi tsopano asadalire Baibulo. M'malomwake, ndi nthawi kutenga chikhulupiriro chozama ndi moyo. Chifukwa chiyani? Chabwino, tsopano ndi nthawi kuti mawu aulosi kwambiri zidzakwaniritsidwa. Tsatirani malemba 1 Gen 2: 10-14 ndi Yohane 19: 33-34:

"Kuyambira Edeni, zinali ngati mtsinje kuthirira munda, kenako kugawidwa mu nthambi zikuluzikulu zinayi. Dzina loyamba ndi Pishon. Ndi amene umayenda mozungulira dziko lonse la Havila, mmene muli golidi. Golidi wa dziko ali wabwino; kumeneko ndimonso muli bedola ndi mwala. The mtsinje wachiwiri ndi Gihoni. Ndi amene umayenda mozungulira dziko lonse la Kusi. Mtsinje wachitatu ndi Hidikeli. Ndi amene umayenda kum'mawa kwa Asuri. Mtsinje wachinayi ndi Firate. "-" Koma pofika kwa Yesu, napenya kuti wafa kale, iwo sanali miyendo. M'malo kum'mamatira m'modzi wa asilikali mmwamba ndi nthungo m'nthiti yake, ndipo pomwepo anadza mwazi ndi madzi. "

Pa malo a dziko

Zimene timawerenga apa, mwachirengedwe, kuchokera mu Baibulo, ndi malo a pakati pa dziko lapansi (cf. Ezek 32:12). Choncho Paradaiso yakuthupi kotheratu / Edeni Edeni (Chiheberi EDANS magetsi Aden..); cha wokoma omasuka paki; madzi kulemera kuberekana malo m'deralo. A mtundu zinenero wa Edeni, ednah wa Adan, kutanthauza "kuti masiku osangalala" mwabata, Aheb. Gan ku Ganan; "Tetezani" / "kusunga". Cf. ndi Achihebri Nyimbo ya Solomo 4:12, anapatsidwa ntchito yomasulira: "An munda unazunguliridwa ndi mlongo wanga, mkwatibwi wanga, otsekedwa bwino, losindikizidwa gwero". Mudzaze ndi Chiheberi ginnah monga Ester 1: 5, 7: 7-8; msonkhano malo komanso moyo chinyezimiro; "M'munda wokhala ndi mpanda wolimba amene anali kunyumba ya mfumu." Kodi mu Munda wa Edeni, Mulungu ndi angelo ake anali awo "chikhulupiriro" kapena Njoka "paraded" Adamu ndi Hava kugwa kuchokera ku chisomo, tilibe deta m'Baibulo. Koma tikuona kuti munda sikuti yodziwika ndi "wauzimu" ntchito. Popanda Kuwonjezera ntchito thupi pamene m'munda "nakulitsa ndi osungidwa." Edeni, mwina osati likulu la dziko m'njira zikuluzikulu, koma makamaka apo pa mpando wachifumu - Yerusalemu kapena kuposa mu malo moyikirapo: pamalo kachisi (Solomon) ku Yerusalemu 900 f Kr.. pafupi - ndi pamene mtanda wa Yesu kamodzi inaimika. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Koma tikuona kuti munda sikuti yodziwika ndi "wauzimu" ntchito. Popanda Kuwonjezera ntchito thupi pamene m'munda "nakulitsa ndi osungidwa." Edeni, mwina osati likulu la dziko m'njira zikuluzikulu, koma makamaka apo pa mpando wachifumu - Yerusalemu kapena kuposa mu malo moyikirapo: pamalo kachisi (Solomon) ku Yerusalemu 900 f Kr.. pafupi - ndi pamene mtanda wa Yesu kamodzi inaimika. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita komanso ndi nthawi kotero aulosi amene funso Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Koma tikuona kuti munda sikuti yodziwika ndi "wauzimu" ntchito. Popanda Kuwonjezera ntchito thupi pamene m'munda "nakulitsa ndi osungidwa." Edeni, mwina osati likulu la dziko m'njira zikuluzikulu, koma makamaka apo pa mpando wachifumu - Yerusalemu kapena kuposa mu malo moyikirapo: pamalo kachisi (Solomon) ku Yerusalemu 900 f Kr.. pafupi - ndi pamene mtanda wa Yesu kamodzi inaimika. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Edeni, mwina osati likulu la dziko m'njira zikuluzikulu, koma makamaka apo pa mpando wachifumu - Yerusalemu kapena kuposa mu malo moyikirapo: pamalo kachisi (Solomon) ku Yerusalemu 900 f Kr.. pafupi - ndi pamene mtanda wa Yesu kamodzi inaimika. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Edeni, mwina osati likulu la dziko m'njira zikuluzikulu, koma makamaka apo pa mpando wachifumu - Yerusalemu kapena kuposa mu malo moyikirapo: pamalo kachisi (Solomon) ku Yerusalemu 900 f Kr.. pafupi - ndi pamene mtanda wa Yesu kamodzi inaimika. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri. Ine zimaloza ku malo a "mumtima wa dziko lapansi". Pamenepa ndi pamene akapichi ndi kutema, andale ndi achipembedzo, monga palibe malo ena. Ndipo kwina kulikonse padziko lapansi, ikugunda chopita ndipo ndi nthawi kotero aulosi kuti nkhani ya Yerusalemu. Ndiyeno mphepo ya Yerusalemu ndi kachisi kwambiri.

Katastrofer/domsakter

Vi behöver hålla i minnet, när vi tänker kring och studerar jorden då och nu, att åtminstone två stora globala förändringar i geografin, har enligt Bibelns heliga berättelser inträffat vid skilda tillfällen genom naturkatastrofer eller gudomliga domsakter.

Hur jorden blev påverkad av Guds handlande då han steg ner vid bygget av staden Babels torn och förbistrade/förvirrade människornas språk, så att de inte förstod varandra längre (c:a 2.000 f.Kr.) – det vet vi inget om. Men som det heter (1 Mos 11:8-9): ”Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden och de slutade bygga på staden. Den fick på hebreiska namnet Babel (”förbistring”/ ”förvirring”), eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.”

Vi har ett par andra exempel, som det känns på sin plats att omnämna här, men som vi inte heller har någon kunskap om vad de kom att betyda för jordens geografi och liv. Det första av dessa två var då Herren (c:a 1.400 år f.Kr.) stannade solens och månens gång efter sin tjänare Josuas profetiska ”bön” (Jos 10:12-13): ”På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld talade Josua till Herren inför hela Israel: ´Sol stå stilla i Gibeon, måne, i Ajalons dal!´ Och solen stod stilla och månen blev stående tills folket hade hämnats på sina fiender.”

Nkhani yaikulu yachiwiri ya awiri "zakuthambo" amene anatsogolera wosankha mzimu kufunika kwa Dziko ndi chikhalidwe chake - ngakhale sikutheka kuti abweretse umboni mwasayansi - zalankhulidwa mu 2 Mafumu 20: 8-11 ndi chinachitika pa 6-700 m'ma f.Kr:. "ndipo (mfumu) Hezekiya anauza (mneneri) Isaiah'Vad ndi chizindikiro chakuti Yehova andichiritsa, ndi kuti Ndikwera ku nyumba ya Ambuye 'ndipo Yesaya said'Detta? chidzakhala chizindikiro kwa Ambuye kuti Ambuye pinafuna iye anati: (. pa mfumu Ahazi ndi sundial, cholemba changa) adzatero (nthawi) mthunzi kuyenda masitepe khumi (h) patsogolo kapena kodi tipite masitepe khumi (h) kumbuyo? Hezekiya said'Det N'zosavuta kwa mthunzi (nthawi) kuchepa masitepe khumi patsogolo. Ayi, tiyeni osati mapazi kuyenda khumi (h) tillbaka. 'Mneneri Yesaya analirira kwa Ambuye,

"Chigumula"

Chabwino, kubwerera ku masoka awiri / ziweruzo, ndi zotsatira lonse mungathe kuwona kuda lapansi lero.

Choyamba ndi "kusefukira" nthawi Nowa wolungama, pafupifupi zaka 2400 BC (1 Eksodo 7: 17-20, 24, 9: 18-19): "The mtsinje unali pa masiku lapansi makumi anai ndi madzi ananyamuka n'kukweza chombo kotero kuti anauka pamwamba pa dziko lapansi. madzi inapita ndipo anauka pamwamba pa dziko lapansi, chingalawa chinayandama pamadzi. Ndipo madzi anayala koposa pa dziko lapansi, mpaka kufika mapiri onse mkulu pansi pa thambo. mikono khumi ndi zisanu (za mamita 7.5, mkono umodzi malinga ndi mfundo akale masamu mkono wa munthu wamkulu, cholemba changa.) Koposa nsonga za madzi duwa, ndi mapiri munali ... Ndipo madzi anaima pamwamba pa dziko lapansi mu masiku zana ndi makumi asanu ... ana a Nowa amene anatuluka m'cingalawa (pa phiri la Ararati, cholemba changa.) anali Semu, Hamu ndi Yafeti. Ham anali atate wake wa Kanani. Atatu awa ndiwo ana a Nowa, ndi kwa iwo ndi aliyense mu dziko anayala. "

Earth anagawira

The chachiwiri tsoka kapena chiweruzo mchitidwe Mulungu, zinachitika pa nthawi imene banja Ayuda ndi a ana atatu a Nowa otchedwa Semu, kholo la Ahebri (ebréerna), anali yogwira (komanso za 2,000 f.Kr). Mu 1 Gen 10: 21-25 anapereka gawo: "Ana a Semu: Elamu (Persia / Iran miniti, zindikirani.), Aripakasadi, Aludi, ndi Aram. Ana Aram anali Uzi, Huli, Getere, ndi Masi. Aripakasadi anabereka Ebere (choncho Choncho ebréer / Ahebri, cholemba changa.). Ndipo kotero iwo anati: "Ndipo kwa Ebere anabadwa ana awiri. Wina ndi Pelege (Aheb. Tigwire), chifukwa m'masiku ake, dziko lapansi linagawikana. "

1 1 Mos 1:19-10 framgår det att Gud i sin skapelseakt delade på vatten och torrt land: ”Gud sade: ´Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats så att det torra blir synligt.´ Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.” Enligt Bibeln alltså, fanns det inte från början flera torra områden, utan land var en enda massa och hav var samlat för sig. Men hur rimmar det med att vi har mer än en kontinent att räkna med? Jo, 1912 framförde den tyske professorn, Alfred Wegener, att det en gång i tiden har skett en ”kontinenternas förskjutning”. Från att allt land först hängde ihop, skedde en naturhändelse som ”delade upp” jordmassan i två kontinenter. Genom undersökningar utmed Atlantens östra och västra kuster, fann han starka skäl till i stenriket, växtriket och djurriket, att de båda kontinenterna en gång måste ha varit förenade – och senare forskning har inte motbevisat teorin om att allt (förstås med annat klimat på jorden) från början satt ihop. Vem som helst kan studera dessa kuster på en världskarta, och se hur det skulle kunna gå att föra dem samman, som ett puzzel eller likt hur kanter på ett sår växer sig helt. Hur var det vi läste om Ebers son Peleg (hebr. delning): ”Under hans tid blev jorden uppdelad.” I sin förklaringsbibel från 1861 översätter P Fjellstedt denna passus, med att jorden föll ”sönder”. Det skedde ett ”sönderfall” av världen i stil med hur det gemensamma språket förut hade fallit ”i bitar”.

Under templet

Tillbaka till utgångstexten: ”Från Eden gick det ut en flod som vattnade lust-gården och sedan delade sig i fyra huvudgrenar.” D.v.s. på/i jordens centrum, där Jerusalems tempel långt senare kom att byggas, fanns det en djup källa; rann det upp en brusande flod. Jag kallar den för ”flodernas källa”. Och det går inte att hoppa över Ps 46:5: ”En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, den Högstes heliga boning.”

Popeza 638 ndi lalikulu Muslim Dome wa Rock ndi ang'onoang'ono Al-Aqsa Mosque mu mbiri "kachisi". Kotero, apo ndi ofukula Ayuda ndi ofufuza simukhala, zifika ambiri mwa zifukwa chipembedzo ndi ndale osati kuchita - koma zimenezo sizitanthauza akumba mpaka ku mbali, ndi pa choletsedwa "mbadwa". Onani kuti mu 1970 kumayambiriro, anafotokoza ofukula Ayuda ndi Western ndi asayansi - anamva mkokomo wa madzi akuya pansi mu malo wakale kachisi. Pali nkhani lero za "mzinda pansi mzinda" ponena za malo awa. Mayendedwe a nthawi ya Yesu mpaka kachisi - (ie wachiwiri, amatchedwa "Kachisi wa Zerubabele", pambuyo Ayuda yaikulu 500 BC, ndi "Kachisi wa Herode", chifukwa Herode kuwonjezeka Wamkulu a kachisi uyu kusanachitike kubadwa kwa Kristu) - anapeza mu 2004. Ndi ndiye mosamala (pa chiopsezo ku Al-Aqsa Mosque pamwamba azidzakhala) afukula ndi chaka chino linakhazikitsidwa mu Yerusalemu. Potsekulira msewu anauza prezidenti wa maziko "Mudzi wa Davide", Doron Spielman, ndipo iye anati, mwa ena. "Malowa ndi mtima wa anthu a Chiyuda ndipo ndi magazi amene amatuluka mu mitsempha yathu."

