Vidskeplig 🔗

En del påstår att pga filmen "Fredagen den13 är det den Värsta Otursdagen". Datumet baseras på berättelsen i Filmen. Nej! och åter Nej. Världen påstår det. Om man läser Bibeln hittar man folktron om (Otursdagen). Min Farmor berättade vilka dagar man skulle undvika , 2 stycken Fredag den 13 och Långfredagen. Det var 12 lärjungar och en av dem * före *Jesus* nämligen ^Judas^^Iskariot^ den 13 lärjungen.
Därför förknippas 13 som Otursnummer.
Jesus blev förådd av en otrogen en sk lärjunge. På Långfredagen dog *Jesus* *Kristus* på grund av sin Tro.
Det är mina åsikter. Jag är väldigt vidskeplig. Den heliga skriften beskriver hur man ska vara.
Ursäkta mig! men 13 är ett Otursnummer för mig.
Välsigna alla bedjare.

Mjuk 🔗

Jag har inte varit speciellt troende! 2015 öppnades mitt hjärta och sinne för andra människor. Jag och min fd samt dottern var på semester i Turkiet. De ville ligga och pressa i solen på stranden. Det ville inte jag! ,utan jag gick strand promenaden upp och ner.
En basketplan passerades. Där stod en flicka i samma ålder som min dotter.
Hon frågade om jag var turist på engelska naturligtvis. Jag frågade vad hon var. Hon svarade:flykting och frågade om jag ville träffa hennes familj. Jag svarade ja på det.
De hade flytt från kriget i Syrien med gummibåt över Medelhavet. När jag fick se dem mjukanade mitt hjärta.
De hade ingenting och var glada att de levde efter den hemska flykten. De bodde hela familjen i ett skänkt tält på en pall gjort av trä.Jag fick en chock och en tankeställare hur hemskt det var. Jag tog upp plånboken och gav dem alla pengar jag hade. Då insåg jag hur bortskämd jag var. Många hade passerat men ingen hade hjäpt dem. Jag var den första turisten som ville träffa familjen. De var människor i nöd . Jag kunde inte gå föbi dem. Jag tvingade min fd och dottern att se eländet.
Det var ingen slump *Gud* ville se om jag var barmhärtig och ville hjälpa dem. Hela familjen började buga sig för mig, jag sa att de skulle sluta. Jag är en människa och ni är människor
Jag hjäpte mig själv när jag hjäpte dem. Min Dotter blev jag väldigt arg på, hon ville inte träffa flyktingarna. Jag skrek åt henne att:Hon var så bortskämd att egentligen skulle hon haft stryk så hon kunde se andra människor. Jag uppfostrar ej med våld tack och lov. Mitt starkaste minne från Turkiet är när jag mötte flykting Familjen. Då insåg jag att det finns människor som får lida hur mycket som helst, Jag är verkligen bortskämd i Sverige. Alla är vi människor på jorden. Jag hoppas att jag har gjort något bra i livet. Det är bättre att ge än att få. Jag hoppas att familjen kommer ihåg mig, jag glömmer dem aldrig vars än de är.
*Jesus* döm mig inte för hårt.
Välsigna alla jordens barn.

Resan till Ukraina 1994 🔗

Året var 1994 när jag tillsammans med ett gäng ungdomar åkte buss till Ukraina.

På den tiden bodde jag i Skellefteå och var aktiv i Pingstkyrkan där.

Resan till Ukraina arrangerades av en broder i Borås som ville få med hjälpsändningar. Vi kom från olika platser i Sverige.

Jag kände bara en person som var med på resan. De andra var nya vänner.

Vi besökte byar och städer där vi vittnade om Jesus Kristus och sjöng några sånger.

Vi besökte också ett fruktansvärt fängelse där vi vittnade för dem som satt där. De var rakade på huvudet och lyssnade intensivt på oss. När frälsningsinbjudan gavs var det många händer som sträcktes mot himlen.

En dag åkte vi buss och jag såg ett större hus.

Jag frågade:
– Vad är det för hus?

De svarade:
– Det är ett hospital för döende sjuka.

Jag sa:
– Vi ska åka dit.

Det blev lite motstånd först, men till sist åkte vi dit.

Jag tog med mig Göran, en kille från Borås.

Vi mötte människor som var svårt sjuka, bland annat i cancer.

En man hade en stor cancerknöl på halsen. Vi bad för honom i Jesu namn och knölen var borta.

Flera andra blev också helade.

Efter en stund kom en stor ukrainsk man, tog min hand och ledde mig in i ett rum där en döende person låg.

Jag och Göran såg på varandra. Vi sträckte våra händer mot himlen.

Då kände jag hur mina händer blev varma, och Göran kände samma sak.

Vi lade våra händer på den döende, och ett mirakel inträffade.

Senare fick vi höra att många blev helade där.

Men jag och Göran kunde ännu inte vittna om det vi sett. Vi var så berörda av Guds närvaro.

Det fanns en hunger i Ukraina efter Jesus Kristus.

Jag fick också besöka den omtalade svenskbyn. Där möttes vi av en gästvänlighet som jag aldrig tidigare skådat.

Vi kom med lite hjälpsändningar till dem.

I dag tänker jag ibland:
Hur har dessa människor det nu i kriget?

Gåva 🔗

❤️Gud såg hur mycket jag led och skickade sin Ängel för att omvända mig.😍Jesus frälste mig. Jag ser mina barn som en gåva från *Gud*. Äntligen fick jag ge kärlek till mina barn. Jag älskar dem mer än livet självt.Jag har 3 drängar som hjälper mig när det behövs.
Att en sådan som jag har barn är ett Mirakel av *Jesus* undrens tid är ej förbi. Välsigna alla bedjare

Gud hör bön 🔗

Tack Andy Svensson och Lars-göran Marklund för era vittnesbörd och inlägg på apg29.Gud välsigne er.Jesus hjälper.🙏🥰