Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Och huvudmännen för familjerna i Gileads barns släkt -- Gileads, som var son till Makir, Manasses son, av Josefs barns släkter -- trädde fram och talade inför Mose och de hövdingar som voro huvudmän för Israels barns familjer.
2 De sade: »HERREN har bjudit min herre att genom lottkastning göra landet såsom arvedel åt Israels barn och HERREN har vidare bjudit min herre att giva Selofhads, vår broders, arvedel åt hans döttrar.
3 Men om nu dessa bliva gifta med någon ur Israels barns andra stammar, så tages deras arvedel bort ifrån våra fäders arvedel, under det att den stam de komma att tillhöra får sin arvedel ökad; på detta sätt bliver en del av vår arvslott oss fråntagen.
4 När sedan jubelåret inträder för Israels barn, bliver deras arvedel lagd till den stams arvedel, som de komma att tillhöra, men från vår fädernestams arvedel tages deras arvedel bort.»
5 Då bjöd Mose Israels barn, efter HERRENS befallning, och sade: »Josefs barns stam har talat rätt.
6 Detta är vad HERREN bjuder angående Selofhads döttrar; han säger: De må gifta sig med vem de finna för gott, allenast de gifta sig inom en släkt som hör till deras egen fädernestam.
7 Ty en arvedel som tillhör någon, av Israels barn må icke gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skola behålla kvar var och en sin fädernestams arvedel.
8 Och när en kvinna som inom någon av Israels barns stammar har kommit i besittning av en arvedel gifter sig, skall det vara med en man av någon släkt som hör till hennes egen fädernestam, så att Israels barn förbliva i besittning var och en av sina fäders arvedel.
9 Ty ingen arvedel må gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skola behålla kvar var och en sin arvedel.»
10 Selofhads döttrar gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose.
11 Mahela, Tirsa, Hogla, Milka och Noa, Selofhads döttrar, gifte sig med sina farbröders söner.
12 De blevo alltså gifta inom Manasses, Josefs sons, barns släkter, och deras arvedel stannade så kvar inom deras fädernesläkts stam.
13 Dessa äro de bud och rätter som HERREN genom Mose gav Israels barn, på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko.
Kapitel: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det måndagen den 17 augusti 2026, vecka 34 och klockan är 12:44. Verner och Valter har namnsdag.
Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Johannes 14:6)
Kan man som kristen tro att det är rätt men ändå handla fel?
2026-08-17 10:38
Jesus livet rinner iväg och jag är helt fast i min ångest. Förbarma Dej över mej. Vill bara kunna fungera. Förstör livet för min man och familj när jag mår så här. Vill kunna finnas för dem jag älskar
Sigvard Svärd - 14/08-26 11:16
Tänker och tror att när Jesus gick på vattnet, var det åtminstone för en bekräftelse av bibelställena i GT - att han var Gud, Sonen, Herren. Samt att han i sin gudomliga kallelse inför Guds folk och världen, hade i uppdrag att uppfylla - uttalat eller outtalat - en mängd profetiskt material i GT. Som Sonen i himlen var/är han ju Ordet.
Skrevs i Varför gick Jesus på vattnet?
Jag tror på en Gud i tre personer – Fadern, Sonen och Anden. Jesus, Guds Son, blev människa och lever med oss.
Och Ordet blev kött och bodde bland oss. (Joh 1:14)
Vårt hjärta är en ständig fabrik för avgudar.
- Jean Calvin (1509–1564)