Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Bankerna lastar över ansvaret när livsmedelsbutikerna används som "bankkontor". Handeln tvingas angera bankman utan att få kompensation för vare sig den ökade risken eller de ökade kostnaderna. Bankerna motiverar sig med att bankkontoren blir säkrare på det sättet. Vad man inte nämner är att det blir mindre säkert för alla andra utom bankerna själva. Inga andra företag är så egoistiska som banker. Bankkontor är långt mycket säkrare än butiker. Dessutom har bankrånen bara utgjort en bråkdel av de totala rånen. En uppgift från 2011 visade att bankrånen bara utgjorde drygt fem procent av de rån som begåtts i butiker och banker. Numera är dessutom kontanthanteringen så säker i kontanthanterande banker att det i praktiken är omöjligt att begå bankrån.

Așa-numita banca Ica nu este o adevărată bancă, și nu va fi niciodată, fie. Același lucru este valabil și pentru omologul Coop.

Ei nu au sucursale și „cazuri bancare“ au fost împușcați în cel mai rău caz numai prin internet sau prin telefon. Deși IKEA are propria așa-numitele servicii bancare. Atât ICA și IKEA emite, de asemenea, propriile lor cărți de credit. Exemple de companii suedeze mari obține putere asupra sistemelor de plăți. Clienții sunt uneori aproape cerșească pentru a obține suficient de numerar, de exemplu, contoare Formica. Este, de asemenea, nu pentru a obține bani, fără cărți.

Fenomenul care ar trebui să fie numit pretinzând că băncile în cazul în care, de exemplu, societățile de asigurare și lanțuri de afaceri mari funcționează ca bănci au început după criza financiară din anii 90, când industria de credit a fost dereglată. Garanția bancară de stat a fost apoi, de asemenea, pentru aceste companii. Această dereglementarea a fost că celălalt liberalizarea scopul de a crește concurența incorectă. Concurența în loc de stabilitate economică și ordine. Atât ICA și carte Coop a avut inițial nici o asigurare a depozitelor și a fost legată de așa-numitele bănci de economii. Cardurile pot fi utilizate numai în propriile lor magazine.

Ica-banken har huvudkontor i Solna och fick status som bank 2001. Ica- kortet kom 1990. Ica- banken kom till genom att Ica Kundkort helt enkelt bytte namn till Ica-banken. Det visar tydligt Icas fixering vid kort. En del av verksamheten utgörs av uttagsautomater. Ica lurade till sig många kunder från de ordinarie bankerna genom att insättningstaket på 15000 slopades och att man gav högre ränta. Med Icas Bankkort Plus gavs rabatt på köpen och räkningar kunde betalas via Internet med det. MedMera Bank fick status som bank 2007. Motsvarigheten till Ica-kortet heter MedMera-kortet och kan även användas som kredit-kort.

Det finns en stor nackdel med att andra företag än banker får status som banker. De är ofta om möjligt ännu mer kontantlösa än kontantlösa storbanker. När man på olika sätt gör reklam för att ha internetbank, e -legitimation och att betala räkningarna på Internet så har man ett bakvänt resonemang. Till exempel påpekar hur "bekvämt det vore att slippa räkningarna i brevlådan" när det i stället är praktiskt. Tillämpat på annat i vardagen skulle det kunna låta så här.

"Tänk vad bekvämt det vore att lämna bilen hemma och gå till jobbet i stället"

(det är bra och nyttigt att gå till jobbet men det är definitivt inte bekvämare)

"Tänk att slippa den obekväma diskmaskinen när du kan diska för hand"

"Vill inte också du slippa tvättmaskinen och tvätta med en träpinne i badkaret"

Det här är en språklig och reklammässig manipulering och en mild variant av det bakvända språket i Orwells roman 1984. Att påstå att någon som är praktiskt och bekvämt är obekvämt och opraktiskt.

Helt bakvänt. På tal om e-legitimationer som används till mycket på Internet så är även dessa kopplade till allvarliga brott. Ett antal näringslivstoppar utsattes för bedrägerier i mångmiljonklassen när de använde e-legitimationer från Telia hos Skatteverket och vissa företag.

