Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Stöd Apg29 genom att swisha 20 kr till 072 203 63 74. Tack.

Adam-akoko ṣaaju ki awọn ayeraye ọrun

Adam-akoko ṣaaju ki o to ayeraye ọrun.


Av Sigvard Svärd
torsdag 2 april 2020 01:16

Adam TIME ki ayeraye Ọrun

O le jẹ bi gège jade a "ìdẹ" ninu Bibeli ki o si await ni "ni idinwon". Awọn orukọ Adam ni awọn ìdẹ ni yi opus. Ẹdọfu Daju nigbati awọn "din ku", ati nibble fa "ni isalẹ awọn dada" kuro ni kan asotele agbara lati inu Bibeli iwe ti Bible iwe - ṣaaju ki o ba wa soke bi a Ibawi "apeja". Bíbélì nibi, mo ni titulerat "Adam-akoko fun awọn ayeraye ọrun", ti jẹ ninu mi ero iru a apeja.

Opin ti awọn ọrọ

Mo ti a ti yan kan diẹ starting atunkọ fun yi imq otito pẹlu yanilenu vistas, eyun 1 Genesisi 1: 26-27a; 2: 6-8, 1 Ọba 10: 23-25, Isaiah 65: 24-25 ki o si 1 Korinti 15:45, awọn ọrọ ti mo yi lati awọn People ká Bible ni 2015, so ni ọkọọkan (ohun gbogbo ni akomo ni o wa mi akọsilẹ.):

(1) ”Gud sade: ´Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jorden och alla kräldjur som rör sig på jorden.´ Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem”. – ”Men dimma kom upp ur jorden och vattnade hela marken. Och Gud formade människan av jord från marken och blåste livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.”

(2) ”Salomo blev större än någon annan kung på jorden, både i rikedom och vishet. Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.”

(3) "Ati awọn ti o yio wá si ṣe, pe ki nwọn ki o to pè, emi o dahùn, nigba ti won ti wa ni nsọrọ emi o gbọ. Wolves to tẹtẹ pẹlu awọn ọdọ-agutan, awọn kiniun yio si jẹ koriko bi malu, ati ekuru yoo jẹ ejò ile ounje. Besi ni gbogbo oke mimọ mi, nwọn ki yio ṣe buburu tabi ipalara li Oluwa wi. "

"Nítorí náà, a si ti kọwe, Ni igba akọkọ ti eniyan Adam si di alãye ọkàn. Awọn keji ọkunrin wá lati ọrun wá. "

KO haphazard

Olorun mu ki ko si impulsively, oigenomtänkt tabi haphazard. Sile rẹ gbogbo igbese, boya o jẹ awọn oro ti o ti kọja, bayi tabi iwaju, pamọ deede, tele igbaradi ati igbogun. Nítorí ju, dajudaju, nigba ti o ba de si eniyan ẹda. Nigbati awọn ọkunrin ( Adam ) bi akọ / ako sapejuwe ninu Heberu, fa o si awọn "agbara". Ati nigbati awọn ọkunrin ( Adam ) ti wa ni han lori akọ / abo ni kanna ede, "livgivning" ni foreground. Ni igba akọkọ ti eniyan n ni fun Ọlọrun bi Bob ti a npe ni Adam ati Adam ni Tan (lẹhin ti ìfẹ Ẹlẹdàá, o le wa ni pe) fun awọn orukọ Efa (Heb. Chavva ) si obinrin na, eyi ti o kan tumo si "aye" ati "aye."

KẸTA Edens

Men nu till något om (1) Edens lustgård, (2) kung Salomos lustgård och (3) det framtida tusenårsriket. Alla tre lustgårdarna har haft eller ska komma att ha en underbar och helgad betydelse. Å ena sidan för Fadern, Sonen och den Helige Ande, å andra sidan för mänskligheten: judafolket och hednafolket, och i detta särskilt de människor med uttalad Messias- eller Kristustro. Enligt ställd biblisk kronologi, existerade det (1) ”jordiska” Paradiset kring 4.000 år f.Kr., (2) kung Salomos lustgård (beskriven i Höga Visan), hade sin storhetstid på 900-talet f.Kr.

Bi fun (3) Millennium, pẹlu Jesu lati ọrun sọkalẹ lori òke Olifi ni Jerusalemu, yi le laipe jẹ akoko lati di mulẹ: "Mo si ri angẹli sọkalẹ lati ọrun wá pẹlu awọn bọtini ti awọn abyss ati ki o kan nla pq ninu ọwọ rẹ. O si gba a ni collection, ti atijọ ejò ti o jẹ Bìlísì, ati Satani, o si dè e fun a ẹgbẹrun ọdun. " (Rev 20: 1-2)

Heberu nipa

(1) Ti o ba ti lẹwa paradise ayika, awọn gan onidajọ wà lori ilẹ "aarin" ibi ti Jerusalemu yoo ojo kan ti wa ni itumọ ti, awọn oniwe-oriṣa trona - ati ibi ti Jesu yoo ku ki o si jinde lẹẹkansi, ati ni opin igba si pada wa lati - bi o ti jẹ fun apẹẹrẹ lati ka 1 3: 8: "ni aṣalẹ koja gbọ", Ádámù àti Éfà rẹ ni ẹbun, "Oluwa Ọlọrun rìn ninu ọgba (Heberu. nipa )".

(2) Beträffande Jerusalemkungen Salomos lustgård, den andra här i den bibel-profetiska ordningen, så frågar bruden i HV (”Sångernas sång” av Salomo) 1:7: ”Säg mig, du som min själ har kär: Var vallar du din hjort, var låter du den vila vid middagstid?” Och svarar själv på frågan i 6:1: ”Min vän har gått ner till sin lustgård (gan), till de doftande blomsterängarna, för att valla sin hjord.” Salomo som namn, kommer av shalom inom hebreiskan och står för ”fred”, ”lycka” och ”välgång”. Salem, andra delen av namnet Jerusalem, kommer av densamma språkliga roten – alltså shalom med innebörden ”fred”, ”lycka” och ”välgång”.

(3) Nipa, awọn Millennium, kẹta Ibawi-itan "idunnu akoko" lori ilẹ - ni aarin ti Jerusalemu ati boya awọn kọ tẹmpili - o jẹ a ibukun to lò Isaiah 51: 3: "Bẹẹ ni, Oluwa tù Sioni, ti o ri pẹlu aanu lori gbogbo awọn oniwe-dabaru. O mu rẹ aginjù bi Eden ( nipa ), awọn oniwe-aginjù bi Oluwa Edeni ( nipa ). Ayọ ati inu didùn yio si ri ninu rẹ, idupẹ ati iyìn ohun. " Siwaju si, (62: 4): "O yio si wa ni a npe awọn ti o kẹhin koriko abandoned" ilẹ rẹ yio si jẹ called'ödemark ', ṣugbọn o yoo jẹ called'min Kara' ati orilẹ-ede rẹ kẹhin koriko onigbagbo hustrun ', Oluwa ife ti o , orilẹ-ede rẹ ti ọkọ rẹ. "

Solomoni Eden, ti wa ni sunmọ a asotele lẹhin ti awọn aworan ti awọn Ọgbà ti Edeni ati ki o kan asotele ipa awoṣe fun awọn ìṣe Millennium. Solomoni si pẹlu rẹ ni ẹbun "Tirsa" (HV 6: 7), jẹ bakanna ni asotele lẹhin ti awọn aworan ti Adam pẹlu rẹ Efa, bi daradara bi a asotele iru ti Jesu Kristi / Kristi pẹlu rẹ ni ẹbun - nigbamii ni ayeraye, a npe ni "aya Ọdọ "(21: 9).

Awọn pupa ti awọn pupa

Heberu Adam / "eniyan", ọrọ gangan tumo si ninu ede ti awọn "pupa" to "jẹ pupa" tabi "Pupa". Ni 1 Gen 2: 6-7, a ka Oluwa Ọlọrun akoso eniyan ti moistened ile (amọ) lati ilẹ. Earth ni a npe ni ni Heberu Adama , afipamo "pupa". Ati awọn ti o ti ni ilọsiwaju nipa diẹ to šẹšẹ oye geologists, ti ilẹ ninu Aringbungbun East ekun ni "reddish". Adam ti a bayi da nipasẹ awọn "pupa ilẹ ayé", ni igba akọkọ ti o wà gbẹ, dusty, asan ati ki asán - jasi lẹhin ibi ibi, tabi o je kan Ibawi domsakt, nigbati "ilẹ ayé wà ni ayanmọ ti sofo" (1 Genesisi 1: 2).

Om hånfulla människor i den yttersta tiden heter det i 2 Petr 3:5-7: ”De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.” Guds mäktiga restaurering av ”kaosplaneten”, genom orden: ”Varde ljus!”, fuktade upp mullen och gjorde den mer till ”rödaktig lera” – för att av Herren Gud, efter människoparets syndafall, bli till svårarbetad ”förbannad mark”. I 1 Mos 3:23 skrivs det, att Skaparen skickade bort Adam och Eva ur Edens lustgård, för att de skulle ”bruka” den ”rödmärkta” jorden där utanför.

”BLODFÄRGAD”

Ni ibamu si Godfrey Buchner, ni agbara rẹ bibelkonkordans lati 1789, awọn Adam , eniyan ati Adama , ile / ilẹ, tumosi pupa ninu awọn gbolohun ọrọ "ẹjẹ awọ". Ni yi, nibẹ ni o wa nọmba kan ti o ti ṣee adape. The "ẹjẹ abariwon" le ni awọn ẹjẹ pulsing ni eniyan kan ara. Nibẹ ni o le jẹ ohun allusion si ilera, freshness ati ẹwa, pupa ereke, ati bi o ti wi ninu Ẹkún 4: 7 of awọn ijoye Israeli ki wọn to ni won ya si igbekun ni Babeli: "... wọn lati wa ni redder jù iyùn." Ni HV 5:10 expresses awọn iyawo ti awọn ọkọ iyawo: "Olufẹ mi ni funfun ati pupa, ypperst lãrin ẹgba marun."

Men vi har anledning att gå vidare i försök till tolkning av ”blodfärgad”, för det kan också röra sig om en profetia, en föraning, om vad som skulle komma att prägla mänskligheten. Nämligen att dess utgjutna blod (människoblod, hebr. adamdam), genom våld och bråd död, skulle färga jorden röd. Det gick ju inte längre än till Adams och Evas båda söner Kain och Abel var igång på markerna, innan den första blodsutgjutelsen skedde då Kain slog ihjäl sin yngre bror Abel.

Och för att inte ägna för mycket utrymme till att peka på uttömningen av människoblod på jorden, förutom att ändå nämna 1:a och 2:a världskrigets hemska resultat – går jag till en gudomlig domsakt i Upp 14:20: ”Vinpressen (människopressen) trampades utanför staden (Jerusalem), och blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna ettusen stadier bort (c:a 38 km).”

GUDS SONS BLOD

Jesus kallas i sin mänsklighet för ”den siste Adam” (engelskans ”last”), den avslutande, den genom vilket människan som varelse når sitt bokslut – under förutsättning att Guds räddning från synd genom Jesus har tagits emot. Det är endast dessa Bibeln, inför evigheten, ger besked om. Vad som i avseende på förändring/”förvandling” till något annat, i övergången från tid till evighet, sker med de människor som går evigt förlorade – det går inte att hitta antydan till svar på i Skriften.

Således, för att frälsa ”den förste Adam”, alla fallna adam, män och kvinnor (manligt och kvinnligt) – går ”den siste Adam” in under ”den förstes” synd, tar den på sig, och som det lyder i Kol 1:19-20: ”Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig själv, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och himlen.”

Sångaren sjunger i Segertoner 229: ”I (förste) Adam är vi alla ett, och Adams svek var vårt. Vi gömde oss bland Edens träd när Herren sökte oss. Vi flydde, och då kom vi bort från Gud och från varann. Vår egen väg vi ville gå. Blott ensamhet vi fann.”

Bi a ti kọ ni 1 Peteru 1: 18-19: "O mọ o je ko pẹlu idibajẹ ohun bii fadaka tabi wura, ti o ni won rà lati wulo ọna ti o jogun lati awọn baba nyin (Heb. Adam / Adama ). Ko si, o wà pẹlu Kristi (awọn ti o kẹhin Adam) iyebiye ẹjẹ, ti awọn ẹjẹ ti a ọdọ-agutan ti kò li abuku flaw. O si ti a foreordained ṣaaju ki o to ipilẹṣẹ aiye, ṣugbọn nisisiyi ninu awọn kẹhin igba fun nyin nitori. "

"Bó o si wà a Ọmọ, o si kọ ìgbọràn nipasẹ ohun ti o jiya. Nigbati o si ti a se pipe (lẹẹkansi), o si di awọn orisun ti ayeraye igbala fun gbogbo awọn ti o gbọ tirẹ (jewo fun u). " (Awọn Heberu 5: 8-9)

Ọmọ-enia

Så när Bibeln presenterar Jesus som ”Människosonen” (grek. tu anthropu), är det utifrån att han för en tid också blev människa, både sann Gud och sann människa. Men då en annan typ av människa, en ”andra människa” – en med himlen kvar i sin ande: ”Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa (´till det yttre lik en syndig människa´, Rom 8:3), ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.” (Fil 2:6-8) I Joh 1:14 står det att läsa: ”Och ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning.”

Paul, ìṣó nipa Ẹmí Mimọ, Levin ni 1 Korinti 15:40, pe o wa ni "ayé ara" (eniyan, Heb. Adama , Greek. Epigeia ) ati nibẹ ni o wa "ọrun ara (awọn Hellene. Epurania) -" awọn ọrun ara edan jẹ ti a irú ki o si aiye ni ara ogo ti miran ni irú. " Ati awọn ti o duro ninu ẹsẹ 44-45: "O ti wa ni gbìn a mortal ara (Greek. Psychikon pẹlu choikos , eruku / itanran), o ti wa ni dide li ara ẹmí (Greek. Pnevmatikon of pnev / pneu " ẹmí "). O wa nibẹ (nikan) a mortal ara, nibẹ ni o wa (nipari) ara ẹmí. Ki a ti kọ ọ, Ni igba akọkọ ti eniyan Adam di a ngbe kookan (vid skapelsen). Den siste Adam blev en livgivande ande (strax efter sin uppståndelse från de döda)…

”OFÖRSTÖBAR STEN”

Här följer en paus i det påbörjade bibelcitatet, för begreppet Adam drar iväg åt ett förmerat håll som bör få utrymme, då ”diamant” i meningen ”oförstörbar sten” på grekiska heter adams. I denna betydelse kan det måhända föreställa mänskligheten som tenderar till att ha en ”hård otrospanna” (Sak 7:11-12): ”Men de ville inte lyssna på detta utan var upproriska och stängde sina öron så att de inte hörde. De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande sänt genom forna tiders profeter. Därför kom stor vrede från Herren Sebaot.”

Angående Jesus, ställs han i Hebreerbrevet (t.ex. 4:14-15, 7:22-28) fram som helig himmelsk överstepräst och i detta avseende är det till honom knutet en mångfald av adams, alltså ”diamanter”, för då gäller förebilden i 2 Mos 28:15-19: ”Du ska göra en bröstsköld för domsutslag i konstvävnad på samma sätt som efoden. Av Guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn ska du göra den. Den ska vara fyrkantig och dubbelvikt, en halv aln lång och en halv aln bred. Du ska förse den med infattade stenar i fyra rader: i första raden karneol, topas och smaragd, i andra raden granat, safir och kalcedon, i tredje raden hyacint, agat och ametist, och i fjärde raden krysolit, onyx och jaspis. De ska vara infattade i flätverk av guld.” Stark förkunnelse på detta tema, ges i sången: ”Nu är försoningsdagen” (Segertoner 451), där det i andra versen låter: ”Bröstsköldens ädelstenar är nu Guds kärleks tolk. Blodet till ett förenar nya förbundets folk.”

DET FÖRSTA OCH DET ANDRA

Sinmi pari: "... Sugbon ni igba akọkọ je ko ẹmí, ko ayé. Ki o si wá ti emi. Ni igba akọkọ ti eniyan ni ti aiye, aiye (Greek. Nṣakoso , CF .. Gejsisk / seisisk). Awọn keji ọkunrin lati ọrun wá (Greek. Uranu). Bi awọn aiye ni ọkunrin (lẹhin isubu), ki ju ni ipamo. Ati bi ni ọrun (pé), ki o tun awọn ọrun. Ati bi a ti rù aiye ni eniyan (pe) aworan, a ki yio si ru ọrun ọkunrin (pipe) aworan. Sugbon mo wi yi, awọn arakunrin: ẹran ara ati ẹjẹ ko le jogún ijọba Ọlọrun, ati awọn idibajẹ le jogún aidibajẹ. Wò o, emi wi fun nyin a adiitu: A kì yio gbogbo orun (awọn igbagbo ninu Jesu sunmọ pada ti a sisun strongly nipa 2000 odun seyin), sugbon a yoo gbogbo wa ni yipada, Ni akoko kan, ni seju ti ẹya oju, ni awọn ti o kẹhin ipè. Ipè yio dún, awọn okú yoo wa ni dide li aidíbajẹ, ati awọn ti a ao si yipada. Yi idibajẹ gbọdọ fi lori àìkú. Ṣugbọn nigbati awọn idibajẹ ti wa ni wọ pẹlu awọn aidibajẹ, ati yi mortal fi on àìkú, ki o si ṣẹ ọrọ ti a kọ:Iku ti wa ni mì ni iṣẹgun . "

Bi Jesu ati awọn angẹli

"Olufẹ, bayi a ba wa ni ọmọ Ọlọrun, ati ki o sibe o ti wa ni ko ko ohun ti a yẹ ki o wa. Ṣugbọn awa mọ pe nigbati o (Jesu) ti wa ni fi han a ni yio jẹ bi i, nitori awa o ri i bi o ti jẹ. " (1 Johannu 3: 2)

"Bayi a ri ni gilasi kan ninu awojiji; sugbon ki o si a yoo ri ojukoju (rí Ọlọrun ni oju). Bayi mo mo nikan ni apakan, sugbon ki o li emi o mọ gẹgẹ bi mo ti ara mi (ti Ọlọrun ni akoko yi) ti di oyimbo olokiki. " (1 Korinti 13:12).

Och jämför med Mark 12:24: ”Jesus sa till dem (saddukeerna): ´Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan är som änglar i himlen.´” Samma händelse tecknar Lukas på följande sätt (20:34-36): ”Jesus svarade dem: ´De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga (väljer att tro) att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.´”

I Upp 14:4 uttrycks det intressant: ”…dessa som följer Lammet var det än går. De är friköpta från människorna (de har blivit andlig ”brud” eller ”jungfru”) som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet.”

LAMMETS BRUD

Ifihan ni ko rorun lati yanju ni akoko ati ayeraye. Sugbon lati lọ siwaju ninu awọn labẹ ero ati nínàgà kan Iru tailpiece - le jẹ kan diẹ awọn ọrọ lati awọn Bibeli mimọ sọ (Ìṣí 7: 11-17, 19: 6-9, 11-14):

”Och alla änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud och sade: ´Amen! Lovsången, härligheten, visheten, tacksägelsen, äran, makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet. Amen.´ En av de äldste frågade mig: Vilka är de och varifrån kommer de? Jag svarade: ´Det är de som kommer ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen ska slå upp sitt tält över dem. De ska aldrig mer hungra och aldrig mer törsta, och varken solen eller någon annan hetta ska drabba dem, för Lammet mitt på tronen ska vara deras herde. Han ska leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon.”

"Mo si gbọ ohùn nla kan ọpọlọpọ (angẹli), bi ariwo omi ati ariwo ti eru ààrá, nwọn si sọ pé: 'Halleluja! Oluwa Ọlọrun wa Olodumare jẹ bayi ọba. Jẹ ki a yọ ki o si wa dùn ki o si fun ogo fun u, fun awọn igbeyawo ti Ọdọ-Agutan ti de, ati awọn Re iyawo ti ṣe ara setan. Danmeremere mọ ọgbọ o ni o ni lati imura i. 'Ọgbọ ni ododo ti mimo. Ati awọn angẹli na wi fun me'Skriv! Sure fun wa ni awon ti o wa ni pe lati Ọdọ-Agutan bröllopsmåltid. 'O si fi kun:' Dess ọrọ Ọlọrun ni sanna. 'Mo si ri ọrun ṣí silẹ, kiyesi i ẹṣin funfun kan, ati awọn ti o ti joko lori o ni a npe ni Olódodo ati Otitọ, o si onidajọ ati oya ogun. Oju rẹ wà bi a ọwọ iná, ati li ori wà ọpọlọpọ crowns. O si ní a kọ orúkọ eyi ti ko si si ẹniti o mọ, bikoṣe ara rẹ, o si wọ li aṣọ óò ninu ẹjẹ, ati awọn orukọ rẹ ni Ọrọ Ọlọrun.

pele ipo

Bayi, nibẹ ni ko lagbara mortal eda eniyan ( Adamites ki si sọrọ), eyi ti o ti gun pẹlu Jesu lori ẹṣin funfun. Laisi o, nwọn si tan-sinu bi i ati ki o wa dabi awọn angẹli, ti o celestial ẹlẹwà.

Sugbon ti won wa "superior" jù awọn angẹli. Ninu ogo ti won duro laarin Akunlebo ati awọn áńgẹlì aye. Ni akọkọ ibasepo, a ka: "O ti wa ni ko awọn angẹli ti o (Jesu) tackles, ṣugbọn awọn ọmọ Abraham (awon ti o ni igbagbo)." (Heberu 2:16) Síwájú sí i, "Se ko awọn angẹli ẹmí ninu awọn iṣẹ ti Ọlọrun, rán lati ran awon ti yoo jogun (gba awọn ìfilọ) igbala?" (Heberu 1:14) Ni ik gun majemu rọ a dide si ipo loke awọn angẹli soke ni 1 Korinti 6: 2-3: "Ṣe o ko mọ pe awọn enia mimọ ni yio ṣe idajọ aiye? ... Mo ẹnyin ko pe awa ni yio ṣe idajọ awọn angẹli?" A ko sin angẹli nibi ni akoko, ṣugbọn awọn ayeraye irisi ko yẹ ki o ṣe wa lọpọlọpọ.

Hebreerbrevets författare fångar det i 12:23: ”…andarna av rättfärdiga som har nått fullkomligheten (m.a.o. blivit någon form av himmelska andeväsen)”, och därmed kan röra sig obehindrat genom och i alla dimensioner. Någon mer klarhet i utseende och hudfärg håller oss inte Bibeln med. Det har diskuterats hur lämpligt det har varit och kan vara att citera exempelvis Ps 8:6 och 82:6a från viss översättning, där det heter om människan som av Gud skapad varelse: ”Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och ärlighet krönte du honom”, samt: ”Jag har sagt att ni är gudar” – eftersom det hos somliga troende slog över i en framgångsteologisk lära. Men dessa bibelrum platsar i varje fall fullt ut på människan i hennes förvandling till himmelsk kropp.

O ti wa ni ni yi ipele nigbati awọn onigbagbo koja lati rẹ aigba tinrin kroppstid, ti ara ati eje, ti o ti gba a ọrun ara, bi awọn nigbamii ti alakoso awọn Ibawi ètò wá otito - pẹlu "ọrun titun ati aiye titun ninu eyi ti ododo "(2 Peteru 3:13).

Oluwa ki o fifun

O le gba ọkan ninu awọn julọ yipada. Ki ma ba lọ kuro ni Bibeli igbagbọ o ni kete ti ti bere lati wa ni iru kan onigbagbo. Ka awọn igbagbọ ati aye sinu o ni eyikeyi Bibeli ọrọ ti wí pé "mimọ." Reti a OLUWA gbigbe ti orukọ rẹ lati "celestial ara". Ri ni bi o - laisi ẹṣẹ, ko si aisan, ko si irora, ko si ibanuje - Ẹmí larọwọto gbe pẹlú pẹlu ati bi Jesu ni awọn ayeraye ọrun aye gbogbo "ẹkun ni".

Ki o si pa ni lokan pe awọn titun ẹmí / òkùnkùn / Gnostic ẹkọ ati esin, wa ni nkankan siwaju sii ju delusions ati diabolical ku lodi si awọn otito ihinrere. Ki o si yanilenu, ni awọn fọọmu ti isiyemeji tabi aigbagbọ, ni ko dara o. Lati kọ Jesu bi wọn ti ara ẹni olugbala, ni a ko si to wa ni apa kan ti ara wọn orilede lati Adam-akoko to ayeraye ọrun. O ti wa ni ki lagbara awọn nduro eniyan ti igbagbo ninu awọn ti ayeraye ọrun!

Gbọ, ka awọn wọnyi ìwé mímọ ati ronú o. Nitori o jẹ ti Pataki julọ pataki to oni ìwàásù ti ko ba nwa fun awọn aye ti o dara graces - occultism tabi aigbagbọ - ni awọn ofin ti ohun ti o ṣẹlẹ si awọn onigbagbo lẹhin ikú. Lai mu wọn ojuse niwaju Ọlọrun, ati Nitorina ni mule pẹlu awọn mimọ yanilenu awọn solder lati gan, ti o bẹrẹ:

"Ṣugbọn bi Ìwé Mímọ sọ pé, Ohun ti oju ko ri, bẹni eti gbọ, ati awọn eniyan okan ti a ko ti riro ohun tí Ọlọrun ti pese sile fun wọn pe fẹràn rẹ ." (1 Kọr 2: 9)


Publicerades torsdag 2 april 2020 01:16:52 +0200 i kategorin Läsarmejl och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Terrordåd i Nice - Allahu akbar?


"Olorun fe araye aye ti o fi Re nikan Ọmọ bíbí [Jésù], fun olukuluku ẹni ti o gbà a gbọ yẹ ki o segbe sugbon ko ni ìye ainipẹkun." - 3:16

"Ṣugbọn bi ọpọlọpọ bi  gba  Re [Jesu], wọn o fi agbara fun lati di ọmọ Ọlọrun, si wọn ti gbagbọ lori orukọ rẹ." - John 1:12

"Pe ti o ba ti o ba jewo pẹlu ẹnu rẹ wipe Jesu ni Oluwa ati gbagbo ninu okan re pe Olorun dide u kuro ninu okú, o yoo wa ni fipamọ." - Rome 10: 9

Fẹ lati ri awọn ti o ti fipamọ ati ki o gba gbogbo ese re dariji? Gbadura yi adura:

- Jesu, Mo gba o bayi ati ki o jewo o bi Oluwa. Mo gbagbo pe Olorun dide o kuro ninu okú. Ṣeun ti o ti Mo n ni bayi ti o ti fipamọ. Ṣeun o wipe ti o ba ti ji mi ki o si ṣeun ti o ti Mo wa bayi kan omo Olorun. Amin.

Nje o gba Jesu ninu adura loke?


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 29 oktober 2020 20:10
Be för två arbetslösa föräldrar som har det svårt. Stort problem med autistiskt barn. Be om helande, frälsning och upprättelse i Jesus namn.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp