Gamla testamentet profeterar om Jesu himmelsfärd
En av de starkaste profetiorna finns i Davids ord i Psalm 110
Klicka på bilden för större bild.
Himmelsfärden var ingen oväntad avslutning på Jesu liv på jorden. Redan i Gamla testamentets skrifter hade profeter profeterat om Messias som inte bara skulle lida och dö – utan också upphöjas, regera och inta sin plats i himlen.
En av de starkaste profetiorna finns i Davids ord i Psalm 110:
Psalm 110:1 HERREN sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter.
David ser här in i en himmelsk verklighet. Han hör Gud Fadern tala till Messias och kalla honom att sätta sig på den högsta platsen – vid Guds högra sida.
Detta är inte språk om en vanlig kung. Att sitta vid Guds högra sida betyder ära, makt och fullbordad seger.
Jesus citerade själv denna psalm för att visa att Messias var större än David (Matteusevangeliet 22), och efter himmelsfärden predikade apostlarna att detta ord nu hade uppfyllts.
På pingstdagen predikar Petrus för folket i Jerusalem efter att den Helige Ande har utgjutits (Apostlagärningarna 2:34). Han förklarar att Jesus har uppstått, blivit upphöjd till himlen och nu regerar vid Guds högra sida. För att bevisa detta citerar han Psalm 110.
Petrus stora poäng är att Jesu himmelsfärd och upphöjelse bevisar att han verkligen är Herren som David såg i Psalm 110. Den korsfäste Jesus sitter nu på himlens tron.
Människosonen tar emot sitt eviga herravälde
Men Gamla testamentet beskriver inte bara Messias som sittande på tronen. Profeten Daniel fick också se själva upphöjelsen i en syn:
Daniel 7:13-14 Jag såg i de nattliga synerna, och se, en som liknade Människosonen kom med himlens skyar, och kom till den Gamle av dagar och fördes fram inför honom, och åt honom gavs herravälde och ära och ett rike, så att alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans herravälde är ett evigt herravälde, som inte ska ta slut, och hans rike är det som inte ska förstöras.
Många tänker direkt på Jesu återkomst när de läser dessa ord, men scenen handlar egentligen om hur Människosonen kommer inför den Gamle av dagar i himlen för att ta emot sitt eviga herravälde.
Detta säger Jesus också när han står anklagad inför översteprästerna:
Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar (Matt. 26:64).
De kunde inte missförstå vad Jesus menade. Därefter dömde de honom till döden.
Den segrande Konungen
Efter sitt lidande och sin uppståndelse går Jesus in i den himmelska härligheten och får all makt i himlen och på jorden.
Det är som om hela himlen öppnar sig för den segrande Konungen. Den tanken hörs också i Psalm 24:
Psalm 24:7-10 Höj era huvuden, ni portar, höj er, ni eviga dörrar, så att härlighetens Konung kan tåga in! Vem är denne härlighetens Konung? Det är HERREN, stark och mäktig, HERREN, mäktig i strid. Höj era huvuden, ni portar, höj er, ni eviga dörrar, så att härlighetens Konung kan tåga in! Vem är denne härlighetens Konung? Det är HERREN Sebaot. Han är härlighetens konung. Sela.
Denna psalm har genom århundradena lästs som en poetisk bild av Kristi himmelsfärd.
Den korsfäste och uppståndne Frälsaren återvänder till himlens portar som segerherre. Änglarna frågar: ”Vem är denne härlighetens Konung?” Och svaret ljuder: ”HERREN, stark och väldig.”
Han som kom i ödmjukhet rider nu inte längre in i Jerusalem på en åsna – han träder in i himlens tronrum som universums Konung.
Jesaja såg Jesu upphöjelse
Även Jesaja såg detta mönster: först lidande, sedan upphöjelse. Precis innan kapitlet om den lidande tjänaren säger Herren:
Jesaja 52:13 Se, min tjänare ska handla vist, han ska bli upphöjd och prisad och bli mycket upphöjd.
Orden är anmärkningsvärda. Den tjänare som snart ska beskrivas som sargad, föraktad och genomborrad ska också bli ”mycket hög”. Korset var inte slutet på berättelsen. Vägen ner i lidande blev vägen upp till härlighet.
Jesaja 52 hör ihop med 53. Det är en mycket stark profetia som i detalj beskriver Jesu korsfästelse, men också hans upphöjelse. Ibland läser vi lite för snabbt i Bibeln och missar oerhörda dramatiska detaljer och sanningar. Jesaja 52–53 talar också om Jesu upphöjelse – Jesu himmelsfärd!
Finns i hela Gamla testamentet
Detta tema återkommer genom hela Gamla testamentet. Den förkastade stenen blir hörnstenen. Davids son får en evig tron. Kungen stiger upp under jubel och basuners ljud.
Allt pekar fram mot Jesus Kristus. När lärjungarna stod på Olivberget och såg Jesus lyftas upp inför deras ögon var det därför inte bara ett avsked. Det var en tronbestigning.
Himlen tog emot sin Kung. Den korsfäste Lammet satte sig på tronen. Och från den dagen regerar Jesus vid Faderns högra sida tills den dag då alla fiender läggs under hans fötter.
Jesu himmelsfärd är därför inte bara slutet på evangeliernas berättelse – den är början på Kristi himmelska regering. Han är inte frånvarande. Han är upphöjd. Han är inte besegrad. Han regerar.
2026-05-14 06:00