Oavsett hur bättre ställt många människor får så är det barskrapat bankkonto i slutet av månaden som gäller. Det går lätt att spara i alla fall en gnutta med pengar varje månad även för den som har det dåligt ställt. Oavsett hur fattig man är så går det att lägga undan 100 kronor i månaden tills en buffert på ett litet antal tusenlappar finns att använda. Med denna buffert behövs det inte kollas ideligen hur mycket som finns kvar på kontot. Att spara kvitton och ha en enkel kassabok håller ordning på om man gått back. Välj en riktig bank och ha en liten buffert i stället för att ideligen kolla kontot på Internetbanken eller kvittot från uttagsautomaten.

Băncile care sunt cele mai pretind că sunt curate bănci fără numerar pe Internet. În ceea ce privește crima a avut loc o trecere de la crime de card de credit pur pentru infracțiuni legate de online banking. Dar nu este, de obicei, că banca este expusă la crima. Programele Nasty numite troieni pot nepăsării se infiltreze în calculatorul utilizatorului. Ei lucrează în fundal și trimite parola la un calculator server. nevoie penal în acest caz, nici măcar nu se preocupă de cărți de credit false. Crima poate avea loc folosind complet automatizare calculator, dar de asemenea, înseamnă că este mai ușor de a găsi urme de ea. Dar chiar și în acest caz, există așa-numitele umane portari în acest caz, acordă contul său pentru utilizare penală.

Adesea, sunt criminali de card de credit, care au ajuns să facă crima online banking. Un exemplu de troian este moartea A311, de asemenea, numit Haxdoor. Troienii răspândit prin e-mail. pagină de conectare bancară asociată cu troian este atât de inteligent proiectat încât nici o diferență trebuie să fie privită real. O cantitate mult mai mare de bani pot fi retrase din contul înșelat în achiziționarea oricărui produs de pe Internet. Troienii sunt vândute pe internet și poate fi pentru o sumă de bani, să fie adaptate pentru a se potrivi cu o anumită bancă. Toate cele patru bănci suedeze majore au fost lovit greu.

Välj Handelsbanken. Bojkotta bankomaterna. Det är vettigt att byta till Handelsbanken inte bara för privatpersoner utan även för företag. Företagen har gett Swedbank och Nordea bottenbetyg medan Handelsbanken blev årets affärsbank. Sämst etiska betyg fick en annan gång den mycket kontantlösa Danske Bank. Jag tycker om både Danmark och danskarna men banken borde man slänga tillbaka över sundet eller varför inte slänga den i sundet. Det är också en låtsasbank.

(På tal om Ica så fick jag en dag reda på att de börjat med ett speciellt kontaktlöst kort med vilket man kan köpa för mindre belopp. Kontantlösheten erövrar mark. Det gjorde mig ännu mer motiverad och engagerad att skriva på boken.)

Riksbanken ljuger och släpper kontrollen

Den enda bank som är hundra procent svensk är Riksbanken. På bankens hemsida kan man däremot läsa den kanske största lögn som har skrivits av något statligt svenskt.

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Då borde denna bankernas bank ta sitt ansvar och genom åtgärder och regler se till att resten av bankerna och samhället tillåter allmänheten att bestämma hur mycket kontanter man vill använda. Rätten att använda kontanter är enligt en chefsjurist på Riksbanken "dispositiv snarare än absolut". Det innebär i praktiken på begriplig svenska följande. När det utanför affären står "inga kontanter" så har köparen ingått ett avtal om kontantlöshet när han handlar i butiken. Rätten att använda kontanter är alltså i praktiken helt tandlös.

Primul a avut doar Riksbank este responsabil pentru managementul de numerar. În anii '80 și '90 au urmat raționalizării și eficienței (citește deficiențe), care, printre altele, a dus la închiderea biroului guvernatorului. De câțiva ani, a existat o companie pentru activitățile care se vor concentra asupra rentabilității și economii de costuri. Acesta a fost numit bani în Suedia (PSAB). Compania a devenit un fiasco financiar și a fost închis în 2004. Apoi a venit sistemul dereglat actual. Deciziile cu privire la acest sistem dereglată își are rădăcinile în cadrul comitetului executiv. Riksbank avea acum doar o parte din datele sale anterioare, care a fost condusă de două birouri în Tumba și Mölndal. Sa decis în 2013 să se mute operațiunile la un singur birou în Broby care se ocupă numai bancnote. Gestionare completă monedă a ajuns să fie condusă de o companie privată.

Enligt lagen ska Riksbanken "främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt svara för landets försörjning av sedlar och mynt". Ska man ta det bokstavligt borde i stället Riksbanken ha skrivit den här boken medan jag kunnat "ligga i hängmattan". Man undrar när vi kommer att få en till lika stor andel privat centralbank i Sverige som Federal Reserve i USA?

Mer om Riksbankens hyckleri och motsägelsefullhet

Andra centralbanker än den svenska har med undersökningar visat att kontanter är ett av de billigaste betalningssätten för både privatpersoner och företag. Dessutom att elektroniska bedrägerier är fler än kontantbedrägerierna. Säkerhetstransportorganisationen ESTA (European Security Transport Association) visade redan för flera år sedan att kontanter var det mest populära och säkra betalningsmedlet i Europa. ESTA beställde en undersökning för att bemöta banker och kreditkortsföretag som ville införa total kontantlöshet. Man visade att total kontantlöshet gick emot folkviljan och ansåg att folk själva skulle välja hur de ville betala.

Riksbank a ales să se concentreze cel mai mult pe infrastructură și tehnologie în loc de protecție a consumatorilor. Protecția consumatorilor a fost în schimb transferat la kontantlösfanatiska FSA. Prin urmare, consumatorii nu au practic nici o protecție în ceea ce privește numerar. Este ca și cum lupul ar fi fost instruit să profite de interesele Red Riding Hood. Lupii au doar propriile lor interese în minte.

Există două motive importante pentru a citi pe site-ul lui Riksbank. În primul rând, puteți afla despre sistemul monetar prin ecranarea fapte pur obiective și demonstrabile. Nu în ultimul rând, se poate vedea în mod clar modul în care Riksbank promovează opțiunile fără numerar în fața numerar. Aici se poate găsi cea mai mare ipocrizie din istorie suedeză. Un exemplu foarte important este că este Riksbank și nimeni altcineva care a decis să închidă

kontantdepåer. Låt oss repetera Riksbankens påstående från förra avsnittet för att förtydliga bankens hycklande "neutralitet".

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Den under alliansregeringen tillsatte riksbankschefen Stefan Ingves föreslog utan omsvep att avgifter på bankomatuttag skulle kunna minska kontantanvändningen i Sverige. Hur går det uttalandet ihop sig med den ovanstående neutraliteten? Han visade på att bankernas praxis i de andra nordiska länderna att bara ta ut uttagsavgift för automatuttag från andra än de egna kunderna hade minskat kontantanvändningen. Att behöva betala för att ta ut sina egna pengar är absurt. Det är förstås författarens och inte Ingves slutsats.

Ingves talade ofta och gärna om att värdetransportrånen fördubblats under ett antal år men undvek att också berätta om den groteska ökning som skett av kontokorts- och internetbedrägerier. Är det neutralt? Riksbanken har under åren framfört den absurda åsikten att privatiseringen av kontanthanteringen varit till för att "stimulera ökad konkurrens och produktutveckling". Ett sådant tänkande hör hemma i näringslivet och inte på något sätt i en av samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. Ska kanske brandbilarna vid olika brandstationer köra i kapp till bränderna också? Den station som hinner först får betalt medan de andra får vara utan pengar. Brandbilarna trimmas till max.

Det kan nu vara på sin plats att gå djupare in på Riksbankens egentliga inställning genom att ordagrant citera från en uppsatsliknande skrift som är skriven av Björn Segendorf och Anna Wilbe som arbetar på bankens avdelning för finansiell stabilitet. Den heter 'Har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel?'. Observera att författarna inte är några konsulter eller utomstående utan att det handlar om Riksbankens egen personal. Nu citaten.

