Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Så drog då Abram upp från Egypten med sin hustru och allt vad han ägde, och Lot jämte honom, till Sydlandet.
2 Och Abram var mycket rik på boskap och på silver och guld.
3 Och han färdades ifrån lägerplats till lägerplats och kom så från Sydlandet ända till Betel, till det ställe där hans tält förut hade stått, mellan Betel och Ai,
4 dit där han förra gången hade rest ett altare. Och där åkallade Abram HERRENS namn.
5 Men Lot, som drog med Abram, hade också får och fäkreatur och tält.
6 Och landet räckte icke till för dem, så att de kunde bo tillsammans; ty deras ägodelar voro för stora för att de skulle kunna bo tillsammans;
7 och tvister uppstodo mellan Abrams och Lots boskapsherdar. Tillika bodde på den tiden kananéerna och perisséerna där i landet.
8 Då sade Abram till Lot: »Icke skall någon tvist vara mellan mig och dig, och mellan mina herdar och dina herdar; vi äro ju fränder.
9 Ligger icke hela landet öppet för dig? Skilj dig ifrån mig; vill du åt vänster, så går jag åt höger, och vill du åt höger, så går jag åt vänster.»
10 Då lyfte Lot upp sina ögon och såg att hela Jordanslätten överallt var vattenrik. Innan HERREN fördärvade Sodom och Gomorra, var den nämligen såsom HERRENS lustgård, såsom Egyptens land, ända fram emot Soar.
11 Så utvalde då Lot åt sig hela Jordanslätten. Och Lot bröt upp och drog österut, och de skildes så från varandra.
12 Abram förblev boende i Kanaans land, och Lot bodde i städerna på Slätten och drog med sina tält ända inemot Sodom.
13 Men folket i Sodom var mycket ont och syndigt inför HERREN.
14 Och HERREN sade till Abram, sedan Lot hade skilt sig från honom: »Lyft upp dina ögon och se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster.»
15 Ty hela det land som du nu ser skall jag giva åt dig och din säd för evärdlig tid.
16 Och jag skall låta din säd bliva såsom stoftet på jorden; kan någon räkna stoftet på jorden, så skall ock din säd kunna räknas.
17 Stå upp och drag igenom landet efter dess längd och dess bredd, ty åt dig skall jag giva det.»
18 Och Abram drog åstad med sina tält och kom och bosatte sig vid Mamres terebintlund invid Hebron; och han byggde där ett altare åt HERREN.
Kapitel: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det torsdagen den 4 juni 2026, vecka 23 och klockan är 04:03. Solbritt och Solveig har namnsdag.
Hebr. 6:6 men sedan har avfallit, för dem är det omöjligt att på nytt bli förnyade till omvändelse, då de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.
2026-06-03 18:59
Be att jag bli fri ftån katastrof tänkande o oro alltid rädd det zka hända nåt att jag sk förlora dem jag älskar ekl vara orsak till att det händer dem nåt
Lars-goran Marklund - 01/06-26 05:34
Tyvärr bor jag i norra Sverige. Det hade varit kul att delta i dessa väkelsemöten. Jag har ej råd att resa någonstans. Gud styr mig mot nya äventyr, vet ej! vad som ska hända i framtiden.
Behöver jag veta det. (Människan spår men Gud rår)huvudsaken är att Herren bevarar mig. Det är min Tro. Välsigna alla bedjare.
Skrevs i Sommarmöten: Lindbergarna med gäster
En Gud, tre personer – och Jesus är Sonen som blev människa för vår skull.
Tomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" (Joh 20:28)
Kristus är den levande boken, och den Helige Ande är dess levande förklarare.
- Andrew Murray (1828–1917)