Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Misstycker du, om man dristar tala till dig? Vem kan hålla tillbaka sina ord?
3 Se, många har du visat till rätta, och maktlösa händer har du stärkt;
4 dina ord hava upprättat den som stapplade, och åt vacklande knän har du givit kraft.
5 Men nu, då det gäller dig själv, bliver du otålig, när det är dig det drabbar, förskräckes du.
6 Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?
7 Tänk efter: när hände det att en oskyldig fick förgås? och var skedde det att de redliga måste gå under?
8 Nej, så har jag sett det gå, att de som plöja fördärv och de som utså olycka, de skörda och sådant;
9 för Guds andedräkt förgås de och för en fnysning av hans näsa försvinna de.
10 Ja, lejonets skri och rytarens röst måste tystna, och unglejonens tänder brytas ut;
11 Det gamla lejonet förgås, ty det finner intet rov, och lejoninnans ungar bliva förströdda.
12 Men till mig smög sakta ett ord, mitt öra förnam det likasom en viskning,
13 När tankarna svävade om vid nattens syner och sömnen föll tung på människorna,
14 då kom en förskräckelse och bävan över mig, med rysning fyllde den alla ben i min kropp.
15 En vindpust for fram över mitt ansikte, därvid reste sig håren på min kropp.
16 Och något trädde inför mina ögon, en skepnad vars form jag icke skönjde; och jag hörde en susning och en röst:
17 »Kan då en människa hava rätt mot Gud eller en man vara ren inför sin skapare?
18 Se, ej ens på sina tjänare kan han förlita sig, jämväl sina änglar måste han tillvita fel;
19 huru mycket mer då dem som bo i hyddor av ler, dem som hava sin grundval i stoftet! De krossas sönder så lätt som mal;
20 när morgon har bytts till afton, ligga de slagna; innan man aktar därpå, hava de förgåtts för alltid.
21 Ja, deras hyddas fäste ryckes bort för dem, oförtänkt måste de dö.»
Kapitel: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det torsdagen den 4 juni 2026, vecka 23 och klockan är 22:36. Solbritt och Solveig har namnsdag.
Hebr. 6:6 men sedan har avfallit, för dem är det omöjligt att på nytt bli förnyade till omvändelse, då de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.
2026-06-04 15:34
Gud Giv min mor ersättning för fel utdragen tand i Jesus namn! Tack! Låt ljus komma!
Lars-goran Marklund - 01/06-26 05:34
Tyvärr bor jag i norra Sverige. Det hade varit kul att delta i dessa väkelsemöten. Jag har ej råd att resa någonstans. Gud styr mig mot nya äventyr, vet ej! vad som ska hända i framtiden.
Behöver jag veta det. (Människan spår men Gud rår)huvudsaken är att Herren bevarar mig. Det är min Tro. Välsigna alla bedjare.
Skrevs i Sommarmöten: Lindbergarna med gäster
Jag bekänner att Gud är en i tre personer: Fadern, Sonen och Anden. Jesus Kristus, Guds Son, blev människa för vår frälsning.
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. (Joh 3:16)
Bön är den starkaste av alla vapen; det är en mur, en hamn, en skatt.
- Johannes Chrysostomos (ca 349–407)