Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg Ny! | Kommentarer | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Iibhanki umthwalo uxanduva nalapho ukutya zisetyenziswa "amasebe". Trading ngenkani Angera bhanki ngaphandle kokufumana imbuyekezo mhlawumbi kuba nengozi okanye kwandisa iindleko. Iibhanki wazithethelela amasebe ibhanki iya kuba ikhuseleke ngaloo ndlela. Into abathethi kukuba ngaphantsi kukhuselekile ukuba wonke umntu ngaphandle iibhanki ngokwabo. Ayikho enye inkampani bazicingele neebhanki. ofisi Bank Kuphephe lee koovimba. Ukongeza, inkuzi wamisela kuphela iqhezu ezisicaba zizonke. Ingxelo-2011 lwabonisa ukuba inkuzi accounted for kuphela nje ezintlanu ekhulwini zokuqhekeza azenzileyo ezivenkileni kunye neebhanki. Namhlanje kwakhona imali yokuphatha iibhanki cash yokuphatha kuphephe ukuba practice akunakwenzeka yokubamba inkunzi bank.

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

De har inga bankkontor och "bankärendena" sköts i värsta fall bara via Internet eller telefon. Även IKEA har en egen så kallad bank. Både Ica och IKEA ger även ut egna kontokort. Exempel på att stora svenska företag får makt över betalsystemen. Kunderna får ibland nästan böna och be om att få ut tillräckligt med kontanter i till exempel Icas kassor. Det går dessutom inte att få ut pengar utan kort.

Fenomenet som borde kallas låtsasbanker där till exempel försäkringsbolag och stora affärskedjor fungerar som banker startade efter finanskrisen på 90-talet då kreditbranschen avreglerades. Den statliga bankgarantin gällde sedan även för dessa företag. Denna avreglering hade som vid annan avreglering det felaktiga syftet att öka konkurrensen. Konkurrens i stället för ekonomisk stabilitet och ordning. Både Ica och Coops kort hade till en början ingen insättningsgaranti och var kopplade till så kallade sparkassor. Korten kunde bara användas i de egna butikerna.

Ica-banken har huvudkontor i Solna och fick status som bank 2001. Ica- kortet kom 1990. Ica- banken kom till genom att Ica Kundkort helt enkelt bytte namn till Ica-banken. Det visar tydligt Icas fixering vid kort. En del av verksamheten utgörs av uttagsautomater. Ica lurade till sig många kunder från de ordinarie bankerna genom att insättningstaket på 15000 slopades och att man gav högre ränta. Med Icas Bankkort Plus gavs rabatt på köpen och räkningar kunde betalas via Internet med det. MedMera Bank fick status som bank 2007. Motsvarigheten till Ica-kortet heter MedMera-kortet och kan även användas som kredit-kort.

Det finns en stor nackdel med att andra företag än banker får status som banker. De är ofta om möjligt ännu mer kontantlösa än kontantlösa storbanker. När man på olika sätt gör reklam för att ha internetbank, e -legitimation och att betala räkningarna på Internet så har man ett bakvänt resonemang. Till exempel påpekar hur "bekvämt det vore att slippa räkningarna i brevlådan" när det i stället är praktiskt. Tillämpat på annat i vardagen skulle det kunna låta så här.

"Tänk vad bekvämt det vore att lämna bilen hemma och gå till jobbet i stället"

(det är bra och nyttigt att gå till jobbet men det är definitivt inte bekvämare)

"Tänk att slippa den obekväma diskmaskinen när du kan diska för hand"

"Vill inte också du slippa tvättmaskinen och tvätta med en träpinne i badkaret"

Det här är en språklig och reklammässig manipulering och en mild variant av det bakvända språket i Orwells roman 1984. Att påstå att någon som är praktiskt och bekvämt är obekvämt och opraktiskt.

Helt bakvänt. På tal om e-legitimationer som används till mycket på Internet så är även dessa kopplade till allvarliga brott. Ett antal näringslivstoppar utsattes för bedrägerier i mångmiljonklassen när de använde e-legitimationer från Telia hos Skatteverket och vissa företag.

Oavsett hur bättre ställt många människor får så är det barskrapat bankkonto i slutet av månaden som gäller. Det går lätt att spara i alla fall en gnutta med pengar varje månad även för den som har det dåligt ställt. Oavsett hur fattig man är så går det att lägga undan 100 kronor i månaden tills en buffert på ett litet antal tusenlappar finns att använda. Med denna buffert behövs det inte kollas ideligen hur mycket som finns kvar på kontot. Att spara kvitton och ha en enkel kassabok håller ordning på om man gått back. Välj en riktig bank och ha en liten buffert i stället för att ideligen kolla kontot på Internetbanken eller kvittot från uttagsautomaten.

Iibhanki ukuba uninzi benze ngathi zicocekile kwiibhanki ikheshi Internet. ulwaphulo-mthetho malunga kuye kwaba inguqu ulwaphulo ikhadi lamatyala zihlambulukile amatyala anxulumene zebhanki ngekhompyutha. Kodwa ke kaninzi, ukuba ibhanki ubethwa ulwaphulo-mthetho. iinkqubo ezimbi ebizwa Trojans nga nankathalo infiltrate ibe ikhompyutha lomsebenzisi. Zisebenza ngemvelaphi ithumela lokugqitha ukuze umncedisi we computer. imfuneko Criminal kulo mzekelo nkqu bakhathazeka amakhadi inkohliso ngetyala. Lo mthetho kungathatha indawo usebenzisa ngokupheleleyo esizisebenzelayo ikhompyutha kodwa oko kuthetha ukuba kulula ukufumana imikhondo kuyo. Kodwa kule meko kukho oko kuthiwa goalkeepers abantu kule meko unika ingxelo yakhe ukusetyenziswa mthetho.

Kudla bobubi ikhadi lamatyala abaye kwi ukwenza ulwaphulo-mthetho zebhanki ngekhompyutha. Umzekelo Trojan kukufa A311 ekwabizwa ngokuba Haxdoor. Trojans lwanda nge e-mail. Banking page lokungena enxulumene kaTrojan kunjalo zezibhengezo yenzelwe ukuba akukho mahluko kufuneka kubonwe real. A isixa kakhulu ngokwe imali ingakhutshwa kwi-akhawunti bayakhohliswa ukuthenga nayiphi na imveliso kwi Internet. Trojans ithengiswa kwi-intanethi kwaye ube isixa mali ilungiselelwe ukuba lulungele ibhanki ethile. zonke iibhanki ezine ezinkulu Swedish useke nzima.

Välj Handelsbanken. Bojkotta bankomaterna. Det är vettigt att byta till Handelsbanken inte bara för privatpersoner utan även för företag. Företagen har gett Swedbank och Nordea bottenbetyg medan Handelsbanken blev årets affärsbank. Sämst etiska betyg fick en annan gång den mycket kontantlösa Danske Bank. Jag tycker om både Danmark och danskarna men banken borde man slänga tillbaka över sundet eller varför inte slänga den i sundet. Det är också en låtsasbank.

(På tal om Ica så fick jag en dag reda på att de börjat med ett speciellt kontaktlöst kort med vilket man kan köpa för mindre belopp. Kontantlösheten erövrar mark. Det gjorde mig ännu mer motiverad och engagerad att skriva på boken.)

Riksbanken ljuger och släpper kontrollen

Den enda bank som är hundra procent svensk är Riksbanken. På bankens hemsida kan man däremot läsa den kanske största lögn som har skrivits av något statligt svenskt.

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Då borde denna bankernas bank ta sitt ansvar och genom åtgärder och regler se till att resten av bankerna och samhället tillåter allmänheten att bestämma hur mycket kontanter man vill använda. Rätten att använda kontanter är enligt en chefsjurist på Riksbanken "dispositiv snarare än absolut". Det innebär i praktiken på begriplig svenska följande. När det utanför affären står "inga kontanter" så har köparen ingått ett avtal om kontantlöshet när han handlar i butiken. Rätten att använda kontanter är alltså i praktiken helt tandlös.

Eyokuqala kuphela Riksbank inoxanduva lokulawula imali. Kwi-80 kunye 90 balandela nolungelelaniso kunye nocikizeko (funda bakhubazeke) apho phakathi kwezinye izinto neziphumo kokuvalwa ofisi yeRhuluneli. Kwiminyaka ethile khona inkampani ukuba imisebenzi eza kugxininisa inzuzo kunye neendleko yokonga. It wabizwa Imali e Sweden (PSAB). Le nkampani waba fiasco-mali ze yavalwa ngo-2004 Kwafika nkqubo yangoku yokususwa. Izigqibo kule nkqubo emakethe enemvelaphi yayo kwiBhodi yoLawulo. waba Ngoku I Riksbank kuphela iqhezu lwe data yayo zangaphambili laliphethwe ofisi ezimbini Tumba kunye Mölndal. Kwagqitywa ngo-2013 ukuya imisebenzi kwi-ofisi ongenaqabane Broby abaphatha yamaphepha kuphela. ulawulo lwemali Full weza liqhutywe inkampani yabucala.

Enligt lagen ska Riksbanken "främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt svara för landets försörjning av sedlar och mynt". Ska man ta det bokstavligt borde i stället Riksbanken ha skrivit den här boken medan jag kunnat "ligga i hängmattan". Man undrar när vi kommer att få en till lika stor andel privat centralbank i Sverige som Federal Reserve i USA?

Mer om Riksbankens hyckleri och motsägelsefullhet

Nezinye iiBhanki ezingoovimba kwe Swedish kuba izifundo ziye lubonise ukuba imali yenye yeendlela engambi ukuhlawulela zombini abantu namashishini. Ukongeza yobuqhophololo yekhompyutha ngaphezu ubuqhetseba imali. Ukhuseleko Transport Umbutho ESTA (European Ukhuseleko Association Transport) sele wabonisa kwiminyaka emininzi eyadlulayo ukuba imali le ndlela ithandwa nekhuselekileyo yokuhlawula eYurophu. ESTA wayalela uphando ukuze kulungiswe iibhanki kunye zamakhadi owayefuna ukunyanzelisa kontantlöshet iyonke. Wabonisa ukuba kontantlöshet iyonke waya kulwa kwintando yabantu kwaye wayecinga ukuba abantu ngokwabo bakhethe indlela efuna ukuba ahlawule.

I Riksbank likhethe ukuba lijolise kakhulu kwiziseko kunye nobuchwepheshe endaweni wokhuseleko lwabathengi. Consumer Protection iye endaweni udluliselwe kontantlösfanatiska FSA. Abaxumi ngoko phantse akukho ukhuselo ngokwemiqathango ngemali. Kuba ngathi ingcuka wayeyifundisiwe ngomlomo ukuba bambambe izilangazelelo Red Riding Hood kaThixo. Iingcuka kuphela ezizezabo ezitsala umdla engqondweni.

Kukho izizathu ezibini ezibalulekileyo ukufunda kwiwebhusayithi Riksbank kaThixo. Okokuqala, uyakwazi ukufunda inkqubo eyiyo ukuhluza ngaphandle izibakala kuphela injongo kunye ukunikeza. Okokugqibela kodwa okunga kuncinananga, umntu uyakwazi ukubona ngokucacileyo indlela Riksbank likhuthaza iinketho ikheshi phambi imali. Apha ungakwazi ukufumana uhanahaniso likhulu kwimbali Swedish. Umzekelo ebaluleke kakhulu kukuba oko Riksbank yaye akukho namnye umntu oye isigqibo sokuba sivalwe

ukufakwa kwemali. Makhe phinda ingxelo ye Riksbank ukususela kwicandelo odlulileyo ukucacisa "cala" ebhankini xa vukanganyisi.

"I-National Bank akukho ukulawula imali indlela ezisetyenziswa eluntwini, kodwa ilawulwa yoluntu."

Kwi urhulumente Alliance wamisela iRhuluneli Stefan Ingves wacebisa ungaguquki ukuba izityholo kwi ATM notsalo baya kunciphisa ukusetyenziswa kwemali eSweden. njani loo mazwi kunye cala ngasentla? Wabonisa ukuba isiko iibhanki 'kwamanye amazwe Nordic ziyabhatalisa kuphela imali yokurhoxa for etsalwe ATM kusukela ngaphandle abathengi waye kwanciphisa ukusetyenziswa kwemali. Ukuba ukuhlawula ukurhoxisa imali yabo ayikho ngqiqweni. Kukho ke umbhali hayi Ingves nesiphelo.

Ingves talade ofta och gärna om att värdetransportrånen fördubblats under ett antal år men undvek att också berätta om den groteska ökning som skett av kontokorts- och internetbedrägerier. Är det neutralt? Riksbanken har under åren framfört den absurda åsikten att privatiseringen av kontanthanteringen varit till för att "stimulera ökad konkurrens och produktutveckling". Ett sådant tänkande hör hemma i näringslivet och inte på något sätt i en av samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. Ska kanske brandbilarna vid olika brandstationer köra i kapp till bränderna också? Den station som hinner först får betalt medan de andra får vara utan pengar. Brandbilarna trimmas till max.

Det kan nu vara på sin plats att gå djupare in på Riksbankens egentliga inställning genom att ordagrant citera från en uppsatsliknande skrift som är skriven av Björn Segendorf och Anna Wilbe som arbetar på bankens avdelning för finansiell stabilitet. Den heter 'Har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel?'. Observera att författarna inte är några konsulter eller utomstående utan att det handlar om Riksbankens egen personal. Nu citaten.

"En slutsats av diskussionen är att en generellt bindande skyldighetför alla att acceptera kontanta betalningar inte torde främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Nxamnye le mvelaphi, sikholelwa ukuba amanyathelo ukomeleza imali ubume kwethenda esemthethweni akabathandi kukuchaza kabanzi inkqubo yentlawulo ngokukhuselekileyo kunye nakakuhle."

Isiphelo uphindo.

Le Ukrwela ezenziwe ngumbhali ukuba bamakishe zifana i Riksbank kaThixo oyikisayo ukuya kwinkampani yabatyalimaliny okanye nayiphi na enye umsebenzisi yabucala kolu shishino. Wena bhala ukuba mthetho kufuneka kubonise ngokwenene.

Verkligheten är att vissa undersökningar visat att så mycket som åtta av tio personer vill att kontanthanteringen ska öka. Kontanternas lagliga status bör därför i stället stärkas. Begreppet "marknaden" är i alla sammanhang lika svårgreppat som barnens låtsaskompisar som sitter på den tomma stolen i lekstugan. Marknaden borde logiskt betyda konsumenterna men ordet representerar i praktiken företagens vilja.

Ekubeni abaninzi bafuna ulawulo imali ukwandisa umntu kufuneka umamele isininzi. Kodwa kubonakala ukuba le ndoda 'market "kunokuba kuthetha ishishini. akufuneki sifane yinkampani nemali yabucala Ibhanki engundoqo. Ibhanki engundoqo kufuneka abe noxanduva kakhulu ekuhlaleni ukuba icandelo labucala ngeke siphile ngokuvisisana. Ngoko ke, kufuneka asebenzise ulwimi omelwe kwicandelo labucala. Olu hlobo 'tshixa-in "kwi ukwamkelwa jikelele kwemali yeyona nto ilungileyo kwenzeke inkqubo Swedish emali.

Ngenxa inkangeleko unika Bank ilungelo lokukhetha ukuba imali ukuze ubume zomthetho enyanzelekileyo. Kodwa uyakwazi ukubona ngokucacileyo kumbhalo indlela ngayo isondela. Cash semthethweni lula kukuphelisa ngendlela ngaphandle, izivumelwano kunye nezivumelwano. Nantsi Riksbank ukukhusela kwimarike yentlawulo. Ukongezelela kwiingxaki (ukuba kusetyenziswa) yemali kufuneka ibe 'mkhulu kangaka kuchaphazela

abantu abaninzi ukuba imarike kuguga '(ukuze enze into ngayo).

Det betyder i praktiken, för att göra en jämförelse, att om Ryssland anfaller Sverige så har det minsta länet ingen rätt att bli försvarat eftersom det inte påverkar tillräckligt många personer. Samhället försöker i övrigt med rätta skydda till exempel etniska minoriteter från till exempel rasism. Detta sker till exempel med polisinsatser och olika myndighetsåtgärder. Men detta gäller

tydligen inte "kontantminoriteten". I det här fallet är det Riksbanken själv som är "rasisten" eller om man vill den som bara står och glor när utlänningen slås blodig och faller till marken utan att ens ringa polis eller ambulans.

Riksbank ngokwayo ithi ungaguquki ukuba ayenzi ukunika naluphi na ukhuseleko kubathengi kunye namaqela asesichengeni (ngokwemiqathango yokusetyenziswa kwemali). La maqela luyalahlwa ngokupheleleyo yibhanki ngoozwilakhe. Bathi ukuba nje ezimbalwa ukuze akwazi ukuhlawula imali khona ukhetho ikheshi alukho. Nangona ibango ngaphambili ziphikisana ukuba kukho imfuno loluntu ukulawula imali eziinkozo kunye hayi Riksbank. Ufuna njani?

Into nokuzikhethela, akukho indawo esicinga ngayo Riksbank kaThixo. Oku ngakumbi abo banelungelo ukuvula i-akhawunti yebhanki yokusebenzisa imali. Ezi ocetywayo ekubeni "amanyathelo ekujoliswe". Umoya xwebhu kukuba imali yi "lixesha 'kwaye ithintela uphuhliso xa ingxaki ngokusengqiqweni endaweni kufuneka lube ukhetho ikheshi kuba ngoozwilakhe.

ucaphulo ezongezelelweyo

"Abadlali Market, kuquka imizi, kuba iindleko zombini ngemali yabo kunye nezinye iindlela intlawulo, kwaye kufuneka ke ngoko zibe ukhululekile ukwenza izigqibo zoshishino malunga indlela yokubhatala ukuyisebenzisa kubo."

"Ukususela nombono woqoqosho kubonakala debit khadi ukuba zitshiphu iintlawulo eziziinkozo kunene izizithsaba-20." (Akukho bungqina oko kukuthi)

"Nangona lophando Riksbank uqobo lubonisa ukuba inani zentengiselwano cash unciphisa, kunzima ukuqinisekisa ukuba loo kunjalo."

Omnye uthi ke ukuba amakhaya ngokwawo kufuneka akwazi ukugqiba yeyiphi indlela yentlawulo bafuna ukuyisebenzisa. Okwangoku, ngaphambili

yintswela kuphela amaqela athile kufuneka babe nelungelo lokusebenzisa imali. It intle kakhulu konke Riksbank kufuneka okugqiba ukuba yintoni na yorhwebo. Emva koko abantu bathobele. Lo mgaqo efanayo naleyo echazwe zwilakhe.

Esi sincoko kwakugcwele amagama kunye nezinto ezifana noshishino, abathathi-nxaxheba kwezorhwebo, iindleko-olusebenzayo nobugcisa-cala. Akukho lwegama likhankanywe kunqubo kunye nedemokhrasi. Abamele abantu Riksbank okanye 'market "ungapheleli? I Riksbank iye ukususela 1600s osibeke maziqhagamshelaniswe kwaye ilawulwa epalamente. Oku unique kwezopolitiko for Sweden. UMgaqo-siseko uthi onke amandla karhulumente eSweden kufuneka ezivela ebantwini kwaye ipalamente abameli zabantu engundoqo. Kwiminyaka engaphezu kwama-150, imali iye ithenda ngokusemthethweni. Nangona evuma ukuba kubonakala ngathi uninzi oluntu ubona mawuhlawule njengelungelo olubonisa Riksbank uye ngokucacileyo ngubani isigqibo.

Det finns även en annan uppsats som kan läsas på Riksbankens hemsida som heter 'Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?'. Den är också skriven av två anställda på Riksbanken. Den tidigare nämnde Segendorf och Thomas Jansson. Detta är inte lika viktig läsning eftersom uppsatsen är ensidigt inriktad på kostnader. Men en del viktigt finns att säga om den. Här tar man parti för kontokorten gentemot kontanterna genom att påstå att bankkort bör användas i större utsträckning för att minska kostnaderna. Det föreslås att "införa transparanta och kostnadsbaserade avgifter". Detta betyder i det här sammanhanget att med fina ord föreslå avgifter på kontantbetalningar. Riksbanken förordar helt öppet att prissätta betalningar till kontokortens fördel och propagerar för uttagsavgifter för uttagsautomater.

Sunda undersökningar visar att kontanter är billigare. Det har bland annat Säkerhetsbranschen visat. Logiskt skulle argumenteringen kunna stanna där. Men det är vikigt att visa på Riksbankens överspända jakt på den "optimala ekonomin". Man försöker visa med diagram och tabeller på ett tröskelvärde där man påstår att det lönar sig att använda kontokort. Man har på sina håll påstått att 70 kronor skulle vara gränsen där det lönar sig att använda kontokort. Riksbanken har också på annat håll påstått att detta gränsvärde för bankkort skulle ligga på 20 kronor medan motsvarande värde för kreditkort skulle vara 450 kronor.

Kanske ska samma metod användas på politik också? Den som tjänar över 500000 kronor före skatt bör rösta på "Dick Diktator". Den som tjänar under detta belopp bör rösta på "Sture Statsminister". "Dick Diktator" är alltid ett dåligt alternativ oavsett ekonomin. Kontantlöshet är också alltid ett uruselt alternativ.

Det påvisas att både kontanta och kontobaserade (läs kontantlösa) betalningar har stordriftsfördelar. I rent ekonomiska termer finns inget att invända mot det påståendet. Mycket i samhället blir billigare med ökad mängd. Problemet är att man genom att minska kontanterna till smärtgränsen tagit bort dessas stordriftsfördelar. Att tala om kontanter som dyra är orättvist i det här sammanhanget. Hade det varit hälften kontanter, hälften kontantlösa betalningar hade en riktig jämförelse eventuellt kunnat göras.

I andra länder som till exempel Ungern där det används mycket kontanter så är kostnaden för den genomsnittliga kontantbetalningen mycket låg. Man kan jämföra med bilar. Det blir

en avsevärt mycket högre milkostnad om man bara kör 50 mil med en bil per år jämfört med 1000 mil. Kontanter är fortfarande billigast. Men det är politiker, banker, kontokortsföretag, poliser, affärer och många vanliga lurade människor som har gjort att kontanternas konkurrenskraft minskat på grund av vad dessa sammanlagt gjort för kontokortsökningen.

Le ke Governor Ingves ichazwa nezinye izimvo nemixholo ukuba yonke intlawulo kufuneka bathwale iindleko zabo. Kulula ukuba bathi xa abulele inkqubo yolawulo lwemali ukuze yalahlekelwa kuqoqosho yawo isikali umlinganiselo Iindleko ezizinzileyo ngoko landa ngamandla. Ubakhuthaze emakethe zabucala imali yokuphatha entsha iibhanki ngaphambili engenasizathu kakubi ulawulo lwemali karhulumente kuphela ngenjongo bokuphepha inzalo ubusuku bonke. Iibhanki, xa kusenziwa, abazange ukuhlawula le nkonzo banikela.

Kukho befog wokugxekwa kodwa umntu unako ukuzoba kuphela izigqibo ezimbini. Iibhanki zabucala baba kukungakhathali kakhulu owasebenzisa le nkqubo ukuya max. I Riksbank akazange akwenze ngokwaneleyo malunga imeko ngenxa ukuhluleka, engayenzanga kunye nokuba mathidala. Yonke ibonisa ngokucacileyo ukuba zonke iintlobo iibhanki (kuquka Riksbank) wayeza ukunciphisa imali. Iibhanki zabucala awayeyizondelele ngoko kwimo yangaphambili ngokusebenzisa ngokugqithisileyo imali. Kuyinto isizathu elikhulu esithi imali akaphethanga iindleko zalo. Kuyinto lityala iibhanki '.

Finns det då något som tyder på att bankerna plötsligt skulle sluta utnyttja systemet på olika sätt vid kontantlösa alternativ. Nej inget alls. Det borde även Riksbanken förstå. Det tidigare oskäliga användandet av kontanthanteringen visar att man inte kan lita på att de privata bankerna tar sitt ansvar. Många pojkar växer upp och blir ansvarskännande vuxna män. Bankerna blir aldrig vuxna. De slutar aldrig att nalla ur kakburkarna.

I den tidigare nämnda uppsatsen påstås att en kortbetalning tar i genomsnitt 25 sekunder att genomföra medan en kontant dito tar 26 sekunder. Vad spelar den sekunden för roll? Vad är det för slags löjligt argument? Om handeln slutar tramsa med att prissätta en

produkt till 995 i stället för vettiga 1000 kronor så spar man mycket tid om nu sekunder är så oerhärt viktiga. Att större belopp tar längre tid att betala kontant är ju en självklarhet eftersom fler sedlar ska räknas. Det är ju bra då affären slipper små belopp.

Oku "ezilahlekileyo imizuzwana" Akuthandabuzeki ukuba ngxoxo osisiyatha kontantlöshet I nazo ngexesha umsebenzi kwi ncwadi. Oku ngokusondeleyo ilandelwa yi kwingxelo ukuba iisenti amathandathu, anamakhulu nganye ezilahlekileyo ngenxa endiza kwi-ATM. Ingaba nayiphi na khona kunokuba boggles I indlela ingxabano embi kontantlösheten na? Ukuba umntu olahla imali nge ATM yonke imihla konyaka ukwenzela ilahleko theoretical component Mqhayi 22 ngenxa ngokukhawuleza. Ekubeni care kontantlösheten kakhulu malunga iipeni, ibangelwa yechaneke ngaphezulu 21,90. Awu indlela ekubaluleke ngayo ukuba 'inqawe ikwayala "yaye" Moment Second Kubaluleke ".

Låt mig nu i stället berätta om tid som verkligen betyder något. Enligt Stockholmskrögaren Bengt Sörås tar det i hans bransch 35- 40 sekunder att betala med kort medan en kontantbetalning tar tio sekunder. Det är däremot stor skillnad. Köerna skulle enligt honom bli flera hundra meter om alla skulle betala med kort. Många krogar och liknande i storstäderna tar bara emot kontanter.

De tidigare nämnda 22 (förlåt 21,90) kronorna ska jämföras med de genomsnittliga 8000 i ren vinst som bankerna skinnar oss på varje år per person eller de enorma summor de tjänar på kontokorten. Vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden så att vi fortfarande fick lönekuvert med kontanter i handen. Då skulle jag inte ens ha ett bankkonto utan ha allt "i madrassen". I detta nostalgiska önskescenario borde företagen göra likandant. Bara ha pengar i sitt eget kassaskåp. Kanske gömma pengarna under badkaret hos föräldrarna som Bert Karlsson gjorde för länge sedan. Resultatet av detta vore att det inte skulle finnas några banker.

Vilken underbar och befriande tanke. Efter denna psykologiskt undergörande utvikning går vi nu tillbaka till ämnet.

Yintoni na loo yesibini ngasentla? Isehla kwiitila ngokupheleleyo? Vumela abasebenzi zokubala abasebenza isantya okulungileyo ukusondela ekufeni. Ayeke ukuthetha kwimizuzwana. Isindululo ukucwangcisa amaxabiso uniform kufezekiswe iintlawulo cash kulula nje yotshintsho olululo. A ubisi ange kubiza izizithsaba ezilishumi ngokulinganayo kwaye hayi 9,90. A pair izipikha ziya malini 300 ngokulinganayo kwaye hayi 295. Ububi kakuhle ukuba ezinye wretches kwezorhwebo die bothukile xa utshintsho olukhulu enjalo kuba nobuganga kakhulu. Ithemba tone isigqebelo kwacaca kwisicatshulwa. Mhlawumbi xa iintlawulo imali ngokubetha imizuzwana ikheshi eziliqela nje ngenxa yeso sizathu.

En sak man ofta inte tänker på är att affärerna har juridisk skyldighet att kontrollera flera saker vad gäller behörighet och giltighet vid köp med kontokort. Kortets utseende ska kontrolleras vad gäller hologram och logo. Kundens namnteckning och giltighetstiden på kortet ska kontrolleras. Vem gör i praktiken dessa kontroller? Dessutom ska eventuellt legitimation kontrolleras. Kontanter kräver aldrig någon legitimation och de är nästan ömöjliga att förfalska.

Skulle de juridiskt krävda kontrollerna följas till punkt och pricka vid kontokortsköp försvinner den där sekunden som en blixt och ersätts av en hel del sekunders förlust till kontokortens nackdel. Juridiken kräver ofta saker som i praktiken inte följs. Men bara en liten ökning av kontrollerna skulle göra att kontokortsköpen blev mycket långsammare än kontantköpen.

Emva koko, kuthiwa ephepheni ukuba imali esetyenziswa ubukhulu phezulu. Ngokusebenzisa umbhalo uqhuba kwi Imibundu leyo kunye nexesha exhaswa yi igrafu izibalo " 'kwabonakala ukuba oku kunjalo. It ude uthi ukuba iindleko ixhomekeke ngokupheleleyo ixesha elithathwayo ukuhlawula. Ukubala bebesenjenjalo nzima ukuba nithathele ingqalelo le umda kwi nobani okanye miqulu eselugcinwe yokuzibophelela zonqulo. Umntu akakwazi Rave ngokwaneleyo malunga kushishino lwezokhuseleko proven iintlawulo zemali ezi ibiza kancinane. Kodwa ke loo mdlalo ingqondo bathi nelungelo Riksbank kaThixo. Nokuba kutshiphu ukuhlawula nge-credit card ngaphezulu ixabiso ethile.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

Kwakhona iceba "neziphumo ezifihlakeleyo kwi yokuziphatha" (eng. Nudging) ukuba akhawunti amakhadi ubabalo. Le nto kutyhefeka ecocekileyo. Ukuba enjalo konke kuphakanyiswa kwindawo ebizwa ngokuba yi-idemokhrasi? Ukuba balwa ndiyalahlekiswa kwamanye uhlobo "inkampu ikhadi lamatyala" like eyenzeka kunye indlela jikelele ukuya umbuso zwilakhe? labemi Sweden kaThixo ufune ilungelo lokuba ukulawula semali eluntwini nto enyanisweni ngaphezu bazivumele ndiyalahlekiswa yi-Riksbank.

Oku, iRhuluneli wam endimthandayo akukho ukhetho okanye isigqibo zabo ukwenza. National Bank iyazingca phezu kwayo "Ingxelo echanileyo." Akufuneki sibizwe iingqikelelo kuba yonke into isekelwe phezu Riksbank kunye ilk yayo ikheshi abantu ngegqudu ukulawula uphuhliso ulwalathiso ikheshi. Yinto engenamsebenzi ukuba "iingqikelelo" kwafezekiswa okubi bomsebenzi labemi. La maphepha mabini yaba umququ lokugqibela. Ngokwenjenje ndivakalisa ukuba idemokhrasi esemthethweni Swedish ngokuba ufile. ukulawulwa I Riksbank kufuneka babe ngabemi bazi ngokucacileyo indawo yazo.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Niklas
tisdag, 15 oktober 2019 00:01

Mycket bra skrivet Holger Nilsson det är mycket som är underligt när det gäller kontant hanteringen tiden visar klart och tydligt vart vi är på väg och att vi snart är framme.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

fredag 17 januari 2020 23:45
Tack till alla er som bett för mig. Själv har jag nästan totalt tappat min tro helt. Har bett så mkt, men inget bönesvar alls tyvärr.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Mer info hur du kan stödja finner du här!

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp