Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Och dessa äro de arvslotter som Israels barn fingo i Kanaans land, de som prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar utskiftade åt dem,
2 nämligen genom lottkastning om vars och ens arvedel, såsom HERREN hade bjudit genom Mose angående de nio stammarna och den ena halva stammen.
3 Ty de två övriga stammarna och den andra halva stammen hade av Mose fått sin arvedel på andra sidan Jordan, men leviterna hade han icke givit någon arvedel bland dem.
4 Ty Josefs barn utgjorde två stammar, Manasse och Efraim; och åt leviterna gav man icke någon särskild del av landet, utan allenast några städer att bo i, med tillhörande utmarker för deras boskap och deras övriga egendom.
5 Såsom HERREN hade bjudit Mose, så gjorde Israels barn, när de utskiftade landet
6 Men Juda barn trädde fram inför Josua i Gilgal, och kenaséen Kaleb, Jefunnes son, sade till honom: »Du vet själv vad HERREN sade till gudsmannen Mose angående mig och dig i Kades-Barnea.
7 Jag var fyrtio år gammal, när HERRENS tjänare Mose sände mig åstad från Kades-Barnea för att bespeja landet, och jag avgav sedan min berättelse därom inför honom efter bästa förstånd.
8 Mina bröder, som hade varit däruppe med mig, gjorde folkets hjärtan försagda, men jag efterföljde i allt HERREN, min Gud.
9 Då betygade Mose på den dagen med ed och sade: 'Sannerligen, det land som din fot har beträtt skall vara din och dina barns arvedel för evärdlig tid, därför att du i allt har efterföljt HERREN, min Gud.'
10 Och se, nu har HERREN låtit mig leva, såsom han lovade, i ytterligare fyrtiofem år, sedan HERREN talade så till Mose -- de år Israel vandrade i öknen; se, jag är nu åttiofem år gammal.
11 Ännu i dag är jag lika stark som jag var den dag då Mose sände mig åstad, ja, sådan min kraft då var, sådan är den ännu, vare sig det gäller att strida eller att vara ledare och anförare.
12 Så giv mig nu denna bergsbygd om vilken HERREN talade på den dagen. Du hörde ju själv då att anakiterna bo där, och att där finnas stora befästa städer; måhända är HERREN med mig, så att jag kan fördriva dem, såsom HERREN har lovat.»
13 Då välsignade Josua Kaleb, Jefunnes son, och gav honom Hebron till arvedel.
14 Alltså fick då kenaséen Kaleb, Jefunnes son, Hebron till arvedel, såsom det är ännu i dag, därför att han i allt hade efterföljt HERREN, Israels Gud.
15 Men Hebron hette fordom Kirjat-Arba efter den störste mannen bland anakiterna. Och landet hade nu ro från krig.
Kapitel: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det torsdagen den 4 juni 2026, vecka 23 och klockan är 16:36. Solbritt och Solveig har namnsdag.
Hebr. 6:6 men sedan har avfallit, för dem är det omöjligt att på nytt bli förnyade till omvändelse, då de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.
2026-06-04 10:54
Bed för församlingar där ledare o medlemmar drar sej ur. Gud behöver komma med sin Ande över sitt folk. Bed om staka andefyllda ledare, som orkar ta tag i problem. BED om seger för en tid som denna.
Lars-goran Marklund - 01/06-26 05:34
Tyvärr bor jag i norra Sverige. Det hade varit kul att delta i dessa väkelsemöten. Jag har ej råd att resa någonstans. Gud styr mig mot nya äventyr, vet ej! vad som ska hända i framtiden.
Behöver jag veta det. (Människan spår men Gud rår)huvudsaken är att Herren bevarar mig. Det är min Tro. Välsigna alla bedjare.
Skrevs i Sommarmöten: Lindbergarna med gäster
Jesus är Gud som blev människa, född av Fadern, ett med Fadern och Anden i Treenigheten.
Fadern och jag är ett. (Joh 10:30)
Detta är min berättelse, detta är min sång: att prisa min Frälsare hela dagen lång.
- Fanny J. Crosby (1820–1915)