I 2 Sam 24:24 står det att läsa: ”Men kungen (David, min anm.) svarade (stor-bonden, jebusiten, min anm.) Arauna: ´Nej, jag vill köpa det (tröskplatsen, min anm.) av dig till ett bestämt pris, för jag vill inte offra åt Herren min Gud bränn-offer som jag fått för intet.´ Så köpte David tröskplatsen (det precisa området där sonen Salomo 900 f.Kr byggde Jerusalems första tempel, min anm.) och boskapen för femtio siklar silver (c:a tre årslöner för en arbetare, min anm.).” Märk nu hur det skrivs i 2 Krön 3:1: ”Salomo började bygga Herrens hus i Jerusalem på Moria berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans far David, på den plats som David ställt iordning, jebusiten Ornans (eller storbonden Araunas, min anm.) tröskplats.” Ja, men Moria berg, det var ju faktiskt där som Abraham beredde sig att offra sin son Isak, men av Herrens ängel blev hindrad i sista stund och offret blev istället en bagge/en ”syndabock” som fastnat med huvudet/hornen i ett snår (1 Mos 22:11-14). Just det!

Profetiskt

Det bibliska materialet är profetiskt/av den helige Ande laddat, så starkt att våra hjärtan ”borde” porla och håret på våra huvuden resa sig. För när vi tänker oss in i Edens lustgård/Paradiset, lägger vi märke till att då Adam och Eva inte längre fick vara kvar där på grund av syndafallet – så framgår det att de drevs öster ut, till öster om lustgården. Vid den ut- och ingången satte Herren Gud ”eldsänglar” för att bevaka vägen in, för möjligen mer åt nordväst där inne, stod inte endast kunskapens träd på gott och ont, utan även ”livets träd”. Och som det låter (1 Mos 3:22): ”Herren Gud sade: ´Se människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och (med synd, min anm.) och leva för evigt.”

Om vi nu tar oss till Hes 46 och 47 och studerar en profetia, räknat från då, med uppfyllelse i kommande dagar, kanske gällande vår tid, i varje fall i ett kommande Guds tusenårsrike – då heter det i 46:19-20: ”Och han (”ängla-mannen”) förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster (d.v.s. nordväst, min anm.!). Han sade till mig: ´Detta är den plats där prästerna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt.´”

Golgata

Tiyeni ndaganiza kumene mu Yerusalemu (m'dera wakale wa Edeni / Munda wa Edeni) ndi kuganiza za zimene Kalvare anali, kutalika limene Yesu anafa nsembe chifukwa cha machimo athu. Chabwino, izo zidzakhala kuchokera kummawa (pang'ono kum'mwera chakum'mawa) anayesedwa - bwino mu mzindawo, ndipo mwa kachisi pang'ono kumpoto kwa. Tili chabe "mutu danga" (kumadzulo?) Mu Edeni umboni, pamene kugwa kunachitika pa "Mtengo wodziwitsa zoipa zabwino" ndipo pamene "mtengo wa moyo" komanso anayima. Ndiyeno Abulahamu pa malo Moria yaikulu (a kumpoto pang'ono mu ayi koma anamanga mzinda wa Yerusalemu) ali wokonzeka kupereka Isaki. Anawonjezera kuti iyi ndi nthawi Akuti -. Chachikulu mlimi Arunas anagulitsa opunthira mbewu a Solomo, amene amasonkha kachisi ku Yerusalemu pa malo waukulu (chinachake kumpoto), kumene ansembe ayenera wiritsani nsembe ya kupalamula ndi nsembe yamachimo " Pomaliza, mu kuwerengetsa ichi, akuvutika Yesu imfa mtanda Yerusalemu "mutu ndidzamuika," Kalvare (ofanana ndi ubongo amapha), pang'ono kumpoto chakumadzulo kwa kachisi ndi mzindawo. Patatha izi, kumanda a Yesu, pang'ono (45 m) m'munsimu kuikidwa m'manda mwa munthu, ndi oveteredwa tsopano momwe umatiuza ku Edeni, mu munda / Edeni m'deralo. Malinga mwambo Myuda, Talmud Adamu anaikidwa m'manda mu malo awa, ndipo miyambo makamaka Mkhristu chikusonyezera Kalvare phiri ndi chigaza Adamu m'manda pansi mtanda. Koma kupanga izo otetezeka m'Baibulo: "Mu malo amene Yesu adapachikidwapo padali munda ndi munda anali achinchino komwe palibe amene koma anaikidwapo. Pali iwo anaika Yesu, chifukwa anali tsiku Ayuda Lokonzekera, ndi mandawo pafupi "(Yohane 19: 41-42).. Patatha izi, kumanda a Yesu, pang'ono (45 m) m'munsimu kuikidwa m'manda mwa munthu, ndi oveteredwa tsopano momwe umatiuza ku Edeni, mu munda / Edeni m'deralo. Malinga mwambo Myuda, Talmud Adamu anaikidwa m'manda mu malo awa, ndipo miyambo makamaka Mkhristu chikusonyezera Kalvare phiri ndi chigaza Adamu m'manda pansi mtanda. Koma kupanga izo otetezeka m'Baibulo: "Mu malo amene Yesu adapachikidwapo padali munda ndi munda anali achinchino komwe palibe amene koma anaikidwapo. Pali iwo anaika Yesu, chifukwa anali tsiku Ayuda Lokonzekera, ndi mandawo pafupi "(Yohane 19: 41-42).. Patatha izi, kumanda a Yesu, pang'ono (45 m) m'munsimu kuikidwa m'manda mwa munthu, ndi oveteredwa tsopano momwe umatiuza ku Edeni, mu munda / Edeni m'deralo. Malinga mwambo Myuda, Talmud Adamu anaikidwa m'manda mu malo awa, ndipo miyambo makamaka Mkhristu chikusonyezera Kalvare phiri ndi chigaza Adamu m'manda pansi mtanda. Koma kupanga izo otetezeka m'Baibulo: "Mu malo amene Yesu adapachikidwapo padali munda ndi munda anali achinchino komwe palibe amene koma anaikidwapo. Pali iwo anaika Yesu, chifukwa anali tsiku Ayuda Lokonzekera, ndi mandawo pafupi "(Yohane 19: 41-42).. ndi miyambo makamaka Mkhristu chikusonyezera Kalvare phiri ndi chigaza Adamu m'manda pansi mtanda. Koma kupanga izo otetezeka m'Baibulo: "Mu malo amene Yesu adapachikidwapo padali munda ndi munda anali achinchino komwe palibe amene koma anaikidwapo. Pali iwo anaika Yesu, chifukwa anali tsiku Ayuda Lokonzekera, ndi mandawo pafupi "(Yohane 19: 41-42).. ndi miyambo makamaka Mkhristu chikusonyezera Kalvare phiri ndi chigaza Adamu m'manda pansi mtanda. Koma kupanga izo otetezeka m'Baibulo: "Mu malo amene Yesu adapachikidwapo padali munda ndi munda anali achinchino komwe palibe amene koma anaikidwapo. Pali iwo anaika Yesu, chifukwa anali tsiku Ayuda Lokonzekera, ndi mandawo pafupi "(Yohane 19: 41-42)..

Komanso, tsopano Ezekieli 47: 1-2: "Ndipo adadza (" mngelo munthu ", cholemba changa.) Ine atabwerera kunyumba (kachisi) pakhomo, ndipo madzi onani chikalata pansi pa (kachisi) pakhomo kum'mawa (kwa Getsemane, ku phiri la Azitona ndi Kidroni, cholemba changa.), nyumba (kachisi) kutsogolo chinayang'ana kum'mawa ndi madzi kuyenderera nyumba (kachisi) kum'mwera mbali, kum'mwera kwa guwa. Kenako ananditengera kunja kudzera pachipata cha kumpoto ndipo ananditsogolera ine njira popanda kukafika kuchipata chakunja, amene ayang'ana kum'mawa. Ndinaona madzi gush kuchokera mbali ya kum'mwera (kwa Nyanja Yakufa, cholemba changa.). "Ife timawerenga apa za mphamvu wapawiri (izo kumadzaza pansi, pakhomo penipeni pa mbali ya kum'mawa, ndipo umayenda kuchokera kumbali kum'mwera chakum'mawa). Kodi akale gwero '' mitsinje 'monga izi chikukuwa ndipo kachiwiri, mpaka ku jebusiten Araunah / Orinani akale mlimi wamkulu "opunthira mbewu"?

'Mitsinje' gwero '

Lägg märke till, att när det nya Jerusalem beskrivs i Upp 22:1-2, så är inget mindre än ”flodernas källa” där igen, samt ”livets träd”: ”Och (ängeln) visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken. De fyra huvud förgreningarna av floder, från ”källan” som flöt upp i Eden och vattnade lustgården, går inte direkt att fastställa på grund av förändringarna i den äldre geografin. Dåtidens Pison är sannolikt Nilen, Frat kan kopplas till dagens Eufrat, dåvarande Hiddekel är med stor förvissning Tigris. Och Gihon i sin tur kan faktiskt knytas till floden Jordan (2 Krön 32:30, Joh 9:6-7): ”Det var också (kung) Hiskia (6-700-talet f.Kr., min anm.) som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt, väster om Davids stad” till Siloamdammen genom en 0,5 km lång tunnel (en bevarad inskription i tunneln, som kan beses idag, beskriver hur de två grävarlagen möttes halvvägs). I Jes 22:9 heter det: ”Ni ser att Davids stad har många rämnor, och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.” Och intressant i det riktigt stora sammanhanget (Gihon och Jesus) är det vi läser i Joh 9:6-7: ”När han (Jesus) hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen och sade till honom: ´Gå och tvätta dig i dammen Siloam´ - det betyder ´utsänd´. Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.”

/ Chonde kuphunzira zonse za m'Baibulo kuti Jordan (madzi ake matanthauzo ambiri), ndipo tione mu kuwala kwa ujpptäckter lero ofukula zinthu zakale. /

Koma poyamba chinayandama mitsinje kunja zokwanira mbali zonse zinayi wa Edene, kuti dera lonse anakhala yothiriridwa kwathunthu. Ine ndikulingalira "kasupe" ndi nthambi aona kuchokera pamwamba, ngati mudzichonga / mtanda. Upflow pakati, ndiyeno mitsinje anayi mbali zosiyana. Padzakhala aang'ono ndi amphamvu aulosi chitsanzo Yesu ndi Mauthenga anai za iye. Mateyu, ndi zofunika makamaka pa chipulumutso anthu Ayuda. Mark, mu mwapadera kulapa mwa Aroma. Luka, anapatsidwa chitsitsimutso pakati pa Agiriki. Ndipo John, umalimbana kwambiri pa asayambe chikhulupiriro cha aliyense kale. Ndipo dziŵani kuti anthu amene - mosasamala kanthu za nyengo patsogolo chipulumutso Khristu, anafa mu chikhulupiriro cha izo - uli ngati kwambiri. Choncho kuchotsa zonse: "Mwa chikhulupiriro anafa onsewa, osalandira zimene zinalonjezedwa. Koma iwo anawona izo mu mtunda nayankhula ndi anavomereza kuti alendo ndi wogonera padziko. "(Ahebri 11:13) mwambo Mkhristu a Chigaza Adamu anaikidwa pansi pa mtanda wa Kalvari, izi zikufotokozeredwa ndi magazi madzi m'mitsinje awiri pamtandapo pamwamba - pansi pa manda wa denga ndi pansi "chigaza" zomwe zikuimira onse amene adamwalira m'chikhulupiriro, kudikira iwo, kuti anakunda njoka ndi kutetezera tchimo.

Yesu fanizo

Mwamsanga anaimba ambiri pakati pa anthu a chikhulupiriro ngati izi za Yesu: "Ndikuona mu Mawu fano lake wokongola ..." (Kupambana tona 567 v 2). Ndipo mmodzi wa mafanizo woyamba waulosi / kutali / pa Yesu - munthu wokongola - ndi kuphunzira madzi akuyenda ku Munda wa Edeni. Yesu ndiye gwero wopatulika wa moyo, ndi kupachikidwa zenizeni pa Kalvare, loyenda ndi kunja kwa "chikhulupiriro gwero" mu anayi "manja" - womwe umakhala akasupe ang'onoang'ono / mitsinje, ndi wina kulandira Yesu mu moyo wake . Mu msonkhano ndi mkazi wachisamariya, Yesu anati (Yohane 4:14): ". The madzi ndikupereka adzakhala kasupe mwa iye ndi madzi otumphukira ku moyo wosatha" Tsiku lina makamaka pa madyerero a misasa, Yesu adayimilira nafuwula (Yohane 7 : 38-39b): " 'Ngati wina akumva ludzu, abwere kwa ine, namwe! Wokhulupirira mwa ine, monga Lemba limati, kutuluka m'kati mwake idzasonkhana wa madzi amoyo. 'Iye ananena za Mzimu, amene iwo adzalandira amene adamkhulupirira "Pamene Yesu anatuma ophunzira ndi" madzi "mkati, ndi adzatumpha kutuluka gwero mu otaya zonse -. Ananena kuti iwo ankapita ndi izi mu dziko, kumbali zonse ndi m'mbali (Mateyu 28: 18-20, Machitidwe 1: 8). Palibe malo anaganizapo ovuta anafika, palibe anthu otani kosatheka kupereka Uthenga Wabwino kwa - ". Mulungu anali mwa Khristu akuyanjanitsa ndi (lonse) dziko lake" (2 Akorinto 5:19)

"Chikhulupiriro gwero"

Cf. Izi Cross utsogoleri wa Kalvare anayi. Yesu, pakati otero, ndiye kupita uthenga kwa aliyense mayendedwe: kum'mawa, kumadzulo, kumpoto. Ndi uneneri fanizo / photo: pa, kutali ndi Yesu mu nkhani ya m'Baibulo ya chachikulu "mtawuni mtsinje" ndi nthambi zing'onozing'ono. Kodi ife ngakhale kusonyeza mnzake Nanga chinachitika pambuyo pa imfa ya Yesu pa mtanda, ndiyeno m'lingaliro "mphamvu wapawiri" monga Ezekiel 47. Onani Yohane 19: 33-34: "Koma pamene (asilikali) anadza kwa Yesu, napenya kuti wafa kale, iwo sanali miyendo. M'malo kum'mamatira m'modzi wa asilikali mbali ndi mkondo (obliquely m'mwamba kugunda mtima, likulu la Yesu), ndipo padatuluka pomwepo mwazi ndi madzi. "

Ulosi m'tsogolo, Ezekiel 47 vesi 8-9: "Pomwepo adati (Mngelo) kuti me'Detta madzi umayenda kwa gawo kum'mawa kwa dzikoli ndipo ugwira pansi pa chipululu, kenako kuchokera mu (akufa) nyanja. madzi anaswa loyenda kwa (akufa), nyanja ndi madzi amakhala wathanzi. Kulikonse kumene Mitsinje nakhalanso cholengedwa chimachititsanso mu shoals. Ndipo nsomba pali ambirimbiri, pamene madzi afika kumeneko, madzi amakhala wathanzi, ndi chirichonse wamoyo kumene mtsinje nkutha. "The Dead Sea ndi chithunzi Baibulo a umunthu. Tikalola Yesu mtengo wotetezera magazi ndi vattendopets ndondomeko mkati kuyeretsa, kupeza ntchito mwa ife kudzera mwa Mzimu Woyera, ndiye ife Baibulo opulumutsidwa, opulumutsidwa, woyera, ndi wathanzi. Timakhala onyamula cha moyo wakumwamba. Mu "väckelsemötenas" nyimbo patsogolo, iwo sanali kugwirizana zachilendo kwa "kasupe wa chikhulupiriro" kuti adathamanga pa mtanda wa Kalvari, Mwachitsanzo (onani Chigonjetso tona): "Apa gwero uyenda, nadalitsa akaipeza! Iye ali kwambiri ndi momveka, zobisika koma zoonekeratu "(246) -". Mulungu ndi wosefukira ndi madzi zambiri akazi njala ndi amuna. Umboni wina wa madzi otumphukira monga kuonekeratu moyo "(383) -". A wodabwitsa, wodabwitsa gwero ndiye gwero la mabala Yesu. Iwo amatitsuka ku machimo onse woyera, ngati chipale chofewa kuti umatsuka ine. "(524)

Baibulo limapereka pamodzi

Tisakhale tulukani choonadi. Baibulo limatithandiza kupitiriza uthenga wa chipulumutso. Tsopano ziri monga Ine ndinati nthawi kuganizira, osati nthawi kuti kumangitsa kukaikira. Ngati timaika ife zazikulu ndi zakuya - baibulo / uneneri - malingaliro (nthawi zina zobisika mayina ndi malo, mofulumira kusintha maphunziro a zochitika, etc.), mmene muli wamkulu kuti tikhoza kupirira mdani anaika misampha anakumba maenje khalani tripwires. Inde, uthunthu wonse wa mayesero. Mulole Mzimu Woyera adzaukitsidwa pa kulephera kwa kusakhulupirira! Baibulo limanena zoona! aulosiwu! Yesu nthawi zonse yankho!

Iwo n'zothandiza kuwerenga za Maria Magdala (Yohane 20: 11-18), za iye kukumana ndi woukitsidwa Yesu Ali m'Munda / munda kunja kwa manda apululu. - mmene poyamba iye sanamuzindikire, koma chisoni ndimaganiza kuti anali munda wa bungwe la, "Yesu anati kwa iye, 'Kvinna, ukulira chiyani? Ndani mukuyang'ana "Iye anaganiza kuti ndi wosamalira mundawo ndipo anamuuza kuti: '. Herre, ngati inu namtenga, kundiuza kumene mwamuika, ndipo ndidzachotsa honom Yesu ananena kuti her'Maria .'Then anatembenuka ndipo anati kwa iye m'Chiheberi kuti: 'Rabbuni' - kutanthauza mphunzitsi. Yesu ananena naye, 'Rör ine ayi, pakuti sindinatha kukwera kwa Atate koma. Koma pita kwa abale anga, ukati kwa iwo, Ndikwera kumka kwa Atate wanga, ndi Atate wanu, ndi Mulungu wanga, ndi Mulungu wanu.

"Munda"

Uthenga US, ndi wolemba nyimbo, Miles C. Austin (1868-1946), analemba 1912 chitsitsimutso nyimbo: "M'munda" / "M'munda". Iye anachita zimenezi onse pa zimene Mariya wa Magadala ndi woukitsidwa Yesu kunja kwa manda apululu, komanso Miles anabwera zinachitikira mmene kwa kanthawi ndipo anali mmodzi omwe anali "zaulimi" - ndipo icho chinali chinachake cha "kubwerera" kwa munda wa Edeni ndi mawu maitanidwe a Mulungu. Ndipo kuwonjezera nyimbo kunatanthauza kuti ambiri anabwera kwa miyoyo yawo kwa Yesu pakumva adayimba, choncho adadzanso kwa ntchito ngati dopsång. Yekha alowe "munda" ndipo apo, kukwera limodzi mu madzi ubatizo / "mtsinje" lotsatira - pafupi ndi kutembenuka munthu kwa Yesu. Mitsinje ndi gwero la chikhulupiriro chimodzi.

Apa uthenga ikumasuliridwa Swedish ndi HH 1925:

Ndinabwera m'munda wake wa Njira, pamene mame anali akadali pa duwa. Ndipo mawu ndimva kuti Ndimasangalala, inu mufika ine tsopano.

Ref. Ndipo ine sadzamva mawu ake chifuwa changa ndipo iye akuti ndine wake. Chisoni ndiponso nkhawa kuthawa kwa chimwemwe watsopano, kumene kulibe.

Iye aitana msonkhano wofatsa, moti mbalame amasiya kuimba. Kwa nyimbo, ndi chikondi cha Mulungu, thawirani maganizo onse katundu.

M'munda, kutenga ndikufuna, koma pali kunja ndililileni vuto. Ndipo anafunsa kuti ndipite, kwa pang'ono akugwa, iwo, iye anapita ku imfa.


Publicerades måndag 4 november 2019 21:33:16 +0100 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Lotta
tisdag 5 november 2019 18:05

Tack Sigvard!

Mycket intressant läsning. Det Stärker tron när vi ser hur tillförlitlig Bibeln är och att vi idag kan hitta bevis på Bibelns trovärdighet,

Fridshälsningar
Lotta

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 21 november 2019 22:40
Gode Gud ta bort den hemska hostan.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp