Surfar nu: 491 www.apg29.nu

Sanningen om påsken

Sanningen om påsken

Här följer sanningen om påsken – Jesu död och uppståndelse.

Mat 26:1-75; 27:1-66; 28:1-20: Och det hände, att när Jesus hade slutat hela detta tal, sa han till sina lärjungar: Ni vet att det är påsk om två dagar. Då ska Människosonen utlämnas för att bli korsfäst. 

Då samlade sig översteprästerna och de skriftlärda och folkets äldste i översteprästens palats. Han hette Kaifas, och de planerade att gripa Jesus med list och döda honom. 

Men de sa: Inte under högtiden, för att det inte ska bli upplopp bland folket. 

Då Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus, kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar välluktande olja och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords. 

Men när hans lärjungar såg det, blev de förargade och sa: Till vad tjänar detta slöseri? För denna olja hade man kunnat sälja dyrt och ge åt de fattiga. 

Men Jesus visste om det och sa till dem: Varför oroar ni kvinnan? För en god gärning har hon gjort mot mig. För de fattiga har ni alltid ibland er, men mig har ni inte alltid. Då hon hällde ut denna smörjelse över min kropp, gjorde hon det inför min begravning. Sannerligen säger jag er: Överallt i hela världen där detta evangelium blir predikat, ska det hon gjorde också bli berättat till minne av henne. 

Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sa: Vad vill ni ge mig, för att jag ska utlämna honom åt er? Då räknade de upp trettio silvermynt åt honom. Och från den stunden sökte han efter tillfälle att förråda honom. 

Men på första dagen i det osyrade brödets högtid kom lärjungarna till Jesus och sa till honom: Var vill du, att vi ska förbereda åt dig att äta påskalammet? 

Då sa han: Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära, hos dig vill jag fira påsk med mina lärjungar. 

Och lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet. 

När det hade blivit kväll, låg han till bords med de tolv. Och medan de åt, sa han: Sannerligen säger jag er: En av er ska förråda mig. 

Då blev de mycket bedrövade och var och en av dem började säga till honom: Herre, det är väl inte jag? 

Då svarade han och sa: Den som tillsammans med mig doppade handen i skålen, han ska förråda mig. Människosonen går visserligen bort, såsom det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd. Det hade varit bättre för den människan, att han aldrig hade blivit född. 

Men Judas, som förrådde honom, tog då till orda och sa: Rabbi, det är väl inte jag? Han sa till honom: Du sa det. 

Men när de åt, tog Jesus brödet och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sa: Tag och ät. Detta är min kropp. 

Och han tog bägaren och tackade och gav åt dem och sa: Drick alla av den. För detta är mitt blod, det nya förbundet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. 

Och jag säger er: Härefter ska jag inte dricka av denna vinträdets frukt förrän den dag då jag dricker det nytt med er i min Faders rike. 

Och när de hade sjungit en lovsång, gick de ut till Oljeberget. Då sa Jesus till dem: I denna natt ska ni alla komma på fall för min skull, för det står skrivet: Jag ska slå Herden, och fåren i hjorden ska bli förskingrade. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen. 

Då svarade Petrus och sa till honom: Även om alla andra kommer på fall för din skull, kommer jag aldrig någonsin på fall. 

Jesus sa till honom: Sannerligen säger jag dig: I denna natt, innan tuppen gal, ska du tre gånger förneka mig. 

Petrus sa till honom: Om jag än måste dö med dig, ska jag ändå inte förneka dig. Detsamma sa också alla de andra lärjungarna. 

Sedan gick Jesus med dem till en plats som kallas Getsemane, och sa till lärjungarna: Sitt här, medan jag går dit bort och ber. 

Och han tog med sig Petrus och Sebedeus två söner och han började bedrövas och ängslas. Då sa han till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig. 

Och han gick lite längre fram, föll ner på sitt ansikte, bad och sa: Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill. 

Och han kom till lärjungarna och fann dem sovande. Då sa han till Petrus: Så ni kunde inte vaka en timme med mig? Vaka och be, att ni inte kommer i frestelse. För anden är villig, men köttet är svagt. 

På nytt gick han bort för andra gången och bad, och sa: Min Fader, om denna bägare inte kan tas ifrån mig, utan att jag dricker den, så ske din vilja. 

När han kom tillbaka, fann han återigen att de sov, för deras ögon var tunga av sömn. Då lämnade han dem och gick bort på nytt och bad för tredje gången, och sa samma ord. 

Därefter kom han till sina lärjungar och sa till dem: Ni sover nu och vilar er. Se, stunden har kommit, då Människosonen ska överlämnas i syndares händer. Res på er, låt oss gå. Se, han som förråder mig är här. 

Och medan han ännu talade, se, då kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkskara med svärd och påkar, från översteprästerna och folkets äldste. 

Men den som förrådde honom hade gett dem ett tecken, och sagt: Den som jag kysser, han är det, grip honom. Och han gick genast fram till Jesus och sa: Var hälsad, Rabbi, och kysste honom. 

Men Jesus sa till honom: Min vän, varför har du kommit? Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom. 

Och se, en av dem som var med Jesus räckte ut handen, drog ut sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg av hans öra. 

Då sa Jesus till honom: Stick ditt svärd tillbaka i skidan. För alla de som tar till svärd ska dödas med svärd. Eller tror du inte att jag nu kan be min Fader, och han skulle genast sända till mig mer än tolv legioner änglar? Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske? 

I samma stund sa Jesus till skaran: Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att ta fast mig. Var dag har jag suttit bland er i templet och undervisat, och ni har inte gripit mig. Men allt detta har skett för att profeternas Skrifter skulle fullbordas. 

Då övergav alla lärjungarna honom och flydde. Och de som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kaifas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. 

Men Petrus följde honom på avstånd fram till översteprästens palats och gick in där och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta. 

Och översteprästerna och de äldste och hela Stora rådet sökte efter falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom. 

Men de fann inget. Trots att många falska vittnen trädde fram fann de inget. Slutligen kom det fram två falska vittnen och sa: Denne har sagt: Jag kan bryta ner Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen. 

Då reste sig översteprästen och sa till honom: Svarar du inget på det som dessa vittnar mot dig? Men Jesus teg. Då tog översteprästen till orda och sa till honom: Jag befaller dig under edsplikt inför den levande Guden, att du säger oss om du är Kristus, Guds Son. 

Jesus sa till honom: Du sa det. Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar. 

Då rev översteprästen sönder sina kläder och sa: Han har hädat. Vad behöver vi fler vittnen till? Se, ni har nu hört hans hädelse! Vad anser ni? 

Då svarade de och sa: Han är skyldig till döden. Då spottade de honom i ansiktet och slog honom, och somliga slog honom med handflatorna och sa: Profetera för oss, Kristus. Vem var det som slog dig? 

Men Petrus satt utanför på palatsets gård. Och en tjänsteflicka kom fram till honom och sa: Du var också med Jesus från Galileen. Men han nekade inför alla och sa: Jag vet inte vad du menar. 

Och när han gick ut genom porten, såg en annan honom och sa till dem som var där: Denne var också med Jesus från Nasaret. Då nekade han på nytt och svor med en ed: Jag känner inte den mannen. 

Och efter en stund kom de som stod där fram till Petrus och sa: Sannerligen, du är också en av dem, för ditt uttal avslöjar dig. Då började han förbanna sig och svära: Jag känner inte den mannen. Och strax gol en tupp. 

Då kom Petrus ihåg Jesu ord, som han hade sagt honom: Förrän tuppen gal, ska du tre gånger förneka mig. Och han gick ut och grät bittert. 

När det hade blivit morgon, höll alla översteprästerna och folkets äldste råd mot Jesus, för att kunna döda honom. Och de lät binda honom och förde bort honom och överlämnade honom till landshövdingen Pontius Pilatus. 

När Judas, som förrådde honom, såg att han var dömd, blev han ångerfull och bar tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sa: Jag har syndat och förrått oskyldigt blod. 

Då sa de: Vad angår det oss? Det är din sak. Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. 

Men översteprästerna tog silvermynten och sa: Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar. 

När de hade hållit råd, köpte de för dem Krukmakarens åker till begravningsplats för främlingar. Därför kallas den åkern än i dag Blodsåkern. 

Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia, som sa: Och de tog de trettio silvermynten, priset han blev värderad till, han som Israels barn hade värderat, och gav dem för Krukmakarens åker, som Herren hade befallt mig. 

Och Jesus stod inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sa: Är du judarnas Konung? 

Då sa Jesus till honom: Du säger det. Men när han anklagades av översteprästerna och av de äldste, svarade han inget. 

Då sa Pilatus till honom: Hör du inte hur mycket de vittnar mot dig? Men han svarade honom inte med ett enda ord, så att landshövdingen förundrade sig mycket. 

Men vid högtiden brukade landshövdingen frige en fånge åt folket, den de önskade. Och vid samma tid hade de en beryktad fånge, som hette Barabbas. 

När de nu var samlade, sa Pilatus till dem: Vem vill ni att jag ska frige åt er, Barabbas eller Jesus, som kallas Kristus? För han visste, att de på grund av avund hade utlämnat honom. 

Och när han satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: Befatta dig inte med denne rättfärdige man. För jag har i dag lidit mycket i en dröm för hans skull. 

Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att de skulle begära Barabbas och döda Jesus. Då tog landshövdingen till orda och sa till dem: Vilken av de två vill ni att jag ska frige åt er? 

Då sa de: Barabbas. Pilatus sa till dem: Vad ska jag då göra med Jesus, som kallas Kristus? De sa alla till honom: Korsfäst honom. 

Då sa landshövdingen: Vad ont har han då gjort? Då skrek de ännu högre och sa: Korsfäst honom. 

När Pilatus såg att han inget kunde uträtta, utan att det snarare höll på att bli uppror, tog han vatten och tvättade sina händer inför folket och sa: Jag är oskyldig till denne rättfärdige mans blod. Detta får bli er sak. 

Då svarade allt folket och sa: Låt hans blod komma över oss och över våra barn. 

Då frigav han Barabbas åt dem, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom till att korsfästas. 

Då tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i landshövdingens palats och samlade hela vaktstyrkan kring honom. 

Och de klädde av honom och satte på honom en scharlakansröd mantel och flätade en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör och de böjde knä för honom och hånade honom och sa: Var hälsad judarnas Konung! Och de spottade på honom och tog röret och slog honom i huvudet. 

Och när de hade hånat honom, klädde de av honom manteln och klädde på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. 

Och när de kom ut fann de en man från Cyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära hans kors. Och när de kom till en plats som kallas Golgata, det vill säga huvudskalleplats, gav de honom ättika att dricka, blandad med galla, och när han hade smakat på det, ville han inte dricka. 

När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder och kastade lott om dem, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: De har delat mina kläder mellan sig och om min klädnad har de kastat lott. Och de satt där och höll vakt över honom. 

Och över hans huvud satte de anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: Denne är Jesus, judarnas Konung. 

Då blev två rövare korsfästa med honom, den ene på den högra sidan och den andre på den vänstra. 

Men de som gick förbi, smädade honom och skakade på sina huvuden och sa: Du, som bryter ner templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset. 

Och på samma sätt hånade också översteprästerna honom, tillsammans med de skriftlärda och de äldste, och sa: Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Om han är Israels Konung, så må han nu stiga ner från korset, så ska vi tro honom. Han förtröstade på Gud, må han nu rädda honom om han har honom kär, för han har sagt: Jag är Guds Son. 

Och även rövarna, som var korsfästa med honom, hånade honom. 

Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. Och omkring den nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sa: Eli, Eli, lama sabaktani? Det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? 

Men när några av dem som stod där hörde detta, sa de: Han ropar på Elia. Och en av dem sprang genast och tog en svamp och fyllde den med ättika och satte den på ett rör och gav honom att dricka. Men de andra sa: Vänta, låt oss se om Elia kommer och räddar honom. Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. 

Och se, förlåten i templet brast i två delar, uppifrån och ända ner, och jorden skakade, och klipporna rämnade, och gravarna öppnades, och många av kropparna till de heliga som hade somnat in stod upp och gick ut ur sina gravar efter hans uppståndelse och kom in i den heliga staden och uppenbarade sig för många. 

Men när officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sa: Denne var verkligen Guds Son. 

Och där var många kvinnor som stod på avstånd och såg på. De som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. Bland dem var Maria Magdalena och Maria, Jakobs och Joses mor, och modern till Sebedeus söner. 

När det hade blivit kväll, kom en rik man från Arimatea, som hette Josef, som också själv var en Jesu lärjunge. Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Då befallde Pilatus, att kroppen skulle utlämnas till honom. 

Och när Josef hade tagit hans kropp, svepte han den i ett rent linnetyg och lade den i sin nya grav, som han hade huggit ut i klippan, och han rullade en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. 

Men Maria Magdalena och den andra Maria var där, och de satt mitt emot graven. 

Men nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna tillsammans hos Pilatus och sa: Herre, vi kommer ihåg att den bedragaren sa, när han ännu levde: Efter tre dagar ska jag uppstå. Befall därför, att man bevakar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer om natten och stjäl bort honom och säger till folket: Han är uppstånden från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första. 

Då sa Pilatus till dem: Där har ni vakt. Gå och bevaka så gott ni kan. Då gick de och bevakade graven, förseglade stenen och satte ut vakterna. 

Mot slutet av sabbaten, i gryningen på första dagen i veckan, kom Maria Magdalena och den andra Maria för att se graven. 

Och se, det blev en stor jordbävning, för en Herrens ängel steg ner från himlen och gick fram och rullade bort stenen från öppningen och satte sig på den. Och hans utseende var såsom en blixt och hans kläder var vita som snö. 

Och vakterna skakade av fruktan för honom och blev som döda. Men ängeln tog till orda och sa till kvinnorna: Frukta inte. För jag vet att ni söker Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, för han har uppstått, som han har sagt. Kom och se platsen, där Herren låg. Och gå genast och säg till hans lärjungar att han har uppstått från de döda. Och se, han går före er till Galileen. Där ska ni få se honom. Se, jag har sagt er det. 

Och de skyndade sig bort från graven med fruktan och stor glädje och sprang för att berätta det för hans lärjungar. Men när de var på väg för att berätta det för hans lärjungar, se, då mötte Jesus dem och sa: Var hälsade! Då gick de fram och grep om hans fötter och tillbad honom. 

Då sa Jesus till dem: Frukta inte. Gå och berätta för mina bröder att de ska gå till Galileen. Där ska de få se mig. 

Och medan de var på väg, se, då kom några av vakterna till staden och berättade för översteprästerna allt det som hade hänt. 

Och dessa samlades med de äldste, och efter att de hade rådgjort med varandra, gav de soldaterna en stor summa pengar och sa: Säg att hans lärjungar kom på natten och rövade bort honom medan vi sov. Och om landshövdingen får höra det, ska vi lugna honom och se till att ni kan vara utan bekymmer. 

Och de tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Och detta tal är utspritt bland judarna ända till denna dag. 

Men de elva lärjungarna gick till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. Och när de fick se honom, tillbad de honom, men några tvivlade. 

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sa: Mig är given all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och lär alla folk. Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Lär dem att hålla allt det jag har befallt er. 

Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut. Amen.


submit to reddit


Vill du bli frälst?

Ja

Nej


Publicerades måndag 15 april 2019 18:55 | #påsken #korset #uppståndelse #jesus | Permalänk | Kopiera länk | Mejla

0 kommentarer

Din kommentar

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?


Prenumera på Youtubekanalen:

Vecka 25, onsdag 19 juni 2019 kl. 12:48

Jesus söker: Germund, Görel!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?
» Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan
onsdag 19 juni 2019 10:32

Ber om hjälp i bön här pga av den stora svårigheten jag haft med min sömn under ngr veckor nu. Sover typ bara ngt tim per natt är som en total zombie på dagarna. Vill inte be om sömntabletter

Aktuella artiklar


Senaste kommentarer


STÖD APG29! Bankkonto: 8169-5,303 725 382-4 | Swish: 070 935 66 96 | Paypal: https://www.paypal.me/apg29

Christer Åberg och dottern Desiré.

Denna bloggsajt är skapad och drivs av evangelisten Christer Åberg, 55 år gammal. Christer Åberg blev frälst då han tog emot Jesus som sin Herre för 35 år sedan. Bloggsajten Apg29 har funnits på nätet sedan 2001, alltså 18 år i år. Christer Åberg är en änkeman sedan 2008. Han har en dotter på 13 år, Desiré, som brukar kallas för "Dessan", och en son i himlen, Joel, som skulle ha varit 11 år om han hade levt idag. Allt detta finns att läsa om i boken Den längsta natten. Christer Åberg drivs av att förkunna om Jesus och hur man blir frälst. Det är därför som denna bloggsajt finns till.

Varsågod! Du får kopiera mina artiklar och publicera på din egen blogg eller hemsida om du länkar till sidan du har hämtat det!

MediaCreeper

Apg29 använder cookies. Cookies är en liten fil som lagras i din dator. Detta går att stänga av i din webbläsare.

TA EMOT JESUS!

↑ Upp