Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Stöd Apg29 genom att swisha 20 kr till 072 203 63 74. Tack.

Adam-tid före det evigt himmelska

Adam-tid före det evigt himmelska.


Av Sigvard Svärd
torsdag 2 april 2020 01:16

Adam NAKO PELE ka ho sa feleng LEHOLIMONG

Ho ka tšoana le ho lahlela ka ntle ka "Bait" ka Bibeleng le letetse "dummy". Lebitso Adam ke Bait ka Opus ena. Tsitsipano hlaha ha "labo ko labo se", le nibble e hula "tlase holim'a metsi"-hang ka lebotho la boprofeta e tsoang ho buka ea Bibele ea buka ea Bibele - pele ho tluoa tabeng ho fihlela ka e tsoang ho Molimo "tšoasa". Ho ithuta Bibele ho mona, ke na le titulerat "Adam ea nako bakeng sa ho ea leholimong ka ho sa feleng", e ka ka maikutlo a joalo e le tšoase.

BOFELO litemana

Ke khetha subtitles la tse seng kae a simolla ho nahanisisa sena thuto ea bolumeli le e hlollang vistas, e leng 1 Genese 1: 26-27a; 2: 6-8, 1 Marena 10: 23-25, Esaia 65: 24-25 le 1 Bakorinthe 15:45, litemana tse ke sena ho Bible ea Batho ka 2015, ho qotsa ka ho latellana joang (lintho tsohle tse parentheses ke lintlha tsa ka.):

(1) ”Gud sade: ´Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jorden och alla kräldjur som rör sig på jorden.´ Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem”. – ”Men dimma kom upp ur jorden och vattnade hela marken. Och Gud formade människan av jord från marken och blåste livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.”

(2) ”Salomo blev större än någon annan kung på jorden, både i rikedom och vishet. Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.”

(3) ”Och det ska ske att innan de ropar ska jag svara, medan de ännu talar ska jag höra. Vargar ska beta med lamm, lejon ska äta halm som oxar, och stoft ska var ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg ska de göra något ont eller skadligt säger Herren.”

”Så står det också skrivet: Den första människan Adam, blev en levande varelse. Den andra människan kom från himlen.”

INGET SLUMPARTAT

Molimo o etsa hore se nkoe ke pelo, oigenomtänkt kapa haphazard. Ka mor'a mong le e mong ketso eo ea hae, hore na e tla ba taba ea nakong e fetileng, hona joale kapa nakong e tlang, patiloe e nepahetseng, hlokolosi ho lokisetsa le merero e. Kahoo haholo, ya e le hantle, ha ho tluoa tabeng ea pōpo ea monna eo. Ha motho ( Adam ) e le / masculine motona o ile a hlalosa ka Seheberu, e hula e ho "matla a". Le ha monna ( Adam ) e bontša ka e motona / motšehali ka puo e le 'ngoe, "livgivning" ka bokapele ba. Motho oa pele o fumana ho Molimo e le Bob bitsoa Adama le Adama le eena (mora thato ea 'Mōpi, e ka ba nahana) fa lebitso Eva (Baheb. Chavva ) ho mosali eo, eo feela le bolelang "bophelo" le "bophelo."

BORARO Edens

Men nu till något om (1) Edens lustgård, (2) kung Salomos lustgård och (3) det framtida tusenårsriket. Alla tre lustgårdarna har haft eller ska komma att ha en underbar och helgad betydelse. Å ena sidan för Fadern, Sonen och den Helige Ande, å andra sidan för mänskligheten: judafolket och hednafolket, och i detta särskilt de människor med uttalad Messias- eller Kristustro. Enligt ställd biblisk kronologi, existerade det (1) ”jordiska” Paradiset kring 4.000 år f.Kr., (2) kung Salomos lustgård (beskriven i Höga Visan), hade sin storhetstid på 900-talet f.Kr.

Vad det gäller (3) tusenårsriket, med Jesus från det himmelska nedstigen på Olivberget i Jerusalem, kan detta snart vara dags att bli upprättat: ”Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år.” (Upp 20:1-2)

HEBREISKANS GAN

(1) Om den första sköna paradisiska miljön, som av mycket att döma låg på jordens ”mittpunkt”, där Jerusalem en dag skulle komma att byggas, dess tempel trona – samt där Jesus skulle dö och uppstå, och i den yttersta tiden återkomma till – så står det exempelvis att läsa i 1 3:8: ”Vid kvällsbrisen hörde de”, Adam och hans brud Eva, ”Herren Gud vandra i lustgården (hebr. gan)”.

(2) Beträffande Jerusalemkungen Salomos lustgård, den andra här i den bibel-profetiska ordningen, så frågar bruden i HV (”Sångernas sång” av Salomo) 1:7: ”Säg mig, du som min själ har kär: Var vallar du din hjort, var låter du den vila vid middagstid?” Och svarar själv på frågan i 6:1: ”Min vän har gått ner till sin lustgård (gan), till de doftande blomsterängarna, för att valla sin hjord.” Salomo som namn, kommer av shalom inom hebreiskan och står för ”fred”, ”lycka” och ”välgång”. Salem, andra delen av namnet Jerusalem, kommer av densamma språkliga roten – alltså shalom med innebörden ”fred”, ”lycka” och ”välgång”.

(3) Rörande, tusenårsriket, denna den tredje gudomligt-historiska ”lusttiden” på jorden – med centrum i Jerusalem och kanske med återuppbyggt tempel – är det en välsignelse att få citera Jes 51:3: ”Ja, Herren tröstar Sion, han ser med medlidande på alla dess ruiner. Han gör dess öken lik Eden (gan), dess ödemark lik Herrens lustgård (gan). Fröjd och glädje ska höras därinne, tacksägelse och lovsångsljud.” Vidare (62:4): ”Du ska inte mer kallas ´den övergivna”, ditt land ska inte mer kallas ´ödemark´, utan du ska heta ´min kära´ och ditt land ´den äkta hustrun´, för Herren har dig kär, ditt land har fått sin äkta man.”

Solomon Edene, e haufi-ufi le ea boprofeta ka mor'a ea ka setšoantšo sa Serapa sa Edene 'me ea boprofeta phetha karolo ea mohlala bakeng sa Millennium tlang. Le Solomone le monyaluoa oa hae "Tirzah" (HV 6: 7), ho ka etsahala hore ebe ka tsela e tšoanang a boprofeta mora ka setšoantšo sa Adama le Eva ba hae, hammoho le mofuta oa boprofeta ba Jesu Mesia / Kreste ka monyaluoa oa hae - hamorao ka ho sa feleng, o bitsoa "mosali oa Konyana e "(21: 9).

The khubelu tsa e khubelu ea

Seheberu Adam / "monna", le bolela ka puo ea "khubelu" ho "ba khubelu" kapa "le Lefubelu". 1 Gen 2: 6-7, rea bala Morena Molimo thehoa monna ea mobu e kolobisitsoeng (letsopa) a le mobung. Lefatše ka Seheberu se bitsoang adama , e bolelang "bofubelu". 'Me e tsoetse pele ka ho geologists ho feta tsa morao tjena tsebo, e le hore fatše a le sebakeng Middle East ke "bo bofubelu". Adama o ne a ka tsela eo a bōpa ke "lefatše le khubelu", pele e ne e omileng, lerōle, e se nang thuso le ba lefeela - mohlomong ka mor'a koluoa ea bobe, kapa e ne e le domsakt ea Molimo, ha "lefatše le ne le qetello ea letho" (1 Genese 1: 2).

Om hånfulla människor i den yttersta tiden heter det i 2 Petr 3:5-7: ”De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.” Guds mäktiga restaurering av ”kaosplaneten”, genom orden: ”Varde ljus!”, fuktade upp mullen och gjorde den mer till ”rödaktig lera” – för att av Herren Gud, efter människoparets syndafall, bli till svårarbetad ”förbannad mark”. I 1 Mos 3:23 skrivs det, att Skaparen skickade bort Adam och Eva ur Edens lustgård, för att de skulle ”bruka” den ”rödmärkta” jorden där utanför.

”BLODFÄRGAD”

Enligt Gottfrid Büchner, i hans väldiga bibelkonkordans från 1789, kan adam, människa och adama, jord/mark, betyda röd i meningen ”blodfärgad”. I detta finns ett antal tolkningsmöjligheter. Det ”blodfärgade” kan ha med blodet som pulserar i en människokropp. Det kan vara en anspelning på hälsa, friskhet och skönhet, röda kinder, och som det heter i Klag 4:7 om Israels furstar innan de hamnade i fångenskap i Babel: ”…deras kroppar vara rödare än korall”. I HV 5:10 uttrycker bruden om brudgummen: ”Min vän är strålande vit och röd, ypperst bland tiotusen.”

Men vi har anledning att gå vidare i försök till tolkning av ”blodfärgad”, för det kan också röra sig om en profetia, en föraning, om vad som skulle komma att prägla mänskligheten. Nämligen att dess utgjutna blod (människoblod, hebr. adamdam), genom våld och bråd död, skulle färga jorden röd. Det gick ju inte längre än till Adams och Evas båda söner Kain och Abel var igång på markerna, innan den första blodsutgjutelsen skedde då Kain slog ihjäl sin yngre bror Abel.

Och för att inte ägna för mycket utrymme till att peka på uttömningen av människoblod på jorden, förutom att ändå nämna 1:a och 2:a världskrigets hemska resultat – går jag till en gudomlig domsakt i Upp 14:20: ”Vinpressen (människopressen) trampades utanför staden (Jerusalem), och blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna ettusen stadier bort (c:a 38 km).”

GUDS SONS BLOD

Jesus kallas i sin mänsklighet för ”den siste Adam” (engelskans ”last”), den avslutande, den genom vilket människan som varelse når sitt bokslut – under förutsättning att Guds räddning från synd genom Jesus har tagits emot. Det är endast dessa Bibeln, inför evigheten, ger besked om. Vad som i avseende på förändring/”förvandling” till något annat, i övergången från tid till evighet, sker med de människor som går evigt förlorade – det går inte att hitta antydan till svar på i Skriften.

Således, för att frälsa ”den förste Adam”, alla fallna adam, män och kvinnor (manligt och kvinnligt) – går ”den siste Adam” in under ”den förstes” synd, tar den på sig, och som det lyder i Kol 1:19-20: ”Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig själv, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och himlen.”

Sångaren sjunger i Segertoner 229: ”I (förste) Adam är vi alla ett, och Adams svek var vårt. Vi gömde oss bland Edens träd när Herren sökte oss. Vi flydde, och då kom vi bort från Gud och från varann. Vår egen väg vi ville gå. Blott ensamhet vi fann.”

Joalokaha ho ngoliloe ho 1 Petrose 1: 18-19: "O tseba ho ne ho se le lintho tse senyehang tse kang silevera kapa khauta, o ne rekolloa litsela lefeela o le futsitseng ho bo-ntat'ao (Baheb. Adam / Adama ). Che, e ne e le Kreste (Adama oa ho qetela) mali a bohlokoa, e le hore mali a konyana e se nang sekoli kapa bofokoli. O ne a li khethile esale pele pele motheo oa lefatše, empa hona joale ka makhetlo ana a ho qetela ka lebaka la hao. "

"Le hoja e ne e le Mora, o ile a ithuta ho mamela ka seo a se ile a utloa bohloko. Ha a ne a etsoa a phethahetseng (hape), o ile a mohloli oa poloko ea ka ho sa feleng ho bohle ba mo mamelang (bolellanang mo). " (Baheberu 5: 8-9)

Mora oa Man

Så när Bibeln presenterar Jesus som ”Människosonen” (grek. tu anthropu), är det utifrån att han för en tid också blev människa, både sann Gud och sann människa. Men då en annan typ av människa, en ”andra människa” – en med himlen kvar i sin ande: ”Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa (´till det yttre lik en syndig människa´, Rom 8:3), ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.” (Fil 2:6-8) I Joh 1:14 står det att läsa: ”Och ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning.”

Paul, le khannoang ke Moea o Halalelang, o ile a ngola ka ho 1 Ba-Korinthe 15:40, ho na le " 'mele ea lefatšeng" (batho, Baheb. Adama , Segerike. Epigeia ) le na le "' mele ea leholimo (Bagerike Epurania.) -" lihloliloeng tsa leholimo sephatsimisi ke tsa mofuta ofe le mele ea lefatše ke khanya ea mofuta o mong. " 'Me o ntse a tsoela pele ka tsona litemaneng 44-45: "O jaloa e le' mele ea shoang (. Segerike Psychikon le choikos , lerole / difaene), o tsosoa e le 'mele oa moea (Segerike. Pnevmatikon tsa pnev / pneu " moea "). Na ho na le (feela) e le 'mele ea shoang, ho na le (a qetella a)' mele oa moea. Kahoo ho ngoliloe, Motho oa pele Adama e ile ea e e ntseng e phelang(Ha pōpo ea). Adama oa ho qetela ea e-ba moea o fanang ka bophelo (feela ka mor'a tsoho ea hae bafung) ...

"OFÖRSTÖBAR ROCK"

Mona ke khefu ka qadile bibele qotsa, khopolo ea ho Adam pulls-hang ka förmerat tataiso eo ba lokela ho ba le sebaka, ka nako eo "daemane" ka kahlolo "ke keng ea senyeha lejoe" ka Segerike se bitsoa Adama . Ka kutloisiso ena, ho ka mohlomong u ka nahana botho le tšekamelo ea ho ba le "ho leng thata hlollang tanka" (Zakaria 7: 11-12): "Empa ba ile ba ne a ke ke mamela sena ntle ho ba lerabele 'me a koala litsebe tsa bona e le ha ba utloa. Ba ile ba lipelo tsa bona ka thata e le daemane, e le hore ba ne ba sa utloe litaelo le mantsoe ao Jehova oa mabotho o ile a romela ke Moea oa hae ka baprofeta ba pele. Ka lebaka leo, ho halefa haholo e ne e tsoa ho Jehova oa mabotho. "

Mabapi le Jesu, o kenngoa ka Baheberu (mohlala, 4: 14-15, 7: 22-28) e ne e le ka e halalelang oa leholimo Moprista le ntlheng ena ke eena, tlameletsoe mefuta e fapaneng ya Adams, That "litaemane", hobane ka nako eo etsa kopo ea mohlala ka 2 Exoda 28: 15-19: "O tla etsa hore e le tšireletso ea sefuba ea qeto ea ho ba le tsebo ea dinama tse nyenyane tse ka tsela e tšoanang le efoda eo. Tsa khauta, tsa e putsoa, ​​e pherese le sekareleta khoele le lene e ntle twined, o lokela ho etsa jwalo. E lokela ho ba le boholo ba lisekoere le a phuthilweng tse peli, e 'ngoe e le litsoe tse halofo telele le litsoe tse halofo ka bophara. O lokela ho fana ka ka ho eona le majoe a bohlokoa ka mela e mene: moleng pele la rubi, topaze le emeralde, moleng oa bobeli, Garnet, safire le emeralde, moleng oa boraro, hyacinth, agate le amethyst; le mola bone, Beryl, onyxe, le jaspere. Ba lokela ho beha ka filigree khauta. " le mosebetsi oa boboleli ka matla ka taba ena, e ileng ea fuoa pina e reng: "Joale ke letsatsi la ho koahela libe" (Tlhōlo melumo 451), moo bobeli temana ea melumo: "majoe tšireletso ea sefuba joale lerato la Molimo le toloko. Mali a selekane se secha kopanya batho. "

THE pele le la bobeli

U etse khefu lipheletsong: "... Empa pele e ne e se moea, ha ho phela lefatšeng. Joale, ho ile ea moea. Motho oa pele ke oa lefatše, lefatše (Segerike. Laolwa , bapisa le .. Gejsisk / seisisk). Motho oa bobeli ho tloha leholimong (Segerike. Uranu). E le monna ea ho phela lefatšeng e ne e (ka mor'a ho oa), e le haholo ke ka tlas'a lefatše. 'Me ha e ke ea leholimong (phethahetseng), kahoo hape tsa leholimo. Le ha re ntse re jere monna lefatšeng (sa fellang) setšoantšong, re tla boela ke jara monna oa leholimo (phethahetse) setshwantsho. Empa ke bolela sena, barab'eso: nama le mali li ke ke tsa rua 'muso oa Molimo,' me le e senyehang ka kgona ho se ja lefa la ho sa boleng. Bona, ke u bolella sephiri: Re ke ke ra tsohle robala (le ho lumela ho Jesu haufi khutla ile tukang ka matla ka lilemo tse 2000 tse fetileng), empa re tla tsohle fetoloa, ka motsotsoana, ka ho panya ha leihlo, nakong ea terompeta ea ho qetela. Terompeta e tla lla, le bafu ba tla tsosoa ba bola, 'me re tla fetoloa. Sena se tlameha ho ba ka bolang apara ho se shoe. Empa ha ka bolang e apereng senyeheng, 'me sena o ile a etelletsa shoang se shoe, joale phethahatsa lentsoe hore ho ngoliloe:Döden är uppslukad i seger.”

LIKA JESUS OCH ÄNGLARNA

”Mina älskade, nu är vi Guds barn, och än är det inte uppenbart vad vi ska bli. Men vi vet att när han (Jesus) uppenbaras ska vi bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är.” (1 Joh 3:2)

”Nu ser vi i en gåtfull spegelbild, men då ska vi se ansikte mot ansikte (se Gud i ansiktet). Nu förstår jag bara till en del, men då ska jag känna fullkomligt, så som jag själv (av Gud här i tiden) blivit fullkomligt känd.” (1 Kor 13:12).

Och jämför med Mark 12:24: ”Jesus sa till dem (saddukeerna): ´Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan är som änglar i himlen.´” Samma händelse tecknar Lukas på följande sätt (20:34-36): ”Jesus svarade dem: ´De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga (väljer att tro) att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.´”

I Upp 14:4 uttrycks det intressant: ”…dessa som följer Lammet var det än går. De är friköpta från människorna (de har blivit andlig ”brud” eller ”jungfru”) som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet.”

LAMMETS BRUD

Tšenolo ha ho bonolo ho rarollela ka nako le nako e sa feleng. Empa ho ea ka ho tsoelang pele ka eona le ho finyella e mosa ea tailpiece - ka 'na ba le litemana tse seng kae ho tloha lengolo bibele qotsitsoeng (Tšen 7: 11-17, 19: 6-9, 11-14):

"And mangeloi kaofela a ema ho pota terone le baholo ba le libōpuoa tse mane phelang, 'me ba itihela fatše ka lifahleho tsa bona ka pel'a terone' me a rapela Molimo, a re:" Amen! Tlhohonolofatso, e be khanya, bohlale, liteboho le tlhompho le matla le ka 'na ho Molimo oa rōna ka ho sa feleng le kamehla. . Amen 'E mong oa baholo ba ile a mpotsa: ba ke bo-mang' me ba hokae? Ke ile ka re: 'Det ke ba eo a ileng a tsoa matšoenyehong a maholo. Ba 'nile ba hlatsoa liaparo tsa bona' me ba li soeufalitse maling a Konyana. Ka lebaka leo, ke ba ka pel'a terone ea Molimo 'me ba sebeletsa eena bosiu le motšehare ka tempeleng ea hae,' me o lutseng teroneng o tla hloma tente ea hae holim'a bona. Ba tla mohla tlala le ka mohla lenyora, 'me ha letsatsi kapa mocheso leha e le tlabolang tla hlahela le bona, etsoe Konyana bohareng ba terone e tla molisa oa tsona. O tla ba etella pele fetotsego lilibeng tsa metsi a phelang, 'me Molimo o tla hlakola meokho eohle mahlong a bona ".

"Ke utloile lentsoe la bongata bo boholo ba (Angels), jwalo ka molumo o lerata oa metsi a matla le molumo o lerata oa sealuma boima, 'me ba re:" Halleluja! hona joale e leng Morena oa rōna Molimo ea Matla 'Ohle ke morena. A re ke re thabeng 'me ba thabela me le mo tlotlise, hobane lenyalo la Konyana le tlile,' me monyaluoa oa hae o ile a etsa ka boeena o lokile. line ea boleng bo benyang hloekileng o na le ho apara kea. "line ea boleng bo ke ho loka ha bahalaleli. Lengeloi re ho me'Skriv! O ile a hlohonolofatsa ba ba memiloeng ba ho Konyana bröllopsmåltid 'Eaba oa eketsa:'. Dess Lentsoe la Molimo lea sanna 'Ke bona leholimo le buleha,' me, bonang pere e tšoeu, 'me a ba a lula o bitsoa ea Tšepahalang le oa' Nete, 'me o ahlola. 'me moputso ntoa. Mahlo a hae a ne a le joaloka lelakabe la mollo, 'me ka hlooho ea hae e ne e le meqhaka tse ngata. O ne a ena le lebitso le ngotsoeng leo ho seng ea le tsebang haese ka boeena, 'me o ne a apere seaparo se kena mali,' me lebitso la hae ke Lentsoe la Molimo.

phahameng Boemo

Kahoo, ho na le ho na ba fokolang ea shoang batho ( Adamites kahoo re lokela ho bua), e leng e palame le Jesu ka pere e tšoeu. Kantle ho eona, ba ile ba retelehela ka tšoana le eena 'me a ba joaloka mangeloi, hore leholimo ratehang.

Empa ba ile ba ba "ba phahameng" ba feta mangeloi. Ka khanya eo ba ema lipakeng tsa bohalaleli le lefatše mangeloi. Likamanong pele, rea bala: "Ho ke ke ha e le mangeloi a a (Jesu) tackles, empa bana ba Abrahama (batho ba nang le tumelo ea)." (Baheberu 2:16) Ho feta moo, "Na ha e le mangeloi meea tšebeletsong ea Molimo, o ile a romela ho thusa batho ba ke ke ba rua (amohela nyehelo ya) poloko?" (Baheberu 1:14) Ka ho qetela fades tlhōlo boemo ba motho ba maemo a mang ao ka holimo mangeloi a ka 1 Bakorinthe 6: 2-3: "? Na ha le tsebe hore bahalaleli tla ahlola lefatše ... Tseba bojalaki sa hore re tla ahlola mangeloi?" Re u se ke ua ho rapela mangeloi mona ka mor'a nako, empa le pono e nepahetseng ka ho sa feleng ba lokela ho se etsa hore re ikhohomose.

Hebreerbrevets författare fångar det i 12:23: ”…andarna av rättfärdiga som har nått fullkomligheten (m.a.o. blivit någon form av himmelska andeväsen)”, och därmed kan röra sig obehindrat genom och i alla dimensioner. Någon mer klarhet i utseende och hudfärg håller oss inte Bibeln med. Det har diskuterats hur lämpligt det har varit och kan vara att citera exempelvis Ps 8:6 och 82:6a från viss översättning, där det heter om människan som av Gud skapad varelse: ”Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och ärlighet krönte du honom”, samt: ”Jag har sagt att ni är gudar” – eftersom det hos somliga troende slog över i en framgångsteologisk lära. Men dessa bibelrum platsar i varje fall fullt ut på människan i hennes förvandling till himmelsk kropp.

Ke mothating ona ha molumeli fetisoa ho tloha ho kroppstid ba hae ba lefatšeng a masesaane, oa nama le mali, e le hore ba fumane e le 'mele ea leholimo, e le mohato e latelang ea morero oa taeo ea bomolimo ke tla' nete - le "maholimo a macha le lefatše le lecha leo ho lona ho loka "(2 Petrose 3:13).

MORENA Grant

O ka fumana e mong oa ka ho fetisisa fetohe. Kahoo, u se ke ua tlohela tumelo ea Bibele o hang ba ile ba qala ho ba e joalo e molumeli. Bala tumelo le bophelo ka o temaneng efe kapa efe ea Bibele e re: "tse halalelang." Lebella hore Morena fetiswa ha lebitso la hao ho tswa ho "lihloliloeng tsa leholimo". Sheba ka hore na u - a se na sebe, ha ho na ho kula, ha ho na bohloko, ha ho na masoabi - Moea bolokolohi susumelletsa hammoho le le tšoana le Jesu ka lefatše ka ho sa feleng leholimong e le "libaka" tsohle.

Och tänk på att de nyandliga/ockulta/gnostiska lärorna och religionerna, är inget annat än villfarelser och djävulska attacker mot det sanna evangeliet. Och otro i form av agnosticism eller ateism, är inte bättre det. För att säga nej till Jesus som sin personlige frälsare, är ett nej till att få vara med om den egna övergången från Adam-tiden till den evigt himmelska. Det är så överväldigande det som väntar trons folk i det evigt himmelska!

Lyssna, läs nedanstående bibelord och begrunda det. För det är av högsta vikt att dagens förkunnelse inte söker världens gunst – ockultism eller ateism – i fråga om vad som händer den troende människan efter döden. Utan tar sitt ansvar inför Gud, och alltså är intakt med hur heligt hisnande det löd från allra första början:

”Men som Skriften säger: Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom.” (1 Kor 2:9)


Publicerades torsdag 2 april 2020 01:16:52 +0200 i kategorin Läsarmejl och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Apg29.nu med Christer Åberg


"Molimo o ratile lefatše hore O ile a fa ba Hae feela notši [Jesu], mong le e mong hore tumelo ho eena a se ke a timela, empa o na le bophelo bo sa feleng." - 3:16

"Empa batho ba bangata kamoo  amohetse  mo [Jesu], ho bona O ile a fa tokelo ea ho ba bana ba Molimo, ho bona hore lumela ka lebitso la hae." - Johanne 1:12

"E le hore ha o ipolela le molomo oa hao hore Jesu ke Morena 'me ba lumela ka pelong ea hao hore Molimo o ile a mo tsosa bafung, u tla pholoha." - Roma 10: 9

Batla ho pholoha 'me ba libe tsa hao tsohle li tšoareloe? Rapela thapelo ena:

- Jesu, ke fumana hore o hona joale le ka ho ipolela u le Morena. Ke lumela hore Molimo o tsosoa o bafung. Kea leboha hore joale ke pholoha. Kea leboha hore o tšoaretse ba 'na le ho leboha hore ke' na hona joale ngoana ea Molimo. Amen.

Na u ne u fumana Jesu ka thapelo ka holimo?


Senaste bönämnet på Bönesidan

onsdag 15 juli 2020 12:45
Gode Gud jag lever ej rätt. Be att Herren gör mig stark mot frestelser. Att ej följa "livets herre " ger mig ångest. Synden är min fiende ,Väg led mig. Käre Jesus hjälp mig

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp