Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Kommentarer | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Kontantlöshetens "antiquity" ati awọn earliest itan

Lati iwe The cashless rikisi. Ni igbalode ori, awọn agutan si dide si gbangba cashless rira ni 1949.

Awọn kaadi kirẹditi. 

Gun ṣaaju ki awọn gangan owo lo lati awọn ohun miiran ti owo. Ikarahun lo bi owo ni Polinisia. Miiran apeere ti "owo" wà okuta, awọn iyẹ, eja ìkọ ati paapa-ọsin.


Av CashOnly
torsdag 3 oktober 2019 18:29
Bok/Följetong

Ani ni atijọ ti Egipti ati awọn Roman Empire lo cashless sisan, fun apẹẹrẹ, ni spannmålsköp. Awọn ile-Western Union ti a da ni awọn US ilu ti Rochester ni New York State. O ni o ni awọn oniwe-wá pada si 1851 nigbati ti o ti a npe ni Mississippi Printing Teligirafu Company. Western Union ti nipataki sise pẹlu ti o rán owo ati telegrams ni agbaye. A too ti tete awọn kaadi kirẹditi wà tẹlẹ ninu awọn 1890 orundun ni Europe. 1914 bẹrẹ ni Western Union pẹlu cashless rira pẹlu kaadi kirẹditi kan ti o le ṣee lo ninu awọn dunadura ti won gba.

Awọn gangan awọn kaadi kirẹditi bcrc ni awọn 20 orundun, awọn United States ti oniṣowo iru ororo ilé iṣẹ ati hotẹẹli dè. Ọkan ifosiwewe idasi si dagba lilo ti awọn wọnyi agbalagba awọn kaadi won pọ Motoring nigba ti epo ilé bẹrẹ si oro kaadi. Eka ile oja tun bẹrẹ nigba ewadun yi lati jade a too ti idanimọ àmi to onibara ti o ta lori gbese. Biotilejepe awọn Eka itaja NK lo ninu awọn ewadun saju si gangan awọn kaadi kirẹditi idẹ àmi. Sweden ká akọkọ "kaadi kirẹditi" wà ni ki-ti a npe NK-kaadi Nitorina je kosi a kà mässingspollett. Ni awọn 60s fi NK awọn ara awọn kaadi kirẹditi ni igbalode ori ti awọn US awoṣe.

Vissa företag började i kortens barndom erbjuda krediter och betalkort till sina bästa kunder. Dessa var krångliga att använda och helt bundna till det aktuella företaget. Affärer och andra företag hade alltså sina egna kort. Runt 1938 började man acceptera varandras kort. Korten tillverkades under 30-talet av plåt för att minska risken för förfalskning. John Biggins från Flatbush National Bank i Brooklyn uppfann det första kreditkortet som utgavs av en bank 1946. Programmet som kallades ChargeIt länkade ihop köpen mellan bankkunderna och de lokala handlarna.

Hur allt egentligen började - Diners Club

I modern mening uppstod idén till allmänna kontantlösa köp 1949. En man vid namn Frank McNamara åt på restaurangen Major's Cabin Grill bredvid Empire State Building i vilken hans kreditföretag Hamilton Credit Corporation hade sitt kontor. Med honom var vännen Alfred Bloomingdale och advokaten Ralph Schneider. Man diskuterade ett problem om en kund som hade lånat ut sina olika kontokort till grannar och när många av dessa inte kunde betala igen kunde inte heller kunden betala sin skuld till McNamaras företag.

McNamara tun se awari wipe o ti ko ti pẹlu rẹ apamọwọ lati san fun awọn onje. Nipa kikọ rẹ Ibuwọlu lori a kaadi owo ti o fi fun awọn ounjẹ le jẹ a owo nigbamii koja. Ni ibamu si gbogbo ero interacted wọnyi meji ohun ti McNamara ní awọn agutan fun ohun ti yoo di gangan kaadi kirẹditi. Ni 1950 o si da awọn ile-Diners Club pẹlú pẹlu rẹ agbẹjọro Schneider.

Awọn ile-di ohun intermediary laarin awọn onibara ati awọn ile ise ti won ti ra lati. Lori akọkọ kaadi kọ owo ajo 'awọn orukọ lori awọn kaadi kirẹditi. Awọn kaadi ti wa ni lilo Elo ti awọn onilu fun awọn owo ti ounjẹ. Diners Club kaadi wà lakoko gba agbara awọn kaadi eyi ti túmọ wipe ti won san ohun gbogbo ojẹ kọọkan osù.

Bloomingdale wà fun akoko kan a alabaṣepọ ninu awọn ile-. Tabi ki, o si wà julọ olokiki bi awọn arole si awọn Eka itaja Bloomingdale ká ati awọn oniwe-sina förhållade pẹlu Fọto awoṣe Vicki Morgan. Miran ti pataki eniyan ni Diners Club itan Matty Simmons. Simmons je nigba akoko kan ti Igbakeji Aare Diners Club sugbon jẹ julọ olokiki bi a tẹlifisiọnu ati film o nse.

The American cashless snowball je bayi sẹsẹ ati ki o ni tobi ati tobi gbogbo odun. Igbese kan je nigba ti akọkọ ifowo ti oniṣowo debiti kaadi bẹrẹ lati wa ni ti oniṣowo ni 1951 nipa awọn Franklin National Bank of Long Island. Laipe, Diners Club idije, ati siwaju sii ti awọn wọnyi ilé iṣẹ dagba to tobi kirẹditi kaadi omiran.

American Express ati Wells Fargo

American Express ti a da ni 1850 ni Buffalo lati gbe jade ni kiakia mail iṣẹ. Nigbamii ti fẹ pẹlu owo transports ati awọn akitiyan ninu awọn irin-ajo ile ise. Henry Wells da awọn American Express pẹlú pẹlu William Fargo ati John Butterfield. Mẹta ẹjẹ won ti dapọ sinu ọkan. Ni awọn pẹ 50th orundun, bere si ni kaadi kirẹditi mosi ni idije pẹlu Diners Club. Awọn ile ti tun ní awọn oniwe-tentacles ni tẹlifisiọnu aye. American Express ti ní awọn oniwe-ise ni orisirisi awọn ile ni New York.

A akoko fun American Express ti a da tun bayi Wells Fargo ti awọn eniyan pẹlu kanna orukọ. Wells Fargo ti a daruko nigbamii ọkan ninu awọn ile aye tobi bèbe. American Express ati Wells Fargo ká itan ni ki intertwined pe o ti soro lati se iyato. Bi awọn American Express se igbekale awọn oniwe-akọkọ kaadi ni 1958 bi a ṣe tun iroyin gbese. O ti wa ni pelu businessmen ti o ti a ti lilo American Express awọn kaadi. American Express ti laipe a ti ṣiṣẹ pẹlu awọn pataki soobu pq Wolumati nipa eyi ti ọkan yoo fun jade ni asansilẹ kaadi Bluebird asansilẹ Kaadi.

American Express ka ara lati wa ni ki iyasoto ti ni awọn ofin ti awọn julọ gbowolori kaadi ti wa ni ko awọn olugbagbọ taara pẹlu tita. Onibara ti wa ni kà diẹ di ọmọ ẹgbẹ ti ohun iyasoto Ologba.

Awọn rikurumenti jẹ diẹ reminiscent ti a Masonic ayagbe ju kan owo. Awọn ile-organizes awọn oddest rira ati awọn iṣẹ fun onibara. Awọn oniru ni itumo reminiscent ti awọn Rolls-Royce itọju ti won onibara. Ṣugbọn awọn kaadi adun irisi ko yẹ ki o wa ni akawe si a igbadun ọkọ ayọkẹlẹ. Dipo ti won wa ni "ohun atijọ rotten trolley pẹlu àtan." O ṣẹlẹ lati akoko si akoko ninu iwe. Awọn ikorira ti awọn kaadi kirẹditi n ni onkqwe ká ọpọlọ lati yipada lati kannaa to manamana odi emotions.

De mer exklusiva varianterna av American Expresskorten har alltså varit "kändiskort" som har använts av alltifrån Elvis till Zlatan. Vissa rappare har till och med skrivit låttexter om sina älskade kort. Den här boken har troligen tidigare gett intrycket av att enbart vara en faktabok. Den är översållad med argument mot kontokort och annat kontantlöst. Men boken är också en "hatbok" mot allt kontantlöst och faktiskt (på tal om Zlatan) skriven av en fotbollstokig författare.

Men hatet underbyggs av fakta. Dyngkärran ovan var däremot ett undantag orsakat av ett spontant synapsfyrverkeri. På samma sätt som det att kämpa mot till exempel barnporr och rasism lätt blir personligt på grund av känslor av ilska och äckel så har även problematiken runt bokens ämnen blivit personlig för författaren. Det har varit personligt hela tiden.

Ibland växlar boken till mer personligt och ledigt språk och innehåll för att sedan återgå till "formell uppslagsboksmentalitet". Låt mig redan nu ange tonen för de personliga delarna av boken. Om Zlatan läser den här boken så hoppas jag att han sedan föregår med gott exempel som den superlirare han är och gör sig av med sitt "lyxiga" American Expresskort. Gör det han är bäst på. Tejpa fast kontokortet på en fotboll. Sparka sedan bollen långt ut i skogen där ingen kan hitta den. Där kan det hela ligga så att vilda djur passande nog kan kissa på kortet. Hur kan författaren bli så här ilsket känslosam? Läs boken och upptäck varför.

MasterCard och Visa - en introduktion

MasterCard (grundat 1966) är snarare en kooperativ organisation med åtskilliga tusentals banker som medlemmar än ett renodlat

Ilé iṣẹ ni deede ori. Nibẹ ni kan lopin ile ti ta kaadi iwe-aṣẹ. MasterCard ti tete itan ti sopọ mọ si awọn meji ile-ifowopamọ ajo fun awọn kaadi kirẹditi. Interbank ati WSBA. O da ise agbese kan fun kaadi kirẹditi ti a npe ni Titunto agbara. Titunto si agbara ti a nigbamii fun lorukọmii MasterCard. Awọn ibere ti o ni idagbasoke sinu kan agbaye kaadi ile je kan ifowosowopo laarin Titunto agbara ati awọn Mexico ni ifowo Banco Nacional. A apejuwe ti awọn itan wà awọn ofin rogbodiyan ti o dide nipa Worthern Bank ko ba gba laaye lati da Titunto agbara. MasterCard ká Ibujoko re wa ni bayi ni ilu ti ra ni New York State.

Awọn show ni iru si MasterCard a ajumose agbari. Awọn ile ti wa ni ohun ini nipasẹ a owo sepo wa ninu o kun ti bèbe. Nibẹ ni o wa lagbara ìjápọ pẹlu Bank of America a ti akọkọ ifowo bere ipinfunni Visa royi BankAmericard 1958. First kaadi le BankAmericard lo nikan ni California. Ti o ti ewọ lati se ifowopamọ kọja ipinle aala. Eleyi skirted o nipa asẹ ni awọn kaadi si awọn bèbe. Ọpọlọpọ awọn kaadi kirẹditi

a yiri ni pipa lati Bank of America lati di awọn ti kii-akojọ si ile ati egbe-ini National BankAmericard.

A akoko ṣaaju ki show gba awọn oniwe-lọwọlọwọ orukọ bi nwọn si ti fun wọn akọkọ kaadi kirẹditi ti a npe ni Entrée. O je kan debiti kaadi ti a ti sopọ mọ si awọn ki o si rinle nyoju kọmputa awọn ọna šiše fun ìfàṣẹsí ti a npe ni mimọ emi ati mimọ II. O baamu awọn ọna šiše Titunto agbara ti a npe ni INAS ati INET.

De delar av Visa som fanns utanför USA såldes 1974 och blev ett dotterbolag till en grupp banker som kallades IBANCO. Företaget National BankAmericard döptes så småningom om till Visa USA. IBANCO döptes slutligen om till Visa International. Det första utskicket av företagets kontokort skedde i staden Fresno på initiativ av Joseph Williams. Därpå följde utskick i andra städer i Californien. Projektet kantades hela tiden av både kritik och bedrägerier. 1970 bytte allt namn till Visa. Globaliseringen av kontokorten började tidigt med att amerikanska banker övergav sina egna kortsystem och anslöt sig till antingen MasterCharge eller BankAmericard som alltså senare blev MasterCard och Visa.

Wo gba ni 1987 a ase lati ya itoju ti gbogbo soobu nẹtiwọki Interlink fun ifowo kaadi (awọn ti nẹtiwọki ti yi iru ni United States). Ni awọn '90s se igbekale Smart Kaadi Visa Owo ti o le wa ti kojọpọ pẹlu owo nipasẹ ATMs. Wo tì awọn idagbasoke lati se adikala to ërún kaadi pẹlu nkankan ti a npe Partner Program. Ni Manhattan, awọn bèbe Citibank ati Chase Manhattan ni pẹ 90s a igbeyewo kaadi ti o wà patapata yanju. Igba, awon eniyan gba agbara awọn kaadi kan lẹẹkan. A ajọṣepọ pẹlu awọn Internet search ile Yahoo bẹrẹ lati ṣẹda a ra iwe lori ayelujara. Wo tun la oyimbo utkonkurerat ifowosowopo pẹlu Microsoft wipe awon eniyan le ṣe wọn ile-ifowopamọ lẹkọ ni kọmputa rẹ. Àpapọ wa ni olú ni Fresno ni California.

American Express ati Diners Club awọn kaadi kirẹditi fun ara wọn jade nigba Visa ati MasterCard se ko. Ninu awọn igbehin nla, o jẹ nipataki awọn egbe bèbe ti oro kaadi. Ohun pataki iyato laarin kirẹditi kaadi ilé ni wipe diẹ ninu awọn bẹ lati sọ awọn anesitetiki ifowo, nigba ti awon miran se ko. Visa ati MasterCard kaadi data ibaraẹnisọrọ nẹtiwọki yato tekinikali gidigidi o yatọ. MasterCard eto, ti a npe Banknet, Visa ká VisaNet.

Visa ati MasterCard ti wa ni bayi dari nipasẹ awọn omo egbe bèbe bi kaadi olumulo ni o wa ni o daju patapata ni awọn ọwọ ti awọn wọnyi bèbe. Idije laarin Visa ati MasterCard ni o wa Oba nonexistent nitori julọ bèbe ti o wa ni ọmọ ẹgbẹ ti kan agbari ni o wa tun ẹgbẹ ti awọn miiran.

Iwari ati Sears

Iwari Financial Services tabi o kan kukuru Iwari ni miran pataki US kirẹditi kaadi ilé. O ti a da ni 1985 nipa pipin ti awọn Isuna ile Dean Witter o si di ara ti Sears.

Iwari di ohun ominira ile ni 2007. O yoo fun awọn kaadi Iwari Kaadi. Awọn imọ kaadi nẹtiwọki ti a npe ni Iwari Network ati Polusi. Olú ni igberiko Chicago. 2008 rà iwari awọn Diners Club ti owo ẹgbẹ Citigroup.

Sears, Roebuck & Co. ti a da ni 1886 nipa Richard Sears ki o si Alvah C. Roebuck. Sears di lori akoko pẹlu awọn ti US mail-ibere ilé. Sears ti wa ni tun ni nkan ṣe pẹlu Agbar Sears Tower ni Chicago ti wa ni bayi ni a npe ni Willis Tower. Awọn skyscraper eyi ti o fun akoko kan ni agbaye tallest ile ti a ini titi 2004 nipa Sears.

Stale-Slayers

The ayẹwo le yorisi wọn Oti pada si awọn 1200s. Ṣugbọn lo gan mu pipa nikan nigbati awọn sọwedowo bere lati ṣee lo nipa alagbẹdẹ ni England. Sọwedowo ti ti jakejado itan, ti wa ni ma lo bi owo. Ohun apẹẹrẹ ti yi je nigbati awọn ọmọ-ogun ninu awọn 50s ni Hong Kong ti lo awọn sọwedowo bi a owo owo. Gbogbo onisowo wole awọn ayẹwo ni Chinese pẹlu kọọkan ra. O le ṣẹlẹ pé a jagunjagun orisirisi awọn osu nigbamii ri a ayẹwo ti o ti ara rẹ ní ni ilẹ-iní rẹ.

Kirẹditi kaadi ati ayẹwo gbigb'oorun ile-ifowopamọ ofin ni a iru ona. Awọn iroyin dimu Levin a ayẹwo fun iye ti awọn ti awọn olugba ti o le ki o si rà ni a banki. Yiyewo iroyin le wa ni ka (afiwe awọn kaadi kirẹditi). Ẹnikan apejuwe nkọ awọn ayẹwo bi a "ìgbín ká version of ifowo kaadi". Ni kontantlöshetens ewe ti sọrọ bi Elo nipa awọn ayẹwo lohun awujo nipa awọn cashless.

A ọkunrin tẹlẹ ninu awọn 60 orundun vurmade fun yi ayẹwo ati cashless awujo ibi ti John Diebold. Rẹ consulting ile Diebold Group da orisirisi awọn kọmputa-orisun nẹtiwọki ti bèbe ni ewadun yi. Diebold ká ero nfa George Mitchell ti o ní a oga ipo ninu awọn Federal Reserve (US aringbungbun ile ifowo). Awọn igbehin gbiyanju lati ni agba ni US bèbe lati yipada si computerized awọn ọna šiše. O so wipe sọwedowo wà gbowolori, eyi ti o wà gan iru si oni ariyanjiyan fun owo.

O je eniyan bi awọn wọnyi ti o ni ipa ajo awọn American Bankers Association (Aba) to 1976 lati se iwadi awọn seese ti a ojo iwaju ayẹwo loose ati cashless awujo. O tun akoso kan igbimo ti a npe ni Ṣayẹwo Kere Society Committee. Ni aarin ti yi je Aba ori ti adaṣiṣẹ Dale Reistad. The United States ni ko nikan "kontantlöshetens baba" sugbon tun lodi, nigbagbogbo ṣayẹwo awọn orilẹ-ede ile nọmba kan. Sọwedowo nibẹ ti tun a ti rán si awọn ile ise ti oro kan lori owo ti deede owo.

Ni awọn tete 90 ká wà keje owo ni Sweden nipa ayẹwo. Ni awọn 2000., awọn nọmba rẹ jẹ ohun airi 0.1 ogorun. Pẹlu akoko pari Swedish bèbe bayi siwaju ati siwaju sii sọwedowo. Kò si ninu awọn Swedish bèbe òrọ nikan gbigba agbara fun sọwedowo. Nigbana ni, nigbati a Swedish ifowo nipari ṣe o tẹle awọn miiran fun awọn ayẹwo ati ayanmọ ti a kü ipari. Bi iwariiri ni wipe ayẹwo jegudujera ni a ilufin jakejado United States sugbon ko to overdraw awọn gbese iroyin.

A bit ti owo ninu awọn itan

Gun ṣaaju ki awọn gangan owo lo lati awọn ohun miiran ti owo. Ikarahun lo bi owo ni Polinisia. Miiran apeere ti "owo" wà okuta, awọn iyẹ, eja ìkọ ati paapa-ọsin. Ni awọn isansa ti awọn eyo ni awọn oddest sisan ma lo. Fun apẹẹrẹ, won ti lo irin ifi bi owo ni Sparta nitori won ni won ti ya sọtọ lati ita aye.

Guusu eyo bere lati ṣee lo ninu awọn ẹya ara ti Asia Minor ni 600 BC Nitosi East wà nipa ohun ti a bayi pe Aringbungbun East. O je ni lydiske King Croesus ti o ni 500 BC bẹrẹ minting eyo owo fadaka ati wura. O si ti a tun npe ni Croesus ati rẹ ọrọ ti ẹya atunṣe ọlọrọ eniyan. Kan si wà nibẹ aito ti awọn iyebiye awọn irin lo lati ibebe Ejò. Eleyi sele, fun apẹẹrẹ, tete ni Rome. Nigba ti Viking ori won wole Elo eyo to Sweden lati mejeji Islam aye ati lati awọn ẹya ara ti Europe. Fun awọn Vikings wà ni fadaka iye, bẹ si sọrọ owo. Nitorina, ani ti atijo eyo owo fadaka ati orisirisi fadaka awọn ohun kan bi owo. Igbamiiran ni awọn itan, nibẹ wà tobi Ejò farahan ti o loo si owo.

Ni igba akọkọ ti Swedish owo fadaka won minted ni Sigtuna ni ayika odun 1000. Ni awọn tete 1500s bẹrẹ sí ka pennies. O bẹrẹ ni aarin-1800s bẹrẹ ni Sweden lo a ori eyo (crowns ati ki o si crowns), eyi ti a pin si 100 senti. Nigba ti ọkan ninu Sweden abandoned wura boṣewa ni 1931 mọ gangan iyato laarin eyo owo ati owo. The goolu bošewa túmọ ni praktien ti banknotes le wa ni paarọ fun wura lati kan goolu Reserve. Yi ati banknotes ni apapọ a da lori a ileri ti o si igbekele ni ipinle. A igbekele fun ipinle bi o ti jẹ bayi yẹ ki o ko gbekele. Awọn owo incompetence jẹ lalailopinpin ni ibigbogbo. Sugbon dipo buburu igbagbo ninu owo ju ẹrú si ohun unconscionable cashless awujo eyi ti ko ni awon eyikeyi igbekele ni gbogbo.

Banknote itan ati idagbasoke ti wa ni pẹkipẹki sopọ si awọn aworan ti awọn titẹ sita. Nwọn si wà akọkọ kan fọọmu ti owo tabi gbese ki wọn to di gangan owo. Banknotes tillverkads akọkọ ni China ni nipa akoko kanna bi awọn gangan eyo bere si bọ (600 BC). Ki o si bẹrẹ awọn lilo ti banknotes bi laiyara tan lati China to Europe ni Aringbungbun ogoro. O je kosi ni Sweden ati ọkan ninu awọn 1600s fun igba akọkọ fun dara banknotes ni Europe. First, nipa Stockholms Banco, ki o si awọn ibugbe signboards ifowo ati nipari awọn Riksbank ni opin ti awọn 1800s. Sẹyìn e miiran bèbe ju awọn Riksbank ile ti ara awọn akọsilẹ. Next to Sweden, England ti tejede banknotes ni.

Numismatics - a fanimọra aisan ati ifisere

Numismatik är läran om främst mynten. Det innefattar även lystet fingrande med och sökande efter polletter, sedlar och medaljer. Redan som liten pojke var författaren fascinerad av de tjocka myntkatalogerna som fanns på biblioteket. Att samla mynt och liknande handlar inte bara om att få roliga föremål i sin ägo att vårda, vända och vrida på och slutligen stoppa i små fickor i en myntpärm. Det är även ett sätt att lära sig om historien på samma sätt som frimärkssamlande kan vara ett sätt att lära sig om andra länder. Ibland kan mynten vara den nästan enda konkreta kontakten med en historisk period.

Myntsamlande är en av de hobbier där det finns enormt med litteratur. Den förste svenske numismatikern var Elias Brenner. Han skrev i slutet av 1600-talet ett verk om mynt vars titel på svenska väl skulle bli något i stil med "Myntlexikon för Svears och Göters land". I det här avsnittet är det även på sin plats med en rekommendation att besöka Myntkabinettet i Stockholm. Det finns också intressanta myntsamlingar i andra svenska städer. Myntkabinettet är kontanternas eget museum och den största numismatiska samlingen i Sverige. Det blev ett eget museum 1975 och flyttade ett par årtionden senare till Slottsbacken.

Ett av den här bokens grundläggande budskap är att visa hur världen mer och mer närmar sig en total kontantlös diktatur. Ju mer kontanterna försvinner desto mer förlorar den underbara numismatiken tyvärr sin tjusning genom att man skär med en kniv

på ändan av ett världshistoriskt rep som trots att det sträcker sig genom en mycket stor del av historien då till slut går av. Nu är det tyvärr dags att sätta stopp innan författaren börjar skriva en bok om mynten och deras historia. Den här boken handlar visserligen mest om att bevara moderna kontanter. Men här kommer en seriös uppmaning. Sveriges numismatiker och myntsamlare! Förenen eder! Hjälp till att kämpa för att bevara såväl gamla som nya kontanter. Kämpa mot det kontantlösa etablissemangets militanta historielöshet.

Fortsättning följer...


Publicerades torsdag 3 oktober 2019 18:29:52 +0200 i kategorin och i ämnena:


9 kommentarer


x
P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 09:40

Jesus sade i Matt 22: 17 Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” 18 Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? 19 Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.” De räckte honom en denar, 20 och han frågade: ”Vems bild och namn är det här?” – 21 ”Kejsarens”, svarade de. Då sade han till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” 22 När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

---------------------------------------------------------------------------------

Gud gav oss Sverige. Det är ett land att vårda tills Herren kommer tillbaka. Jag älskar Sverige och vill inte rämna mitt land, men jag vill värna våra gränser och vår sammanhållning.

Det jag inte gillar är att motiven har bytts ut på våra sedlar. Kontinuiteten är bruten, vi ser inte de som förvaltat vårt land längre utan det är populärkulturella figur vi kan älska på en viss nivå men kan de i våra hjärtan och minne ge oss styrkan i svåra tider att upprätthålla våra gränser?






Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 10:06

Låt oss leka lite med tanken!

Visst är det på ett sätt Gud som gett oss våra gränser, men, även om det skulle bli nya gränsdragningar och en ny nation (Västryskallahland) av lilla Sverige så kommer Gud att ha varit med då också. All överhet är ju av Gud, eller hur!

De som senare föds in och växer upp i detta nya Västryskallahland kommer att värna om det just såsom du nu värnar om lilla Sverige!

Gränser för nationer förändras och har alltid förändrats, låt oss förstå det så vi blir av med krampaktigt beteende.

Sveriges existens som nation håller på att försvinna, acceptera och inse det...

Rikta istället blicken åt Himlens land och Jesus så kan vi vandra i frid oavsett vad som sker med Sverige..

(Apostlag 7:55)
Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida,

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 10:38

Gud har givit oss våra gränser. Håller med dig om att gränserna ändras genom historien men förändringen är den utförd av Gud?

5 Moseboken 19: 14 Du skall inte flytta din grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning.

5 Moseboken 27: 17 Förbannelse över den som flyttar sin grannes gränsstenar. – Hela folket skall svara: Amen.

Gränserna ska vårdas och skyddas pliktfullt. När de ändras är det väl av människan som gör det för Gud vill väl inte att vi ska flytta på gränserna?








Svara

x
Leif
lördag 5 oktober 2019 11:22

Det kanske inte direkt är Gud som flyttar gränserna men Han tillåter det definitivt av diverse anledningar som vi ofta inte helt kan överblicka.

Men!

Har ett folk varit upororiskt mot Gud och Hans Ord så sker det absolut så småningom. Sådana situationer där Gud fördriver pga ogudaktighet och därför låter fiender inta land är ju GT fullt utav. De som intar landet behöver heller inte tillhöra Jesus och leva under Guds lydnad utan kan likt Babylons tid vara ett syndigt folk men får ändå tillfälligt uppgiften att inta, fördärva, förskingra och tillfångata.

Detta skeende står vi nu inför i Sverige och kan inte förändra detta med mindre än att Sveriges kristenhet hade valt att älska varandra och enhetligt bett för de regerande och rådande. Istället klagar kristenheten på regering och väljer ständigt dessutom att klaga på varandra istället för att samlas till bön för t.ex Stefan Löfven. Detta har ju varit ett tydligt och synligt fenomen för ögat ända sedan jag blev kristen för snart ca 25 år sen.

Så inte är jag det minsta överraskad om att Sveriges tid som nation nu har nått sin yttersta gräns. Det hjälper inte att skrika på poliser och politiker, det är landets medborgare som mangrant vänt Jesus ryggen och släppt in New Age, Asiens och Arabländernas allehanda religioner.

Därför har vår tids kaldeer intagit och intar landet.


Jesu frid...

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 12:30

Man kan fråga sig varför folk inte sluter upp bakom politikerna..

Jag ställer den frågan till mig själv. Jag älskar Sverige och välfärden. Men jag gillar inte politik. Folk brukar fråga mig varför jag tror på Gud då de säger att det bara är påhitt. Då brukar jag tänka att de ska hitta en politiker som talar sanning..

Det är mycket som verkar gott och fint på ytan i det här landet men frågan är om svenskarna gör det som de gör i livet för att det är rätt eller för att de ska vinna på det själv?

Människor av annan religiös bakgrund har kommit hit, eller hellre, de har lockats hit av politiker. Men den som med någon form av sinne tar del av nyheterna eller verkligheten där man själv bor ser att invandrarna som kommit hit har lämnats vind för våg i fattigdom och missbruk. I kläm, har också sjuka svenskar, fattiga och pensionärer hamnat.

Markusevangeliet 7

1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom, 2 och de såg att några av hans lärjungar åt bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig. 3 Fariseerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna, 4 och när de kommer från torget äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kittlar. 5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: ”Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer?” 6 Han svarade: ”Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud. 8 Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.” 9 Och han sade: ”Det är just det rätta – att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla! 10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”

Jag måste påpeka att jag inte är en tillgänglig eller generös person i de flesta lägen. Men jag försöker att arbeta i Sverige så att mina handlingar är de samma i det offentliga som i det privata då Gud är vittne. När samhället har en vacker yta men inget innehåll så är det ett samhälle som inte tror på Gud. Frälsningen måste komma inifrån. Jesus måste in i svenskarna liv igen, in i hjärtat.

Jesu frid och välsignelse till dig också.

Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 16:21

Visst är det allra mesta helt som du säger men en sak har jag annan uppfattning om, och det är att det inte är politikerna som orsaken till att andra religioner har kommit hit. Ja, de är ofta beslutsfattare men de sitter där de sitter för att folket i demokratins anda har valt, och då är de endast redskap åt folket. Det är folket som vill ha oandlig meditation, (New age) inom vård och omsorg, alltså blandningar av både yoga, buddhism och hinduism inom arbetsplatser. Det är folket som accepterar (Evolutionsläran) i skolvärlden. Det är folket som vill ha all denna avgudadyrkan inte politikerna först och främst. Därför har våldet och även islam tagit allt mer plats i samhället, inte pga politisk önskan. De är bara redskap åt ett avgudadyrkande folkslag!

Svara

x
Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:53

Politikerna omhuldar invandrarna och ger dem privilegier som inte förunnas oss svenskar Vad sägs om Annie Lööf som ville dra hit en massa invandrare, rena invasionen?

Svara

x
Leif svarar Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:59

Hon är också folkvald!

Svara

x
Troende
söndag 6 oktober 2019 11:26

Vilddjurets märke. Det har varken med betalkort eller kontanter att göra. Det är ett märke som vi inte ska ta emot.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 20 februari 2020 22:57
Önskar få ett jobb, tack Herre för böne svar.

Senaste kommentarer

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Tommy.: Profetia från 2007: Trump ska bli en bedjande president - i två mandatperioder

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Christer Åberg: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Leif: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Jessica: Profetia från 2007: Trump ska bli en bedjande president - i två mandatperioder

Olle A: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Tomas N: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Stefan Jonasson : Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Nils: Rädd för helvetet?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Maritha Alm: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Maritha Alm: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Madeleine: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Stefan Jonasson : Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper Creeper

↑ Upp