Födslovånda och vedermöda ─ Två begrepp i Bibelns undervisning om den yttersta tiden
Holger Nilsson - 2023-02-27 12:57
Den här artikeln är en gästblogg vars åsikter är skribentens egna.
Det är viktigt att vi känner till vad födslovånda och vedermöda betyder. Det är två olika benämningar som handlar om två olika tidsskeenden.
Jesus ger flera olika tidstecken på sin tillkommelse i sin undervisning, läs Luk. 21:7-36. Vi omnämner bara ett av dessa, det är att Jesus säger: ”pest på den ena platsen efter den andra”. Luk. 21:11. I Reformationsbibeln står det ”epidemier”. Det motsvarar det mer gammaldags ordet ”pest”. Världen har genomgått Corona-pandemin. Det handlar om en världsomfattande epidemi.
Wikipedia ger följande beskrivning av vad en pandemi är: ”en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många individer.”
Coronapandemin
Vad vi har genomgått under två år är den mest utbredda pandemin i mänsklighetens historia. Det finns väl knappast något land som undgått denna. Det kan ses som en bekräftelse på Jesu ord och han beskriver detta med att den äger rum ”på den ena platsen efter den andra”. Plats efter plats jorden över, har drabbats av Corona.
Detta är alltså ett av tecknen på att Jesus skall komma tillbaka. Då Jesus gett sin undervisning i en stor del av Luk. 21 så säger han:
”Men när det här börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning.” Luk. 21:28.
Födsdlovåndorna
När en kvinna skall föda så genomgår hon födslovåndor före förlossningen.
Födslovåndorna är den smärtsamma delen av själva förlossningen, dessa våndor föregår denna. Själva framfödandet, förlossningen, är den glada delen i detta.
Eftersom vi nu i vår tid är med om olika födslovåndor så kan vi också räkna med att förlossningen är nära, den som Jesus talar om. I en del bibelöversättningar används ordet ”befrielse” istället för förlossning.
Det sistnämnda är ju en befrielse från den kropp som barnet varit instängd i under havandeskapet. Det är en övergång till en ny större och ljusare tillvaro.
På samma sätt blir det då de troende kommer att lämna denna värld med dess födslovåndor, för att upptagas till en ny bättre dimension, den himmelska.
Hur detta förlossande kommer att ske läser vi om i 1 Tess. 4:16-18: ”När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.”
Detta är verkligen ett budskap som vi skall trösta varandra med och som vi kommer att se verkligheten av då Jesus hämtar hem sitt folk. Att inte framhålla eller ta bort detta budskap är att beröva både hoppet och trösten som finns i det. Låt oss inte göra oss skyldiga till det.
Det är också synnerligen angeläget att detta predikas nu. Detta är att förstå vad Jesus egentligen säger om tidpunkten för denna händelse, uppryckandet av de troende. Jesus säger att det sker i början av slutskeendena och inte i slutet.
”Men när det här börjar ske”, genom de orden kan vi förstå när förlossningen sker. När vi nu ser födslovåndorna äga rum så är detta budskap ett högst relevant och aktuellt budskap och det skall vi inte undanhålla Guds folk, det är tröstens budskap.
Den stora vedermödan
Det som nu sker är också förebud om att världen kommer att gå in i ett nytt skeende och det är den tid som Jesus talar om på detta sätt:
”för då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma.” Matt. 24:21.
Det handlar alltså om en helt unik tid av nöd som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Denna tid brukar också benämnas med ordet ”vedermödan”.
Vi har i Bibeln en bok som till stora delar av sitt innehåll beskriver denna nöd, det är Uppenbarelseboken. Läser man den förstår man allvaret i vad Jesus säger om denna tidsperiod.
Då kommer mer än halva jordens befolkning gå under, läs bara vad som står i dessa verser, Upp. 7:8, 9:15. Redan profeten Jesaja profeterade om denna tid:
”Därför förtär en förbannelse jorden, de som bor på den måste straffas för sin skuld. Därför blir jordens invånare färre, bara några få är kvar.” Jes. 24:6.
Vi kan inte undanhålla Bibelns allvarliga ord, det vore att fördölja allvaret av det som komma skall.
Det finns en räddning
Men det finns hopp om räddning, Jesus har alltså talat om att vi skall förlossas från jorden. Om inte det skulle ske kommer det knappast att finnas några troende kvar efter det som kommer att övergå hela jorden under vedermödan.
Utöver att mer än halva jordens befolkning dör, kommer det inte att gå att köpa mat för de som inte tar ”Antikrists märke”, Upp. 13: 16-18. Utöver det kommer alla att dödas som inte tillber Antikrist, Upp.13:15.
Det är här räddningen finns för de som tagit emot Kristus, de andra får möta den falske Kristus, Antikrist.
Till den största delen består Uppenbarelseboken av skildringar om denna svåra tid, vedermödan.
Den stora skaran
Men redan Uppenbarelsebokens sjunde kapitel visar på var den stora skaran från hela jordens finns, de som tagit emot Jesus som sin frälsare:
”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst: ”Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet!” Upp. 7:9-10.
Må vi tillhöra den skaran – annars är allt förlorat!
Holger Nilsson - 2023-02-27 12:57