"En slutsats av diskussionen är att en generellt bindande skyldighetför alla att acceptera kontanta betalningar inte torde främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Mot denna bakgrund bedömer vi att åtgärder för att stärka kontanternas status som lagligt betalningsmedel inte skulle gynna utveckligen av ett säkert och effektivt betalningsväsende."

Slut på citaten.

Understrykningarna har gjorts av författaren för att uppmärksamma Riksbankens skrämmande likhet med ett investmentbolag eller någon annan privat aktör inom näringslivet. Man skriver att lagstiftningen bör återspegla verkligheten.

Realitatea este că unele studii au arătat că mai puțin de opt din zece oameni doresc procesul de management de numerar va crește. Cash Statutul juridic ar trebui să fie în schimb consolidate. Conceptul de „piață“ este în orice situație greu de prins că prietenii imaginari de copil stând în scaunul gol în locul de joacă. Piața ar însemna în mod logic consumatorii, dar cuvântul reprezintă, în practică, companiile vor.

Eftersom de flesta vill att kontanthanteringen ska öka så borde man lyssna på majoriteten. Men det verkar alltså som att man med "marknaden" i stället menar näringslivet. En centralbank ska inte vara likt ett privat finansbolag. En centralbank ska ha ett djupgående samhällsansvar som det privata näringslivet aldrig kan leva upp till. Därför ska man inte heller använda ett språk som hör det privata näringslivet till. En sådan här "inlåsning" vid allmän acceptans av kontanter är det bästa som skulle kunna hända svenskt penningväsende.

För syns skull ger banken här även ett alternativ att ge kontanterna tvingande laglig status. Men man ser tydligt i texten vartåt det lutar. Kontanternas laglighet kan lätt sättas ur spel genom undantag, avtal och överenskommelser. Här står att Riksbanken ska värna betalningsmarknadens funktion. Vidare att problemen med (att inte kunna använda) kontanter måste vara "så stora och påverka så

många personer att marknadens funktion försämras" (för att man ska göra något åt det).

Det betyder i praktiken, för att göra en jämförelse, att om Ryssland anfaller Sverige så har det minsta länet ingen rätt att bli försvarat eftersom det inte påverkar tillräckligt många personer. Samhället försöker i övrigt med rätta skydda till exempel etniska minoriteter från till exempel rasism. Detta sker till exempel med polisinsatser och olika myndighetsåtgärder. Men detta gäller

tydligen inte "kontantminoriteten". I det här fallet är det Riksbanken själv som är "rasisten" eller om man vill den som bara står och glor när utlänningen slås blodig och faller till marken utan att ens ringa polis eller ambulans.

Riksbanken säger självt rent ut att den inte ger något skydd för konsumenter och utsatta grupper (vad gäller kontantanvändningen). Dessa grupper ignoreras helt av den maktfullkomliga banken. Man säger att det endast är ett fåtal som ska kunna betala kontant där kontantlösa alternativ inte finns. Trots att man tidigare motsägelsefullt påstått att det är allmänhetens efterfrågan som styr mängden kontanter och inte Riksbanken. Hur ska man ha det?

Något personligt val finns det inte plats för i Riksbankens tänkesätt. Det handlar mer om att de som inte har rätt att öppna ett bankkonto ska kunna använda kontanter. Mot dessa föreslås sedan "riktade åtgärder". Andan i skriften är att kontanter är "omoderna" och bromsar utvecklingen när problematiken logiskt i stället borde handla om att kontantlösa alternativ är diktatoriska.

Ytterligare citat

"Marknadens aktörer , inklusive hushållen, har kostnader både för sin kontanthantering och för andra betalningssätt och bör därför själva kunna fatta affärsmässiga beslut om vilka betalningssätt att använda för just dem."

"Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tycks bankkort vara billigare än kontanter för betalningar överstigande 20 kronor." (bevis saknas alltså)

"Även om Riksbankens egna undersökningar tyder på att antalet kontantbetalningar sjunker är det svårt att säkerställa att så är fallet."

Man säger alltså att hushållen själva bör kunna fatta beslut om vilket betalningssätt de vill använda. Samtidigt sade man tidigare

contradicție că numai anumite grupuri ar trebui să aibă dreptul de a utiliza numerar. Este destul de mult tot ce Riksbank ar trebui să decidă ce este comercial. Atunci oamenii ascultă. Același principiu ca și în dictaturi.

Uppsatsen genomsyras av ord och begrepp som affärsmässiga, marknadens aktörer, kostnadseffektiva och teknikneutrala. Inte en stavelse nämns om integritet och demokrati. Företräder Riksbanken folket eller den luddiga "marknaden"? Riksbanken har ända sedan 1600-talet haft nära anknytning till och styrts av riksdagen. Detta är politiskt unikt för Sverige. Regeringsformen säger att all offentlig makt i Sverige ska utgår från folket och att riksdagen är folket främsta företrädare. I mer än 150 år har kontanter varit lagliga betalningsmedel. Trots att man erkänner att det ser ut som om en stor majoritet av allmänheten ser kontantbetalningar som en rättighet så visar Riksbanken här tydligt vem som bestämmer.

Det finns även en annan uppsats som kan läsas på Riksbankens hemsida som heter 'Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?'. Den är också skriven av två anställda på Riksbanken. Den tidigare nämnde Segendorf och Thomas Jansson. Detta är inte lika viktig läsning eftersom uppsatsen är ensidigt inriktad på kostnader. Men en del viktigt finns att säga om den. Här tar man parti för kontokorten gentemot kontanterna genom att påstå att bankkort bör användas i större utsträckning för att minska kostnaderna. Det föreslås att "införa transparanta och kostnadsbaserade avgifter". Detta betyder i det här sammanhanget att med fina ord föreslå avgifter på kontantbetalningar. Riksbanken förordar helt öppet att prissätta betalningar till kontokortens fördel och propagerar för uttagsavgifter för uttagsautomater.

Sunetul de cercetare arată că în numerar este scump. Acest lucru a fost industria de securitate. În mod logic ar putea să rămână acolo argumentul. Dar este important ca arata căutarea surescitat Riksbank a „economiei optime“. Acesta încearcă să arate cu grafice și tabele cu privire la un prag care susține că plătește să utilizeze cardurile de credit. Ea are in unele cercuri a susținut că 70 de coroane ar fi limita în cazul în care se plătește pentru a utiliza cardurile de credit. Riksbank, de asemenea, a declarat în altă parte că această limită pentru cardurile de debit ar fi la 20 de coroane, în timp ce valoarea corespunzătoare a creditului va fi de 450 de coroane.

Poate că aceeași metodă folosită în politică prea? Oricine câștigând peste 500.000 de coroane înainte de impozitare ar trebui să voteze pentru „Dick Dictatorul“. Cei care câștigă peste această sumă ar trebui să voteze pentru „prim-ministru Sture“. „Dick Dictatorul“ este întotdeauna o opțiune proastă, indiferent de economie. Kontantlöshet este întotdeauna o alternativă prost.

Este demonstrat că atât în ​​numerar și pe bază de cont (citește) plăți fără numerar au economii de scară. Din punct de vedere strict economic, nu există nici o obiecție față de această cerere. O mare parte a comunității este obtinerea mai ieftin cu cantitate mai mare. Problema este că, prin reducerea numerar la bariera durerii eliminate economiile de scară. Vorbind despre bani pe care scump este nedrept în acest context. Dacă ar fi fost o jumătate de numerar, jumătate de plăți fără numerar a avut o comparație corectă ar fi putut fi făcut.

I andra länder som till exempel Ungern där det används mycket kontanter så är kostnaden för den genomsnittliga kontantbetalningen mycket låg. Man kan jämföra med bilar. Det blir

en avsevärt mycket högre milkostnad om man bara kör 50 mil med en bil per år jämfört med 1000 mil. Kontanter är fortfarande billigast. Men det är politiker, banker, kontokortsföretag, poliser, affärer och många vanliga lurade människor som har gjort att kontanternas konkurrenskraft minskat på grund av vad dessa sammanlagt gjort för kontokortsökningen.

De atunci Guvernatorul Ingves exprimat în alte contexte opinie că toate plățile ar trebui să suporte propriile cheltuieli de judecată. Este ușor de spus când ai ucis procesul de management de numerar, astfel încât acesta a pierdut economiile sale de scară și, prin urmare, proporția costurilor fixe a crescut puternic. El a motivat noua manipulare dereglată numerar privat pentru băncile exploatate mai devreme în mod nejustificat gestionarea numerarului guvernului numai în scopul de a evita cheltuielile cu dobânzile peste noapte. Băncile, în practică, nu a plătit pentru serviciile pe care le oferă.

Det finns befog för den kritiken men man kan bara dra två slutsatser. De privata bankerna var högst oansvariga som utnyttjade systemet till max. Riksbanken gjorde inte tillräckligt åt situationen på grund av inkompetens, ansvarslöshet och ovilja. Allt visar tydligt på att alla slags banker (inklusive Riksbanken) vill minska kontanterna. De privata bankerna skinnade alltså tidigare staten genom oskäligt utnyttjande av kontanthanteringen. Det är en stor anledning till att man påstod att kontanterna inte bar sina egna kostnader. Det är bankernas fel.

Finns det då något som tyder på att bankerna plötsligt skulle sluta utnyttja systemet på olika sätt vid kontantlösa alternativ. Nej inget alls. Det borde även Riksbanken förstå. Det tidigare oskäliga användandet av kontanthanteringen visar att man inte kan lita på att de privata bankerna tar sitt ansvar. Många pojkar växer upp och blir ansvarskännande vuxna män. Bankerna blir aldrig vuxna. De slutar aldrig att nalla ur kakburkarna.

I den tidigare nämnda uppsatsen påstås att en kortbetalning tar i genomsnitt 25 sekunder att genomföra medan en kontant dito tar 26 sekunder. Vad spelar den sekunden för roll? Vad är det för slags löjligt argument? Om handeln slutar tramsa med att prissätta en

produs la 995 în loc de 1000 SEK sensibil, astfel că economisește o mulțime de timp pe acum secunde, astfel oerhärt importante. Suma mai mare durează mai mult să plătească în numerar este, desigur, o chestiune, desigur, ca mai multe proiecte de lege care urmează să fie numărate. Este bine atunci când acordul nu va avea cantități mici.

Den här "forlorade sekunden" är utan tvekan det mest larviga argumentet för kontantlöshet som jag stött på under hela arbetet med boken. Detta tätt följt av påståendet att sex öre per hundralapp förloras på grund av skimming vid bankomaterna. Är det någon mer än jag som baxnar över hur dålig argumentering kontantlösheten har? Om en person tar ut pengar via uttagsautomat varje dag på året så är den teoretiska förlusten 22 kronor på grund av skimming. Eftersom kontantlösheten bryr sig så mycket om ören så är ett riktigare resultat 21,90. Oj vad viktigt det är med "Öret Köret" och "Sekund Viktig Stund".

Låt mig nu i stället berätta om tid som verkligen betyder något. Enligt Stockholmskrögaren Bengt Sörås tar det i hans bransch 35- 40 sekunder att betala med kort medan en kontantbetalning tar tio sekunder. Det är däremot stor skillnad. Köerna skulle enligt honom bli flera hundra meter om alla skulle betala med kort. Många krogar och liknande i storstäderna tar bara emot kontanter.

Menționat anterior, 22 (21,90) coroane rău în comparație cu media 8,000 pur profit că băncile ne jupoaie în fiecare an pe persoană, sau sumele imense pe care le câștigă pe card de credit. Cum aș vrea să se întoarcă timp așa că a trebuit să plătească în continuare plic cu bani în mână. Apoi am nici măcar nu ar avea un cont bancar, dar au totul „sub saltea“. În acest scenariu de vis nostalgic, companiile ar trebui să facă același lucru. Doar au bani în propriul lor în condiții de siguranță. Poate ascunde banii în cada de baie cu părinții ei ca Bert Karlsson a făcut cu mult timp în urmă. Rezultatul ar fi că nu ar exista bănci.

Ce gând minunat și eliberator. După această minune psihologică desfășurare, suntem acum înapoi la subiect.

Ce vrei să spui cu asta a doua menționată mai sus? Rush jos casierii complet? Lăsați personalul de la ghișeele care lucrează în ritmul corect și să nu se grăbească la moarte. Nu mai vorbi despre secunde. Propunerea de a stabili prețuri unitare pentru a eficientiza plățile în numerar este la fel de simplu ca revoluționar. Un lapte ar fi costat zece coroane în mod uniform și nu 9,90. O pereche de casti va costa 300 uniform și nu 295. Dezavantajul este bine că unele mizerabili în comerț mor de șoc atunci când o astfel de schimbare radicală poate fi prea îndrăzneț. Sper tonul ironic a fost clar în text. Poate că atunci când plățile în numerar bate fără numerar câteva secunde doar pentru acest motiv.

En sak man ofta inte tänker på är att affärerna har juridisk skyldighet att kontrollera flera saker vad gäller behörighet och giltighet vid köp med kontokort. Kortets utseende ska kontrolleras vad gäller hologram och logo. Kundens namnteckning och giltighetstiden på kortet ska kontrolleras. Vem gör i praktiken dessa kontroller? Dessutom ska eventuellt legitimation kontrolleras. Kontanter kräver aldrig någon legitimation och de är nästan ömöjliga att förfalska.

Skulle de juridiskt krävda kontrollerna följas till punkt och pricka vid kontokortsköp försvinner den där sekunden som en blixt och ersätts av en hel del sekunders förlust till kontokortens nackdel. Juridiken kräver ofta saker som i praktiken inte följs. Men bara en liten ökning av kontrollerna skulle göra att kontokortsköpen blev mycket långsammare än kontantköpen.

Sedan påstås i uppsatsen att kontanter används i för hög utsträckning. Genom ett överspänt skrivande om tröskelvärden och tidsåtgång uppbackat av ett matematiskt diagram "bevisas" att så är fallet. Man går så långt som att säga att kostnaden avgörs helt av tiden det tar att betala. Beräkningarna är så hårddragna att de gränsar till det paranormala eller kvasireligiösa. Man kan inte tjata nog om att Säkerhetsbranschen bevisat att kontantbetalningar är billigast. Men låt oss som tankelek säga att Riksbanken har rätt. Att det är billigare att betala med kontokort över ett visst värde.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

Här föreslås också "diskret beteendepåverkan" (eng. nudging) till kontokortens fördel. Detta är inget annat än ren hjärntvätt. Ska sådant överhuvudtaget kunna föreslås i en så kallad demokrati? Ska svenskar hjärntvättas i något slags "kontokortsläger" likt som sker med allmän inställning till regimen i diktaturer? Sveriges befolknings påstådda rätt att styra kontantmängden i samhället är i praktiken inget annat än att låta sig hjärntvättas av Riksbanken.

Acest lucru, dragul meu guvernator nu are de ales propriul sau propria lor decizie de a face. Banca Națională se mândrește cu sale „previziuni exacte.“ Ele nu ar trebui să fie numit chiar previziunile pentru că totul se bazează pe Riksbank și tagma sa cu un pumn fără numerar de fier controlează dezvoltarea direcției fără numerar. Este inutil de a face „previziuni“ obținute prin manipularea pură a populației. Aceste două lucrări a fost ultima picătură. Prin prezenta declar democrația oficială suedeză pentru a fi mort. dictatura Riksbank trebuie să fie în mod evident, cetățenii să știe locul lor.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Niklas
tisdag, 15 oktober 2019 00:01

Mycket bra skrivet Holger Nilsson det är mycket som är underligt när det gäller kontant hanteringen tiden visar klart och tydligt vart vi är på väg och att vi snart är framme.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 12 december 2019 13:03
Stoppa smutskastningskampanjen i familjen. Skänk upprättelse som en gåva!

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Mer info hur du kan stödja finner du här!

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp