Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Flodernas och trons källa

Le nto ebhayibhileni ngokuprofetayo / uMoya oyiNgcwele ngamandla ukuba iintliziyo zethu, "kufanele" gurgle kunye iinwele phezu kweentloko zethu kuvuka.

River, uhlaza kunye neentaba.

För när vi tänker oss in i Edens lustgård/Paradiset, lägger vi märke till att då Adam och Eva inte längre fick vara kvar där på grund av syndafallet – så framgår det att de drevs öster ut, till öster om lustgården. 


Av Sigvard Svärd
måndag 4 november 2019 21:33
Läsarmejl

Även många kristna, t.o.m. i väckelsetroende sammanhang, tvivlar tyvärr på Bibelns tillförlitlighet. Men här följer en förkunnelse som är full av tro på Bibeln som Guds sanna uppenbarelse. För en stund tar vi och ser in i någon av de stora profetiska perspektiven i Bibeln, för dessa storheter räddar ofta tron i den dagliga andliga kampen mot ondskans andemakter och i mötet med vardagens mångahanda problem, så är det i varje fall för mig. Det är inte tid att nu tappa förtroendet för Bibeln. Tvärtom, är det läge att äga en djup och levande tro. Varför då? Jo, tiden nu är inne att det profetiska Ordet än mer kommer att gå i fullbordan. Följ med i texterna 1 Mos 2:10-14 och Joh 19:33-34:

"Ukusuka Eden, kwaba ngathi umlambo wokuwunyakamisa umyezo, waza wabahlula yona ibe ngamasetyana amane eziphambili. Igama lokuqala yiPishon. Kuyinto lowo ujikeleze lonke ilizwe laseHavila, apho ikhona igolide. Igolide yelo lizwe intle, ikhona ibhedolaki nelitye lebherilo. Le lowesibini umlambo yiGihon. Kuyinto lowo ujikeleze lonke ilizwe lakwaKushi. Lomlambo wesithathu iTigris. Kuyinto lowo ujikeleze empumalanga waseAsiriya. Umlambo wesine iEfrati. "-" Kodwa akufika kuYesu, akubona ukuba uselefile, akayaphula imilenze yakhe. Kunokuba unamathela elinye amajoni ukuya ecaleni ngomkhonto, yaye ngoko nangoko kwaphuma igazi namanzi. "

Xa kumbindi womhlaba

Det vi läser om här, geografiskt sett utifrån Bibeln, är själva platsen för jordens mittpunkt (jfr. Hes 32:12). Alltså det rent fysiska Paradiset/Edens (hebr. édäns el. ädens) lustgård; ljuvlighetens behagliga park; ett vattenrikt fruktbart oas-område. En språklig form av Eden är, ednah av adan, som betyder ”att göra sig glada dagar” i trygghet, hebr. gan från ganan; ”beskydda”/”bevara”. Jfr. med samma hebreiska ordalydelse i Höga Visan 4:12, som getts översättningen: ”En sluten lustgård är min syster, min brud, en sluten brunn, en förseglad källa”. Och fyll på med hebreiskans ginnah som i Ester 1:5, 7:7-8; en mötesplats för sällskapsliv och eftertanke; ”i den inhägnade trädgård som hörde till kunga-huset”. Var någonstans i Edens lustgård Gud med sina änglar hade sin ”tron”, eller var Ormen ”ståtade” före Adams och Evas syndafall, har vi inga bibliska uppgifter om. Men vi kan konstatera att i lustgården inte bara kännetecknades av ”andlig” verksamhet. Utan därtill kroppsliga aktiviteter, då lustgården skulle ”odlas och bevaras”. Eden, var troligtvis inte endast jordens centrum i en större mening, utan låg närmare bestämt där just Jerusalem tronar – eller ännu mer i en koncentrerad mitt: på stället där det första templet (Salomos) i Jerusalem 900 f. Kr. en gång stod – och där Jesu kors en gång restes. Jag pekar på platsen för ”jordens hjärta”. Det är här det bultar och slår, politiskt och religiöst, som på inget annat ställe. Och ingen annanstans på jorden, tickar och går heller tiden så profetiskt som i fråga om Jerusalem. Och då har väderstrecken i Jerusalem och i templet en avgörande betydelse.

Katastrofer/domsakter

Vi behöver hålla i minnet, när vi tänker kring och studerar jorden då och nu, att åtminstone två stora globala förändringar i geografin, har enligt Bibelns heliga berättelser inträffat vid skilda tillfällen genom naturkatastrofer eller gudomliga domsakter.

Hur jorden blev påverkad av Guds handlande då han steg ner vid bygget av staden Babels torn och förbistrade/förvirrade människornas språk, så att de inte förstod varandra längre (c:a 2.000 f.Kr.) – det vet vi inget om. Men som det heter (1 Mos 11:8-9): ”Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden och de slutade bygga på staden. Den fick på hebreiska namnet Babel (”förbistring”/ ”förvirring”), eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.”

Vi har ett par andra exempel, som det känns på sin plats att omnämna här, men som vi inte heller har någon kunskap om vad de kom att betyda för jordens geografi och liv. Det första av dessa två var då Herren (c:a 1.400 år f.Kr.) stannade solens och månens gång efter sin tjänare Josuas profetiska ”bön” (Jos 10:12-13): ”På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld talade Josua till Herren inför hela Israel: ´Sol stå stilla i Gibeon, måne, i Ajalons dal!´ Och solen stod stilla och månen blev stående tills folket hade hämnats på sina fiender.”

Den andra händelsen av dessa två ”astronomiska”, som måste medfört avgör-ande betydelse för jorden och dess natur – fast det inte går att föra i bevis rent vetenskapligt – finns omtalad i 2 Kung 20:8-11 och inträffade på 6-700-talet f.Kr.: ”Och (kung) Hiskia sade till (profeten) Jesaja: ´Vad är tecknet på att Herren ska göra mig frisk, så att jag i övermorgon får gå upp till Herrens hus?´ Jesaja svarade: ´Detta ska för dig vara tecknet från Herren på att Herren ska göra vad han har sagt: Ska (tiden) skuggan (på kung Ahas solvisare, min anm.) gå tio steg (timmar) framåt eller ska den gå tio steg (timmar) tillbaka? Hiskia sade: ´Det är lätt för skuggan (tiden) att sträcka sig tio steg framåt. Nej, låt den i stället gå tio steg (timmar) tillbaka.´ Då ropade profeten Jesaja till Herren, och han lät skuggan (tiden) gå tillbaka de tio stegen (timmarna) som den redan hade gått på Ahas trappa.”

"Sekufika"

Kaloku, emva iintlekele ezimbini / umgwebo wenza, kunye neziphumo ehlabathini lonke ukuba uyakwazi singaziboni emhlabeni namhlanje.

Den första är ”syndafloden” i den rättfärdige Noas tid, c:a 2.400 år f.Kr. (1 Mos 7:17-20, 24, 9:18-19): ”Floden kom över jorden i fyrtio dagar, och vattnet steg och lyfte arken så att den höjde sig över jorden. Vattnet tilltog och steg högt över jorden, och arken flöt på vattnet. Och vattnet bredde ut sig mer och mer över jorden, tills det täckte alla höga berg under himlen. Femton alnar (c:a 7,5 m, en aln enligt gammalt begrepp räknat efter underarmen på en fullvuxen man, min anm.) över topparna steg vattnet, och bergen blev övertäckta…Och vattnet stod högt över jorden i hundrafemtio dagar…Noas söner som gick ut ur arken (på berget Ararat, min anm.) var Sem, Ham och Jafet. Ham var far till Kanaan. Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig.”

Jorden fördelad

Intlekele yendalo yesibini okanye isigwebo isenzo sikaThixo, zenzeka ngexesha xa intsapho lesiYuda kuloo oonyana bakaNowa abathathu ekuthiwa uShem, ongukhokho wazo amaHebhere (ebréerna), ebisebenza (kwakhona malunga 2,000 f.Kr). Ngowe-1 Gen 10: 21-25 thaca Inqanaba: "Oonyana bakaShem: Elam (umzuzu wamaPersi / Iran, inqaku.), UArpakishadi, uLudi, kunye Aram. Oonyana Aram bakaThixo lakwaUtse, Hul, sindawonye, ​​kunye Mash. UArpakishadi wazala bakaEbhere (kungoko ke ebréer / Hebhere, inqaku wam.). Kwaye ke kubhaliwe kwathiwa: "Wathi UEbhere wazalelwa oonyana ababini. Lomnye nguPelege (Heb. Ukwabelana), kuba ngexesha ngemihla yakhe bahlukahluka abemi bomhlaba. "

1 1 Mos 1:19-10 framgår det att Gud i sin skapelseakt delade på vatten och torrt land: ”Gud sade: ´Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats så att det torra blir synligt.´ Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.” Enligt Bibeln alltså, fanns det inte från början flera torra områden, utan land var en enda massa och hav var samlat för sig. Men hur rimmar det med att vi har mer än en kontinent att räkna med? Jo, 1912 framförde den tyske professorn, Alfred Wegener, att det en gång i tiden har skett en ”kontinenternas förskjutning”. Från att allt land först hängde ihop, skedde en naturhändelse som ”delade upp” jordmassan i två kontinenter. Genom undersökningar utmed Atlantens östra och västra kuster, fann han starka skäl till i stenriket, växtriket och djurriket, att de båda kontinenterna en gång måste ha varit förenade – och senare forskning har inte motbevisat teorin om att allt (förstås med annat klimat på jorden) från början satt ihop. Vem som helst kan studera dessa kuster på en världskarta, och se hur det skulle kunna gå att föra dem samman, som ett puzzel eller likt hur kanter på ett sår växer sig helt. Hur var det vi läste om Ebers son Peleg (hebr. delning): ”Under hans tid blev jorden uppdelad.” I sin förklaringsbibel från 1861 översätter P Fjellstedt denna passus, med att jorden föll ”sönder”. Det skedde ett ”sönderfall” av världen i stil med hur det gemensamma språket förut hade fallit ”i bitar”.

Under templet

Tillbaka till utgångstexten: ”Från Eden gick det ut en flod som vattnade lust-gården och sedan delade sig i fyra huvudgrenar.” D.v.s. på/i jordens centrum, där Jerusalems tempel långt senare kom att byggas, fanns det en djup källa; rann det upp en brusande flod. Jag kallar den för ”flodernas källa”. Och det går inte att hoppa över Ps 46:5: ”En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, den Högstes heliga boning.”

Sedan år 638 står den stora muslimska Klippdomen med den mindre Al-Aqsa-moskén på det historiska ”Tempelberget”. Så rätt ner kan judiska arkeologer och forskare inte ta sig, det får de av religiösa och politiska skäl inte göra – men det hindrar inte att de gräver sig ner från sidorna, in och under den förbjudna ”nedfarten”. Lägg märke till, att redan i början på 1970-talet, uttryckte judiska och västerländska arkeologer och forskare – att de hört bruset av vatten djupt ner under det gamla tempelområdet. Det talas idag om ”staden under staden” gällande denna plats. Den väg som på Jesu tid ledde upp till templet – (d.v.s. det andra, kallat ”Serubbabels tempel”, efter den judiske huvudmannen 500-talet f.Kr., och ”Herodes tempel”, på grund av Herodes den stores utbyggnad av detta tempel strax före Jesu födelse) – upptäcktes 2004. Den har sedan under stor försiktighet (med risk för att Al-Aqsa-moskén ovanför skulle kollapsa) grävts fram och i år dessutom invigts i Jerusalem. Vid invigningen av vägen talade vice presidenten för stiftelsen ”Davids stad”, Doron Spielman, och han sa bl.a.: ”Den här platsen är hjärtat av det judiska folket och den är som blodet som rinner i våra ådror.”

I 2 Sam 24:24 står det att läsa: ”Men kungen (David, min anm.) svarade (stor-bonden, jebusiten, min anm.) Arauna: ´Nej, jag vill köpa det (tröskplatsen, min anm.) av dig till ett bestämt pris, för jag vill inte offra åt Herren min Gud bränn-offer som jag fått för intet.´ Så köpte David tröskplatsen (det precisa området där sonen Salomo 900 f.Kr byggde Jerusalems första tempel, min anm.) och boskapen för femtio siklar silver (c:a tre årslöner för en arbetare, min anm.).” Märk nu hur det skrivs i 2 Krön 3:1: ”Salomo började bygga Herrens hus i Jerusalem på Moria berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans far David, på den plats som David ställt iordning, jebusiten Ornans (eller storbonden Araunas, min anm.) tröskplats.” Ja, men Moria berg, det var ju faktiskt där som Abraham beredde sig att offra sin son Isak, men av Herrens ängel blev hindrad i sista stund och offret blev istället en bagge/en ”syndabock” som fastnat med huvudet/hornen i ett snår (1 Mos 22:11-14). Just det!

Profetiskt

Det bibliska materialet är profetiskt/av den helige Ande laddat, så starkt att våra hjärtan ”borde” porla och håret på våra huvuden resa sig. För när vi tänker oss in i Edens lustgård/Paradiset, lägger vi märke till att då Adam och Eva inte längre fick vara kvar där på grund av syndafallet – så framgår det att de drevs öster ut, till öster om lustgården. Vid den ut- och ingången satte Herren Gud ”eldsänglar” för att bevaka vägen in, för möjligen mer åt nordväst där inne, stod inte endast kunskapens träd på gott och ont, utan även ”livets träd”. Och som det låter (1 Mos 3:22): ”Herren Gud sade: ´Se människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och (med synd, min anm.) och leva för evigt.”

Om vi nu tar oss till Hes 46 och 47 och studerar en profetia, räknat från då, med uppfyllelse i kommande dagar, kanske gällande vår tid, i varje fall i ett kommande Guds tusenårsrike – då heter det i 46:19-20: ”Och han (”ängla-mannen”) förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster (d.v.s. nordväst, min anm.!). Han sade till mig: ´Detta är den plats där prästerna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt.´”

Golgata

Makhe siyeke acamange apho eJerusalem (kummandla endala-Eden / Garden-Eden), kwaye ucinge eKalvari ke, xa ukuphakama uYesu wafa njengedini ngenxa yezono zethu. Kaloku, iza kuba ivela empumalanga (mpuma kancinci) ekuthini - ngqo nge dolophu nasekunene ucanda etempileni kancinane ntshonalanga. Thina i "isithuba intloko" kuphela (entshona?) Ngo-Eden, ukuba irekhodi, apho ukuwa kwenzeka kwi "umthi wokwazi okulungileyo nokubi" nalapho "ngumthi wobomi" bema. Emva koko kulandela uAbraham kwi kwindawo engundoqo Moria (a emntla encinane kungena namnye wakha isixeko eYerusalem) ukulungele njani ukuba abingelele ngoIsake. Ifakwe eli xesha kuqikelelwa -. Umlimi enkulu Arunas wathengisa wayebhula umgangatho bakaSolomon, wakha itempile yaseYerusalem yokuqala kwindawo engundoqo (into le emntla), apho ababingeleli 'kufuneka bophekela khona idini letyala, nedini lesono " Okokugqibela, kulo esibuyel'emva, ukuhlupheka uYesu ukufa emnqamlezweni eYerusalem "intloko iya kubeka," iKalvari (efana ubuchopho esibulalayo), omfutshane umgama kumntla wetempile kunye nesixeko. Emva koku, le nokungcwatywa kukaYesu, umgama omfutshane (45 m) ngaphantsi wangcwatyelwa engcwabeni, kwaye kayi zisibonisa ngoku indlela ebuyela Eden, egadini / indawo Eden. Ngokutsho isithethe umJuda, ITalmud, uAdam wangcwatywa kule ndawo, yaye isiko lamaKristu ethile ichaza iKalvari yenduli skull-Adam engcwabeni phantsi emnqamlezweni. Kodwa ukwenza ubakhusele eBhayibhileni: "Kuloo ndawo zilixhaphele kuyo uYesu awayebethelelwe kuyo emnqamlezweni kwakukho umyezo, yaye nasemyezweni apho bekukho ingcwaba elitsha, apho kungekho mntu ekungazanga kubekwe mntu kulo. Apho bambeka uYesu, kuba kaloku yemini yokulungiselela kwamaYuda; yaye ingcwaba belikufuphi "(Yohane 19: 41-42).. Emva koku, le nokungcwatywa kukaYesu, umgama omfutshane (45 m) ngaphantsi wangcwatyelwa engcwabeni, kwaye kayi zisibonisa ngoku indlela ebuyela Eden, egadini / indawo Eden. Ngokutsho isithethe umJuda, ITalmud, uAdam wangcwatywa kule ndawo, yaye isiko lamaKristu ethile ichaza iKalvari yenduli skull-Adam engcwabeni phantsi emnqamlezweni. Kodwa ukwenza ubakhusele eBhayibhileni: "Kuloo ndawo zilixhaphele kuyo uYesu awayebethelelwe kuyo emnqamlezweni kwakukho umyezo, yaye nasemyezweni apho bekukho ingcwaba elitsha, apho kungekho mntu ekungazanga kubekwe mntu kulo. Apho bambeka uYesu, kuba kaloku yemini yokulungiselela kwamaYuda; yaye ingcwaba belikufuphi "(Yohane 19: 41-42).. Emva koku, le nokungcwatywa kukaYesu, umgama omfutshane (45 m) ngaphantsi wangcwatyelwa engcwabeni, kwaye kayi zisibonisa ngoku indlela ebuyela Eden, egadini / indawo Eden. Ngokutsho isithethe umJuda, ITalmud, uAdam wangcwatywa kule ndawo, yaye isiko lamaKristu ethile ichaza iKalvari yenduli skull-Adam engcwabeni phantsi emnqamlezweni. Kodwa ukwenza ubakhusele eBhayibhileni: "Kuloo ndawo zilixhaphele kuyo uYesu awayebethelelwe kuyo emnqamlezweni kwakukho umyezo, yaye nasemyezweni apho bekukho ingcwaba elitsha, apho kungekho mntu ekungazanga kubekwe mntu kulo. Apho bambeka uYesu, kuba kaloku yemini yokulungiselela kwamaYuda; yaye ingcwaba belikufuphi "(Yohane 19: 41-42).. kwaye isiko lamaKristu ethile ichaza iKalvari nduli kunye skull-Adam engcwabeni phantsi emnqamlezweni. Kodwa ukwenza ubakhusele eBhayibhileni: "Kuloo ndawo zilixhaphele kuyo uYesu awayebethelelwe kuyo emnqamlezweni kwakukho umyezo, yaye nasemyezweni apho bekukho ingcwaba elitsha, apho kungekho mntu ekungazanga kubekwe mntu kulo. Apho bambeka uYesu, kuba kaloku yemini yokulungiselela kwamaYuda; yaye ingcwaba belikufuphi "(Yohane 19: 41-42).. kwaye isiko lamaKristu ethile ichaza iKalvari nduli kunye skull-Adam engcwabeni phantsi emnqamlezweni. Kodwa ukwenza ubakhusele eBhayibhileni: "Kuloo ndawo zilixhaphele kuyo uYesu awayebethelelwe kuyo emnqamlezweni kwakukho umyezo, yaye nasemyezweni apho bekukho ingcwaba elitsha, apho kungekho mntu ekungazanga kubekwe mntu kulo. Apho bambeka uYesu, kuba kaloku yemini yokulungiselela kwamaYuda; yaye ingcwaba belikufuphi "(Yohane 19: 41-42)..

Vidare, nu Hes 47:1-2: ”Sedan förde (”änglamannen”, min anm.) mig tillbaka till husets (templets) ingång, och där fick jag se vatten rinna fram under husets (templets) tröskel på östra sidan (mot Getsemane, Olivberget och Kidrondalen, min anm.), för husets (templets) framsida låg mot öster och vattnet flöt ner under husets (templets) södra sida, söder om altaret. Sedan förde han mig ut genom norra porten och ledde mig fram på en yttre väg till den yttre porten, den som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram från den södra sidan (ner mot Döda Havet, min anm.).” Vi läser här om en dubbel ström (den väller upp under husets tröskel på östra sidan, och den flödar fram från sydöstra sidan). Är det den uråldriga ”flodernas källa” som här väller upp och fram igen, rätt upp från jebusiten Araunas/storbonden Ornans gamla ”tröskplats”?

'Rivers' umthombo '

Lägg märke till, att när det nya Jerusalem beskrivs i Upp 22:1-2, så är inget mindre än ”flodernas källa” där igen, samt ”livets träd”: ”Och (ängeln) visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken. De fyra huvud förgreningarna av floder, från ”källan” som flöt upp i Eden och vattnade lustgården, går inte direkt att fastställa på grund av förändringarna i den äldre geografin. Dåtidens Pison är sannolikt Nilen, Frat kan kopplas till dagens Eufrat, dåvarande Hiddekel är med stor förvissning Tigris. Och Gihon i sin tur kan faktiskt knytas till floden Jordan (2 Krön 32:30, Joh 9:6-7): ”Det var också (kung) Hiskia (6-700-talet f.Kr., min anm.) som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt, väster om Davids stad” till Siloamdammen genom en 0,5 km lång tunnel (en bevarad inskription i tunneln, som kan beses idag, beskriver hur de två grävarlagen möttes halvvägs). I Jes 22:9 heter det: ”Ni ser att Davids stad har många rämnor, och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.” Och intressant i det riktigt stora sammanhanget (Gihon och Jesus) är det vi läser i Joh 9:6-7: ”När han (Jesus) hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen och sade till honom: ´Gå och tvätta dig i dammen Siloam´ - det betyder ´utsänd´. Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.”

/ Nceda isifundo yonke iBhayibhile iYordan (amanzi kwayo iintsingiselo ezininzi), kwaye jonga kuyo ukukhanya ujpptäckter namhlanje zakudala. /

Kodwa ke, ekuqaleni wahamba imifula ngokwaneleyo kuzo zonke ezine imiyalelo-Eden, ukuba indawo yonke yaba nisela ngokupheleleyo. Ndiyaqikelela i "umthombo" kunye namasebe, kubonakala ngentla apha, njenge uphawu / emnqamlezweni. Upflow phakathi, uze imilambo ezine ephambana. Kwakhona kuza kubakho i-ongumzekelo omhle kwangethuba kwaye womelele esiprofeto kuYesu kunye zeVangeli ezine ngaye. UMateyu, kugxininiswa ngokukodwa usindiso abantu lamaYuda. UMarko, ngengqiqo ekhethekileyo inguquko phakathi ngamaRoma. Luka, banikwe imvuselelo phakathi kwamaGrike. Ke kaloku uYohane, ezijolise ngakumbi sigcine ukholo ngamnye sele bakholwa. Kwaye kufuneka kuqatshelwe ukuba abo - kungakhathaliseki era phambi usindiso kaKristu, wafela ukholo kwayo - bobabo kangangoko ukuba. Ngoko ke kucace gqolo: "Ngokholo wafa zonke ezi zinto, bengawafumananga wathenjiswa ntoni. Kodwa ndabona ukuba loo mgama, wamamkela ngobubele waza wavuma ukuba bangabasemzini, balundwendwe emhla beni. "(Hebhere 11:13) Xa isiko lamaKristu of yokakayi-Adam elangcwabekayo ngaphantsi umnqamlezo eKalvari, oku kuboniswa ngegazi aqukuqelayo emifuleni ezimbini emnqamlezweni phezulu - phantsi Lingcwaba kophahla phantsi i "ukakayi", ngoko bamele bonke abo bafa ngokokholo, babemlindile, oko kuya kuphanzisa inyoka kunye zihlawulele isono.

umfanekiso kaJesu

Förr sjöng många bland trons folk så här om Jesus: ”Jag ser i Ordet hans sköna bild…” (Segertoner 567 v 2). Och en av de första profetiska illustrationerna om/ av/på Jesus – en talande sådan – går att studera i vattenflödena i Paradisets lustgård. Jesus är den heliga livskällan, det från korsfästelsens verklighet på Golgata, flödar upp och ut en ”trons källa” i fyra ”armar” – som i sin tur blir till mindre källsprång/bäckar, hos var och en som tar emot Jesus i sitt liv. I mötet med den samariska kvinnan sa Jesus (Joh 4:14): ”Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv.” Vid ett särskilt tillfälle på en lövhyddohögtid, stod Jesus och ropade (Joh 7:38-39b): ”´Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.´ Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom.” När Jesus sände ut sina lärjungar med det ”levande vattnet” inombords, med det uppvällande källsprånget i fullt flöde – uttryckte han att de skulle gå ut med detta i hela världen, åt alla håll och kanter (Matt 28:18-20, Apg 1:8). Inget ställe fick anses för svårnått, inget folkslag för omöjligt att ge evangeliet till – för ”Gud var i Kristus och försonade (hela) världen med sig själv.” (2 Kor 5:19)

"Ukholo umthombo"

Cf. Oku Cross ndlela Calvary ezine. KuYesu, iziko ekuthini, ngoko hamba umyalezo waphuma waya kumacala onke; empuma, nasentshonalanga, kumzantsi entla. Ekubeni lo mzekeliso lesiprofeto / photo: on, waza kuYesu kwibali yeBhayibhile enkulu "zibase umlambo" kunye namasebe ezincinane. Ngaba nokuba ukubonisa omnye ngoko ke ngoko kwenzekayo emva kokufa kukaYesu emnqamlezweni, uze emva koko ngengqiqo 'amandla ezimbini "njengoko kuHezekile 47 Bona Yohane 19: 33-34:" Ke kaloku (amajoni) beza kuYesu, akubona ukuba wayesele efile, akayaphula imilenze yakhe. Kunokuba unamathela elinye lamajoni up ecaleni ngomkhonto (obliquely phezulu kwaye betha intliziyo, embindini uYesu), kunye kwaoko kwaphuma igazi namanzi. "

Åter till framtidsprofetian, Hes 47, v 8-9: ”Då sade han (ängeln) till mig: ´Detta vatten rinner fram mot östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i (döda) havet. Vattnet som bröt fram rinner till (döda) havet, och vattnet blir då sunt. Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim. Och fiskarna blir där mycket talrika, för när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner fram.” Döda havet är en biblisk bild på mänskligheten. När vi låter Jesu dyra försoningsblod och vattendopets inre reningsprocess, få verka i oss genom den helige Ande, då blir vi bibliskt frälsta, räddade, heliga och sunda. Vi blir bärare av himmelskt liv. I ”väckelsemötenas” sånger förr var det inte ovanligt med anknytningar till ”trons källa” som rann upp på Golgata kors, exempelvis (se Segertoner): ”Här en källa rinner, säll den henne finner! Hon är djup och klar, gömd men uppenbar.” (246) – ”Guds källa har vatten till fyllest för törstande kvinnor och män. En källa med levande vatten framväller så porlande än.” (383) – ”En underbar, underbar källa, är källan från Jesu sår. Den renar ifrån alla synder och vit såsom snön den mig tvår.” (524)

IBhayibhile eziwudibanisayo

Masingabi uphume inyaniso. IBhayibhile isinceda ukuba sihlale up umyalezo wosindiso. Ngoku ke ngathi mna ndathi ixesha ucinga, kungekhona ixesha na nsinya kwamathandabuzo. Ukuba acinge kwethu enkulu enzonzobila - eBhayibhileni / esiprofeto - iimbono (ngamanye amaxesha efihliweyo kumagama kunye indawo, utshintsho olukhawulezileyo nesamaqela iziganeko, njalo njalo), iimeko nkulu ukuba sikwazi ukumelana pits utshaba wabeka imigibe ukugrunjwa, tripwires ebekiweyo. Ewe, uluhlu olupheleleyo izilingo. Vumela uMoya oyiNgcwele kuvuswa phezu ngamampunge yokungakholwa! IBhayibhile ilungile! Esi siprofeto yenzekile! UYesu usoloko impendulo!

Oku amqumbisa ukufunda malunga uMariya waseMagadala (Yohane 20: 11-18), ngaye nazo kunye kokuvuka uYesu Garden / kumyezo ngaphandle ingcwaba engenanto. - ekuqaleni yena Akazange amqonde njani, kodwa wayebuhlungu babecinga ukuba myezo ze-Arhente, "UYesu wathi kuye: 'Kvinna, ulilela ntoni? ? Nifuna bani for "Yena wayecinga ukuba ngomnye wabagcini bomyezo, wathi kuye: '. Herre, ukuba umsusile apha, ndixelele apho umbeke khona, ndiye kumthabatha honom' uYesu wathi her'Maria .'Then wajika, wathi kuye ngesiHebhere: '! Rabbuni' - okuthetha utitshala. Athi uYesu kuye, neso- kum, kuba mna andikhange ndiye kuBawo kodwa. Ke yiya kubazalwana bam, uthi kubo, Ndiyenyuka, ndiya kuBawo, kuYihlo; kuThixo wam, kuThixo wenu.

”I Lustgården”

Den amerikanske gospel- och musikförfattaren, Miles C. Austin (1868-1946), skrev 1912 väckelsesången: ”In the garden”/”I lustgården”. Det gjorde han både utifrån Maria Magdalenas möte med den uppståndne Jesus utanför den tomma graven, men att också Miles själv kom att uppleva, hur han för en stund liksom var den som mötte ”trädgårdsmästaren” – och det blev något av ett ”återvändande” till Edens lustgård med Guds kallande röst. Och förutom att sången gjorde att många kom att ge sina liv till Jesus när de hörde den sjungas, så kom den även att brukas som dopsång. Ensam går man in i ”lustgården” och där inne, stiger man ner i dopvattnet/i ”floden” intill – nära inpå omvändelsen till Jesus. Flodernas och trons källa i ett.

Här gospeln i översättning till svenska av H.H. 1925:

Jag kom till hans lustgård allén medan daggen låg kvar på var blomma. Och en röst jag hör, som mig salig gör, du får till mig nu komma.

Ref. Och jag hör hans röst i mitt eget bröst, och han säger att jag är hans. Sorg och oro fly för en glädje ny, vars like där aldrig fanns.

Han kallar med stämma så mild, så att fåglarna upphör att sjunga. För den melodi, med Guds kärlek i, fly alla tankar tunga.

I lustgården dröja jag vill, men där utanför ropar mig nöden. Och han ber mig gå, till de fallna små, för dem han gick i döden.


Publicerades måndag 4 november 2019 21:33:16 +0100 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Lotta
tisdag 5 november 2019 18:05

Tack Sigvard!

Mycket intressant läsning. Det Stärker tron när vi ser hur tillförlitlig Bibeln är och att vi idag kan hitta bevis på Bibelns trovärdighet,

Fridshälsningar
Lotta

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 21 november 2019 22:40
Gode Gud ta bort den hemska hostan.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp