DONERA - bli månadsgivare (Paypal) - SWISH: 072 203 63 74

Apg29.Nu

Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!
Bönesidan Kristen media Skrivklåda Om Info

Direkt från Apg29

Kontantlöshetens "Antiquity" kunye nembali yokuqala

Kwincwadi ethi The ikheshi iyelenqe. Ngengqiqo mihla, ingcamango kwavela ukuthenga ikheshi karhulumente ngo-1949.

Kontantlöshetens

Kudala phambi kokuba imali eyoqobo esetyenzisiweyo nezinye izinto imali. Shell wasebenzisa ezifana imali Polynesia. Eminye imizekelo "imali" kwakukho amatye, iintsiba, amagwegwe iintlanzi imfuyo.

Av: CashOnly
torsdag 03 oktober 2019 18:29 📧

Redan i det gamla Egypten och Romarriket användes kontantlösa betalningar till exempel vid spannmålsköp. Företaget Western Union grundades i den amerikanska staden Rochester i staten New York. Det har sina rötter tillbaka till 1851 då det kallades Mississippi Printing Telegraph Company. Western Union har främst sysslat med att skickat pengar och telegram över hela världen. En slags tidiga kreditkort fanns redan på 1890 -talet i Europa. 1914 började just Western Union med kontantlösa köp med ett kontokort som kunde användas i de affärer som man godkänt.

De egentliga kreditkorten har sitt ursprung i 20-talets USA utgivna av till exempel oljebolag och hotellkedjor. En bidragande orsak till den ökande användningen av dessa äldre kontokort var den ökade bilismen då bensinbolagen började ge ut kort. Varuhus började också under detta årtionde utge en slags identifikationspoletter till kunder som handlade på kredit. Även varuhuset NK använde under årtiondena före de egentliga kreditkorten mässingspolletter. Sveriges första "kontokort" var det så kallade NK-kortet som alltså egentligen var en numrerad mässingspollett. På 60-talet gav NK ut ett eget kontokort i modern mening efter amerikansk modell.

Vissa företag började i kortens barndom erbjuda krediter och betalkort till sina bästa kunder. Dessa var krångliga att använda och helt bundna till det aktuella företaget. Affärer och andra företag hade alltså sina egna kort. Runt 1938 började man acceptera varandras kort. Korten tillverkades under 30-talet av plåt för att minska risken för förfalskning. John Biggins från Flatbush National Bank i Brooklyn uppfann det första kreditkortet som utgavs av en bank 1946. Programmet som kallades ChargeIt länkade ihop köpen mellan bankkunderna och de lokala handlarna.

Hur allt egentligen började - Diners Club

I modern mening uppstod idén till allmänna kontantlösa köp 1949. En man vid namn Frank McNamara åt på restaurangen Major's Cabin Grill bredvid Empire State Building i vilken hans kreditföretag Hamilton Credit Corporation hade sitt kontor. Med honom var vännen Alfred Bloomingdale och advokaten Ralph Schneider. Man diskuterade ett problem om en kund som hade lånat ut sina olika kontokort till grannar och när många av dessa inte kunde betala igen kunde inte heller kunden betala sin skuld till McNamaras företag.

McNamara upptäckte också att han inte fått med sig plånboken för att betala måltiden. Genom att skriva sin namnteckning på ett visitkort som han gav till restaurangen kunde en faktura senare skickas. Enligt den allmänna meningen samverkade dessa två saker till att McNamara fick idén till det som skulle bli det egentliga kontokortet. 1950 grundade han företaget Diners Club tillsammans med sin advokat Schneider.

Företaget blev en mellanhand mellan kunderna och företagen dessa köpte av. På de första korten skrevs betalställenas namn på korten. Korten användes mycket av handelsresande för betalning av måltider. Diners Club-korten var till en början betalkort vilket innebar att man betalade allt man var skyldig varje månad.

Bloomingdale waba ixesha ngumlingane kule nkampani. Kungenjalo, waba kakhulu waduma indlalifa ukuya ivenkile kwisebe Bloomingdale kunye förhållade yayo notorious kunye nemodeli photo UVicki Morgan. Komnye umntu obalulekileyo kwimbali sangokuhlwa Club Matty Simmons. Simmons waba ngethuba vice mongameli sangokuhlwa Club kodwa edume kakhulu njenge komvelisi kamabonakude kunye film.

Le ikheshi snowball waseMelika ngoku nomnombo zaya zikhula ngokukhula minyaka le. Omnye nyathelo xa ekhutshwe ebhankini ikhadi debit lokuqala baqalisa kukhutshwa yi-Franklin National Bank of Long Island ngo-1951. Kungekudala, ukhuphiswano sangokuhlwa Club ngakumbi kwezi iinkampani bakhula iingxilimbela ezinkulu ikhadi lamatyala.

American Express kunye Wells Fargo

American Express yasekwa ngo-1850 e-Buffalo ukuze baphumeze inkonzo iposi. Kamva landiswa kunye ethwala imali kunye nemisebenzi kushishino nokhenketho. Henry Wells wasungula American Express kunye William Fargo noJohn Butterfield. zenethiwekhi abathathu zadityaniswa omnye. Ngenkulungwane 50 emva kwexesha, waqalisa imisebenzi ikhadi lamatyala kukhuphiswano kunye isidlo sangokuhlwa Club. Le nkampani iye yaba Mpondwana yayo ehlabathini kamabonakude. American Express iye ikomkhulu layo kwizakhiwo ezininzi eNew York.

En tid efter American Express grundandes också företaget Wells Fargo av personerna med samma namn. Wells Fargo blev längre fram namnet på en av världens största banker. American Express och Wells Fargos historia är så sammanflätade att det är svårt att skilja åt. I och med att American Express lanserade sitt första kort 1958 så införde man också kontokrediten. Det är företrädelsevis affärsmän som har använt American Expresskort. American Express har på senare tid haft ett samarbete med den stora affärskedjan Walmart genom vilket man ger ut det förbetalda kortet Bluebird Prepaid Card.

American Express anser sig vara så exklusivt att man vad gäller de dyraste korten inte sysslar direkt med marknadsföring. Kunderna anses mer bli medlemmar i en exklusiv klubb.

Lokubagaya ubakhumbuza ngakumbi njengexhobongo Masonic ngaphezu ishishini. Le nkampani Ihlela purchases Ngamany kunye neenkonzo kubathengi. I-design ngandlel embhoxo unyango Rolls-Royce abathengi zabo. Kodwa amakhadi inkangeleko obutofotofo kufuneka azinakuthelekiswa imoto zodidi. Kunokuba ukuba "i netroli eengubo ezikrazukileyo nawezonakeleyo ndawonye nomswane." Kuyenzeka amaxesha ngamaxesha apha kule ncwadi. Athiywe ikhadi lamatyala ufumana ingqondo yombhali ukutshintshela ukusuka nengqondo kuya umbane neemvakalelo ezingakhiyo.

De mer exklusiva varianterna av American Expresskorten har alltså varit "kändiskort" som har använts av alltifrån Elvis till Zlatan. Vissa rappare har till och med skrivit låttexter om sina älskade kort. Den här boken har troligen tidigare gett intrycket av att enbart vara en faktabok. Den är översållad med argument mot kontokort och annat kontantlöst. Men boken är också en "hatbok" mot allt kontantlöst och faktiskt (på tal om Zlatan) skriven av en fotbollstokig författare.

Men hatet underbyggs av fakta. Dyngkärran ovan var däremot ett undantag orsakat av ett spontant synapsfyrverkeri. På samma sätt som det att kämpa mot till exempel barnporr och rasism lätt blir personligt på grund av känslor av ilska och äckel så har även problematiken runt bokens ämnen blivit personlig för författaren. Det har varit personligt hela tiden.

Ibland växlar boken till mer personligt och ledigt språk och innehåll för att sedan återgå till "formell uppslagsboksmentalitet". Låt mig redan nu ange tonen för de personliga delarna av boken. Om Zlatan läser den här boken så hoppas jag att han sedan föregår med gott exempel som den superlirare han är och gör sig av med sitt "lyxiga" American Expresskort. Gör det han är bäst på. Tejpa fast kontokortet på en fotboll. Sparka sedan bollen långt ut i skogen där ingen kan hitta den. Där kan det hela ligga så att vilda djur passande nog kan kissa på kortet. Hur kan författaren bli så här ilsket känslosam? Läs boken och upptäck varför.

MasterCard och Visa - en introduktion

MasterCard (grundat 1966) är snarare en kooperativ organisation med åtskilliga tusentals banker som medlemmar än ett renodlat

företag i vanlig bemärkelse. Det är ett aktiebolag som säljer kortlicenser. MasterCards tidiga historia har anknytning till två bankorganisationer för kontokort. Interbank och WSBA. Det skapades ett projekt för kontokort som kallades MasterCharge. MasterCharge döptes senare om till MasterCard. Starten på att det hela utvecklades till ett globalt kortföretag var ett samarbete mellan MasterCharge och den mexikanska banken Banco Nacional. En detalj i historien var den juridiska konflikten som uppstod genom att Worthern Bank inte tilläts bli medlem i MasterCharge. MasterCards huvudkontor ligger numera i staden Purchase i staten New York.

Visa är på liknande sätt som MasterCard en kooperativ organisation. Företaget ägs av en ekonomisk förening främst bestående av banker. Det finns starka kopplingar till Bank of America som var den första bank som började ge ut Visa- föregångaren BankAmericard 1958. Först kunde kortet BankAmericard endast användas i Californien. Det var förbjudet att bedriva bankverksamhet över delstatsgränserna. Detta kringgick man genom att licensiera kortet till andra banker. Kontokortsdelen

hade knoppats av från Bank of America för att bli det icke börsnoterat och medlemsägda National BankAmericard.

En tid före Visa fick sitt nuvarande namn så gav man ut sitt första kontokort som kallades Entrée. Det var ett bankkort som var kopplat till de då nyligen uppkomna datorsystemen för verifiering som kallades BASE I och BASE II. Motsvarande system för MasterCharge kallades INAS och INET.

De delar av Visa som fanns utanför USA såldes 1974 och blev ett dotterbolag till en grupp banker som kallades IBANCO. Företaget National BankAmericard döptes så småningom om till Visa USA. IBANCO döptes slutligen om till Visa International. Det första utskicket av företagets kontokort skedde i staden Fresno på initiativ av Joseph Williams. Därpå följde utskick i andra städer i Californien. Projektet kantades hela tiden av både kritik och bedrägerier. 1970 bytte allt namn till Visa. Globaliseringen av kontokorten började tidigt med att amerikanska banker övergav sina egna kortsystem och anslöt sig till antingen MasterCharge eller BankAmericard som alltså senare blev MasterCard och Visa.

Visa fick 1987 i uppdrag att ha hand om hela detaljistnätet Interlink för bankkort (det största nätet av denna typ i USA). På 90- talet lanserades smartkortet Visa Cash som kunde laddas med pengar via automater. Visa pushade på utvecklingen från magnetremsa till chip på korten bland annat genom något som kallades Partner Program. På Manhattan gjorde bankerna Citibank och Chase Manhattan i slutet av 90- talet ett test med kort som var fullständigt misslyckat. Ofta laddade folk kortet bara en enda gång. Ett samarbete med internetsökningsföretaget Yahoo inleddes för att skapa en köpsida på Internet. Visa inledde också ett ganska utkonkurerat samarbete med Microsoft för att folk skulle kunna sköta bankaffärerna hemma vid datorn. Visa har huvudkontor i Fresno i Californien.

American Express och Diners Club ger själva ut kontokort medan Visa och MasterCard inte gör det. I det sistnämnda fallet är det främst medlemsbankerna som ger ut kort. En viktig skillnad mellan olika kontokortsföretag är att vissa så att säga själva agerar bank medan andra inte gör det. Visas och MasterCards kortnätverk för datakommunikation skiljer sig tekniskt mycket åt. MasterCards system kallas Banknet, Visas heter VisaNet.

Visa och MasterCard är alltså styrda av medlemsbankerna så kortanvändarna är i praktiken helt i händerna på dessa banker. Konkurrensen mellan Visa och MasterCard är i praktiken obefintlig eftersom de flesta banker som är medlemmar i den ena organisationen också är medlemmar i den andra.

Discover och Sears

Discover Iinkonzo zeMali okanye nje elifutshane Discover kungenye US zamakhadi. Yasungulwa ngo-1985 kwiyantlukawano yenkampani ngezezimali Dean Witter yaba yinxalenye Sears.

Discover yaba inkampani ezimeleyo ngo-2007 Inika ikhadi Discover Card. Ikhadi nothungelwano zobugcisa ekuthiwa Discover Network kunye Pulse. Ikomkhulu suburban Chicago. 2008 wathenga Discover the sangokuhlwa Club of iqela zemali Citigroup.

Sears, lidliwa & Co. yasekwa ngo-1886 yi-Richard Sears kunye Alvah C. lidliwa ibhadi. Sears waba phezu kwexesha kuquka iinkampani inkulu US mail-order. Sears nayo enxulumene ne egcwele iphepha Sears Tower e Chicago ngoku ebizwa ngokuba Willis Tower. Amafu leyo kuba xesha kwakukho isakhiwo emide ehlabathini osezandleni de-2004 yi Sears.

Sekukudala-slayers

Checken kan leda sitt ursprung ända tillbaka till 1200-talet. Men användningen tog ordentlig fart först när checkarna började användas av guldsmeder i England. Checkar har under historiens gång ibland använts som kontanter. Ett exempel på detta var när soldater på 50-talet i Hong Kong använde checkar som kontant betalningsmedel. Varje handlare signerade checken på kinesiska vid varje köp. Det kunde hända att en soldat flera månader senare såg en check som han tidigare själv haft i sin ägo.

credit card kunye nihlole ezisebenza amagama zebhanki ngendlela efanayo. Umnini akhawunti ubhala itshekhi kuba imali apho umamkeli ke ngentlawulelo kwi ebhankini. akhawunti Zemboniselo ukuze kufakwa (bathelekise amakhadi ngetyala). Umntu ochazwe efundisa itshekhi njenge "inguqulelo nkumba kwekhadi lebhanki" a. Xa kontantlöshetens ebuntwaneni sithetha kangangoko malunga yokusombulula itshekhi uluntu malunga ikheshi.

En man som redan på 60 -talet vurmade för detta check- och kontantlösa samhälle var John Diebold. Hans konsultföretag Diebold Group skapade flera datorbaserade nätverk för banker under detta årtionde. Diebolds tänkande påverkade George Mitchell som hade en uppsatt position i Federal Reserve (USAs centralbank). Den senare försökte påverka de amerikanska bankerna att gå över till datoriserade system. Man påstod att checkarna var dyra vilket påminde mycket om dagens argumentering mot kontanter.

Det var personer som dessa som påverkade organisationen American Bankers Association (ABA) att 1976 utreda möjligheten till ett framtida checklöst och kontantlöst samhälle. Det bildades även en kommitté som kallades Checkless Society Committee. I centrum av detta fanns ABAs chef för automatisering Dale Reistad. USA är inte bara "kontantlöshetens fader" men har även motsägelsefullt alltid varit checklandet nummer ett. Checkar har där även skickats till berörda företag vid betalning av vanliga räkningar.

Ekuqaleni 90 yaba intlawulo wesixhenxe eSweden ngetshekhi. Ngo 2000, elo nani ezincinane 0.1 ekhulwini. Kunye iitshekhi ixesha yaphela iibhanki Swedish oko ngakumbi nangakumbi. Akukho namnye iibhanki yaseSweden nabuganga ezibiza kuphela checks. Ngoko, xa ibhanki Swedish ekugqibeleni wenza ukuba balandela elinye itshekhi nokwenzeka kokuvalelwa ubude. Njengoko ukwazi kukuba ubuqhetseba check lulwaphulo-mthetho kulo eUnited States, kodwa hayi ukuba overdraw akhawunti ngetyala.

A bit kwemali kwimbali

Kudala phambi kokuba imali eyoqobo esetyenzisiweyo nezinye izinto imali. Shell wasebenzisa ezifana imali Polynesia. Eminye imizekelo "imali" kwakukho amatye, iintsiba, amagwegwe iintlanzi imfuyo. Xa engekho imali rhoqo kufuneka intlawulo Ngamany maxa wambi kusetyenziswa. Ngokomzekelo, babesebenzisa nemivalo yesinyithi njengoko lwemali e Sparta ngenxa yokuba uyazimela ihlabathi ngaphandle.

Ntshonalanga eziinkozo waqala ukuba isetyenziswe imimandla Asia Minor ngo 600 BC Near East wayeza kwixesha ngoku kuMbindi Mpuma. Loo lydiske uKumkani uCroesus owathi ngo-500 BC baqala zazinegama iingqekembe zesiliva negolide. Kwakhona ngokuba uCroesus bayo ilizwi umntu kakhulu zizityebi. Apho kukho ukunqongophala kwe amatye anqabileyo osetyenziswayo kakhulu zezobhedu. Oku kwenzeka, umzekelo, ekuqaleni eRoma. Ngexesha Viking Age ngaphandle iingqekembe ezininzi eSweden esusela kokubini ihlabathi Islamic kwaye ukusuka amazwe aseYurophu. Kuba Vikings waba ixabiso isilivere, ngoko ukuthetha lwemali. Ngoko ke, nkqu iingqekembe eziphelelwe lixesha zesilivere izinto ezahlukeneyo isilivere ntlawulo. Kamva kweli bali, kwakukho copper elikhulu isicelo imali.

De första svenska silvermynten tillverkades i Sigtuna runt år 1000. I början på 1500-talet började man räkna med ören. Med början i mitten på 1800-talet började man i Sverige använda ett huvudmynt (riksdaler och sedan kronor) som delades upp i 100 ören. När man i Sverige övergav guldmyntfoten 1931 så försvann den egentliga skillnaden mellan mynt och sedlar. Guldmyntfot betydde i praktien av att sedlar kunde bytas mot guld från en guldreserv. Detta och sedlar i allmänhet byggde på ett löfte från och ett förtroende för staten. Ett förtroende för staten som man numera inte bör förlita sig på. Den finansiella inkompetensen är synnerligen utbredd. Men hellre dåligt förtroende för kontanter än slav under ett samvetslöst kontantlöst samhälle som inte inger något förtroende alls.

Sedlarnas historia och utveckling är nära knuten till tryckkonsten. De var från början ett slags kvitton eller skuldbevis innan de blev egentliga betalningsmedel. Sedlar tillverkads först i Kina vid ungefär samma tid då de egentliga mynten började komma (600- talet f.kr.) . Sedan började användningen av sedlar så sakta spridas från Kina till Europa under medeltiden. Det var faktiskt i Sverige som man på 1600-talet för första gången utgav egentliga sedlar i Europa. Först genom Palmstruchska banken, sedan Riksens ständers bank och slutligen Riksbanken i slutet av 1800-talet. Tidigare tryckte även andra banker än Riksbanken egna sedlar. Näst efter Sverige har England tryckt sedlar längst.

Numismatik - en fascinerande vetenskap och hobby

Numismatik är läran om främst mynten. Det innefattar även lystet fingrande med och sökande efter polletter, sedlar och medaljer. Redan som liten pojke var författaren fascinerad av de tjocka myntkatalogerna som fanns på biblioteket. Att samla mynt och liknande handlar inte bara om att få roliga föremål i sin ägo att vårda, vända och vrida på och slutligen stoppa i små fickor i en myntpärm. Det är även ett sätt att lära sig om historien på samma sätt som frimärkssamlande kan vara ett sätt att lära sig om andra länder. Ibland kan mynten vara den nästan enda konkreta kontakten med en historisk period.

Myntsamlande är en av de hobbier där det finns enormt med litteratur. Den förste svenske numismatikern var Elias Brenner. Han skrev i slutet av 1600-talet ett verk om mynt vars titel på svenska väl skulle bli något i stil med "Myntlexikon för Svears och Göters land". I det här avsnittet är det även på sin plats med en rekommendation att besöka Myntkabinettet i Stockholm. Det finns också intressanta myntsamlingar i andra svenska städer. Myntkabinettet är kontanternas eget museum och den största numismatiska samlingen i Sverige. Det blev ett eget museum 1975 och flyttade ett par årtionden senare till Slottsbacken.

Ett av den här bokens grundläggande budskap är att visa hur världen mer och mer närmar sig en total kontantlös diktatur. Ju mer kontanterna försvinner desto mer förlorar den underbara numismatiken tyvärr sin tjusning genom att man skär med en kniv

på ändan av ett världshistoriskt rep som trots att det sträcker sig genom en mycket stor del av historien då till slut går av. Nu är det tyvärr dags att sätta stopp innan författaren börjar skriva en bok om mynten och deras historia. Den här boken handlar visserligen mest om att bevara moderna kontanter. Men här kommer en seriös uppmaning. Sveriges numismatiker och myntsamlare! Förenen eder! Hjälp till att kämpa för att bevara såväl gamla som nya kontanter. Kämpa mot det kontantlösa etablissemangets militanta historielöshet.

Fortsättning följer...

CashOnly


Ditt stöd behövs

Stöd Apg29 genom att swisha in 29 kronor till 072 203 63 74.

Tack!


ANNONS:Världen idag

Rekommenderas

Stor intervju med Christer Åberg i tidningen Världen idag. "Gud bar Christer efter höggravida fruns död." Både text och video!


Senaste live på Youtube


Direkt med Christer Åberg


DAGENS

Dagens datum

Vecka 29, söndag 25 juli 2021 kl. 05:54

Dagens bibelord

“Det går väl för den som är barmhärtig och lånar ut, som sköter sina saker med rättfärdighet.” (Psalm 112:5)

Dagens bön

Fader möt var och en idag och omslut dem på alla sidor. Möt också . Jag ber att människor ska ta emot Jesus och bli frälsta. Tack för din stora kärlek och nåd som du har visat oss genom din Son Jesus kristus. Amen.


Så här blir du frälst - räddad

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?

Ja!



Fadern, Sonen och den Helige Ande är ett

Dessa tre är ett

Bibeln är mycket tydlig. Fadern, Sonen och den helige Ande är tre - och dessa tre är ett!


Jesus var jämlik Gud, blev människa, dog på korset och Gud upphöjde honom

Var så till sinnes som också Kristus Jesus var, vilken, då han var i Guds gestalt, inte ansåg det som en rövad skatt att vara jämlik Gud, utan utgav sig själv, och tog på sig en tjänares gestalt, och blev lik oss människor. Och sedan han hade trätt fram som en människa ödmjukade han sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom och gett honom ett namn som är över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böja sig, deras som är i himlen och på jorden och under jorden, och för att alla tungor ska bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud, Fadern, till ära. (Fil 2:5-11)


Själavårdssamtal

Behöver du gratis vägledning och själavårdssamtal?

☎️ 0381-77 30 80

  • Måndagar 18.00-20.00
  • Tisdagar 09.00 -11.00
  • Onsdagar 09.00-11.00
  • Torsdagar 18.00-20.00

"Det enda som bär är Jesus. Det har Christer Åberg fått uppleva genom livets tuffa utmaningar. Christer är bloggare och författare och driver bland annat apg29.nu". - himlen.tv7


Christer Åbergs böcker

Den längsta natten och Den oönskade

Om Christer Åberg


Senaste bönämnet på Bönesidan

lördag 24 juli 2021 11:40
Tack, gode Gud för vad du redan har gjort för mig, men Herre, jag behöver Dig hela tiden !


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
DONERA till Apg29 - bli en månadsgivare
Den bank konto : 8150-5 934 343 720-9
IBAN / BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer information om hur man stöder finns här!

Kontakt
christer@apg29.nu
072-203 63 74

Wikipedia om Christer Åberg

Mer
apg29.se  apg29.com apg29.nu  christeraberg.se

Translate

↑ Upp