Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!
442 inlägg
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det onsdagen den 9 september 2026, vecka 37 och klockan är 17:59. Anita och Annette har namnsdag.
Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet. (Johannes 5:24)
2026-09-09 11:42
Tack Jesus för alla dina mirakel räddning, snälla be för att min älskade mor är frisk i sina lungor,och kropp,be att vi skall få Många flera år här ihop på jorden, snälla be för min mor
Lars-Göran Marklund - 06/09-26 05:04
En del tror att jorden är den enda världen. Bibeln år Guds ord! inte fantasier som vissa påstår. Man måste öppna ögonen och hjärtat för Herren. Det jag alltid trott är sanningen Av Tro på Jesus får man leva. Välsigna alla bedjare.
Skrevs i ... och Jesus Kristus
Gud är en, men i tre personer: Fadern, Sonen och Anden – och Jesus är Sonen som blev människa.
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. (Matt 28:19)
Vi är alla födda som syndare, men vi måste födas på nytt som heliga.
- George Whitefield (1714–1770)
Det gör ibland att jag känner mig lite ensam i mina tankar och frågor kring tron, även om jag egentligen inte är ensam. Samtidigt har jag inte riktigt ork eller energi nu att börja söka nya sammanhang eller lära känna nya människor. Jag har ganska mycket omkring mig och behöver nog vara rädd om den energi jag har.
Kanske är det därför jag är så tacksam för samtalsrummet på APG29, där jag faktiskt kan dela mina tankar och funderingar kring tron och få ta del av andras tankar.
Kanske är det också därför jag har börjat fundera på lite olika saker i Bibeln.
Till exempel Judas och förräderiet. Vid den sista måltiden är Judas med tillsammans med Jesus och lärjungarna. Jesus vet redan vad Judas kommer att göra. Han säger att en av dem ska förråda honom. När Judas frågar om det är han, svarar Jesus: ”Du har sagt det.” (Matt 26:20–25)
I Johannes berättas det att Jesus sedan tar en brödbit, doppar den och ger den till Judas (Joh 13:21–30). Vid samma måltid bryter Jesus brödet och säger: ”Detta är min kropp, som blir utgiven för er.” (Luk 22:19)
Jag funderar över den djupare symboliken i det. Jesus vet att Judas kommer att förråda honom och ändå ger han honom bröd, samtidigt som brödet blir en bild av Jesu kropp. Vad betyder egentligen den handlingen? Kan det finnas något i det som också säger något om tillit och gemenskap – och vad som händer när den tilliten bryts? Finns det något mer i det som jag ännu inte förstår?
Och så tänker jag på förlåtelsen. Bibeln säger inte uttryckligen att Jesus eller Gud förlät Judas. Samtidigt lär Jesus oss att förlåta, även när människor gör oss riktigt illa (Matt 6:14–15, Luk 6:27–28).
Hur långt sträcker sig egentligen den undervisningen? Kan man förlåta även riktigt hemska saker utan att för den skull säga att det som hände var okej?
Det här är bara några tankar jag bär på just nu. Jag har inte färdiga svar, utan försöker förstå och låter frågorna få finnas.
Styrkan att förlåta märdare och våldsverkare kommer från Gud. Hoppas att det här hjälper dig.
Lycka till!
Välsignad vare dig.
Det jag funderar på är också det här med Judas och brödet. Jesus visste vad Judas skulle göra och ändå gav han honom bröd. Och eftersom brödet samtidigt symboliserar Jesu kropp, undrar jag om det finns någon djupare symbolik i just den handlingen – kring förräderiet och frågan om Judas blev förlåten. Det är något jag försöker förstå. 🙏
Det är inte att säga "det var inte så farligt": Att ursäkta någon är att säga "du kunde inte hjälpa det" eller "det var ett missförstånd". Att förlåta är att hålla personen helt ansvarig för en ond handling, men att välja att släppa kravet på personlig hämnd.
Det är inte samma sak som försoning eller tillit: Förlåtelse är ett inre val som den drabbade gör. Försoning kräver däremot två parter, där den som gjorde fel också ångrar sig och ändrar sitt beteende. Man kan förlåta någon för sin egen skull utan att någonsin släppa in personen i sitt liv igen eller lita på den på nytt.
Det upphäver inte konsekvenser eller rättvisa: Att förlåta innebär inte att orätten ska tystas ner eller att rättsliga konsekvenser försvinner. Många teologer framhåller att rättvisa och förlåtelse inte står i motsats till varandra, utan kompletterar varandra.
Måste man förlåta allt?
Jesu undervisning i evangelierna sätter inga gränser för antalet gånger eller vilka typer av synder som kan förlåtas ("sjuttiosju gånger", Matt 18:22). Syftet med den gränslösa förlåtelsen är i grunden tvåfaldigt:
Att frigöra den drabbade från bitterhet: Att bära på oavslutad ilska och hat binder offret vid förövaren. Förlåtelse ses som en handling för att återfå sin egen frihet och undvika att förstöras inifrån.
Att bryta ondskans spiral: Om hämnd är det enda svaret på ondska fortsätter cykeln i oändlighet.
Däremot betonar många teologer och själavårdare att förlåtelse ofta är en process som tar tid, snarare än en snabb knapptryckning.
Att tvinga någon att "förlåta direkt" efter ett svårt övergrepp eller trauma kan bli ett nytt övergrepp i sig.
En sak som jag ofta nämner angående förlåtelse är att med överlämna domen man har över de som gjort en illa så man mår illa 🙃.
Och det här är en process där vi behöver hjälparen den helige Ande.
Det är svårt att förlåta människor som gjort fruktansvärda saker.. men Helig Ande kan hjälpa. Jag brukar tänka att det är anden bakom som är den skyldige. Då går det lättare att förlåta.
Nästa liv är viktigast. Detta är en skola.
Tack för att du delar. Intressanta ämnen på samlingsrummet.
Gud välsigne dig.
Det finns ju kraft i Jesu blod. Vi kan åberopa det i låsta situationer. Jesus hjälper.